Forskning om miljö & klimat
Hur påverkar klimatförändringarna planeten? Här hittar du forskning om miljögifter, konsumtion, extremväder och biologisk mångfald – allt som rör marken, haven, molnen och de smältande isarna i Arktis.
-
Västafrikas skogar kan räddas
Det är befolkningstillväxten som är största boven i dramat när det gäller avskogningen i tropikerna. Men Issa Ouedraogo vid SLU i Alnarp menar att en mer konsekvent jordbrukspolitik, som gynnar intensivt jordbruk och plantageskogar, skulle kunna hjälpa till att...
-
Friskare askskogar i framtiden?
Skogsägare som har askbestånd kan med rätt skötselåtgärder undgå värdeförlust på grund av askskottsjukan. Som en bieffekt kan framtidens askar bli friskare.
-
Vetets grönska avgör gödslingen
Genom att mäta hur grönt ett bestånd av korn eller vete är, kan man få en uppfattning om hur kvävebehovet varierar inom ett fält.
-
Nordliga blåbär nyttigare
Blåbär, Vaccinium myrtillus, finns i överflöd ute i våra skogar, men endast några få procent tas tillvara i hemmen och i livsmedelsindustrin.
-
Kamerajägaren som skildrade naturen och det samiska
En ny bok berättar om fotografen, filmaren och skribenten Stig Wesslén, under mitten av 1900-talet en välkänd person i den svenska offentligheten. Bokens redaktörer, Erland Mårald och Christer Nordlund, är idéhistoriker vid Umeå universitet.
-
Bra lingonår i södra Sverige
Götaland tycks få bästa tillgången på lingon denna sommar. Även Svealand får ett gott lingonår medan Norrland för andra året i rad spås en dålig skörd. Det visar året prognos från SLU över tillgången på lingon...
-
Algblomning
Använd mindre tvättmedel och töm båttoaletten på land. Det är vad gemene man kan göra för att minska algblomningen i Östersjön. Helena Höglander, marinekolog på Stockholms universitet, reder ut bland sommarens blomstrande sörja.
-
Forskning om kläder på retur
Hur förhåller vi oss till gamla och avlagda kläder? Vilka överväganden ligger bakom valet att slänga, sy om, skänka bort eller sälja? Och kan vi rent av tänka oss att panta kläder? Detta är frågor som ett forskarteam från...
-
Hästsparkars kraft mäts i nytt SLU-projekt
Häst som sparkar på inredningen i stallet kan skadas svårt om dess hov fastnar i ett galler eller i en söndersparkad vägg. Hästar kan även orsaka betydande skador på boxväggar och galler.
-
Japansk delikatessvamp hittad i Sverige
I Japan är hon-shimeji-svampen en delikatess som kostar upp till 8 000 kronor kilot. Nu har en student vid Göteborgs universitet upptäckt att den smakfulla svampen även växer vilt i Sverige.–Uppmärksamheten kommer säkert att bli stor i Sverige och...
-
På väg mot insekticidfri återbeskogning
De FSC-certifierade skogsföretagen har tillsammans med Plantskyddskommittén, där Skogforsk är huvudman, tagit ett nytt gemensamt initiativ för att nå målet insekticidfri återbeskogning.
-
Ny sågmotor kapar bättre
Kapsprickor är ett ökande problem för sågverken. Men en ny sågmotor som kapar snabbare ger kortare kapsprickor än en vanlig sågmotor. Det visar Skogforsks studie.
-
Krossa stubbarna på avlägget
Stubbskörden ökar i Sverige. Men stubbar är skrymmande och dyra att transportera, eftersom lastbilarnas lastkapacitet utnyttjas dåligt. Problemet minskar om stubbarna grovkrossas på avlägget, menar Skogforsk.
-
Exportinvolvering och resultat bland små och medelstora företag – ny avhandling med fokus på Sveriges möbelproducenter
Mer än 99 procent av Sveriges möbelproducenter har färre än 250 anställda och kan därför klassas som små och medelstora företag. Traditionellt har dessa företag i stor utsträckning varit beroende av den svenska hemmamarknaden, en marknad med...
-
Har jordbruksforskning lönat sig?
Mellan sex och tio procent av produktionsökningen i det svenska jordbruket från slutet av Andra världskriget och fram till 1987 kan förklaras av produktionsinriktad jordbruksforskning. Det visar en studie av professor em. Ulf Renborg, institutionen för ekonomi vid SLU...
-
Historiska data har betydelse för klimatforskningen
Tycker du att årets vårtecken kommer sent i år? En jämförelse med hur det var för hundra år sedan visar att de tidigaste vårtecknen, som blåsippa och hassel, börjat blomma vid samma tidpunkt i år som de gjorde då.