Forskning om miljö & klimat
Hur påverkar klimatförändringarna planeten? Här hittar du forskning om miljögifter, konsumtion, extremväder och biologisk mångfald – allt som rör marken, haven, molnen och de smältande isarna i Arktis.
-
Grön kemi för nya produkter av papper
Vetenskapsrådet har beviljat 3,4 miljoner för forskning vid Mittuniversitetet om miljövänliga sätt att ytmodifiera cellulosa för att kunna skapa nya produkter. Den ”gröna” teknologin, utan miljöfarliga kemikalier, ur denna forskning kan leda...
-
Höstvetets övervintring i förändrat klimat kan förutses
Ett klimat med varmare vintrar kommer att påverka förutsättningarna för odling av grödor såsom höstvete i Sverige, särskilt i gränszonen till områden med ganska stabila vintrar med skyddande snötäcke. Där kan det paradoxalt nog...
-
Skogsbränsle ger miljövinster först på lång sikt
På kort sikt ger användandet av skogsbränslen som stubbar och rötter större utsläpp av koldioxid till atmosfären än samma mängd energi som produceras genom förbränning av stenkol. På lång sikt minskar däremot...
-
FNs klimatpanel lämnar över till beslutsfattare
FNs klimatpanel IPCC slår fast att det går att begränsa den pågående uppvärmningen till max 2 grader, men betonar att handlingsutrymmet snabbt krymper. Flera möjliga vägar mot målet pekas ut.
-
Mer effektiv etanolproduktion
Doktoranden Mofoluwake Moronfade Ishola visar i sin avhandling en ny process för att producera etanol av lignocellulosa*. I den kan flera steg göras simultant i separata reaktorer, vilket ger bland annat tidsbesparingar och bättre resultat.
-
Allt tydligare att global konsumtion driver regnskogsskövling
Den internationella handeln med jordbruks- och skogsråvaror framstår som ett allt tydligare skäl till avskogningen i tropikerna. Mer än en tredjedel går att koppla till produktion av nötkött, soja, palmolja och timmer. ”Trenden är tydlig. Avskogningens...
-
Lokal nytta underlättar för utbyggd vindkraft
Det går lättare att bygga ut vindkraften om ett större fokus sätts på den lokala nyttan. Den slutsatsen dras i den nya rapporten ”Lokal nytta av vindkraft” från forskningscentrat ETOUR vid Mittuniversitetet.
-
Kunskap som maktfaktor i global miljöforskning och miljöpolitik
I decennier har forskare utvecklat allt mer komplicerade modeller som förutsäger och visar konsekvenserna av globala miljöförändringar, modeller som ligger till grund för miljöpolitiska beslut. I den första avhandlingen från nya Tema...
-
Linköpings universitet stärker miljöforskningen
Tema Miljöförändring är ny plattform för samhällsaktuell, problemorienterad och kritiskt tolkande miljöforskning och utbildning vid Linköpings universitet.
-
Snäckor kan ge oss ledtrådar om förnanedbrytningen
Nedbrytningen av förna, som exempelvis fallna löv, kvistar, i skogsmark är en viktig process som bland annat påverkar näringstillgången i skogen. För att kunna förutsäga vad ett ändrat klimat kan betyda för nedbrytningen behöver man ta...
-
Mer detaljerad bild av markens fosfor
Johan Vestergren har utvecklat ett nytt sätt att analysera fosfor i jordar med NMR, som ger en mer korrekt bild av detta livsviktiga näringsämne i miljön. Informationen kan vara viktig för att lösa problem som övergödning, algblomning och bidra till ett...
-
Småskaligt jordbruk kan mätta många munnar
Små jordbruk med stor biologisk mångfald har bäst förutsättningar att producera mat till många, om de samtidigt ska vara självförsörjande på drivmedel och växtnäring. Det hävdar Kristina Belfrage i en avhandling från SLU. Viktiga...
-
SP inviger algforskningsstation
Intresset för alger växer och därför satsar SP på en forskningsanläggning för algodling.
-
Nytt sätt att tillverka luktfria och bakteriedödande kläder
Nu har KTH-forskare uppfunnit ett sätt att ta fram en supertunn tråd som kan behandlas med ett ämne som finns naturligt i vissa alger och därmed ger tråden antibakteriella egenskaper. I dagens luktfria och antiseptiska kläder ingår ämnen som enligt...
-
Kollagret i marken mer känsligt för klimatförändringar än förväntat
Ett varmare klimat ökar aktiviteten hos markens mikroorganismer i större utsträckning än förväntat. Det visar en internationell forskargrupp med medverkande från SLU i en artikel i tidskriften Nature. Följden kan bli att mer koldioxid än beräknat...
-
Kebnekaises sydtopp smälter i rekordfart
Bara 70 centimeter skiljer nu Kebenekaises syd- och nordtopp. Sydtoppen mättes till 2 097,5 meter över havet vid den årliga mätning av Kebnekaises toppar som utförs i slutet av varje sommarsäsong av Stockholms universitets forskningsstation Tarfala.