Nobelpriset i fysik 2021 går till tre forskare som lagt grunden till vår förståelse av jordens klimat och hur vi människor bidrar till klimatförändringarna: Giorgio Parisi, Klaus Hasselmann och Syukuro Manabe. Deras forskning handlar om metoder för att beskriva och förutsäga komplexa system, och deras långsiktiga beteende.
Roger Penrose visade att den allmänna relativitetsteorin leder till att svarta hål kan bildas. Reinhard Genzel och Andrea Ghez upptäckte att något osynligt och extremt tungt styr stjärnornas kretslopp närmast mitten av vår egen galax, Vintergatan – ett supermassivt svart hål är den enda i dag kända förklaringen.
Nobelpriset i medicin 2020 går till Harvey J. Alter, Michael Houghton och Charles M. Rice för upptäckten av hepatit C-viruset. Blodöverförd hepatit som orsakar kroniska leverskador och levercancer är ett globalt hälsoproblem. Pristagarnas forskning har lett till utveckling av blodtester och nya läkemedel som räddat miljontals liv.
Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har beslutat att Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2019 skall delas lika mellan William G. Kaelin Jr., Sir Peter J. Ratcliffe och Gregg L. Semenza för deras upptäckter av hur celler känner av och anpassar sig efter syretillgång.
Amerikanen James P. Allison studerade ett känt protein som visade sig fungera som en broms i immunsystemet. Japanen Tasuku Honjo upptäckte parallellt ett nytt protein på immunceller och kunde genom noggrann kartläggning visa att det också fungerade som en broms, men med en annan mekanism. Nu får bägge 2018 års nobelpris i fysiologi eller medicin.
Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har idag beslutat att Nobelpriset i Fysiologi eller Medicin år 2013 ska delas lika mellan James E. Rothman, Randy W. Schekman och Thomas C. Südhof för deras upptäckter rörande maskineriet som reglerar vesikeltrafik, ett viktigt transportsystem i våra celler.
