Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Utbildning & skola” i kronologisk ordning.
Digitala läromedel i skolan är tänkta att skapa mer tid för lärarna och individuell kunskapsutveckling för eleverna. Men användandet leder inte automatiskt till förbättringar utan skapar också tydliga motsättningar, visar pedagogisk forskning.
De statliga idrottsstöden Handslaget och Idrottslyftet var tänkta att skapa inkluderande former av idrott. Men ofta krockar det sociala entreprenörskapet med tävlingstanken. Bäst funkar det när idrotten inte är målet i sig, utan vägen, enligt forskning från Malmö universitet.
– Ytterst handlar det om demokrati, säger Daniel Bjärsholm.
De som spelade onlinespelet Bad News blev bättre på att avslöja fejkade nyheter och desinformation – samtidigt som de behöll förtroendet för riktiga nyheter. Spelet har tagits fram just i detta syfte av forskare i Uppsala och Cambridge.
Varför inte börja med en legobit? Var kommer den ifrån och vilka barn får leka med den? Mer invecklad än så behöver inte hållbar utveckling vara – åtminstone i det första skedet.
Ordförrådet är det som har allra störst betydelse när det gäller utvecklingen av läsförståelse hos barn med cochleaimplantat (CI), visar forskning från Luleå tekniska universitet.
Barn och unga vistas allt mindre i naturmiljöer. Men elever som med egna sinnen får upptäcka och bekanta sig med träd och växter i en autentisk miljö utvecklar förståelse för biologisk mångfald och människans påverkan på miljön, visar en avhandling vid Göteborgs universitet.
Skolan är en utsatt plats. För elever – men också för lärare. Nu ska forskare vid Malmö universitet utveckla metoder för att förebygga digitala kränkningar i skolvärlden.
När fokus ligger på mätbar kunskap och individuell prestation kommer bildämnet i kläm. Det gör att den traditionella synen på bildberättande, och val av material, reproduceras av både lärare och elever. Det visar forskning vid Umeå universitet.
Utantillinlärning löser inga problem. Rutinuppgifter räcker inte för att lära sig matematik. Men andelen matematiska problem i läroböckerna är låg, visar forskning från Umeå universitet.
Hur förstår en sjuåring relationerna mellan tals delar och helhet? Och hur ser matte-undervisningen ut för de yngsta eleverna. Genom att analysera lärares olika sätt att undervisa om samma sak, går det att vaska fram olika lärandemöjligheter, menar Anna-Lena Ekdahl, doktorand vid Jönköping university.
Grundläggande kunskaper om yrket i byggbranschen är en förutsättning för att göra det digitaliserat. Yrkeslärare i gymnasieskolan spelar en huvudroll för att förbereda eleverna för en bransch i snabb utveckling.
Sedan mitten av 1990-talet har EU uppmuntrat egenföretagande. Högskoleutbildade och kvinnor är grupper som enligt EUs policyer har särskilt hög potential att starta eget. Men enligt en studie är den utvecklingen osannolik. Skälet är att EU har hämtat sina idéer från USA, vars samhällsstruktur skiljer sig mycket från bland annat Sveriges.
På Mälardalens högskola arbetar lärare tillsammans med forskare för att ta fram läromedel i matematik som är helt baserat på forskning. Läromedlet ska hjälpa läraren att förstå hur eleverna tänker och kunna agera därefter.
Att kunna prata om matematik på flera olika språk stärker förståelsen för matte. Det visar Ulrika Ryan i en avhandling vid Malmö universitet. Hon har också sett hur hjälpsamhet och konkurrensförhållanden uppstår när eleverna möts i skolmatematiken.
Fler elever än någonsin läser ett främmande språk utöver engelska i grundskolan. Men språkstudierna är ojämlikt fördelade efter kön och social klass. Den övre medelklassens studiestarka döttrar är de som i störst utsträckning väljer att läsa språk. Det visar en ny avhandling i utbildningssociologi från Uppsala universitet.
Högstadieelever som får en egen dator genom skolan får varken bättre eller sämre studieresultat än andra. Det visar en ny rapport från IFAU. Däremot finns tendenser till ökade resultatskillnader mellan barn till föräldrar med olika utbildningsnivå.
Världens största elevstudie, OECD:s Pisa-rapporter, har blivit en symbol för både misslyckande och framgångar – inte bara för svensk skola. Enligt en undersökning från Södertörns högskola visar hur rapporterna görs till brickor i samhällsdebatten. Inte minst genom hur medierna använder sig av dem på nyhets- och opinionssidor.
Elever med funktionsnedsättning deltar oftast i idrottsundervisning utan särskilt stöd. Därför är det viktigt att de fysiska aktiviteter skolan erbjuder håller hög kvalitet, menar Karin Bertills som undersökt hur olika undervisningssätt påverkar elever i behov av särskilt stöd.
Undervisningen av skönlitteratur på svenska gymnasieskolor är instrumentell och styrs ofta av lärarnas behov av att kunna kontrollera eleverna. Det visar en studie från Umeå universitet, som undersöker gymnasielärares syn på litteraturundervisning inom svenskämnet.
Elever som strävar efter höga betyg baserat på riktlinjer och instruktioner i grundskolan, möts av utmaningar i gymnasieskolans miljö där kunskapsfördjupning och reflekterande färdigheter premieras.