Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Utbildning & skola” i kronologisk ordning.
Geometri passar bra för digital teknik. Undervisningsformen kan stimulera eleverna att undersöka, testa och resonera om geometriska figurer och deras egenskaper, men också hjälpa elever som inte riktigt kan ta till sig geometrin genom den traditionella undervisningen.
En enkel idé som en boklåda i tamburen på förskolan kan bidra till barns språkutveckling visar en studie där personalen själva forskat i sin verksamhet. Barnen stannade nämligen upp och läste och pratade om böckerna i väntan på att få gå ut.
Elever som läser svenska som andraspråk är kluvna till ämnet. Å ena sidan upplever de att de får en stämpel som invandrare trots att de kan vara födda i Sverige och har svenska som vardagsspråk. Å andra sidan är de medvetna om att bättre kunskaper ger högre betyg vilket ökar deras chanserna till en bättre framtid.
Enkätfrågor om hur många datorer och badrum man har hemma kan både sporra barn – och väcka skuld.
– En del tonåringar frågar sig om man bör svara som det är i verkligheten, säger Anette Wickström, en av forskarna bakom studien.
Förutsättningar för skollunchen är dåliga. Trots goda ambitioner kan elever, lärare och rektorer uppleva skollunchen som rörig, svårorganiserad och stressig.
En jämförelse mellan föräldrar med barn i årskurs 9 och gymnasiets första årskurs visar att övergången till distansundervisning hade begränsade konsekvenser för den allmänna smittspridningen. Däremot var smittspridningen bland högstadielärare dubbelt så hög som bland gymnasielärare.
Hur sågar man av en bräda? Slöjdlärare instruerar oftast med ord eller med rörelser i luften. Men eleverna lär sig bättre med konkret kommunikation, visar forskning.
Regnbågsfamiljer och allas rätt att älska är självklarheter i många barns föreställningsvärld. Förskolornas policydokument betonar att barn ska få kännedom om olika familjekonstellationer. Men barnens lekar präglas av en heterosexuell norm, visar en studie på förskolan.
Det är viktigt att skräddarsy entreprenörsutbildningar, visar studier. Men för detta måste man begripa studenternas förförståelse av begreppet. Bilder kan vara till hjälp, visar en avhandling från Linnéuniversitet.
Barn från redan utsatta miljöer har större risk att drabbas av pandemin. Den ökande skolfrånvaron medför stora långsiktiga samhällskostnader, och unga kan få det svårt på arbetsmarknaden under långt tid. Det visar forskning från IFAU om hur pandemin kan drabba barn och unga på sikt.
Den kan tyckas skränig, men framförs skickligt av självlärda musiker som hellre talar om budskap än om själva spelandet. Black metal är en genre som kan lära skolans musikundervisning att kommunicera svåra och jobbiga känslor, menar forskaren Ketil Thorgersen.
Då och då blossar debatten om skrivkris upp. Skriver unga så illa att de har svårt att klara högskolestudier och arbetsliv? Nja, säger forskarna. På sätt och vis har skrivförmågan aldrig varit bättre.
Svenska mellanstadietjejer sticker ut med sitt goda självförtroende. Deras värdering av sig själva har rakat i höjden, medan högstadieflickornas självbild försämrats sedan 80-talet. Det visar en jämförande studie från Lunds universitet. Forskarna tror att ett aktivt jämställdhetsarbete å ena sidan och en större exponering av ouppnåeliga kvinnoideal å den andra, spelar in.
Att ha friluftsundervisning på schemat lär inte bara elever att hantera stormkök och klä sig rätt. Elevernas egna upplevelse är att samarbetet stärks och att den egna identiteten blir tydligare. På fjället blir den teoretiska kunskapen dessutom mer greppbar än på plats i klassrummet.
Många niondeklassare har stora svårigheter med att tolka historiska källor och att använda historiska begrepp, två förmågor som är centrala i historieämnet. Coronapandemin riskerar också att på kort sikt göra det ännu svårare för eleverna att nå kunskapsmålen.
När studenter får så kallat arbetsintegrerat lärande (AIL) delas utbildningen ofta upp i ”teori” och ”praktik”, på campus- respektive arbetsplats. Men den terminologin skapar ett gap i onödan, menar Ville Björck i en avhandling vid Högskolan Väst. Han föreslår en ”tredje” mötesplats, en hybrid av de olika lärandemiljöerna.
Goda kunskaper i gruppsykologi hos läraren, ödmjukhet och en aktiv kommunikation. Det är nyckeln till en lyckad integrering av elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer på idrottslektionerna. Allt enligt en studie av Anna Thorén, universitetsadjunkt i Pedagogiskt arbete med inriktning nätbaserat lärande vid Högskolan i Borås.
Det behövs bättre stödstrukturer för elittränarnas professionella utveckling om elitidrotten ska nå en balans mellan kortsiktigt resultatfokus och ett långsiktigt perspektiv där man värnar om idrottarens hälsa.
Unga mår psykiskt sämre under pandemin och mest utsatta är tjejer och ungdomar som har haft distansundervisning. Många känner sig isolerade och ensamma och upplever också att de har fler konflikter hemma.
Gymnasieskolornas plötsliga omställningen till distansundervisning våren 2020 blev brutal. För lärarna kom den att handla mer om krishantering än långsiktig utveckling av digital undervisning, visar en studie från Karlstads universitet.