Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Utbildning & skola” i kronologisk ordning.
Svenska mellanstadietjejer sticker ut med sitt goda självförtroende. Deras värdering av sig själva har rakat i höjden, medan högstadieflickornas självbild försämrats sedan 80-talet. Det visar en jämförande studie från Lunds universitet. Forskarna tror att ett aktivt jämställdhetsarbete å ena sidan och en större exponering av ouppnåeliga kvinnoideal å den andra, spelar in.
Att ha friluftsundervisning på schemat lär inte bara elever att hantera stormkök och klä sig rätt. Elevernas egna upplevelse är att samarbetet stärks och att den egna identiteten blir tydligare. På fjället blir den teoretiska kunskapen dessutom mer greppbar än på plats i klassrummet.
Många niondeklassare har stora svårigheter med att tolka historiska källor och att använda historiska begrepp, två förmågor som är centrala i historieämnet. Coronapandemin riskerar också att på kort sikt göra det ännu svårare för eleverna att nå kunskapsmålen.
När studenter får så kallat arbetsintegrerat lärande (AIL) delas utbildningen ofta upp i ”teori” och ”praktik”, på campus- respektive arbetsplats. Men den terminologin skapar ett gap i onödan, menar Ville Björck i en avhandling vid Högskolan Väst. Han föreslår en ”tredje” mötesplats, en hybrid av de olika lärandemiljöerna.
Goda kunskaper i gruppsykologi hos läraren, ödmjukhet och en aktiv kommunikation. Det är nyckeln till en lyckad integrering av elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer på idrottslektionerna. Allt enligt en studie av Anna Thorén, universitetsadjunkt i Pedagogiskt arbete med inriktning nätbaserat lärande vid Högskolan i Borås.
Det behövs bättre stödstrukturer för elittränarnas professionella utveckling om elitidrotten ska nå en balans mellan kortsiktigt resultatfokus och ett långsiktigt perspektiv där man värnar om idrottarens hälsa.
Unga mår psykiskt sämre under pandemin och mest utsatta är tjejer och ungdomar som har haft distansundervisning. Många känner sig isolerade och ensamma och upplever också att de har fler konflikter hemma.
Gymnasieskolornas plötsliga omställningen till distansundervisning våren 2020 blev brutal. För lärarna kom den att handla mer om krishantering än långsiktig utveckling av digital undervisning, visar en studie från Karlstads universitet.
Ensamhet, bristande motivation och stress. Det blev några effekter för sistaårseleverna när gymnasieskolorna övergick till distansundervisning i våras. Det framkommer i en ny studie genomförd av forskare vid Göteborgs universitet.
Lågpresterande elever erbjuds förenklade uppgifter som sänker förväntningarna istället för stödåtgärder som lyfter dem till samma nivå som övriga elever. Det visar en enkätstudie med 1 700 elever.
Att flytta undervisningen online och minska den fysiska kontakten påverkade inte studenternas betyg visar en studie från Handelshögskolan.
Skolan har blivit en attraktiv marknad för kommersiella företag som vill sälja både digitala verktyg och kompetensutveckling. På köpet för de så kallade eduprenörerna med sig en kultur där läraren betraktas som coach och där eleverna förväntas jobba mer självständigt, visar forskning vid Malmö universitet.
Länge har nätmobbning ansetts som ett särskilt fenomen skilt från traditionell mobbning. Men idag vill forskarna inte längre göra den uppdelningen. Mobbning är samma sak oavsett om det sker via digitala kanaler eller på skolgården.
I de flesta skolor byter mobbare bara offer, andelen elever som drabbas är konstant. I Gävle vet lärarna vilka barn som är utsatta och det stoppar mobbning mot tre av fyra elever varje termin. Kommunen har satt forskningsresultat om mobbning i system.
De nationella matematiska målen styr bilden av vad som ska undervisas i förskolan, men saknar metodanvisningar. Forskaren Laurence Delacour har upptäckt skillnader i hur man undervisar i matematik till barn som har svenska som modersmål eller som förstaspråk och till flerspråkiga barn.
Nästan var fjärde tidigare elev från gymnasiesärskolan saknar sysselsättning efter skoltiden. Varför är det så? Svaret är komplext, men mycket handlar om miljön runt omkring, visar forskning.
Mätbara resultat har blivit viktigare i historieundervisningen på högstadiet. Samtidigt gör tidspress att lärare prioriterar att undervisa om modern historia, visar en studie vid Malmö universitet.
Kan en fyraåring verkligen ta till sig fysikaliska fenomen och kemiska processer? Svaret är ja. Forskare från Högskolan Kristianstad har följt 150 pedagoger som undervisat i naturvetenskap på förskolan – och fått ta del av magiska stunder då alla bitar plötsligt faller på plats.
Ungdomar som idrottar mycket och sällan missar en idrottslektion löper störst risk att skada sig. Men ungdomar som rör på sig minst skadar sig nästan lika mycket, trots färre tillfällen att skada sig på. Forskare undersöker vad det beror på.
Att jobba med källkritik är numera en självklarhet i skolan. Men det räcker inte långt för kritisk granskning av moderna digitala texter – som kombinerar text, bild, film, ljud och interaktvitet på en och samma gång.