Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Utbildning & skola” i kronologisk ordning.
Många elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk behöver extra stöd för att utveckla en god läsförmåga. Det visar en stor studie från Linnéuniversitetet.
Pandemin gjorde att undervisning flyttades från fysiska lärosalar till digitala forum. Men forskning visar att det digitala formatet gör det svårt för lärare att använda hela sin person – med kropp, röst och ögonkontakt.
Förskolebarn som lär sig att se och förstå tal blir bättre på matematik jämfört med det traditionella sättet att räkna upp och ner. Det visar forskning om en ny metod.
Det finns inga skillnader i skolbetyg hos barn som fötts måttligt för tidigt, jämfört med fullgångna barn. Däremot har barn som fötts extremt tidigt generellt sämre skolbetyg.
Hur ska lärare förhålla sig till elevers användning av digitala medier? En studie visar att integrering av barns medieintressen i fritidsverksamheter kan leda till mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.
Elevers sätt att använda digital teknik och mobiltelefoner kan göra det svårt för lärare att bedöma hur de klarar skolan. Det gör det också svårare att identifiera elevers behov av stöd.
Idrottslärare försöker på olika sätt inkludera överviktiga barn i undervisningen, men risken finns att strategierna slår fel. Det visar en studie.
Inom grundsärskolan kan undervisningen hamna i bakgrunden när mycket av verksamheten istället kretsar kring omsorg. Men ökad samverkan mellan lärarna kan vara nyckeln till elevernas möjlighet att utveckla kunskap och få inflytande, visar en avhandling.
Många lärare väljer att byta bana och det spär på lärarbristen i Sverige. En studie har nu tittat på vad som får lärare att vilja fortsätta i yrket. Resultatet visar att upplevd hälsa och en bra arbetssituation har stor betydelse.
– Detta visar hur viktigt det är att skolledningarna tar arbetsmiljöarbetet på allvar, säger forskaren Gunnar Bergström vid Högskolan i Gävle.
Vad är viktigt när nyanlända elever ska integreras i det svenska utbildningssystemet och vad innebär egentligen en lyckad integration? Ali Osman, docent i pedagogik, förklarar vad som både kan hjälpa och försvåra integration.
Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering. Och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.
Ett stort engagemang. Men också ett stort tomrum när de nya eleverna försvann lika plötsligt som de kom. Så kan en del av landsbygdsskolors erfarenheter från flyktingvågen 2015 sammanfattas enligt en studie från Göteborgs universitet.
Mobbning ökar sårbarheten för att utveckla depressiva symptom, visar forskning. Sambandet är extra starkt för barn med funktionsnedsättning.
Allt fler kommuner och skolor, främst i storstäderna, har blivit beroende av bemanningsföretag för att täcka sina vikariebehov, visar en studie från Malmö universitet.
Går det att göra en klassresa med hjälp av högre utbildning? En forskare har följt Facebookgrupper med förskollärar-, statsvetar- och konst- och designstudenter, och konstaterar att grupperna kan bidra till social och kulturell ”inlåsning”.
Nyanlända barn och unga som får fortsätta använda alla sina språk i skolan klarar kunskapskraven bättre – i alla ämnen. Även i svenska.
Historieämnet har ofta präglats av nationalistiska berättelser som skapat splittring och konflikt. I ett nytt projekt, som riktar sig till lärare i hela Europa, ska i stället den gemensamma historien lyftas fram.
Svenska ungdomar har blivit bättre på läsförståelse i akademisk engelska, men sämre i akademisk svenska. Anledning kan vara att de exponerats för engelska digitalt genom hela ungdomstiden.
Matematiklyftet höjde elevers matematikresultat på låg- och mellanstadiet och den förändrade matematikundervisningen höll i sig. Men svagare elever gynnades inte.
Läs- och skrivförmåga kan överföras från ett språk till ett annat – även när alfabeten är helt olika. Men de flesta tvåspråkiga elever både läser och skriver bättre på svenska än på sitt modersmål.
