Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Utbildning & skola” i kronologisk ordning.
De flesta barn får sin information om covid-19 från sina föräldrar, utom i Sverige – här är skolan främsta informationskällan. Det visar en internationell studie som undersökt barns uppfattning om pandemin.
Undervisning får liten plats på lärarlagsmöten.
– När mötena kan handla om vilken sorts saxar som ska köpas in blir det svårt att prata på djupet om saker som är centrala för professionen, säger forskaren Anna Norrström.
Vad storasyskon väljer för högskoleutbildning har stor påverkan på vad deras yngre syskon väljer att söka, även när det leder dem till ”sämre” utbildningar. Det visar en ny studie med data från fyra länder, bland andra Sverige.
Läsning lyfts fram som något positivt inom den svenska skolan – men vad skönlitteraturen mer har att erbjuda framstår som oklart. En avhandling vid Umeå universitet söker svaren på den frågan.
Ungdomars gymnasieval är fortfarande starkt präglat av kön och föräldrarnas utbildningsbakgrund. De reformer som genomförts de senaste decennierna har snarare ökat uppdelningen och bidragit till segregation.
Hur går det till när barn i förskolan tillägnar sig ny kunskap genom samtal med andra barn och med pedagoger? Det undersöks i en avhandling från Göteborgs universitet.
Det var de enskilda lärarna och skolorna som fick ta ansvar för att skolorna skulle kunna hålla öppet när coronapandemin slog till. Samtidigt blev det tydligt att skolan inte bara är en plats för undervisning utan att den fyller en vital och viktig social funktion i samhället.
Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram ett digitalt självtest som tränar människor i att granska nyheter, bilder och filmer som presenteras i sociala medier. Självtestet har också utvärderats i en vetenskaplig studie där forskarna fick ett kvitto på att verktyget verkligen förbättrade elevernas digitala källkritiska förmåga.
Geometri passar bra för digital teknik. Undervisningsformen kan stimulera eleverna att undersöka, testa och resonera om geometriska figurer och deras egenskaper, men också hjälpa elever som inte riktigt kan ta till sig geometrin genom den traditionella undervisningen.
En enkel idé som en boklåda i tamburen på förskolan kan bidra till barns språkutveckling visar en studie där personalen själva forskat i sin verksamhet. Barnen stannade nämligen upp och läste och pratade om böckerna i väntan på att få gå ut.
Elever som läser svenska som andraspråk är kluvna till ämnet. Å ena sidan upplever de att de får en stämpel som invandrare trots att de kan vara födda i Sverige och har svenska som vardagsspråk. Å andra sidan är de medvetna om att bättre kunskaper ger högre betyg vilket ökar deras chanserna till en bättre framtid.
Enkätfrågor om hur många datorer och badrum man har hemma kan både sporra barn – och väcka skuld.
– En del tonåringar frågar sig om man bör svara som det är i verkligheten, säger Anette Wickström, en av forskarna bakom studien.
Förutsättningar för skollunchen är dåliga. Trots goda ambitioner kan elever, lärare och rektorer uppleva skollunchen som rörig, svårorganiserad och stressig.
En jämförelse mellan föräldrar med barn i årskurs 9 och gymnasiets första årskurs visar att övergången till distansundervisning hade begränsade konsekvenser för den allmänna smittspridningen. Däremot var smittspridningen bland högstadielärare dubbelt så hög som bland gymnasielärare.
Hur sågar man av en bräda? Slöjdlärare instruerar oftast med ord eller med rörelser i luften. Men eleverna lär sig bättre med konkret kommunikation, visar forskning.
Regnbågsfamiljer och allas rätt att älska är självklarheter i många barns föreställningsvärld. Förskolornas policydokument betonar att barn ska få kännedom om olika familjekonstellationer. Men barnens lekar präglas av en heterosexuell norm, visar en studie på förskolan.
Det är viktigt att skräddarsy entreprenörsutbildningar, visar studier. Men för detta måste man begripa studenternas förförståelse av begreppet. Bilder kan vara till hjälp, visar en avhandling från Linnéuniversitet.
Barn från redan utsatta miljöer har större risk att drabbas av pandemin. Den ökande skolfrånvaron medför stora långsiktiga samhällskostnader, och unga kan få det svårt på arbetsmarknaden under långt tid. Det visar forskning från IFAU om hur pandemin kan drabba barn och unga på sikt.
Den kan tyckas skränig, men framförs skickligt av självlärda musiker som hellre talar om budskap än om själva spelandet. Black metal är en genre som kan lära skolans musikundervisning att kommunicera svåra och jobbiga känslor, menar forskaren Ketil Thorgersen.
Då och då blossar debatten om skrivkris upp. Skriver unga så illa att de har svårt att klara högskolestudier och arbetsliv? Nja, säger forskarna. På sätt och vis har skrivförmågan aldrig varit bättre.