Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Utbildning & skola” i kronologisk ordning.
Inom grundsärskolan kan undervisningen hamna i bakgrunden när mycket av verksamheten istället kretsar kring omsorg. Men ökad samverkan mellan lärarna kan vara nyckeln till elevernas möjlighet att utveckla kunskap och få inflytande, visar en avhandling.
Många lärare väljer att byta bana och det spär på lärarbristen i Sverige. En studie har nu tittat på vad som får lärare att vilja fortsätta i yrket. Resultatet visar att upplevd hälsa och en bra arbetssituation har stor betydelse.
– Detta visar hur viktigt det är att skolledningarna tar arbetsmiljöarbetet på allvar, säger forskaren Gunnar Bergström vid Högskolan i Gävle.
Vad är viktigt när nyanlända elever ska integreras i det svenska utbildningssystemet och vad innebär egentligen en lyckad integration? Ali Osman, docent i pedagogik, förklarar vad som både kan hjälpa och försvåra integration.
Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering. Och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.
Ett stort engagemang. Men också ett stort tomrum när de nya eleverna försvann lika plötsligt som de kom. Så kan en del av landsbygdsskolors erfarenheter från flyktingvågen 2015 sammanfattas enligt en studie från Göteborgs universitet.
Mobbning ökar sårbarheten för att utveckla depressiva symptom, visar forskning. Sambandet är extra starkt för barn med funktionsnedsättning.
Allt fler kommuner och skolor, främst i storstäderna, har blivit beroende av bemanningsföretag för att täcka sina vikariebehov, visar en studie från Malmö universitet.
Går det att göra en klassresa med hjälp av högre utbildning? En forskare har följt Facebookgrupper med förskollärar-, statsvetar- och konst- och designstudenter, och konstaterar att grupperna kan bidra till social och kulturell ”inlåsning”.
Nyanlända barn och unga som får fortsätta använda alla sina språk i skolan klarar kunskapskraven bättre – i alla ämnen. Även i svenska.
Historieämnet har ofta präglats av nationalistiska berättelser som skapat splittring och konflikt. I ett nytt projekt, som riktar sig till lärare i hela Europa, ska i stället den gemensamma historien lyftas fram.
Svenska ungdomar har blivit bättre på läsförståelse i akademisk engelska, men sämre i akademisk svenska. Anledning kan vara att de exponerats för engelska digitalt genom hela ungdomstiden.
Matematiklyftet höjde elevers matematikresultat på låg- och mellanstadiet och den förändrade matematikundervisningen höll i sig. Men svagare elever gynnades inte.
Läs- och skrivförmåga kan överföras från ett språk till ett annat – även när alfabeten är helt olika. Men de flesta tvåspråkiga elever både läser och skriver bättre på svenska än på sitt modersmål.
I flera länder drabbades elever med funktionsnedsättningar hårt när skolor stängde under pandemin. Elever i Malawi, Etiopien, Nepal och Qatar blev i olika grad utan undervisning och fick sämre psykisk hälsa.
Skolor kommer fortsätta att vara egennyttiga och stå i konflikt med samhällsuppdraget så länge marknadskrafterna får styra. Det menar nationalekonomen och skolforskaren Jonas Vlachos, som ger en mörk bild av det svenska skolsystemet.
Hur skapar man en trygg inskolning när föräldrar inte får följa med in på förskolan? Och hur har pandemin påverkat relationerna mellan barn, föräldrar och personal? Det har forskare i Lund undersökt.
Visuella representationer, som kemiska formler och experiment, spelar stor roll i kemiundervisningen. Både vilka, och hur de används, påverkar elevers meningsskapande i kemi.
Hur får man barn att bli fysiskt aktiva? En avhandling från Karlstads universitet visar att barnen själva efterlyser andra former av aktiviteter än idrott.
Ett inkluderande klassrum där både lärare och elever blir erkända – både socialt och pedagogiskt – är grunden för att i nästa steg uppnå lärandemålen, menar Goran Basic, docent i sociologi vid LInnéuniversitetet.
Datorspel blir ofta avfärdade som meningslöst slöseri med tid. Men faktum är att spel också kan vara lärorika och utvecklande. Den globala spelbranschen skriker efter nya medarbetare och svenska spelutvecklare är särskilt attraktiva.
