Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Utbildning & skola” i kronologisk ordning.
På Mälardalens högskola arbetar lärare tillsammans med forskare för att ta fram läromedel i matematik som är helt baserat på forskning. Läromedlet ska hjälpa läraren att förstå hur eleverna tänker och kunna agera därefter.
Att kunna prata om matematik på flera olika språk stärker förståelsen för matte. Det visar Ulrika Ryan i en avhandling vid Malmö universitet. Hon har också sett hur hjälpsamhet och konkurrensförhållanden uppstår när eleverna möts i skolmatematiken.
Fler elever än någonsin läser ett främmande språk utöver engelska i grundskolan. Men språkstudierna är ojämlikt fördelade efter kön och social klass. Den övre medelklassens studiestarka döttrar är de som i störst utsträckning väljer att läsa språk. Det visar en ny avhandling i utbildningssociologi från Uppsala universitet.
Högstadieelever som får en egen dator genom skolan får varken bättre eller sämre studieresultat än andra. Det visar en ny rapport från IFAU. Däremot finns tendenser till ökade resultatskillnader mellan barn till föräldrar med olika utbildningsnivå.
Världens största elevstudie, OECD:s Pisa-rapporter, har blivit en symbol för både misslyckande och framgångar – inte bara för svensk skola. Enligt en undersökning från Södertörns högskola visar hur rapporterna görs till brickor i samhällsdebatten. Inte minst genom hur medierna använder sig av dem på nyhets- och opinionssidor.
Elever med funktionsnedsättning deltar oftast i idrottsundervisning utan särskilt stöd. Därför är det viktigt att de fysiska aktiviteter skolan erbjuder håller hög kvalitet, menar Karin Bertills som undersökt hur olika undervisningssätt påverkar elever i behov av särskilt stöd.
Undervisningen av skönlitteratur på svenska gymnasieskolor är instrumentell och styrs ofta av lärarnas behov av att kunna kontrollera eleverna. Det visar en studie från Umeå universitet, som undersöker gymnasielärares syn på litteraturundervisning inom svenskämnet.
Elever som strävar efter höga betyg baserat på riktlinjer och instruktioner i grundskolan, möts av utmaningar i gymnasieskolans miljö där kunskapsfördjupning och reflekterande färdigheter premieras.
Elever kan tänka sig en människoliknande robot i skolan. Men inte för att sätta betyg, undervisa yngre elever eller ersätta lärarna. Dessutom är elever med tidigare erfarenhet av sådana robotar mer negativa än elever som inte träffat på några tidigare, enligt forskning från Göteborgs universitet.
Feedback brukar betraktas som en nödvändig förutsättning för studenters lärande och utveckling. En avhandling från Göteborgs universitet visar hur avgörande instruktörens roll är för att återkopplingen ska fungera, och för att rikta studenternas uppmärksamhet rätt.
Barn vars förälder dömts till fängelse klarar sig sämre i skolan och har en ökad risk för egen kriminalitet i tonåren. Som unga vuxna har de svårare att etablera sig på arbetsmarknaden, visar en ny IFAU-rapport.
Svenska skolor saknar gemensam undervisningskultur inom matematik. Japanska lärarutbildningar lär ut yrkesbegrepp systematiskt.
– Matamatiklärare får en verktygslåda med ett eget språk, som en målare eller en murare har i Sverige, säger Yukiko Asami Johansson, matematikforskare vid Högskolan i Gävle.
Leka eller lära i förskolan? De senaste åren har frågan diskuterats både i Sverige och i andra länder. Men varför välja menar förskoleforskarna. Lek kan rymma både undervisning och social utveckling. Men bara om personalen vet hur de ska göra.
Lärares egen inhämtning av kunskap är komplext och påverkas dels av egenskaper i fortbildningen och skolmiljön men även av individuella faktorer – som hur man lär sig, vad som motiverar och vilka förkunskaper man har.
Ungdomar som flytt till Sverige har svårt att klara övergången till de nationella gymnasieprogrammen, för att de inte får tillräckligt med tid att klara behörighetskraven, visar forskning vid Luleå tekniska universitet.
Proven styr skrivandet i de samhällsorienterande ämnena i skolan, visar en studie vid Malmö universitet.
– Elever uppmuntras inte att utveckla sitt kritiska tänkande, istället skriver de för att klara proven, säger läraren och forskaren Christina Lindh.
Undervisningskvalitén är viktig, men även faktorer som ligger utanför själva undervisningen spelar roll när elever ska välja gymnasium. En gratis surfplatta eller möjligheten att få gå i samma skola som kompisar väger tungt, visar en undersökning från Uppsala universitet.
Förskolan måste kunna undervisa både gruppen och individen. Då behövs en mångfald av teorier om kunskap och lärande. Här fyller så kallad neuropedagogik en viktig funktion för att bredda perspektiven, enligt ny forskning.
Livslångt lärande är starkt sammankopplat med kravet på formell utbildning. Det visas i en färsk studie, vid Malmö universitet, som granskat policydokument från EU, OECD och UNESCO och jämfört med hur dessa sjösatts i de nordiska länderna.
Genom att träna på att hitta olika strategier så ökar elevers problemlösningsförmåga i matematik. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet.