Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Utbildning & skola” i kronologisk ordning.
Fysiklärarstudenter avstår från att fråga, på grund av risken att inte verka smarta nog.
– Legitimitet uppnås genom att framstå som intelligent, aldrig ha fel och förstå snabbt, säger Johanna Larsson som undersökt hur studiemiljön formar blivande fysiklärare.
Elever i förorten är positiva till utbildning – och håller på sin skola. De beskriver en stark gemenskap och tillhörighet till skolan, samtidigt som de är kritiska till hur skolan oftast framställs i media.
Barn med läs- och skrivsvårigheter som utsätts för text på flimrande skärmar, så kallat vitt pixelbrus, både läser och kommer ihåg bättre vad de har läst. Det visar en svensk-norsk studie.
Elever med sämre socioekonomiska förutsättningar får sämre möjligheter att lära sig matematik. Undervisningen täcker in färre delar av kunskapsinnehållet – och fler lärare uppger att de inte är väl förberedda när de ska undervisa.
Hundratusentals skolelever kommer dagligen i kontakt med mobbning – som offer, mobbare eller vittnen. Forskning visar vad som avgör om andra elever kommer till offrets undsättning eller inte.
Skollunch infördes stegvis från mitten av fyrtiotalet. De elever som fick skolmat hela skoltiden blev längre, studerade mer och fick högre inkomst, visar forskning.
Manliga soldater som fick tjänstgöra tillsammans med kvinnliga dito under lumpens första åtta veckor blev mer positivt inställda till jämställdhet och könsmixade gruppers produktivitet – men effekterna blev inte långvariga.
När barn fick öva sina kognitiva förmågor blev de bättre på matematik. Deras mattekunskaper påverkades olika mycket beroende på vilka övningar de fick göra.
Den segregerade svenska skolan skiljer sig från högprestigeskolor utomlands som välkomnar blandade elevgrupper. Petter Sandgren, som forskar om överklassens utbildningsvägar, ser en splittring som nått även resursstarka elever.
Kan det leda till ökad integration och bättre studieresultat att sprida ut elever från en stadsdel på flera olika skolor? Den idén låg bakom beslutet att stänga en högstadieskola i Örebro 2017. Nu har forskare studerat effekterna.
Studenter på högre utbildningar behöver få mer praktisk kompetens i att arbeta med hållbarhet.
– Det handlar om våra framtida ledare, beslutsfattare, akademiker och professionella, säger forskaren Rodrigo Lozano.
Det är mycket upp till den enskilda läraren att ge plats åt läsupplevelser i litteraturundervisningen. Risken finns att elevers litterära kompetens får stå tillbaka i en tid när mätbara resultat premieras.
Ärftliga faktorer påverkar till viss del om en person läser vidare efter gymnasiet. I mer socioekonomiskt utsatta områden spelar dessa faktorer större roll för sannolikheten att genomgå högre utbildning. Det visar forskare vid Uppsala universitet.
Att vara högutbildad hjälper inte mot att hjärnan krymper. Det gör den ändå obevekligen i takt med att vi åldras, oavsett utbildningsnivå, visar en ny internationell studie.
Eleverna lärde sig lite eller ingenting under tiden de hade distansstudier på grund av coronapandemin. Det visar en studie som forskare gjort av nederländska elevers resultat på nationella prov.
Att ha mindre pengar eller inte kunna delta i aktiviteter som kostar pengar är kopplat till en ökad risk för en sämre social situation i skolan. Det visar en avhandling från Stockholms universitet.
Trots att Sverige är ett av världens mest jämställda länder är det fortfarande svårt att uppnå jämställdhet mellan könen när det kommer till att göra karriär i den akademiska världen. Traditioner, kulturer och strukturer är några faktorer som fördröjer utvecklingen.
De flesta barn får sin information om covid-19 från sina föräldrar, utom i Sverige – här är skolan främsta informationskällan. Det visar en internationell studie som undersökt barns uppfattning om pandemin.
Undervisning får liten plats på lärarlagsmöten.
– När mötena kan handla om vilken sorts saxar som ska köpas in blir det svårt att prata på djupet om saker som är centrala för professionen, säger forskaren Anna Norrström.
Vad storasyskon väljer för högskoleutbildning har stor påverkan på vad deras yngre syskon väljer att söka, även när det leder dem till ”sämre” utbildningar. Det visar en ny studie med data från fyra länder, bland andra Sverige.
