Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Utbildning & skola” i kronologisk ordning.
Kan man se på lärarrollen som en slags designer – och kan lärare jobba likt designern för att ta sig an problem i undervisningen? Det har forskaren Elisabeth Rolf, vid Stockholms universitet, undersökt.
Vilken metod för inlärning som används i skolan påverkar hur elevernas hjärnor aktiveras när de testas på sina kunskaper. Elever som undervisats med aktiva lärandemetoder hade högre aktivitet i områden i hjärnan som kopplas till återaktivering av väl befästa minnen.
Vilka utmaningar möter studenter som vill kombinera idrott med högre studier? Det har forskare vid högskolan i Halmstad undersökt – och resultatet har mynnat ut i nationella riktlinjer som ska underlätta för elitsatsande högskolestudenter.
Tonåringar som upplever psykiska problem i högstadiet har större risk att varken vara i arbete eller utbildning som unga vuxna – jämfört med dem som har få eller inga symtom på psykisk ohälsa. Och det är olika sorters psykiska problem som ökar risken för män och kvinnor.
När spelelement som regler, nivåer, poäng och medaljer infogas i fortbildningskurser ökar motivationen hos deltagarna. Den tydliga strukturen och återkopplingen i form av att nå nya nivåer och vinna medaljer uppfattas som innovativt och engagerande.
Digitala läromedel som är utformade för att anpassa sig till varje elevs individuella kunskapsnivå skapar problem. Den inbyggda tekniken är inte tillräckligt transparent och riskerar att vägleda eleverna utan att lärarna blir delaktiga.
Mellanstadieelever som får en egen dator i skolan når varken bättre eller sämre resultat i matematik och engelska än andra elever. Däremot finns det en tendens till något förbättrade studieresultat i svenska.
Vart försvinner vattnet när man kokar det i en kastrull? Varför dunstar vattenpölen på gården? Visst kan femåringar förstå fysikaliska begrepp – särskilt när experimenten kan utföras med lera och lego.
Trots att Sverige hade flest bekräftade fall av covid-19 av åtta länder i en studie var det bara här som grundskolan hölls öppen. Det främsta skälet, menar forskarna, är den svenska konstitutionen med självständiga myndigheter.
Hur kommer det sig att vissa lärare lyckas skapa lugn och ro i klassrummet? En sammanställning från Skolforskningsinstitutet visar på sex saker en sådan lärare gör.
Barn som kommer till Sverige från en annan social kultur har många gånger inte fått tid eller utrymme för lek. Att aktivt observera och interagera via leken kan vara ett sätt att ge stöd och skapa trygghet. Leken kan göra övergången till det nya livet mjukare.
Nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund behöver få en undervisning som är anpassad efter deras individuella behov. Förutom att lära sig svenska – och vårt skriftspråk – måste de till exempel förstå de normer som kan vara nya för dem.
I skolan får elever experimentera och lära sig hur man bygger och kodar föremål, men de får ingen generell förståelse för hur programmerade vardagsföremål är uppbyggda och fungerar.
Skolan kan vara en bidragande orsak till ökad psykisk ohälsa bland unga. Nedstämdhet, svårt att sova, huvudvärk och stress har ökat markant efter skolreformerna från 2011, som gav större fokus på kunskapsmätningar, tester och betyg.
Studieengagemang och ansträngning är viktigt för att elever ska uppnå höga betyg, men det förutsätter också mycket hemarbete och ett omfattande föräldrastöd. Det visar forskning från Uppsala universitet.
Elever på skolor som tagit emot elever från nedlagda skolor har varken fått bättre eller sämre studieresultat, visar en rapport från IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering,
Att dela klassrum med sin förövare. Att inte klara av att vara i skolan och halka efter i undervisningen. Det finns många anledningar att undersöka skolans roll för ungdomar som blivit utsatta för brott, menar Örebroforskaren Sara Thunberg.
I korridorerna och i fikarummen pratar lärare och elever meänkieli, men språket används nästan aldrig i undervisningen.
– Ett fenomen jag kallar koloniala klassrum, säger statsvetaren Pär Poromaa Isling.
Lärarstudenter som tränar på att undervisa virtuella elever får större tilltro till sin undervisningsförmåga och känner sig mer förberedda när de kommer ut i arbetslivet.
Jazzmusik kan uttrycka religiösa upplevelser och budskap även utan att använda ord. Det handlar bland annat om tonlägen, akustiska förutsättningar och musikens puls i förhållande till lyssnarens kropp.
