Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Utbildning & skola” i kronologisk ordning.
Undervisningen vid högskolor, universitet och gymnasieskolor sker nu på distans för att bromsa spridningen av det nya coronaviruset. Näst på tur att stänga kan för- och grundskolor stå. Vad ställer det för krav på skolorna? Och vilket stöd förväntas man som förälder ge sina barn när de inte får gå till skolan?
Den typiska eleven i Kulturskolan är en svenskfödd flicka med välutbildade, kulturutövande föräldrar. För att nå ut till fler kan man bredda utbudet – och samspela mer med andra verksamheter. Spännvidden är stor mellan de strategier som används.
För att tidigt upptäcka språk- och kommunikationsstörningar screenas barn inom barnhälsovården vid 2,5 eller 3 års ålder. De kan med fördel screenas redan vid 2,5 års ålder, enligt forskning i Uppsala.
Enligt tidigare studier läser killar mindre än tjejer och folk i allmänhet läser när de är lediga. Men en studie vid Bibliotekshögskolan visar att när det gäller digitala ljudböcker läser unga män i åldern 18–20 år mer än kvinnor i motsvarande ålder. Och många läser på vardagar och dagtid.
Hur lärare planerar lektioner kan ha stor betydelse för hur eleverna lär sig. I en ny avhandling har olika sätt att planera lektioner för att lära ut det matematiska begreppet derivata testats.
Barns relation till naturen är inte bara viktigt för deras välbefinnande utan också för att skapa ett mer hållbart skogsbruk, visar ny forskning från Lunds universitet. Studien visar också att sådant som föräldrarnas utbildning, inkomst och yrke påverkar hur barnen upplever och relaterar till skogen.
Att elever med utländsk bakgrund har svårt att komma in i det svenska samhället förklaras ofta med att grupperna inte möts, varken där de bor eller i skolan. Men en ny studie visar hur segregationen följer med högpresterande elever med utländsk bakgrund in i klassrummet. De uteslöts ur den svenska gemenskapen, trots att de formellt sett sågs som ett lyckat exempel på integration.
Mindre grupper i förskolan bidrar till barns lärande och utveckling. Men förskolans organisation, arbetsmiljö och arbetsplatskultur är avgörande för om förskollärarna verkligen delar in barnen i mindre grupper.
Många unga på landsbygden har sämre tillgång till utbildningar i sin hemkommun. De känner också ett större missnöje mot politiker än ungdomar i storstäder. Trots det handlar den politiska diskussionen om bristande likvärdighet i skolan och ungas utanförskap oftast om storstädernas förorter. I en nyutkommen bok har forskare därför vänt blicken mot unga på landsbygden.
Lärares ämneskunskaper och undervisningserfarenhet är viktiga faktorer för elevers prestationer i matematik. Dessutom är ett bra skolklimat viktigt för både lärares trivsel och elevers välmående och studieresultat. Det visar en ny avhandling vid Göteborgs universitet.
Digitala läromedel i skolan är tänkta att skapa mer tid för lärarna och individuell kunskapsutveckling för eleverna. Men användandet leder inte automatiskt till förbättringar utan skapar också tydliga motsättningar, visar pedagogisk forskning.
De statliga idrottsstöden Handslaget och Idrottslyftet var tänkta att skapa inkluderande former av idrott. Men ofta krockar det sociala entreprenörskapet med tävlingstanken. Bäst funkar det när idrotten inte är målet i sig, utan vägen, enligt forskning från Malmö universitet.
– Ytterst handlar det om demokrati, säger Daniel Bjärsholm.
De som spelade onlinespelet Bad News blev bättre på att avslöja fejkade nyheter och desinformation – samtidigt som de behöll förtroendet för riktiga nyheter. Spelet har tagits fram just i detta syfte av forskare i Uppsala och Cambridge.
Varför inte börja med en legobit? Var kommer den ifrån och vilka barn får leka med den? Mer invecklad än så behöver inte hållbar utveckling vara – åtminstone i det första skedet.
Ordförrådet är det som har allra störst betydelse när det gäller utvecklingen av läsförståelse hos barn med cochleaimplantat (CI), visar forskning från Luleå tekniska universitet.
Barn och unga vistas allt mindre i naturmiljöer. Men elever som med egna sinnen får upptäcka och bekanta sig med träd och växter i en autentisk miljö utvecklar förståelse för biologisk mångfald och människans påverkan på miljön, visar en avhandling vid Göteborgs universitet.
Skolan är en utsatt plats. För elever – men också för lärare. Nu ska forskare vid Malmö universitet utveckla metoder för att förebygga digitala kränkningar i skolvärlden.
När fokus ligger på mätbar kunskap och individuell prestation kommer bildämnet i kläm. Det gör att den traditionella synen på bildberättande, och val av material, reproduceras av både lärare och elever. Det visar forskning vid Umeå universitet.
Utantillinlärning löser inga problem. Rutinuppgifter räcker inte för att lära sig matematik. Men andelen matematiska problem i läroböckerna är låg, visar forskning från Umeå universitet.
Hur förstår en sjuåring relationerna mellan tals delar och helhet? Och hur ser matte-undervisningen ut för de yngsta eleverna. Genom att analysera lärares olika sätt att undervisa om samma sak, går det att vaska fram olika lärandemöjligheter, menar Anna-Lena Ekdahl, doktorand vid Jönköping university.