Forskning om arkeologi

Redan 2500 år före vikingatiden rådde nordisk högkultur. Bronsåldern präglades av båtfärder, handel, krigarideal och ett hövdingavälde med lyxkonsumtion och makt från gudarna. Parallellerna är slående, visar dagens forskning.

Sydvästra Sveriges mest välbevarade hällmålning har nu daterats – den är från sen stenålder. Med hjälp av ny teknik har forskare vid Göteborgs universitet lyckats blottlägga flera tidigare okända motiv som inte längre är...

Norrbottniska kornfrön från missväxtåren i slutet av 1800-talet är förvånansvärt lika, rent genetiskt. Det kan ha varit Lars-Levi Laestadius, eller någon i hans familj, som tagit med sig utsädet när de flyttat mellan olika orter i trakten. Det...

För att undvika översvämningar satsar allt fler städer på öppna, så kallade blågröna, dagvattensystem. Forskning visar att systemen kan fungera väl om de införs på ett genomtänkt sätt – annars finns risken för att...

Skandinaviens stridsyxekultur uppstod för omkring 5 000 år sedan. Genom att kombinera arkeologisk och genetisk information har forskare kommit fram till att kulturens intåg är ett resultat av stora folkvandringar.

Med kristendomens intåg under senantiken förändrades religiöst liv och praktik i romerska städer. Men skiftet skedde inte bara med våld och intolerans. Den hedniska materiella kulturen återanvändes för att forma en kristen samtid och framtid....

Hur påverkade Kubakrisen 1962, då supermakterna USA och Sovjetunionen var nära ett kärnvapenkrig, Kuba och människorna där? En svensk arkeologiprofessor har i fjorton års tid arbetat med att ge röst åt de minnen och berättelser som tidigare inte...

Dryckesceremonier, brädspel, gåvoutbyten och exklusiv jakt. Det var några av elitens maktstrategier under yngre järnålder. Däremot var var inte krig och plundring en uttalad maktstrategi, i alla fall inte i de västra delarna av nuvarande Sverige, enligt en...

De första människorna som bosatte sig i Skandinavien för mer än 10 000 år sedan lämnade sitt DNA efter sig i tuggummin. Det är forskare från Stockholms universitet som lyckats knåda ut DNA från de tuggade klumparna av kåda från...

Människorna som begravdes i stenålderns megalitgravar/stenkammarsgravar var nära släkt med varandra. Det har en internationell forskargrupp led från Uppsala universitet slagit fast efter att ha undersökt gravar på Gotland och Irland och i Skottland....

Det moderna skogsbruket går hårt åt skogens kulturmiljöer. Skogsstyrelsens statistik visar höga och ihållande skadenivåer. Av alla kulturlämningar är kolbottnen, resterna efter kolmilorna i skogen, som råkat mest illa ut.

Den svenska utgrävningen vid Gebel el-Silsila i Egypten har upptäckt en sandstensverkstad och flera skulpturer från Nya riket (1550–1070 f Kr) på utgrävningsplatsen.

Stenar och berg kan berätta om forna tiders civilisationer. – Att se gamla stenar bara som orörliga och stumma vittnen till människans historia är ett misstag. Bara man har rätt teknisk utrustning så går historien att dechiffrera, menar Claudia Sciuto, i...

Ett svensk-egyptiskt utgrävningsteam i Gebel el Silsila har funnit en intakt faraonsk gravkammare – den första på platsen och ett fynd utöver det vanliga i Egypten.

Den genetiska variationen inom den skytiska nomadgruppen är så bred att det måste förklaras med att de knöt till sig människor de kom i kontakt med. Det framgår av en ny studie av brons- och järnåldersgenetik på den Pontisk-kaspiska stäppen som...

Den nu utdöda grottbjörnen och vanliga brunbjörnar fick ungar med varandra. Kartläggning av grottbjörnens arvsmassa visar att deras DNA finns kvar i dagens brunbjörnar.