Levercirros, som också kallas skrumplever, är betydligt vanligare vid låg hushållsinkomst än vid hög. Det visar en svensk studie som, enligt forskarna, manar till förebyggande insatser bland de mest utsatta grupperna.
Tidigare i år visade en studie att risken att avlida i den vanligaste formen av primär levercancer, hepatocellulär cancer (HCC), är cirka 30 procent högre bland personer med låg inkomst jämfört med dem med medel- eller hög inkomst.
I en ny studie fokuserar forskarna i stället på levercirros – den vanligaste riskfaktorn för HCC. Vid levercirros är levern skadad, men en drabbad person kan vara symtomfri under många år. Leverfunktionen kan bevaras till dess att sjukdomen utvecklas till mer allvarliga stadier.
I Sverige är omkring hälften av fallen kopplade till långvarig överkonsumtion av alkohol. Andra vanliga orsaker till levercirros är kroniska virusinfektioner och fettlever, som ofta är kopplat till diabetes eller fetma.
Fler med låg inkomst drabbade
Studien bygger på registerdata och omfattar alla personer från 15 år och uppåt som var bosatta i Sverige under perioden 2001–2022. I materialet identifierades 49 550 fall av levercirros.
Förekomsten av alkoholrelaterad levercirros var tre gånger högre bland personer med de lägsta hushållsinkomsterna jämfört med dem med de högsta. För levercirros kopplad till fettlever var förekomsten nästan dubbelt så hög.
Den största skillnaden sågs vid virusorsakad levercirros (hepatit B och C), där incidensen var mer än nio gånger högre bland personer med låg hushållsinkomst.
Riktade insatser behövs
Resultaten ska ses i ljuset av att levercirros orsakar omfattande sjuklighet och dödlighet, med stort mänskligt lidande och stora samhällskostnader som följd. Sjukdom ökar dessutom i spåren av alkoholöverkonsumtion och metabol ohälsa.
– Förekomsten av levercirros ökar i Sverige och är ojämnt fördelad mellan inkomstgrupper, ett resultat som troligen gäller även i andra höginkomstländer. Det som behövs är riktade förebyggande insatser och att sjukdomen upptäcks tidigare, särskilt bland socioekonomiskt missgynnade grupper, säger Juan Vaz, forskare inom samhällsmedicin och folkhälsa på Sahlgrenska akademin Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Symtom kommer ofta sent
En utmaning, menar han, är att levercirros ofta upptäcks först när sjukdomen är långt framskriden.
– Primärvården gör redan mycket, men det är svårt att upptäcka dessa patienter i tid. För att lyckas bättre behövs enklare verktyg, till exempel riskalgoritmer och biomarkörer, som kan hjälpa läkare att identifiera de patienter som har störst behov av tidig utredning, säger Juan Vaz.
Studien som undersöker sambandet mellan socioekonomiska faktorer och levercirros är den största i sitt slag i Sverige.
Vetenskaplig artikel:
Cirrhosis incidence across socioeconomic and demographic groups in Sweden: a register-based cohort study, The Lancet Public Health.
