För tidigt född i kuvös.
Bild: Depositphotos
Artikel från forskning.se

Texten baseras på ett pressmeddelande. Läs mer om vårt innehåll.

När barn föds mycket för tidigt ställs familjen inför stora utmaningar och en helt ny vardag på sjukhus. En avhandling vid Uppsala universitet visar att förberedelserna inför hemgång ofta sker sent och med begränsat föräldrainflytande – något som kan påverka både trygghet och välmående.

Varje år föds omkring 1–1,5 procent av alla barn i Sverige mycket för tidigt, före graviditetsvecka 32. Vårdtiden på sjukhus kan sträcka sig från några veckor till flera månader. Trots medicinska framsteg möter dessa barn fortfarande stora utmaningar och behöver långsiktigt stöd för att utvecklas och må bra.

Föräldrarna hamnar ofta oväntat i en ny vardag på sjukhuset, där de successivt får ta ett större ansvar för barnets vård och förbereda sig för livet hemma – en process som har betydelse för hela familjens välbefinnande.

– Övergången från sjukhusvård till vård i hemmet är en känslig fas och ett gott stöd är betydelsefullt för hela familjens hälsa, säger Sofia Arwehed, verksamhetschef för Akademiska barnsjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.

Sen förberedelse för hemgång

I en avhandling visar Sofia Arwehed att förberedelserna inför hemgång ofta sker sent och med begränsat inflytande från föräldrarna, något som kan påverka både trygghet och välbefinnande negativt.

I två delstudier har hon kartlagt hur arbetet med hemgång ser ut vid neonatalenheter i Sverige och övriga Norden, utifrån olika perspektiv.

– Resultaten visar att rutiner och kriterier för utskrivning varierar mellan nordiska neonatalenheter. I många fall påbörjas förberedelserna sent i vårdförloppet, vilket kan minska föräldrars delaktighet och upplevelse av trygghet. Svenska enheter lyfter fram sociala faktorer och språkliga barriärer som hinder för att kunna ta del av hemsjukvård, säger Sofia Arwehed.

Mer delaktighet för föräldrar

I en annan delstudie har föräldrar, läkare, sjuksköterskor och undersköterskor från neonatalenheterna i Gävle, Eskilstuna och Uppsala tillsammans, i så kallad samskapande forskning, analyserat vad som krävs för en trygg och tidig övergång till hemsjukvård.

Forskningen bidrar med ny kunskap om hur neonatalvården kan utvecklas för att bättre stödja familjer med mycket för tidigt födda barn. För en trygg övergång till hemmet lyfts flera viktiga faktorer fram: tidigare start av utskrivningsförberedelser, en tydligare struktur i processen och ökad delaktighet för föräldrarna.

Nytt verktyg ska ge stöd

Som en del av forskningen har föräldrar och vårdpersonal gemensamt tagit fram ett nytt stödverktyg: TO HOME (på svenska VÄGEN HEM). Verktyget ska underlätta en trygg och förutsägbar övergång till hemsjukvård genom att visualisera vårdresan, barnets utveckling och viktiga milstolpar. Det kan stärka föräldrars delaktighet i övergången, ge stöd i föräldrarollen och inge hopp under vårdtiden.

– Samskapande, där föräldrar och vårdpersonal utvecklar lösningar tillsammans, kan bli nyckeln till en tryggare hemgång. Vår nästa pilotstudie ska undersöka hur verktyget kan göra skillnad i praktiken, säger Sofia Arwehed.

Avhandling:

TO HOME Exploring the transition home for very preterm born infants and their parents, Uppsala universitet.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera