Ett varmare och fuktigare klimat gör sjöar mer produktiva – och det leder till att mer metan frigörs från bottensedimenten. En studie visar hur arktiska sjöar kan komma att bidra allt mer till växthuseffekten.
Metan är en växthusgas som är över 25 gånger kraftigare än koldioxid. Arktiska sjöar bidrar med en betydande del av de globala metanutsläppen, men exakt hur utsläppen uppstår i de nordliga sjöarna har länge varit oklart.
Nu visar en internationell studie, med forskare från Norge, Sverige och Spanien, att produktionen av metangas varierar kraftigt mellan olika sjöar, och att detta hänger nära samman med sjöarnas egenskaper.
Tre sjöar i Abisko
Forskarna har undersökt tio sjöar på Svalbard och i den subarktiska delen av Skandinavien, varav tre ligger vid Abisko naturvetenskapliga station.
Studien visar att den största delen av metanproduktionen sker i de översta tio centimetrarna av bottensedimenteten. Där finns mycket organiskt material och bra förhållanden för mikroorganismer som bakterier.
– Arktis blir redan grönare till följd av det varmare och fuktigare klimatet och längre somrar i norr, vilket påverkar tillförseln av organiskt material som driver på metanproduktionen i sjöar, säger Alexandra Rouillard, forskare vid Umeå marina forskningscentrum i ett pressmeddelande från Umeå universitet.
Mer metan i grundare sjöar
Studien visar också att grundare sjöar, särskilt de med mycket alger, bottenväxter och växtlighet runt strandkanten, tenderar att producera mer metangas. Samtidigt varierade mängden gas som bildades kraftigt mellan olika sjöar.
Forskarna jämförde sina resultat med data från över 60 sjöar världen över. De såg att sjöar i tropiska och tempererade områden generellt producerar mer metan. Men eftersom det finns så många sjöar på nordliga breddgrader, och variationerna mellan dem är stora, blir den totala metanvolymen där ändå betydande.
Vetenskaplig artikel:
Increased Ecosystem Productivity Boosts Methane Production in Arctic Lake Sediments, Journal of Geophysical Research: Biogeosciences.
