Tema

Våren

Den efterlängtade våren är äntligen på gång. Men hur vet naturen egentligen att det är dags att vakna? Lars-Åke Janzon, jourhavande biolog vid Naturhistoriska riksmuseet förklarar för forskning.se.

Hur vet växterna när det är vår?
– Den absolut viktigaste orsaken är dagsljusets längd. Men också andra faktorer som temperatur och fuktighet spelar in, även om de har en mer marginell effekt. I år är våren sen på grund av att snön legat kvar så länge. Snötäcket och värmen gör att dagsljuset inte tränger ner på samma sätt, säger Lars-Åke Janzon.

Träd och örter mäter dagens längd med hjälp av olika kemiska processer, främst i klorofyllet. Lökväxter, som vårlök, och frön har dock inget klorofyll, utan har snarare en inbyggd klocka.
– Där är det sannolikt temperaturen som spelar en avgörande roll. Men ofta ligger vårblommorna redan i startgropen, med utlöpare eller revor, som är ljuskänsliga. Här finns det mycket kvar att forska på.

Dagen är lika lång för vintergäck som maskros — varför kommer de inte samtidigt?
– De är helt enkelt programmerade olika. Generna avgör hur arten styrs av dagsljuset.
De tidiga snödropparna är inte inhemska utan importerade från medelhavsländerna (det finns fyra förvildade arter i Sverige).
– Där är de förstås tidigare än här, men det är inte säkert att det är bland de allra tidigaste vårblommorna där, säger Lars-Åke Janzon.

Hur funkar växterna vid ekvatorn?
– Växterna vid ekvatorn har ingen årstidsväxling. Det sker en ständig förnyelse hos växterna och de tappar blad kontinuerligt, precis som våra barrträd. Eftersom det inte råder någon större förändring i dagsljusets längd, har kyla och regnperioder större inverkan där.

Flyttfåglarna då, hur vet de när det är vår i Sverige?
– Det är dagsljusets längd som styr här också. Anledningen till att de inte stannar där de är på vintern, till exempel i Afrika, kan handla om konkurrens, som födotillgång. Vi har visserligen färre insektsarter, men fler individer av varje art…
 
Den fågel som flyttar allra längst är silvertärnan. Den flyger nästan från pol till pol, 1500 mil.
– Vi kan tycka att förhållandena är de samma vid Antarktis som Arktis, men det tycker inte silvertärnan som hellre häckar vid Nordpolen.

Text: Eva Barkeman, forskning.se

Kontaktinformation
red@forskning.se

Våren

 lästid ~ 2 min