Tema

Är sex ett arbete?

Få saker har under årtusendena väckt så motstridiga känslor och hetsiga diskussioner som försäljningen av sexuella tjänster. Svenska prostituerade betraktas som offer och skyddas av sexköpslagen. Tyska sexsäljare ses som yrkeskvinnor och kan vara verksamma i lagliga bordeller. Lagom till tioårsjubileet av den svenska sexköpslagen i år förklarar idéhistorikern Susanne Dodillet hur det kan komma sig att dessa två likartade samhällen har så radikalt olika sätt att hantera denna verksamhet.

I Sverige är det sedan 1999 förbjudet att köpa sex. Sexköpslagen stiftades för att visa att prostitution är någonting som inte accepteras i Sverige. Två år senare antog det tyska parlamentet Bundestag en lag som ska integrera sexsäljare i samhället.

I Tyskland kan prostituerade sedan dess få a-kassa, sjukpenning och pensioner på samma sätt som alla andra yrkesarbetare. Dessutom har det blivit legalt att driva bordell. Lagändringen skulle minska stigmatiseringen och diskrimineringen av sexsäljare.

– Ländernas olikartade prostitutionspolitik har bland annat med deras syn på välfärdsstaten, på feminism och på religion att göra, förklarar Susanne Dodillet. Sexköpslagen i Sverige introducerades som ett sätt att påverka samhällets syn på jämställdhet. Prostitution beskrevs som ett oacceptabelt uttryck för samhällets könsmaktsstruktur.

Enligt avhandlingsförfattaren möjliggörs en normerande lag som sexköpslagen bland annat av svenskarnas jämförelsevis stora tillit till staten.

Tyskar däremot tenderar snarare att ifrågasätta statens ansvar för normbildningen, menar hon.

– Det har bland annat med erfarenheten av två diktaturer att göra. Svenskarna har goda erfarenheter av sin välfärdsstat, men såväl den nationalsocialistiska diktaturen under Tredje Riket som den socialistiska i DDR har synliggjort att stater kan missbruka sin normerande makt.

Den tyska vänstern som drev genom legaliseringen av prostitution betonade att staten inte ska normera hur sexuella relationer mellan samtyckande vuxna ska se ut.

När det gäller feminism har radikalfeministiska teorier fått starkt inflytande i Sverige. Här betonar man maktstrukturer som manlig överordning och kvinnlig underordning.

I Tyskland liknar feminismen mer queerfeminism, vilket går väl ihop med hur man ser på staten. Medan den svenska prostitutionspolitiken bygger på en normerande syn på hur ett jämställt liv ska se ut för kvinnor och män, betonar den tyska vänstern att det finns många olika sexuella identiteter och uttryckssätt. Att peka ut några som mer jämställd och därmed överlägsen andra innebär enligt detta tankesätt en diskriminering av avvikare.

Angående religionen pekar Dodillet på kristdemokraternas starka inflytande i den tyska samhällsdebatten.

– I Tyskland har kristdemokraterna halva parlamentet, påminner hon. Likt kyrkan är de emot prostitution av moraliska skäl och sympatiserar med den svenska prostitutionspolitiken. Vänstern opponerar sig dock mot moralargumenten och synen på prostitution blir därför mer liberal än i Sverige, där den kristna motpolen saknas i politiken.

Avhandlingens titel: Är sex arbete? Svensk och tysk prostitutionspolitik sedan 1970-talet.

Disputationen äger rum lördagen den 21 februari 2009 kl. 10.00

Plats: Stora hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6

Opponent: Professor Brian Palmer, Uppsala

Adress till egen hemsida:
http://www.lir.gu.se/om-institutionen/personal/Doktorander/Susanne_Dodillet
eller www.susannedodillet.com

Avhandlingen kommer ut på Vertigo förlag den 15 februari 2009 och kan beställas hos förlaget samt i bokhandeln.

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Susanne Dodillet, 031-786 58 87, 0704-90 88 12 susanne.dodillet@idehist.gu.se

Presskontakt: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
031-786 48 65
barbro.ryder@hum.gu.se

Är sex ett arbete?

 lästid ~ 2 min