Forskning om utbildning & skola
Hur mycket skärmtid ska barn i förskolan ha? Hur väl rustade är nyexaminerade lärare för verkligheten i skolan? Vad är grit? Och gör mobilförbud att eleverna lär sig bättre? Forskning om skola och utbildning är brett och har många dimensioner.
-
Lärarens kroppsspråk har betydelse under utvecklingssamtalet
En blick på klockan eller en fråga som är svår att förstå kan få eleven att tystna. Medvetenhet om kroppsspråket kan göra utvecklingssamtalet mer engagerande för eleven. – Att titta på klockan kan sänka samtalet direkt, medan att luta sig framåt skapar engagemang, säger Britt-Marie...
-
Skolvalet har inte brutit segregationen i gymnasiet
Skolvalet har inte minskat sambandet mellan var elever bor och vilka skolor de går i, visar en studie. Samtidigt har uppdelningen mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund och betyg ökat under de senaste tre decennierna.
-
Ny belysning och inredning gav elever bättre fokus
Hur klassrummet är belyst och inrett har stor betydelse för elevernas möjligheter till fokus på lärande. Det visar en studie från Högskolan i Gävle.
-
Blivande lärare känner sig inte redo att hantera elevers ohälsa
Blivande lärare känner ett starkt ansvar för elevernas hälsa – men många känner sig dåligt rustade för uppgiften. En enkätstudie visar att lärarstudenter känner en osäkerhet kring hur de ska prata med elever och vårdnadshavare om någon mår dåligt i klassen, framför allt då det...
-
Elever får olika undervisning om antiken
Trots att alla utgår från samma läroplan skiljer sig undervisningen om antiken åt mycket mellan olika lärare. Det visar en studie från Jönköping University.
-
Förskolan kan stärka barns språk
Förskolan kan spela en viktig roll i barns språkutveckling. En genomtänkt modell gör att måltider, lekar och andra vardagliga situationer blir tillfällen för barn att utveckla sitt språk, visar en ny avhandling.
-
Vädret kopplas till hur mycket förskolebarn rör sig
Sol, värme, kyla och regn spelar roll för hur aktiva förskolebarn är under dagen. Det visar en ny studie från Karolinska institutet där forskare har kopplat barns rörelsemönster till vardagens väder.
-
Elever tystnar om Israel–Palestina i klassrummet
Gymnasieelever kan dra sig för att diskutera kriget mellan Israel och Hamas i skolan. Rädsla för att säga fel, brist på kunskap och starka känslor gör att viktiga samtal uteblir trots att de är centrala för skolans demokratiuppdrag, visar en studie från Göteborgs universitet.
-
Press bakom studenters val att fuska
Krav från många håll samtidigt kan bidra till att studenter väljer att ta genvägar till bättre resultat. Det visar en studie.
-
Betyg ger både stress och motivation
Gymnasieelever upplever betyg både som en drivkraft och som en källa till stress. Flickor beskriver oftare än pojkar att betyg väcker negativa känslor, och för elever som har det svårt i skolan kan de snarare vara en bromskloss än en väckarklocka.
-
Skolors krisplaner brister i stöd för barn i sorg
Forskning visar att grundskolornas beredskapsplaner vid kris främst har fokus på praktiska åtgärder vid dödsfall. Men ofta saknas tydliga rutiner för långsiktigt stöd till barn i sorg.
-
Tacksamhet och pliktkänsla driver elever med utländsk bakgrund
Tacksamhet mot föräldrarnas uppoffringar, en vilja att lyckas och ge något tillbaka. Det motiverar högpresterande ungdomar med migrationsbakgrund. Men det kan också skapa skuld och oro, visar en studie.
-
Gränslösa föräldrakontakter skapar problem för lärare
Samhällsförändringar, utbildningsreformer och inte minst digital kommunikation har förändrat villkoren för kontakten mellan hem och skola. En rapport visar att många lärare upplever att kontakten med föräldrar har blivit allt mer utmanande.
-
Hur naturkunskapen utformas på gymnasiet kan få viktiga följder
Elever på högskoleförberedande program får oftare diskutera och problematisera kring värderingar på lektioner i naturkunskap jämfört med elever på yrkesprogram. Det kan få följder vad gäller elevernas handlingskraft inom hållbar utveckling, enligt en ny avhandling vid Högskolan...
-
Förstaklassare lär sig matte via programmering
Ny forskning visar att programmering är ett bra sätt att lära ut matematik till lågstadieelever. – Potentialen är större än jag först trodde, säger Anna Sjödahl, forskare vid Örebro universitet.
-
Skollunchen kan bli hinder för barn med npf
Barn med adhd och autism kan uppleva stora svårigheter i samband med skolmåltider. Ett av flera hinder är oskrivna regler för hur man "ska" äta – att man helst ska äta upp allt på tallriken, till exempel. Det framgår av en ny studie från Umeå universitet.