Nobelpriset i fysik 2015: Förvandlingskonster i partikelvärlden
6 oktober 2015
Takaaki Kajita i Japan och Arthur B. McDonald i Kanada belönas med 2015 års Nobelpris i fysik för avgörande insatser i experiment som avslöjat att neutriner byter identitet. Denna förvandlingskonst kräver att neutriner har massa. Upptäckten har ändrat vår förståelse av materiens innersta och kan visa sig avgörande för vår bild av universum.
NobelprisetNobelpriset i fysik: De röjde hemligheter hos exotisk materia
4 oktober 2016
Årets pristagare öppnade portar till en okänd värld av materia som försätts i märkliga tillstånd. De har med avancerade matematiska metoder studerat ovanliga materiefaser som till exempel supraledare, supravätskor eller tunna magnetiska filmer. Många hoppas på framtida tillämpningar, både inom materialvetenskap och elektronik.
NobelprisetNobelpriset i kemi: De har utvecklat världens minsta maskiner
5 oktober 2016
En väldigt liten hiss, konstgjorda muskler och minimala motorer. 2016 års Nobelpris i kemi går till Jean-Pierre Sauvage, Sir J. Fraser Stoddart och Bernard L. Feringa för deras formgivning och framställning av molekylära maskiner. De har utvecklat molekyler vars rörelser går att kontrollera och som – när energi tillförs – kan utföra ett arbete.
NobelprisetNobelpriset för nya sätt att bekämpa cancer
1 oktober 2018
Amerikanen James P. Allison studerade ett känt protein som visade sig fungera som en broms i immunsystemet. Japanen Tasuku Honjo upptäckte parallellt ett nytt protein på immunceller och kunde genom noggrann kartläggning visa att det också fungerade som en broms, men med en annan mekanism. Nu får bägge 2018 års nobelpris i fysiologi eller medicin.
NobelprisetCancerImmunterapiNobelpriset i fysik: De gav oss ny syn på vår plats i universum
8 oktober 2019
Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Nobelpriset i fysik 2019 till James Peebles, Michel Mayor, och Didier Queloz. Priset belönar ny förståelse av universums uppbyggnad och historia, samt den första upptäckten av en planet i bana kring en solliknande stjärna utanför vårt solsystem.
NobelprisetRymdenNobelpriset i kemi: De skapade en laddningsbar värld
10 oktober 2019
2019 års Nobelpris i kemi belönar utvecklingen av litiumjonbatteriet. Detta lätta, laddningsbara och kraftfulla batteri används i dag i allt från mobiltelefoner till bärbara datorer och elbilar. Det kan också lagra stora mängder energi från sol- och vindkraft, och möjliggör ett fossilfritt samhälle.
NobelprisetEnergiUråldriga människoben ledde till Nobelpriset
3 oktober 2022
Svante Pääbo gjorde vad ingen trodde var möjligt. Han kartlade arvsmassan från neandertalare – människornas utdöda släktingar. 2008 upptäckte han en helt ny människotyp. Nu får den svenske biologen Svante Pääbo Nobelpriset i medicin eller fysiologi 2022.
Nobelpriset