Nobelpriset i litteratur – forskarnas favoriter
5 oktober 2022
Salman Rushdie, Sofi Oksanen och Ngũgĩ wa Thiong'o – det är några av namnen som nämns när forskare vid Institutionen för språk och litteraturer vid Göteborgs universitet tippar vinnaren av Nobelpriset i litteratur 2022.
NobelprisetLitteraturNobelpriset i fysik 2011
4 oktober 2011
Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Nobelpriset i fysik 2011 med ena hälften till Saul Perlmutter och med andra hälften gemensamt till Brian P. Schmidt och Adam G. Riess "för upptäckten av universums accelererande expansion genom observationer av avlägsna supernovor".
NobelprisetNobelpriset i fysik till trio som hjälpt oss förstå klimatet
5 oktober 2021
Nobelpriset i fysik 2021 går till tre forskare som lagt grunden till vår förståelse av jordens klimat och hur vi människor bidrar till klimatförändringarna: Giorgio Parisi, Klaus Hasselmann och Syukuro Manabe. Deras forskning handlar om metoder för att beskriva och förutsäga komplexa system, och deras långsiktiga beteende.
NobelprisetMyten om Nobelprisets dödskyss
9 oktober 2012
Litteraturvetaren Anna Gunder har i sin undersökning om Nobelpriset i litteratur vederlagt myten om att Nobelpriset skulle innebära en myt. Dessutom visar hon med all tydlighet att priset spelar en viktig roll för spridningen av nobelprisförfattarnas verk till nya språk. Mest effekt har priset för de okända författarna.
NobelprisetNobelpriset i medicin 2011
4 oktober 2011
Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har idag beslutat att Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2011 skall delas, med ena hälften gemensamt till Bruce A. Beutler och Jules A. Hoffmann för deras upptäckter rörande aktivering av medfödd immunitet och andra hälften till Ralph M. Steinman för hans upptäckt av dendritcellen och dess roll vid förvärvad immunitet.
NobelprisetNobelpriset i kemi 2013
9 oktober 2013
Förr använde kemister plastkulor och pinnar när de byggde sina molekylmodeller. Idag har modellerandet flyttat in i datorer. Martin Karplus, Michael Levitt och Arieh Warshel lade på 1970-talet grunden till de kraftfulla program som numera används för att förstå och förutspå kemiska förlopp. Verklighetstrogna datormodeller har blivit avgörande för de flesta framsteg som görs inom kemin.
Nobelpriset