Väteperoxid som används för att bleka hår eller göra våra tänder vitare kan också användas för att skräddarsy egenskaperna i ultratunna tvådimensionella material. Upptäckten är intressant för utvecklingen av nya lösningar inom nanoteknik och kvantelektronik.
När ljus och materia kopplas samman och blir till ett, uppstår en helt ny duett. I den starka kopplingen uppstår en sorts kvasipartiklar, polaritoner, med speciella egenskaper. Upptäckten öppnar nya forskningsmöjligheter och banar väg för till exempel nanomaskiner, ljusstyrd teknik och kvantteknologi.
Med en ny nanoteknikbaserad metod har forskare vid Lunds universitet lyckats leverera biomolekyler till mänskliga blodstamceller. Metoden bibehåller cellernas funktion utan någon negativ påverkan, vilket har stor potential både inom grundforskning och kliniskt.
Trä som är transparent, precis som glas, blev en världsnyhet från KTH för några år sedan. I version två kan det genomskinliga träet också reglera den värme som släpps igenom. Därmed kan temperaturen i hus kontrolleras om träet användas som byggnadsmaterial i till exempel fönster och paneler för ljusinsläpp.
Forskare i nanoteknik vid Lunds universitet har tagit fram en ny teknik som innebär elproduktion i sådan liten skala att en mobiltelefon delvis skulle kunna ladda ”sig själv”. Det handlar om pyttesmå elektroniska komponenter med storheten att generera el från värme med verkningsgrad som ett klassiskt kraftverk.
Runt bär som lingon, blåbär och hjortron finns ett skyddande lager vax. Nu ska forskare undersöka möjligheten att använda vaxet till att skapa nya produkter inom bland annat kosmetik, tandvård och förpackningsmaterial.
Vissa nanomaterial har egenskaper som passar för växtskydd. Nanopartiklar kan förbättra biologisk bekämpning av svartfläcksjuka på raps och kål. Och öka växters stresstolerans vid torka, visar forskning från SLU.
Kroppens egna bakteriedödare – antimikrobiella peptider – är högst aktuella i jakten på alternativ till antibiotika. Genom att packa in peptiderna i nanopartiklar har forskare kommit en bra bit på vägen mot effektiva läkemedel vid sårinfektioner och lunginfektioner som cystisk fibros och tuberkulos.
Nanopartiklar är lynniga och oförutsägbara. Även om de ser lika ut på håll, är de egensinniga individer när man zoomar in på var och en. Allt är inte vad det ser ut att vara, utan det är detaljerna som avgör, säger chalmersforskarna som hittat ett sätt att komma underfund med de små partiklarnas beteenden.
Membranvesiklar (MVs) från bakterier är små partiklar som bildas från membran och som kan transportera smittoämnen till kringliggande bakterier eller värdceller. Forskare vid Umeå universitet har upptäckt att MVs kan ha varierande funktioner beroende på om bakterien är en extracellulär eller en intracellulär sjukdomsframkallare.
När världens största radioteleskop byggs om några år kommer teknik från Chalmers finnas i hundratals känsliga, rymdriktade antenner i Sydafrika. Nu passeras en milstolpe för Sveriges största bidrag hittills till projektet SKA, nämligen ett toppmodernt matarhorn som utvecklats i Onsala och Göteborg och som nu levererats till Kanada för testning.
Robotspermier som levererar medicin, opererar och hjälper till med befruktning? Nej, det är inte handlingen i en ny sci-fi-rulle utan en väldigt snar medicinteknisk framtid. Ett internationellt forskarlag tror sig kunna inleda mänskliga försök inom ett par år och göra metoden tillgänglig för alla inom ett decennium.
En forskargrupp vid Linköpings universitet har, tillsammans med kollegor i Europa och USA visat att vid extremt högt tryck börjar även de innersta elektronerna i atomkärnorna i metallen osmium att samverka med varandra, ett fenomen man aldrig tidigare sett. Resultaten publiceras i Nature.
Forskare vid Karolinska Institutet har lyckats bygga en fullt fungerande nervcell med hjälp av organisk bioelektronik. Denna konstgjorda nervcell innehåller inga ”levande” delar, men har förmågan att härma och kommunicera med mänskliga nervceller på samma sätt som dessa kommunicerar med varandra.
Under det senaste decenniet har så kallade nanovätskor befunnit sig i hetluften och varit flitigt ifrågasatta. Dessa vätskor innehåller bland olika typer av nanopartiklar vilket enligt vissa experter på området ska förbättra deras värmeledningsförmåga i jämförelse med traditionella kylvätskor. Nu har KTH-forskare bevisat nanovätskornas förträfflighet.
Forskare vid Chalmers har upptäckt att grafen kan bevara elektroners så kallade spinn betydligt längre tid och förmedla det över större avstånd än vad som hittills varit känt. Detta öppnar dörren för utvecklingen av spinntronik, med sikte på snabbare och energisnålare processorer i datorer. Resultaten publiceras i tidskriften Nature Communications.
Partikelfysiker har ett mödosamt jobb i att identifiera alla elementarpartiklar som skapas i deras partikelacceleratorer. Men nu har forskare vid Chalmers designat ett material som gör det betydligt lättare att skilja partiklarna åt.
Solceller baserade på halvledande kompositmaterial av plast och kolnanorör spås bli nästa generations solceller. Fysiker vid Umeå universitet har upptäckt att man kan minska antalet kolnanorör i nanostrukturerna upp till 100 gånger med bibehållen exceptionell förmåga att transportera laddning i en enhet. Deras resultat publiceras som förstasidesnyhet i tidskriften Nanoscale.
Med en ny metod har en fysiker vid Umeå universitet skapat de första kartorna som i detalj visar hur och när kolmolekyler med strukturen C60 bildar polymerer, i form av kedjor och plan, vid behandling under höga temperaturer och tryck. Resultaten har publicerats i tidskriften Scientific Reports.
Med hjälp av vertikala nanotrådar kan man öka möjligheten att i detalj studera vad som händer på ytan av celler. Resultaten är av värde exempelvis inom läkemedelsforskning. En grupp forskare från Lunds universitet har nu lyckats få konstgjorda cellmembraner att bildas längs ett stort antal vertikala nanotrådar, i en så kallad nanoskog.
