I studien analyseras 62 svenska barnböcker som på olika vis behandlar ämnena döden och sorg.
Oftast är det ett husdjur eller äldre släkting som dör i barnböckerna, fastslår studiens författare Rakel Eklund.
Ordet ”död” finns inte alltid
En slutsats efter bokgenomgången är att ordet ”död” inte alltid finns med i böckerna.
– Själva ordet ”död” omnämns i cirka två tredjedelar av böckerna, i resten av böckerna används metaforer som ”somnat in” eller ”gått bort”, säger Rakel Eklund, som är forskare och specialistsjuksköterska vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet.
Kan leda tanken fel
Att använda metaforer i det här sammanhanget kan vara problematiskt när läsaren är ett barn, menar Rakel Eklund.
– Det kan göra det svårt för barnen att förstå och till och med skrämma upp dem. Till exempel kan ett barn bli rädd att för att sova, eftersom den som ”somnat in” inte kommit tillbaka igen, säger Rakel Eklund.
Snävt fokus på kristna traditioner
I de fall där det förekommer begravningar i böckerna följer de den kristna traditionen med kyrka, präst och begravningskistor. Ingen av de undersökta böckerna visade ett perspektiv från någon av de andra världsreligionerna. Det är också problematiskt, menar Rakel Eklund.
– Död och sorg står nära religionens frågor eftersom det väcker funderingar om varför vi lever, varför vi dör och vad som är meningen med alltihopa. Det finns fler livsåskådningar och religioner i vårt samhälle och många har ingen tro eller sin egen tro. Här tror jag redaktörer för barnböcker, bokförlag och även barnboksförfattare, har ett jobb att göra.
Sorgeprocess är viktig
Rakel Eklund konstaterar vidare att merparten av de undersökta böckerna skildrar en sorgeprocess. Det vanligaste sättet för huvudpersonen att hantera sorgen och andra känslor är att vara tillsammans med familj och vänner och minnas den döda tillsammans.
– Det är viktigt att ge läsaren en chans att följa med i sorgeprocessen. Det kan lära barn att sorgeprocess är något som kommer och går i livet och att sorg inte plötsligt försvinner eller går över. Böckerna som jag tittat på sticker ut i jämförelse med liknande böcker från andra europeiska länder. Där har tidigare studier pekat på att ett mycket färre andel barnböcker beskriver en sorgeprocess, säger Rakel Eklund.
Rakel Eklund, filosofie doktor, forskare och specialistsjuksköterska vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet, rakel.eklund@uu.se
Forskarna lyfter i analysen två exempel som visar hur behandlingar med tveksam evidens marknadsförs till kvinnor.
Blodprov för att avgöra fertilitet
Det första exemplet gäller ett blodprov för så kallat anti-müllerskt hormon, AMH, som kan kopplas till mängden ägg i äggstockarna. Kliniker och företag på nätet säljer tester med formuleringar som ”Information är makt och låter dig ta kontroll över din fertilitet”. Dock saknas vetenskapligt stöd för att information om AMH kan säga något om chanserna att bli gravid för kvinnor i allmänhet.
Täta bröst som upptäcks vid mammografi
Det andra exemplet gäller täta bröst, en av flera riskfaktorer för bröstcancer, se faktaruta. Kvinnor som får mammografiundersökning i Sverige får vanligtvis inte information om att de har täta bröst.
Det är täta bröst
Täta bröst karaktäriseras av att det finns mer bindväv och mindre fett än i glesare bröstvävnad. Personer med täta bröst löper ungefär fem gånger högre risk att få bröstcancer jämfört med personer med glesare bröstvävnad. Varför det är så är inte helt klarlagt. Men ett skäl är att det kan vara svårare att se tumörer vid mammografi om bröstvävnaden är tät.
Det går inte att se eller känna brösttäthet och den har inget med bröstens fasthet, form eller storlek att göra.
I flera länder höjs röster för att kvinnor har rätt att få veta om de har täta bröst. Patientgrupper, ofta sponsrade av företag som säljer utrustning och tjänster för mammografi, argumenterar för att kvinnor med täta bröst bör få utökade undersökningar.
Finns mycket pengar i undersökningar
– Det är jättestort i bland annat USA, Australien och Storbritannien. Jag tror att det bara är en tidsfråga innan det blir större i Sverige också, säger Minna Johansson, specialistläkare i allmänmedicin, forskare vid Göteborgs universitet och en av författarna till den nya analysen.
– Det finns väldigt mycket pengar i att utveckla den här diagnostiken, för företag som arbetar med utrustning och algoritmer för bröstundersökningar.
Kan skapa ångest
Men det finns problem med att upplysa om brösttäthet, enligt forskarna. Ett är att informationen i sig kan skapa ångest och oro hos kvinnor. Ett annat är att sådan information ofta leder till att kvinnor söker fler undersökningar och andra tester.
– Sådan här information kan leda till många ytterligare undersökningar och det finns ingen evidens för att det leder till någon nytta för kvinnan. Ska man ge den här informationen ska man också veta vad människor kan göra med den. Och det vet vi inte idag, säger Minna Johansson.
En del kvinnor kan ha nytta av de undersökningsmetoder, tester och behandlingar som marknadsförs, menar forskarna. Men när förespråkare och företag driver på når de medicinska insatserna en mycket större grupp kvinnor, där många sannolikt inte kommer att dra någon nytta av det hela. I värsta fall leder behandlingar och tester till mer skada än nytta.
Feministiska försäljningsargument vanliga
Argumenten för utökade undersökningar via täta bröst eller tester som visar hormonhalter har inte sällan en feministisk ton. Det gäller även andra tester och produkter som marknadsförs till kvinnor men som har begränsad eller tveksam nytta, skriver forskarna i sin analys. Ofta sker marknadsföringen i sociala medier.
– Det handlar om formuleringar som ”Ta makt över din egen hälsa”, ”Du har rätt att veta” och så vidare. Men de här företagen berättar inte att det saknas vetenskapliga bevis och man informerar inte om osäkerheten kring effekten, säger Minna Johansson.
Hon tillägger:
– Dessutom är det så svårt för kritiker att bemöta sådan här retorik. Gör man det blir man på något sätt automatiskt misogyn.
Kvinnors hälsa förbises
Ett bakomliggande problem, menar Minna Johansson, är att kvinnors hälsa länge haft låg prioritet inom vård och forskning, vilket skapar tomrum som företag lätt kan utnyttja.
– Både inom vården och medicinsk forskning behöver kvinnors hälsa få mer resurser. Men företag som tjänar pengar på att sälja tester och behandlingar som inte behövs hjälper inte.
Minna Johansson, adjungerad universitetslektor på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet minna.johansson@vgregion.se
Förra året utvecklade en forskargrupp vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet ett nytt blodtest för att mäta ett protein, BD-tau, som speglar nedbrytningen av nervceller i hjärnan vid Alzheimers sjukdom.
I en ny studie ville forskarna undersöka om samma biomarkör kan spegla nedbrytningen av nervceller även vid akut ischemisk stroke. Det är den vanligaste formen av stroke och orsakas av syrebrist i hjärnan till följd av en blodpropp.
Protein mättes i blodet
Drygt 800 strokedrabbade patienter ingick i studien. Forskarna fann att högre nivåer av BD-tau i blodet i den akuta fasen av stroke ökade risken för svårare utfall efter tre månader.
– För närvarande finns det inga blodbaserade biomarkörer som exakt speglar akut nervskada vid stroke, eller som kan användas för att förutsäga kliniska utfall hos patienter med stroke, säger Fernando Gonzalez-Ortiz, doktorand inom psykiatri och neurokemi vid Sahlgrenska akademin.
Stor potential vid stroke
Enligt forskarna är studien den första rapporten om en blodbiomarkör som verkligen är specifik för akut nervcellsskada i hjärnan vid ischemisk stroke.
– Resultaten indikerar att BD-tau fungerar som biomarkör för de flesta undergrupperna av ischemisk stroke, vilket gör att den har en stor potential för framtida klinisk implementering, konstaterar Tara Stanne som är forskare inom laboratoriemedicin vid Sahlgrenska akademin.
Enligt forskarna behövs dock fler och större studier för att bekräfta resultaten. Det behövs också fler studier med upprepade blodprovstagning för att hitta den optimala dagen för provtagning, efter det akuta strokeinsjuknandet, som kan förutsäga det kliniska utfallet.
Mer om studien och resultatet
Resultaten var oberoende av de två kliniska variabler som bäst anses förutsäga utfallet efter ischemisk stroke: ålder och strokens svårighetsgrad, enligt den etablerade skattningsskalan NIH Stroke Scale. Resultaten var också justerade för kön och dag för blodprovstagning.
Tara Stanne, docent och forskare inom laboratoriemedicin, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, tara.stanne@neuro.gu.se
Fernando Gonzalez-Ortiz, doktorand inom psykiatri och neurokemi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, fernando.gonzalez.ortiz@gu.se
Herpex simplex-virus som orsakar munsår är mycket vanligt. Cirka 80 procent av alla vuxna i Sverige kan bära på viruset. Under livet kan symptomen komma och gå i perioder.
Tidigare forskning har visat att det finns ett samband mellan herpesinfektionen och en högre risk för Alzheimers sjukdom.
Stor grupp 70-åringar i studie
Forskare har nu studerat tusen 70-åringar från Uppsala under en 15-årsperiod.
Studien visar att personer som någon gång i livet infekterats med herpes simplex-virus hade dubbelt så stor risk att utveckla demens, jämfört med personer som aldrig varit infekterade.
– Det speciella med just den här studien är att deltagarna har i stort sett samma ålder, vilket gör att resultatet blir ännu mer pålitligt eftersom åldersskillnader, som annars är kopplas till demensutveckling, inte kan förvirra resultaten, säger Erika Vestin som är en av författarna bakom studien vid Uppsala universitet.
Bekräftar tidigare forskning
55 miljoner människor i världen är drabbade av demens. Det är känt sedan tidigare att hög ålder och genen apolipoprotein E är riskfaktorer. Forskning har även gjorts för att undersöka om även herpes simplex-virus kan vara en möjlig riskfaktor för demens, något som alltså bekräftas i den aktuella studien.
– Det är spännande att resultatet bekräftar tidigare studier. Det börjar komma allt mer bevis från studier som i likhet med våra fynd pekar på att herpes simplexvirus är en riskfaktor för demens, säger Erika Vestin.
Förebyggande insatser
Forskarnas slutsatser från studien är att man framöver bör fortsätta utreda om redan kända läkemedel mot herpes simplex-virus kan minska demensrisken, men även undersöka möjligheten att utveckla nya vacciner.
– Resultatet kan driva demensforskningen vidare i riktning mot behandling av demens i tidigt skede med vanliga läkemedel mot herpesvirus, eller förebyggande av sjukdomen innan den uppstått, säger Erika Vestin.
Fysisk aktivitet är viktig för att förebygga och behandla sjukdomar. En ny avhandling tar nu upp hälsoeffekterna av fysisk aktivitet av olika intensitet.
Resultaten bygger på data från fyra tidigare stora hälsostudier som mäter fysisk aktivitet − se faktaruta längre ned. I arbetet med avhandlingen har dessa data analyserats på nytt, med hjälp av förbättrade metoder för databearbetning och statistisk analys.
Låg intensitet räcker inte
Jonatan Fridolfsson, nyligen disputerad i kost- och idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet, har i sitt avhandlingsarbete studerat ett fysiologiskt mätvärde som anger intensiteten i fysiska aktiviteter. Det handlar om MET-värdet, ”metabolic equivalent of task”. Till exempel motsvarar en MET energiförbrukningen för en individ i sittande vila. En rask promenad i fem kilometer på en timme har ett värde på cirka 4 MET och intensivt hoppande med hopprep motsvarar drygt 11 MET.
Rekommendationer från bland andra Folkhälsomyndigheten betonar att det krävs minst måttlig intensitet i fysisk aktivitet för att få hälsofördelar, vilket motsvarar en tröskel på 3 MET.
Men det är en för låg nivå för de flesta personer, enligt avhandlingen. I stället pekar resultaten på en tröskel på närmare 4,5 MET under 150 till 300 minuter i veckan, utspritt över de flesta veckodagarna, för att få flest hälsovinster.
Viktigast är att förbättra konditionen
Konditionsnivån är en avgörande faktor för att bestämma den nödvändiga intensiteten av fysisk aktivitet för att uppnå hälsovinster, enligt avhandlingen. Detta har inte visats tidigare när fysisk aktivitet har mätts i vardagen. Däremot har tidigare forskning, utifrån studier i laboratoriemiljö, antytt att det skulle vara en viktig faktor.
− Den fysiska aktiviteten ska vara tillräckligt intensiv för att man ska bli varm och andfådd, säger Jonatan Fridolfsson.
− Ett riktmärke kan vara att det ska gå att prata, men inte sjunga. Om man är äldre och har dålig kondition kan det räcka med vardagssysslor, men för den som är ung och frisk kan det till exempel krävas löpning eller snabb cykling för att få en bättre hälsa. Det viktiga är att aktiviteten är tillräckligt intensiv för att förbättra konditionen.
Högre intensitet för att sänka blodfetter
Resultatet skiljer sig från Folkhälsomyndighetens rekommendationer genom att starkare betona vikten av måttlig till högintensiv aktivitet och det faktum att det inte räcker att byta ut stillasittandet mot vilken aktivitet som helst.
– Det krävs däremot inte maximal ansträngning som ger blodsmak för att förbättra sin kondition och därmed hälsa. Men specifika hälsovinster kan vara kopplade till olika intensitetsnivåer. Det krävs till exempel högre intensitet för att sänka sina blodfetter än för att sänka sitt blodsocker, säger Jonatan Fridolfsson.
Kan bidra till bättre råd
Den här kunskapen, menar Jonatan Fridolfsson, kan användas inom hälso- och sjukvården för att skräddarsy fysisk aktivitet för människor, i syfte att förebygga och behandla sjukdomar och möjliggöra bättre livskvalitet.
– Studien visar hur viktigt det är att anpassa fysisk aktivitet till individuella behov och förutsättningar. Det är avgörande för att främja en långsiktigt hållbar och hälsosam livsstil, säger Jonatan Fridolfsson.
Data från fyra hälsostudier
I avhandlingen har data från dessa studier använts:
LIV 2013, Livsstil, prestation, hälsa. Studien består av ett slumpmässigt urval av den svenska befolkningen mellan 20 och 65 år och undersöker hur livsstilen påverkar hälsan.
SCAPIS-studien, Swedish CArdioPulmonary bioImage Study, är en stor svensk forskningsstudie som syftar till att öka förståelsen för hur hjärt-kärlsystemet påverkar hälsan. Studien inleddes 2010 och omfattar cirka 30 000 slumpmässigt utvalda personer i åldrarna 50 till 64 år från sex olika regioner i Sverige. Studien kombinerar omfattande kliniska undersökningar, laboratorietester och avancerad bildteknik för att skapa en detaljerad bild av deltagarnas hälsa.
I.Family är en multinationell studie av drygt 2500 europeiska barn, med data från 2013 och 2014 om bland annat blodtryck, kroppsmått, blodfetter och blodsocker.
Bunkefloprojektet startade hösten 1999 som ett samverkansprojekt mellan skola, idrottsföreningar och forskning. Effekten av daglig schemalagd fysisk aktivitet hos barn i årskurs 1-9 studerades. Resultaten visar på kopplingar mellan fysisk aktivitet, motorisk träning och skolprestationer. Forskare på ortopeden på Skånes universitetssjukhus har samtidigt studerat effekterna av motorisk träning på barns skelett.
Jonatan Fridolfsson, Jonatan Fridolfsson, nyligen disputerad i kost- och idrottsvetenskap, Göteborgs universitet jonatan.fridolfsson@gu.se
Tequilans popularitet för med sig en intensiv odling av blå agave i Mexiko.
Problemet att de flesta producenter arbetar med en teknik som hindrar växterna från att blomma. Vid blomning går nämligen sockret till nektarn i blommorna och växten är inte längre användbar för tequilaproduktion.
Tequila och mezcal
Mezcal är samlingsnamnet på destillerade spritdrycker gjorda från arter i agavesläktet. Det som särskiljer tequila är att den är ursprungsskyddad och gjord på tequilaagave.
Tequila får endast tillverkas i delstaten Jalisco samt i delar av delstaterna Guanajuato, Michoacan, Nayarit och Tamaulipas i Mexiko.
Ingen råvara för sprittillverkning tar så lång tid att odla som agaven. Den odlas i upp till tio år innan den skördas.
Denna teknik för asexuell reproduktion skadar agavens genetiska mångfald och riskerar att göra grödan mindre motståndskraftig mot skadeinsekter och klimatförändringar.
Dessutom har de intensiva odlingsmetoderna tagit bort en viktig näringskälla från fladdermöss då fladdermöss pollinerar blommorna och lever på nektarn från agaven.
Odling måste göras mer hållbar
Det finns frivilliga program som låter tequilaproducenter märka sina flaskor med ett hologram om de tillåter sexuell reproduktion. Men eftersom många bönder enbart odlar agave för försäljning till destillerier och inte själv producerar tequila behövs, enligt bedömare, fler incitament för hållbar odling.
I en ny studie från bland annat Göteborgs universitet tillfrågades agavebönder om vad som behövs för att de ska vilja använda metoder som innebär en viss naturlig agaveblomning och fröproduktion.
Bönderna sa, bland annat, att de kan tänka sig att låta en specifik andel plantor blomma mot en subvention motsvarande hälften av investeringskostnaden. Andelen blommande plantor per hektar skulle då räcka för att säkra den biologiska mångfalden och erbjuda tillräcklig föda åt fladdermössen.
Fladdermusvänlig tequila är möjlig
Att ge sådana ekonomiska incitament skulle kunna vara en framkomlig väg, menar forskarna. De konstaterar också att ett samarbete mellan industri, konsumenter, beslutsfattare och naturvårdsgrupper är nödvändigt för att få fram mer ”fladdermusvänlig” tequila.
*) Bild: U.S. Fish and Wildlife Service Headquarters, Public domain, via Wikimedia Commons.
Torka drabbar miljontals jordbrukare i Afrika söder om Sahara och leder ofta till vattenkriser, hungersnöd och migration. Torkan slår särskilt hårt mot torrmarksområden som präglas av stora variationer i nederbörd och där kortare regnperioder följs av månadslånga torrperioder.
Förflyttningar av hjordar är den traditionella strategi som nomadiserande boskapsskötare runt om i världen använder sig av för att hantera torka.
Nödåtgärder för att få vatten
Under senare tid har satsningar för att förbättra vatteninfrastruktur i torrområden blivit vanligare. Det kan göras genom att anlägga djupa brunnar och borrhål för att få upp vatten. Det här är många gånger en nödåtgärd vid torka för att rädda livet på djuren.
I en ny studie har forskare undersökt hur de nya vattenkällorna påverkar de nomadiserande samhällena. Under 2021 följde forskarna åtta nomadsamhällen i Angola och djupintervjuade 24 fokusgrupper.
Studien visar att när vattentillgången blir bättre, tack vare nya brunnar och borrhål, växer behovet av vatten ytterligare. Både befolkningen och boskapen får ett större behov av vatten och djuren av bete. Men enligt forskarna kan tillgången på vatten inte garanteras på längre sikt.
Boskapsägare stannar på platsen
Studien visar att de insatser som enbart går ut på att öka vattenförsörjningen, utan någon effektiv styrning, riskerar att leda till problem när torkan förväntas öka i många regioner under de kommande decennierna.
– När man ökar tillgången på vatten i torrområden, ofta som en akut nödåtgärd, blir det lättare för boskapsägarna att stanna längre där. Men det i sin tur ökar efterfrågan på vatten och bete för djuren, till en nivå som inte finns där, och det riskerar att drabba befolkningen hårt och minska deras motståndskraft mot torka och klimatförändringar, säger Giuliano di Baldassarre, professor i miljöanalys vid Uppsala universitet.
Så gjordes studien
Forskarna har jämfört hur de sammantagna förhållanden i torrområdena har sett ut när det gäller omfattningen av torkan, vilken tillgång som funnits till vatten, hur markförhållanden sett ut och hur stor befolkningen har varit. De har tagit del av statistik från åren 1954-2018 om vilka borrhål, grunda och djupa brunnar som har skapats. Större delen av vatteninfrastrukturen har haft många funktioner och varit tänkta för både hushållen som för boskapsdjuren och för bevattning.
Giuliano Di Baldassarre, professor i miljöanalys vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet och föreståndare för Centre of Natural Hazards & Disaster Science, giuliano.dibaldassarre@geo.uu.se
Träd förlitar sig i hög grad på relationer med mikroorganismer för att tillgodose sina näringsbehov. De mest studerade relationerna är mykohorriza, där rötter och svampars hyfer, se faktaruta, tillsammans bildar ett underjordiskt komplex. Via det får svampen kol av trädet och trädet får näringsämnen.
Det är hyfer
Hyfer är de flesta svampars byggstenar. De är små tunna celltrådar. Hyfer är oftast fleråriga och ofärgade. Hos svampar i skogen brukar hyferna bilda stora nät, mycel, under marken. Hyfers uppgift är att ta upp näring och hjälpa till med förökning. Hyfer avsöndrar enzymer som bryter ner organiskt material som blad och trädgrenar till näring i lös form som svampen kan ta upp.
Ljusa hyfer. Bild: Jerzy Opioła, via Wikimedia commons *
Däremot är betydelsen av andra vanliga och utbredda svampar som lever i rötter, som mörka septatendofyter, inte särskilt väl studerad.
En endofyt är en organism som lever inuti en annan organism. Att just dessa är mörka beror på att de tillverkar melanin, samma färgämne som finns i huden. Septat innebär att svampens hyfer har barriärer mellan cellerna.
Verkar kunna ge skydd mot stress
Dessa svampar har tidigare mest studerats i åkermiljö där de verkar ge sina värdar större motståndskraft mot stress. Men mörka septatendofyter finns i rötterna hos olika slags växter i många ekosystem, bland annat hos träd i skogar.
Svampar som lever i gränslandet mellan rötter och mark kan påverka samspelet mellan växter och fritt levande mikroorganismer och även direkt påverka strukturen och funktionen hos samhällen av mikroorganismer. Det kan handla om ekologiskt viktiga organismer som kan göra växter sjuka, patogener, eller organismer som kan omvandla näring eller bryta ner dött material.
Överraskande resultat
SLU-forskare har nu gjort en stor fältstudie i Europa, från norra Norge ner till Italien. De har samlat in rotprov från vanliga trädarter som björk, al och rönn, i syfte att analysera vilka svampar som har koloniserat rötterna. Forskarna har också tagit jordprover för att avgöra vilka mikroorganismer som lever i marken.
– Vi hade förväntat oss att mykorrhizasymbioserna skulle vara viktiga för att förklara skillnader i vilka mikroorganismer som fanns på en plats och vilka funktioner de hade. Men till vår överraskning fann vi ett starkare samband med mörka septatendofyter, säger SLU-forskaren Tarquin Netherway.
I området runt rötterna, konstaterar forskarna, fanns färre patogener om det fanns mer mörka septatendofyter. Ett samband syntes också gällande förhållandet mellan bakterier och svampar. Det fanns relativt sett fler svampar vilket är vanligt i ekosystem med långsammare omsättning av näring, lite tuffare miljöer. Dessutom hade de provtagna mikroorganismerna färre gener som har med näringsomsättning att göra, något som är utmärkande för näringsfattiga miljöer.
Vill lyfta de mörka svamparna
– Det är spännande resultat eftersom de har potentiellt viktiga följder för kol- och näringsomsättningen samt växters hälsa i många ekosystem. Jag hoppas att dessa resultat lyfter fram de mörka septatendofyterna och stimulerar till nya intressanta upptäckter, säger Tarquin Netherway.
Han ska forska vidare för att försöka förstå vilken roll svampar associerade med rötter spelar för att forma samhällen av mikroorganismer i växter och mark. Särskilt intressant är ekologin hos mörka septatendofyter och den genomgripande roll i samspelet i marken som de tycks spela.
– Det är inte känt exakt vad dessa svampar gör – troligtvis drar de nytta av växterna och kanske ger de också något tillbaka som till exempel skydd mot sjukdomar och stress, säger Tarquin.
Mikroorganismer representerar de allra tidigaste livsformerna på jorden. Men rekonstruktioner av tidigt liv bygger ofta på fragmentariska och omdiskuterade fynd. Det är fortfarande inte känt var – och hur – livet uppstod.
Nu har dock ett internationellt forskarlag hittat nya pusselbitar till förståelsen av hur tidiga ekosystem uppstod och breddades. Genom att identifiera och analysera kolpartiklar inne i sulfidmineral har de hittat spår från mycket tidiga ekosystem.
Tre miljarder år gammal kolcykel
Forskarna har undersökt 3,42 miljarder år gamla bergarter i Barbertons grönstensbälte i Sydafrika. Där hittade de bevis för olika mikrobiella metabolismer som var inblandade i en uråldrig biologisk kolcykel.
– Resultaten öppnar ett fönster mot de tidigaste ekosystemen på jorden. Vi kunde inte föreställa oss att vi skulle hitta spår av så olika metabolismer. Det var som att hitta nålen i höstacken, säger forskaren Manuel Reinhardt vid Linnéuniversitetet och Göttingens universitet.
I det välbevarade kolrika materialet och mineralkristaller fann forskarna kemiska fingeravtryck för flera olika mikroorganismer, som tar energi från solljus, sulfat, metan och acetat.
Viktiga fynd av uråldrigt liv
Fynden som visar att ekosystemen bestod av komplexa mikrobsamhällen redan i jordens tidiga barndom beskrivs som spektakulära.
– När man jobbar med prover från det allra äldsta livet på jorden är det viktigt att ha bevis från flera olika tekniker och material att backa upp sina modeller med, och det har vi i denna studie, säger Henrik Drake, docent vid Linnéuniversitetet och forskningsledare för studien.
Henrik Drake, docent vid institutionen för biologi och miljö, Linnéuniversitetet, henrik.drake@lnu.se
Den så kallade Vittrupsmannen hittades 1915, men det är först nu som arkeologer vet mer om hur hans liv såg ut innan han gick en brutal död till mötes.
Han slutade sina dagar omkring 3200 före vår tideräkning med en spräckt skalle efter minst åtta slag från en klubba. Han lämnades i en våtmark på norra Jylland i Danmark. Men innan han dog hade han ett anmärkningsvärt liv.
– Han kommer norrifrån, från ett relativt kallt område, och det måste varit ett kustområde eftersom maten han åt som barn kom från havet, säger arkeologen Karl-Göran Sjögren vid Göteborgs universitet.
Forskarna tror att mannen växte upp i det som idag är Nordnorge. Men när han var 18-19 år hamnade han av någon anledning i Danmark. Där ändras också kosten från fisk till mat producerad från jordbruk.
– Han lever sedan i ett jordbrukarsamhälle i Danmark i 10-20 år innan han dör. Han blir faktiskt brutalt ihjälslagen, säger Karl-Göran Sjögren.
Nya naturvetenskapliga metoder
Med hjälp av bland annat dna-analyser har forskarna kunnat få fram helt ny information.
För att kunna kartlägga mannens liv, vad han ätit och var han bott, har forskarna även analyserat tandsten från mannen. Dessutom har de gjort mätningar av olika isotoper i tänder och kranieben.
– På så vis har vi kunnat följa den här individens geografiska och kostmässiga utveckling från födsel till död. Såvitt vi vet är det första gången som forskare har kunnat kartlägga en persons livshistoria i så stor detalj och i ett så avlägset förflutet, säger arkeologen Anders Fischer som ingår i det svensk-danska forskarteamet.
Mineral en ledtråd
Forskarna har analyserat syre- och strontiumisotoper från mannens tänder. Strontium är ett mineral som finns i mat och vatten. Det tas upp i tänderna under barndomen hos människor. På så sätt har forskarna kunnat se att strontiumet hos Vittrupsmannan inte kommer från det geografiska område där han hittades död i en mosse.
Arvsmassan skilde sig markant
Undersökningen av Vittrupsmannen ingår i en större studie där forskarna tittat på arvsmassan hos 100 individer i Norden under förhistorisk tid.
Vittrupsmannen sticker ut bland de övriga och därför valde arkeologerna att titta närmare på just hans liv, förklarar Anders Fischer.
– Hans arvsmassa skilde sig markant från resten av den danska stenåldersbefolkningen, och genetiskt var han nära släkt med samtida människor som levde på den skandinaviska halvön, i nuvarande norra Norge och Sverige. Därför valde vi att undersöka hans härkomst och livshistoria i detalj.
Kan ha blivit offrad
Men frågan hur Vittrupsmannen hamnade i Danmark eller varför han blev ihjälslagen återstår. Här kan arkeologerna bara spekulera. Under stenåldern var det troligen en lång och strapatsrik resa att ta sig från det som i dag är norra Norge. Att han sedan fick en brutal död kan tyda på att han offrades, enligt forskarna.
– Vittrupmannen är ett exempel på en rituell praxis som var allmän under den här tiden. Mordvapnet kan vara den lövträklubba som hittades tillsammans med honom när torvgrävare hittade hans skelett i Vittrup i norra Jylland för mer än hundra år sedan, säger arkeologiprofessor Kristian Kristiansen vid Göteborgs universitet.
Tidiga kontakter under stenåldern
Lasse Sörensen är stenåldersexpert vid Nationalmuseet i Köpenhamn och ingår i forskarteamet. Han förklarar att det sedan tidigare finns arkeologiska bevis på kontakter mellan Danmark och norra Norge under stenåldern. Arkeologer har till exempel länge känt till att flintyxor transporterades från Danmark hela vägen upp till polcirkeln i Norge.
– Studien lägger nu till en konkret människa av kött och blod till dessa fynd, säger Lasse Sörensen.
I Storbritannien finns en lång tradition med naturinventeringar som kan användas för att spåra förändringar i biologisk mångfald över tid. Där finns också detaljerade markanvändningskartor från 1930-talet, och även långa tidsserier av väderdata.
När dessa källor kombineras finns en möjlighet att analysera hur de största hoten mot naturen – förlust av livsmiljöer och klimatförändringar – har påverkat den biologiska mångfalden.
Stora förändringar i naturbetesmarker
När forskare från Sverige och Storbritannien gjorde en rikstäckande jämförelse av historisk och modern markanvändning kunde stora förändringar ses.
– Precis som i Sverige har den största förändringen varit förlusten av naturbetesmarker och ängar, vilken i låglandet var över 90 procent. Dock har det, jämfört med Sverige, skett mindre igenväxning av gräsmarker i Storbritannien där de flesta gräsmarker istället har plöjts eller gödslats, säger Alistair Auffret som är forskare i landskapsekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Forskarna har även undersökt förlusten av livsmiljöer tillsammans med den gradvisa klimatförändringen har påverkat naturen. Här utgick de från mer än 20 miljoner observationer av växter, fjärilar och fåglar från naturinventeringar.
Fler arter lokalt
Analysen visar att på de platser där miljön har förändrats mest har förhållandevis få arter försvunnit. Tvärtom hade antalet arter ökat.
– Även om det kan upplevas som konstigt att det kan bli fler arter lokalt samtidigt som det varnas om en global utrotningskris så är det faktiskt inte ett helt ovanligt resultat. Men här har vi även kunnat koppla dessa mönster till förändringar i livsmiljöer och ökande temperaturer, säger Alistair Auffret.
Skogsstjärnan minskar i Storbritannien trots att arealen skog har ökat. Bild: Allistair Auffret
Det här ska dock inte tolkas som att miljöförändringarna är bra för den biologiska mångfalden. Oftast är det samma arter som gynnas, något som leder till att artsamhällen blir mer likartade med tiden. De arter som inte klarar nya lokala omständigheter tenderar att minska nationellt.
– Biologisk mångfald handlar inte bara om antalet arter på en plats utan också om vilka arter som finns där, och ju mer variation desto bättre, säger Teresa Montràs Janer som tidigare forskat vid SLU.
Skyddsåtgärder ska undersökas
Den livsmiljö som bidrar mest till variation på nationell nivå är naturbetesmarker – trots deras dramatiska minskning. Bevarandet av dessa miljöer var viktig för de växter och djur som inte klarar sig i brukade och bebyggda miljöer.
– Nu ska vi i ett nytt projekt undersöka hur förändringarna i den biologiska mångfalden i både Storbritannien och Sverige har påverkats av naturvårdsinsatser, till exempel hur mycket arters utdöenderisk minskar när viktiga livsmiljöer skyddas, säger Alistair Auffret.
Alistair Auffret, universitetslektor vid institutionen för ekologi,
Sveriges lantbruksuniversitet, alistair.auffret@slu.se
Artificiell intelligens, AI, är redan en växande marknad i skolan och verktygen säger sig kunna erbjuda lösningar på flera av skolans problem. Enskilda elever kan till exempel få AI-anpassade uppgifter med exakt rätt utmanande nivå samtidigt som läraren kan hjälpa andra.
Systemen kan också minska tiden för lärarnas tidskrävande administration. I teorin kan undervisningen alltså bli bättre samtidigt som skolornas ekonomi gynnas när tusentals arbetstimmar sparas in.
– Jag tror skolan behöver AI. Det kommer att bli en del av samhället i stort. Det kan dock slå över och framställas som att det är bråttom. Det är det inte. AI ska inte överdrivas, säger Thom Axelsson som är docent i utbildningsvetenskap vid Malmö universitet.
I en studie har han undersökt olika aspekter av AI i skolan.
Kan gynna elever som behöver mer stöd
Specialpedagogiken är ett område där det är extra tydligt att AI kan hjälpa till. Där sägs tekniken kunna gynna elever som behöver extra hjälp. På så sätt kan skolan bli mer likvärdig.
Samtidigt finns en risk för integritetskränkande övervakning när AI-verktygen samlar in sin data. Tekniken väcker också andra frågor. Ska ett verktyg, och i förlängningen ett företag, få ta del av barns innersta berättelser om sina liv? Förstår AI allt?
– Jag tror något mellanmänskligt går förlorat när man bara har kontakt med en maskin. Det finns en omsorgsdel av skolan i stort som kanske tappas i all form av digitalisering. Ibland talar man mer om kunskapsdelen av skolan än den sociala delen, skolan har ju båda två. Den sociala delen av skolan kanske glöms bort ännu mer när vi pratar AI, säger Thom Axelsson.
AI-företag kliver in i skolan
Utöver etiska aspekter finns också andra risker. Om ett marknadsdominerande AI-företag kliver in i skolans värld kan hela skolan, eller hela kommunen, göra sig beroende av systemen och sitta i knät på techjättar som till exempel Google och Microsoft. Det kan leda till sämre insyn och att externa aktörer ställer krav på hur skolan utformas, menar Thom Axelsson.
Lärare får även mer data att använda sig av i sitt arbete för att mer exakt anpassa undervisningen eller sätta betyg. AI-leverantörer kan, om de inte regleras, utnyttja samma data till vidareförsäljning till andra företag.
– Regleringar måste finnas på alla nivåer men framför allt på EU- och statlig nivå till att börja med. Det har mycket att göra med att allt är transparent, det måste vara genomskinligt var besluten tas. Jag misstänker dock att det kommer att användas först och att regleringen kommer senare.
Thom Axelsson tror att artificiell intelligens kommer bli ett stort diskussionsämne inom skolområdet och på alla nivåer.
– Det är viktigt att läraren får ha kvar sin autonomi, det kommer underlätta implementeringen av AI. Det måste fortfarande ligga inom ramen för professionen, säger han.
Så gjordes studien
I studien problematiseras AI med utgångspunkt i specialpedagogik kopplat till tre övergripande teman: digitalisering, AI och maskininlärning och lärarrollen. Thom Axelsson har analyserat intervjuer, tidningsartiklar, inslag från SVT samt AI-företagens hemsidor och egna rapporter.
Thom Axelsson, docent vid fakulteten för Lärande och samhälle vid Malmö universitet, thom.axelsson@mau.se
Långvarig smärta efter en födsel är vanligt. En av sex kvinnor rapporterar kvarstående smärta och en av fem upplever smärta vid samlag åtta månader efter förlossningen. För en del av kvinnorna hänger smärtan kvar i åratal. Att få hjälp i ett tidigt skede är mycket viktigt.
– Trots detta upplever många kvinnor att de inte får den hjälpen som de behöver, säger Beata Molin, forskare och adjunkt vid Röda Korsets Högskola.
Beata Molin har i en studie intervjuat kvinnor som upplever smärta efter att ha fött barn.
Upplever sig bortglömda och ignorerade
Upplevelsen hos de intervjuade, generellt, är att den egna smärtan ignoreras av vården. Upplevelserna hos kvinnorna kan delas in i fyra grupper, enligt studien:
Bild: Dave Clubb, Unsplash.
Ifrågasatt smärtupplevelse: De flesta kvinnorna träffar efter födseln en barnmorska eller annan sjukvårdspersonal. Här är en vanlig upplevelse att inte bli lyssnad på eller att smärtan inte tas på allvar.
Otillräcklig smärthantering: I de fall som kvinnorna upplever att deras smärta har fångats upp av vården får de ofta ingen diagnos eller förklaring. Smärtan förklaras ofta som något normalt efter en barnafödsel.
Otillräcklig vård efter förlossning: Många av de intervjuade kvinnorna efterfrågar en bättre och tydligare struktur i vården efter barnafödseln med fler och mer regelbundna hälsokontroller, utförda av personal som behöver vara mer kunniga inom området.
Vilse i sjukvården: Många i studien menar även att de inte är förberedda på att gå från att vara väl omhändertagna under sin graviditet till att efter födseln ofta glömmas bort då fokuset istället läggs på det nyfödda barnets hälsa. Kvinnorna beskriver erfarenheter av att stå utanför sjukvårdssystemet och tvingas hitta hjälp helt på egen hand. De beskriver en upplevelse av att ha övergivits av vården.
Kopplas till depression
Långvarig smärta har stor negativ påverkan på livet, säger Beata Molin.
– Dessa kvinnor är mer benägna att uppleva postnatal depression än de utan smärta. Smärtan kan även ha en negativ inverkan på mödrarnas förmåga att ta hand om sina barn samt leda till en rädsla och oro inför framtida graviditeter.
En bakomliggande tanke med skolvalsreformen från 1992, när det fria skolvalet infördes och gymnasieelever skulle få välja skola, var att gymnasieskolor skulle börja konkurrera med varandra om elever.
I en ny forskningsstudie har forskare i företagsekonomi studerat hur denna konkurrensutsättning faktiskt utspelade sig. Under arbetet med studien har forskarna studerat arkivmaterial samt intervjuat nuvarande och dåvarande rektorer och andra ansvariga vid en mellanstor svensk kommun.
Tog ett decennium att bli konkurrenter
Studien visar att det tog nästan 10 år efter att skolreformen hade inletts innan rektorer upplevde att de var konkurrenter till varandra. Den nya konkurrensinriktningen krävde många år av omfattande omorganisering av kommunens skolorganisation, utbildning av lärare och rektorer samt en förändring av elevantagningsreglerna.
När rektorerna väl såg sig som konkurrenter behövdes ytterligare omorganisering för att få dem att både vara konkurrenter och samtidigt kunna samarbeta inom vissa områden.
Att skapa konkurrens är en stor störning
Studien visar att konkurrensutsättning innebär en mycket större störning av pågående verksamhet än man tidigare trott, säger Stefan Arora-Jonsson, professor i företagsekonomi vid Uppsala universitet.
– Vanligtvis tänker man på de ändringar som sker efter att konkurrens väl är på plats, men vi visar att det måste till stora förändringar för att konkurrens ens ska komma på plats.
Tiden förvånade
Det var överraskande att det tog så lång tid för konkurrensreformen i skolan att slå igenom, säger Stefan Arora-Jonsson. Att det skulle ta tio år hade forskarna inte förväntat sig.
– Vi hade väntat oss att det skulle vara en fråga om max ett par år.
Måste räknas med som kostnad
Att en omställning lik denna kräver mycket organiserande, är kostsam och kan ta många år innan den förverkligas får inte glömmas bort, menar forskarna.
– När effekterna av konkurrensutsättning utvärderas måste även kostnaderna för dessa förändringar tas med i analysen, säger Stefan Arora-Jonsson.
Kostnaderna vad gäller skolvalsreformen, menar forskarna vidare, ska sättas i ljuset av ett stort antal internationella och svenska studier som visar att konkurrensutsättning av skolor innebär marginella förändringar i elevers möjligheter till lärande.
Stefan Arora-Jonsson, professor i företagsekonomi. företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet stefan.jonsson@fek.uu.se
En bakomliggande tanke med skolvalsreformen från 1992, när det fria skolvalet infördes och gymnasieelever skulle få välja skola, var att gymnasieskolor skulle börja konkurrera med varandra om elever.
I en ny forskningsstudie har forskare i företagsekonomi studerat hur denna konkurrensutsättning faktiskt utspelade sig. Under arbetet med studien har forskarna studerat arkivmaterial samt intervjuat nuvarande och dåvarande rektorer och andra ansvariga vid en mellanstor svensk kommun.
Tog ett decennium att bli konkurrenter
Studien visar att det tog nästan 10 år efter att skolreformen hade inletts innan rektorer upplevde att de var konkurrenter till varandra. Den nya konkurrensinriktningen krävde många år av omfattande omorganisering av kommunens skolorganisation, utbildning av lärare och rektorer samt en förändring av elevantagningsreglerna.
När rektorerna väl såg sig som konkurrenter behövdes ytterligare omorganisering för att få dem att både vara konkurrenter och samtidigt kunna samarbeta inom vissa områden.
Att skapa konkurrens är en stor störning
Studien visar att konkurrensutsättning innebär en mycket större störning av pågående verksamhet än man tidigare trott, säger Stefan Arora-Jonsson, professor i företagsekonomi vid Uppsala universitet.
– Vanligtvis tänker man på de ändringar som sker efter att konkurrens väl är på plats, men vi visar att det måste till stora förändringar för att konkurrens ens ska komma på plats.
Tiden förvånade
Det var överraskande att det tog så lång tid för konkurrensreformen i skolan att slå igenom, säger Stefan Arora-Jonsson. Att det skulle ta tio år hade forskarna inte förväntat sig.
– Vi hade väntat oss att det skulle vara en fråga om max ett par år.
Måste räknas med som kostnad
Att en omställning lik denna kräver mycket organiserande, är kostsam och kan ta många år innan den förverkligas får inte glömmas bort, menar forskarna.
– När effekterna av konkurrensutsättning utvärderas måste även kostnaderna för dessa förändringar tas med i analysen, säger Stefan Arora-Jonsson.
Kostnaderna vad gäller skolvalsreformen, menar forskarna vidare, ska sättas i ljuset av ett stort antal internationella och svenska studier som visar att konkurrensutsättning av skolor innebär marginella förändringar i elevers möjligheter till lärande.
Stefan Arora-Jonsson, professor i företagsekonomi. företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet stefan.jonsson@fek.uu.se
Spiggen är en liten fisk som förökar sig snabbt och som har god aptit på ägg och larver från abborre och gädda. På grund av det har den slagit ut lokala bestånd av gädda och abborre och andra rovfiskar, framför allt i kustområden som ligger nära öppet hav – läs mer i faktaruta nedan.
Därför är det dåligt att spiggen tar över
I början av 2000-talet noterade forskare och svenska kustfiskare allt mer storspigg i centrala Östersjön. Fenomenet rörde sig med åren allt närmare land, framför allt till områden med mycket skärgård och gott om lekområden för större fisk, som Stockholms skärgård. ”Spiggövertagandet” sprider sig ofta från vik till vik.
Spigg. Bild: Ulf Bergström, SLU.
Det här får en stor effekt på resten av ekosystemet, bland annat så här:
Spiggen äter små kräftdjur, som märlkräftor. De, i sin tur, äter fintrådiga alger. Mycket spigg ökar därför mängden trådalger. Dessa trådalger kväver i sin tur annan vegetation, som blåstång. Det är ett problem eftersom blåstång och annan bottenvegetation är en viktig miljö för exempelvis fiskyngel.
Eftersom trådalgerna också gynnas av övergödning kan spiggökningen också sägas förstärka övergödningssymtomen i Östersjön.
Överfiske av rovfisk i Östersjön tros vara en av orsakerna till spiggens ökning. Ett problem i sammanhanget är ökningen av säl och skarv eftersom dessa äter abborre och gädda, spiggens fiender.
Källa: SLU
Fiskgrannar kan rycka in
Ny forskning visar att risken för att spiggen tar över på ett visst ställe minskar om det finns gott om rovfisk i närliggande lek- och uppväxtområden, till exempel närliggande vikar. Det hela handlar om ett slags grannsamverkan – fiskgrannar en bit bort kan hjälpa lokala fiskbestånd att stå emot trycket från spiggen.
Årsyngel av gädda. Bild: Ulf Bergström, SLU.
– Om det finns lekområden som ligger tillräckligt nära varandra betyder det att rovfisken har ”grannar” som kan rycka in och förstärka ett försvagat bestånd. Små, isolerade vikar utan rovfisk på nära håll får det istället svårare att hålla emot när spiggen slår till, säger Agnes Olin, forskare vid SLU.
I en studie har Agnes Olin och forskarkollegor analyserat förekomsten av yngel av abborre, gädda och spigg i ett stort antal vikar längs den svenska Östersjökusten.
Det visar sig att den viktigaste faktorn som avgör om en viss vik domineras av spigg eller rovfisk har att göra med hur mycket spigg som kommer in i viken på våren för att leka. Men finns det gott om lekområden för rovfisk i närheten ökar chansen att rovfiskarna behåller sin dominans när spiggen gör entré.
Säl och skarv tar bort effekten
Studien visar också att den positiva effekten av närliggande lekområden försvinner när det finns gott om gråsäl och storskarv. Dessa två arter har ökat kraftigt i Östersjön och äter en hel del gädda och abborre i vissa områden.
Det tyder på att när det finns riktigt mycket säl och skarv kan bestånden av rovfisk tryckas ned så pass mycket att det inte spelar någon roll att det finns stora ytor av rovfiskhabitat i närheten – det finns ändå ingen rovfisk där.
– Det här är första gången som vi kan visa att säl och skarv kan ha en så pass storskalig påverkan på bestånden av abborre och gädda längs Östersjökusten, säger Ulf Bergström, forskare vid SLU.
Fiska mindre strömming möjlig lösning
För att stärka bestånden av rovfisk kan det därför vara viktigt att vidta åtgärder som minskar denna påverkan i rovfiskens lekområden, menar Ulf Bergström. Det skulle till exempel kunna handla om att minska fisketrycket på stor strömming. Det kan öka tillgången till alternativ föda för sälen och skarven och skulle därför kunna bromsa utvecklingen.
I förlängningen handlar det om att ge rovfiskar som gädda och abborre större möjlighet att ta återta vikar där spiggen tagit över – och hålla emot i de områden där spiggen ännu inte tagit över.
Allt hänger ihop
Studien visar på vikten av att ta ett helhetsgrepp vad gäller sådant som att bevara fiskarter som abborre och gädda, säger Johan Eklöf, professor vid Stockholms universitet.
– Förvaltning av livsmiljöer, av fiske och av predatorer som säl, skarv och spigg hänger tätt samman. Dessutom pekar resultaten på att man inte bara kan titta på en vik i taget – det som händer i en vik påverkar också andra områden eftersom fisken flyttar på sig.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
