Finland är ständig etta i en välkänd internationell ”lycko-rankning”. Sverige och övriga nordiska brukar också hamna högt. Men skulle människor världen över svara annorlunda om sin lycka om frågan ställdes på lite, lite, annat sätt? Mycket möjligt, enligt forskare vid Lunds universitet.
Hur lyckliga är människor i olika länder? Det är ingen enkel fråga att besvara. Men det är en frågeställning som står i centrum för rapporten World Happiness Report som görs av bland annat universitetet i Oxford i Storbritannien.
Mätinstrumentet som används i rapporten kallas Cantril-stegen och formuleras så här:
”Tänk dig en stege med steg numrerade från 0 längst ner till 10 högst upp. Toppen på stegen, 10, motsvarar det bästa liv du kan tänka dig och botten på stegen, 0, det sämsta liv du kan tänka dig. Om du tänker på ditt liv i största allmänhet, var tycker du att du står just nu?”
Finland etta i sju år
Den och ytterligare några relaterade frågor som ställs till invånare i olika länder avgör hur högt ett land hamnar på listan över “världens lyckligaste länder”. Finland har nu har knipit förstaplatsen sju år i rad. Sverige hamnar i senaste rapporten på plats nummer fyra.
Men vad tänker människor egentligen på när de får den här frågan? Det har forskare från bland annat Lunds universitet undersökt.
Forskarna gjorde ett försök med 1 500 personer i Storbritannien. Det visade sig i försöket att frågan om ”bästa liv”, som den ställs idag, ofta för tankarna till rikedom och makt. Och det är kanske inte är så som alla definierar lycka och välbefinnande.
Kan bli snäv bild av lycka
– Risken är att vi mäter en snäv rikedoms- och maktorienterad form av välbefinnande, snarare än en bredare definition av lycka, säger August Nilsson, doktorand vid institutionen för psykologi vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Frågan som den ställs idag inbjuder också sannolikt lätt till “sociala jämförelser”, alltså att man jämför sig med andra människors tillgång till makt och pengar, menar forskarna.
Små förändringar, nya svar
I sitt experiment testade forskarna att justera frågeställningen en smula. De tog till att börja med bort den visuella ”stege” som frågan innehåller. Genast blev människors associationer lite annorlunda och de kopplade ”lyckofrågan” i lägre grad till makt och pengar.
När forskarna nämnde graderingen ett till tio men tog bort ord som ”botten” och ”toppen” minskade penga- och makt-associationerna ytterligare.
Istället för att fråga människor om de levde sitt ”bästa möjliga liv” frågade forskarna sedan om försökspersonerna levde sitt ”mest harmoniska liv”. Då fokuserade personerna i studien i sina svar ännu mindre på makt och rikedom, visade det sig.
Rankningen kan bli annorlunda
När människor fick frågor om ”harmoni” i livet, blev de då också mer ”lyckliga” på en skala? Hade Finland till exempel hypotetiskt kunnat halka ned till plats 20 i rankningen om man hade ställt frågan på det sättet? Just det har forskarna inte undersökt, men det kan vara så, säger Oscar Kjell, forskare i psykologi vid Lunds universitet.
– Jag tror att det skulle ändra en del. Den här rapporten antyder väl det. Bara när vi tog bort den här ”stegen” i frågeställningen ändrades människors tolkningar av frågan lite grann. Exakt hur man ställer en fråga är viktigt. Det här vill vi gärna undersöka vidare.
Ett annat fynd i samma studie är att människor inte nödvändigtvis önskar att hamna högst upp på en lycko-skala.
– Även när vi frågade om sådant som harmoni och lycka i livet var det inte alla som ville vara på tio av tio. Och det är intressant, eftersom forskningen hittills har antagit att nästan alla vill vara på tio, säger Oscar Kjell.
Varför vill de inte vara högst upp?
– Det har vi inte undersökt, så jag kan bara spekulera. Men man kanske tänker sig att det kan bli bättre i framtiden. Så då vill man lämna utrymme för det. Och står man högst upp, kan det vara ensamt där. Det skulle man också kunna tänka sig. Men det vet vi inte.
Tidigare forskning har visat att Cantril-stegen återspeglar människors inkomstnivåer och sociala status i högre grad än vad andra mått på välbefinnande gör. Forskarna vill nu undersöka ämnet vidare i andra länder.
De 20 lyckligaste länderna
Finland
Danmark
Island
Sverige
Israel
Nederländerna
Norge
Luxemburg
Schweiz
Australien
Nya Zeeland
Costa Rica
Kuwait
Österrike
Kanada
Belgien
Irland
Tjeckien
Litauen
Storbritannien
Källa: World Happiness Report 2024. Siffrorna avser hur människor graderat ”lyckan” i sina liv under åren 2021-2023, enligt den så kallade Cantrilstegen.
– Vår forskning gjordes bara i Storbritannien, så det är viktigt att också göra liknande studier i andra länder, eftersom ämnet är globalt, säger August Nilsson.
Oscar Kjell instämmer:
– Vi får den här effekten i västvärlden, att människor får olika associationer beroende på om frågan handlar om ”bästa möjliga liv” eller om ”harmoni i livet”. Vi tror att skillnaden skulle bli ännu större i en del andra kulturella sammanhang. Kanske för att man har en annan syn på begreppet harmoni, att man uppskattar det mer. Det är viktigt att vi förstår hur människor själva definierar lycka och välbefinnande.
Vill du vara klimatsmart bör sedlar och mynt inte användas när kaffet eller glassen ska betalas. Det bästa för miljön är digitala betalningar, visar en studie där forskare vid KTH kartlagt hur olika transaktioner påverkar klimatet.
Varje dag gör svenskar i snitt två betaltransaktioner. Oavsett om köpet handlar om ett nytt kylskåp eller en kaffe kan vi oftast välja att betala via appar, e-fakturor, kort eller kontanter.
Men kanske tänker ganska få på hur dessa transaktioner påverkar miljön, eller att våra digitala betalningar kräver stora datasystem som ska drivas dygnet runt, ha hög säkerhet och bra backupsystem. Det här är funktioner som slukar en hel del energi.
Kartläggning av betalningssätt
Niklas Arvidsson, professor vid Kungliga tekniska högskolan, har tillsammans med ett forskarlag kartlagt hur olika betalningssätt påverkar klimatet. Studien har gjorts på uppdrag av Riksbanken.
Bakgrunden är att Riksbanken funderar på att införa en e-krona, och man vill försäkra sig om att den inte blir samma miljöbov som bitcoin.
– Kryptovalutor som bitcoin är stora energiförbrukare eftersom systemen är designade så att alla led i en transaktion måste verifieras för att kontrollera att det är en äkta. Och i kryptovalutor är de många. Det innebär otroliga krav på data och internetkapacitet, säger Niklas Arvidsson i en artikel på KTH:s webbplats.
Kontanter största miljöboven
Studien jämför betalningar via appar, kort, gireringar och kontanter. Inte helt oväntat är det kontanterna som lämnar störst miljöavtryck. Det beror bland annat på att sedlar mestadels består av bomull, som behöver stora mängder vatten och kemikalier för att trivas. Sedlarna har dessutom metallbaserade säkerhetsdetaljer och myntens metaller ska utvinnas.
Den allra största miljöposten för kontanterna handlar dock om transporterna. Alla resor med tunga värdetransportfordon genom Sverige står för en hel del utsläpp.
– Men vi har också räknat på effekten om man använde biobränsle i stället för diesel, och elfordon där det funkar och ser att det skulle minska utsläppen betydligt, säger Niklas Arvidsson.
Betalsätten med högst utsläpp:
Kontanter
Betalappar
Kort
Swish
Girobetalningar (e-faktura)
Om kontanterna utgör en klass för sig är de övriga betalslagen relativt lika. Betalkort är tillverkade av plastmaterial, innehåller metalldelar och kräver transporter. Dessutom behövs kortavläsare som drar energi.
– Med betalapparna är tanken att du ska slippa plastkort. Att de ändå har ett större klimatavtryck än kort beror på att om du använder till exempel Apple pay har bankerna haft som rutin att skicka ut plastkort, men detta kommer gradvis att fasas ut.
Gireringar mest klimatsmart
Minst avtryck på miljön gör swish och e-fakturor, det vill säga gireringar. Men trots att det finns vissa skillnader mellan olika typer av transaktioner, är det faktiska klimatavtrycket av svenskarnas betalningar förhållandevis litet.
– Det som överraskade oss mest i studien var att de hade så liten klimatpåverkan. Totalt stod de för runt 0,01 procent av alla utsläpp i Sverige, säger Niklas Arvidsson.
Kontanter bra under kris
Även om kontanterna verkar vara den största boven ur ett klimatperspektiv har sedlar och mynt andra förtjänster, menar Niklas Arvidsson. Om Sverige skulle bli indraget i konflikter och betalningssystem går ner, kommer kontanter vara det betalningsmedel som fungerar.
– Med pandemin och kriget i Ukraina har man kunnat se ett nytt mönster hos svenskarna: Vi betalar fortsatt allt mer digitalt, men kontanthanteringen har ökat. Troligen har svenskarna lyssnat på MSB och tagit ut reservpengar och gömt i byrålådan, säger han.
Vad händer i hjärnan när vi talar? Och när vi lyssnar på någon? Aktiveras samma områden i hjärnan? Det har forskare vid Stockholms universitet undersökt. Resultaten kan på sikt kasta ljus över hur hjärnan fungerar vid exempelvis autism och adhd.
Människors samtal är en komplex process där språkliga och sociala förmågor sätts på prov. Under lång tid har forskare debatterat huruvida tal och förståelse av tal engagerar samma delar av hjärnan. Tidigare studier har främst fokuserat på kontrollerade experiment där deltagare antingen talade eller lyssnade ensamma. Nu har forskare istället undersökt hjärnaktiviteten hos deltagare under riktiga samtalssituationer.
Forskarna analyserade hur hjärnan reagerade hos människor som deltog i samtal med en experimentledare medan de låg i en hjärnkamera. Det visade sig bland annat att talare och lyssnare aktiverar samma hjärnregioner, vilket stöder idén om ett gemensamt ”språknätverk”.
Forskarna såg också skillnader i hjärnaktivitet mellan talande och lyssnande. Vissa regioner i det språkliga nätverket visade sig vara mer engagerade under tal än under lyssnande, vilket tyder på unika processer för varje aktivitet.
Mer än bara överföring
Dessutom såg forskarna att hjärnregioner som kopplas till social interaktion var mer aktiva under tal än under lyssnande. Det, menar forskarna, visar att språkligt samspel inte bara handlar om att överföra information utan också om att förstå och anpassa sig till sin samtalspartners perspektiv.
– Det här är en förmåga som vi i andra studier visat utvecklas under ungdomsåren, säger Caroline Arvidsson, doktorand vid Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet.
Autism och adhd i fokus
Via fler experiment hoppas forskarna kunna fördjupa kunskapen om hur hjärnan beter sig språkliga och sociala utbyten. Förhoppningen är att forskningen ska bidra till djupare förståelse för diagnoser som autism och adhd.
– Vi kommer att testa hjärnans utveckling hos ungdomar med adhd, säger Julia Uddén, universitetslektor och docent vid Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet.
– Vi jämför den vuxna hjärnan med ungdomshjärnan samt adhd-ungdomshjärnan när hjärnan ”läser mellan raderna” av det som sägs, vid samtal.
Utgångspunkten, säger Julia Uddén, är att personer med adhd och autism kan ha svårare att greppa budskap som inte tydligt uttalas. I synnerhet gäller det personer med autism men kanske i viss mån även personer med adhd. Därför är det av intresse att få reda på mer om hur hjärnorna hos personer med de diagnoserna beter sig vid samtal.
Bensköra patienter som drabbas av frakturer kan få problem med implantat. Men om ett material, som stimulerar ny benbildning, tillsätts vid en operation kan resultatet förbättras.
Ungefär 200 miljoner människor i världen bedöms lida av benskörhet, eller osteoporos. Risken att drabbas ökar med hög ålder. Bara i Sverige inträffar årligen runt 124 000 frakturer som kan kopplas till benskörhet.
Försämrad benkvalitet medför även att implantat, som används för att fixera en fraktur, fäster sämre.
– Skruvar kan lossna eller skära igenom den försvagade benvävnaden. Upp till sju procent av patienter med höftfraktur måste därför opereras om, vilket påtagligt ökar risken för allvarliga komplikationer hos en redan skör patientgrupp, säger Magnus Tägil, professor i ortopedi vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Benersättningsmedel sprutades in vid operation
I en studie har forskare vid Lunds universitet undersökt en ny metod för bensköra patienter med höftfraktur.
I stället för en traditionell operation – med endast skruv och metallplatta – fick patienter även ett keramiskt benersättningsmedel insprutat runt implantatet.
Materialet som användes, hydroxylapatit, finns naturligt i benvävnaden. Det hjälper normalt till att bygga upp och reparera skelettet, men bryts ner vid osteoporos.
– Materialet stelnar omedelbart vilket förbättrar hållfastheten i förankringen. Som ett andra steg, får patienten dessutom en spruta med ett bisfosfonat läkemedel, som via blodbanan söker sig till benmineralet och aktiverar en biologisk utveckling av nytt ben i det spröda skelettet runt implantatet, säger Deepak Rai, forskare inom experimentell ortopedi vid Lunds universitet.
Bisfosfonater är en grupp läkemedel som är vanliga vid behandling av osteoporos. De bromsar nedbrytningen av ben och minskar risken för frakturer. Studien visade att det är viktigt att ge läkemedlet tidigt – helst tre till sju dagar efter operationen för att få bäst effekt.
– Både hydroxylapatit och bisfosfonat, är väletablerade och godkända preparat för människor. Det vi har gjort är att kombinera dem vilket ger materialet liv så att patienten med benskörhet kan bilda ny benvävnad, säger Deepak Raina.
Benmassan ökade
Sex månader efter operationen genomgick patienterna en undersökning som visade att benmassan hade ökat tio procent kring skruvhuvudet, jämfört med en kontrollgrupp.
Nästa steg är en större studie om frakturer hos bensköra patienter i Sverige, men även en ryggfrakturstudie i Tyskland.
Studien är ett samarbete med forskare från Litauen, Tyskland och Kina.
Skogssorkar i Skåne bär på ett virus som kan orsaka sorkfeber hos människor. Det visar en ny studie.
Flera fall av sorkfeber har tidigare upptäckts i områden norr om Uppsala. Men vid två tillfällen, 2018 och 2020, har även personer i Skåne insjuknat. De som drabbats har smittats på hemmaplan och inte under resor.
För att förstå hur detta varit möjligt fångades skogssorkar in i närheten av patienternas bostäder. Djuren analyserade sedan för att se förekomst av så kallat hantavirus som kan orsaka sorkfeber, se faktaruta.
Det visade sig att nio av över 70 infångade skogssorkar bar på gener från hantavirus.
Ny variant av viruset
Genetiska studier har nu visat att viruset skiljer sig påtagligt från virusvarianter som cirkulerar i norra Sverige och i Danmark. Det var i stället närmast besläktat med virus från Finland och Karelen, skriver Uppsala universitet i ett pressmeddelande.
– Vi blev överraskade av att det var en så pass hög andel av de relativt få sorkar som vi fångade in, som faktiskt bar på ett hantavirus som gör människor sjuka. Dessutom i ett område som ligger mer än 50 mil söder om tidigare känt utbredningsområde för viruset, säger Elin Economou Lundeberg som är infektionsläkare på Centralsjukhuset Kristianstad och en av forskarna bakom studien.
Hantavirus är en grupp virus som finns naturligt hos framför allt olika gnagare som möss, råttor och sorkar. Vissa hantavirus har förmågan att infektera människor och orsaka två huvudgrupper av sjukdom: hemorragisk feber med renalt syndrom, HFRS, och hantavirusorsakat lungsyndrom, HPS.
Enligt smittskyddslagen är båda sjukdomarna anmälningspliktiga. Det beror på att de kan orsaka stora problem och även dödlighet för människor.
I norra och centrala Europa orsakar en variant av viruset, Puumala hantavirus, en mildare form av sjukdomen HRFS, som i dagligt tal kallas sorkfeber. Studier har dock visat att detta hantavirus också kan orsaka mycket svår HFRS, i värsta fall med dödlig utgång.
Sverige har årligen 100–450 sjukhusvårdade fall av sorkfeber i norra delen av landet.
Viktigt att veta mer om spridning
Nästa steg i forskningen är att ta reda på varifrån viruset kommer och hur spridningen ser ut i södra Sverige. Flera obesvarade frågor finns, till exempel varför inte fler blivit sjuka om viruset funnits länge i området.
– Eller har det nyligen etablerat sig i Skåne och alldeles nyss börjat spridas? Och hur har det kommit dit? Tyvärr kom covid-19-pandemin emellan, vilket har fördröjt färdigställandet av den här studien en hel del. Det här är mycket intressant och visar hur viktigt det är att så snabbt som möjligt undersöka orsakerna till varför vi ser en infektionssjukdom i ett nytt geografiskt område, säger Åke Lundkvist, professor vid Uppsala universitet.
*Bild på skogssork: B.Niklasson/Uppsala universitet
De senaste åren har flera vulkanutbrott skett på Reykjaneshalvön på Islands sydvästra spets. Här är skälen till att det blir så många utbrott just på Island, enligt Valentin Troll, vulkanforskare vid Uppsala universitet.
På Reykjaneshalvön finns fem vulkansystem. Fagradalfjallsystemet och Svartsengisystemet är de två som har haft utbrott sedan 2021, säger Valentin Troll.
Han är professor i petrologi och geokemi vid Uppsala universitet och har noga följt händelseutvecklingen på Island under de senaste åren – och månaderna. Valentin Troll berättade i slutet av 2023 för forskning.se om läget på Reykjaneshalvön. Han var då i färd med att bege sig till området för att ta prover och titta ned i lavan – eller ”lavamonstret”, som han uttryckte det.
Bild: Valentin Troll, Uppsala universitet.
Att det ofta blir vulkanutbrott på Island har sina geologiska skäl, konstaterar Valentin Troll. Island ligger på den mittatlantiska spridningsryggen. Där glider de nordamerikanska och eurasiska kontinentalplattorna isär med en hastighet på ungefär två centimeter om året – med vulkanutbrott på havets botten som följd.
Hett material strömmar uppåt
Och den främsta anledningen till att Island har uppstått är en så kallade mantelplym som finns direkt under ön. Den för med sig hett material djupt inifrån jorden upp mot jordytan, där vulkaner bildas.
– Gränsen mellan jordens kärna och manteln ligger på 2 900 kilometers djup. Härifrån strömmar mantelplymen upp och för med sig hett mantel material från jordens inre, säger Valentin Troll.
Bild: Valentin Troll, Uppsala universitet.
Mycket tyder på att den nu pågående vulkaniska aktiviteten kommer att fortsätta. För att kunna säga något om framtiden är det viktigt att förstå hur det ser ut djupt under jordens yta där magman samlas.
Flera vulkaner aktiva samtidigt
– Vi är inte helt säkra på vad som händer under Reykjaneshalvön. Enligt en tidig modell kommer allt material upp direkt från den övre manteln. Men det är lite problematiskt. Det är svårt att förstå varför flera vulkaner är aktiva samtidigt. Eventuellt delar sig magmaströmmen, säger Valentin Troll.
En annan modell som har föreslagits är att det finns flera mindre magmakammare och att det finns förgreningar från dem. Det skulle i så fall kunna förklara varför flera system är aktiva.
Bild: Valentin Troll, Uppsala universitet.
– En tredje möjlighet är att det finns en stor magmakammare i jordskorpan som genom ett nätverk av kanaler förser flera vulkaner med magma. Om det stämmer kan vi förvänta oss många små vulkanutbrott, eventuellt flera samtidigt, under de kommande veckorna, månaderna och åren, säger Valentin Troll.
Text: Uppsala universitet och forskning.se
En mobilapp som använder AI kan med stor precision ställa rätt diagnos vid malignt melanom. Det visar en studie där appen testats på vårdcentraler.
Tidig upptäckt av cancerformen malignt melanom är viktig. Men denna allvarliga form av hudcancer kan vara svår att skilja från andra hudförändringar, även för erfarna läkare.
I en studie har forskare testat att använda en AI-baserad mobilapp inom primärvården för att underlätta läkarnas bedömningar av hudförändringar, skriver Linköpings universitet i ett pressmeddelande.
– Väldigt många studier har gjorts på redan insamlade bilder av hudförändringar och de studierna är relativt överens om att AI är bra på att skilja farligt från ofarligt. Vi blev nästan tagna på sängen av att ingen gjort en studie på patienter som kommer till en mottagning i primärvården, säger Magnus Falk som är specialistläkare i allmänmedicin och forskare vid Linköpings universitet.
Stöd för läkare
I dag innebär ofta begränsade resurser att ett överflöd av remisser skickas till specialistläkare eller att många hudförändringar, som i många fall visar sig ofarliga, tas bort.
– Vi ville se om AI-stödet i appen kunde prestera bättre än läkare på vårdcentral när det gäller att identifiera pigmenterade hudförändringar som farliga eller inte, i jämförelse med slutdiagnos, säger Panos Papachristou, specialistläkare och forskare vid Karolinska institutet.
Bild: AI Medical Technology.
Så gjordes studien
I studien följde läkarna på vårdcentraler gängse rutiner vid misstänkta hudtumörer. Om läkarna misstänkte melanom, remitterades patienten till en hudläkare som ställde diagnos, eller så skars hudförändringen bort för vävnadsanalys och diagnos.
Först efter att läkaren bestämt hur ett misstänkt melanom skulle handläggas användes den AI-baserade appen.
Den används genom att läkaren tar en bild av hudförändringen med en mobiltelefon försedd med en förstoringslins som kallas dermatoskop. Appen analyserar bilden och ger vägledning om huruvida hudförändringen verkar vara melanom eller inte.
Missade inga melanom
För att ta reda på hur bra den AI-baserade appen fungerar som beslutstöd jämförde forskarna appens svar med diagnoserna som sjukvården ställde.
Av drygt 250 hudförändringar som undersöktes hittade läkarna elva melanom och tio förstadier till cancer. Appen hittade alla melanom och missade bara ett förstadium.
Enligt Magnus Falk är studiens resultat lovande.
– För det första missade appen inga melanom. Sjukdomen är så farlig att det är grundläggande att absolut inte missa att upptäcka den. Men nästan lika viktigt är att AI-beslutstödet kunde frikänna många misstänkta hudförändringar och avgöra att de var ofarliga, säger han.
Mer forskning behövs
I studien fick dock läkarna inte låta sitt beslut påverkas av appens svar. Forskarna behöver därför veta mer om hur det AI-baserade stödet fungerar i praktiken.
– Så även om det här är ett väldigt positivt resultat finns det en osäkerhet och vi behöver fortsätta utvärdera verktygets användbarhet med vetenskapliga studier, säger Magnus Falk.
Sociala medier spelar en central roll i nyhetsflödet från kriget i Ukraina – inte minst plattformen Telegram som har blivit som ett slags supermedium i Ukraina. Kruxet är att källorna kan vara både osäkra och okända. Och när svenska medier hänvisar till osäker information riskerar de att undergräva sitt eget förtroende. Det säger medieforskaren Gunnar Nygren.
I Ukraina har sociala medier och framför allt plattformen Telegram blivit den viktigaste källan till information för många människor.
– Där finns alla ukrainska medier, statliga och lokala myndigheter men också rena fejkhistorier och rysk propaganda, säger Gunnar Nygren, professor emeritus i journalistik vid Södertörns högskola.
Osäkra eller okända källor
Han är en författarna till en ny bok som ger en inblick i det nyhetsflöde som ukrainare och svenskar möter och som slåss om deras uppmärksamhet. Det skriver Södertörns högskola i ett pressmeddelande.
Via plattformar som Telegram och Twitter/X sprids dagligen ögonvittnesskildringar, bilder och videor från kriget. I vissa fall är varken ursprungskällan eller avsändaren känd. I andra fall är informationen officiell myndighetsinformation.
– I Ukraina är Telegram större än tv som informationskälla. Det funkar överallt och är ocensurerat, säger Gunnar Nygren.
Ett slags supermedium
Plattformen används av alla nyhetsmedier och även av myndigheter och militären.
– Plattformen har ur vissa perspektiv smält samman med mer traditionell rapportering och informationsflöden till ett slags supermedium.
Viktig för Ryssland
Det går också att se Telegram är viktig för Ryssland, säger Gunnar Nygren. I början av invasionen dök proryska kanaler upp i takt med att Ryssland tog över områden i östra Ukraina.
– De kom så snabbt att de måste varit noga förberedda och haft konton färdiga. När ryssarna drog sig tillbaka stängde vissa konton, säger Gunnar Nygren.
Utmaning även i Sverige
I Sverige finns överlag ett högt förtroende för medier. Mediekonsumenter är vana vid att medier verifierar information och är transparanta. Men den uppgiften sätts allt mer på prov. Svenska traditionella medier anger exempelvis återkommande sociala medier som källor till information om kriget i Ukraina. Det ställer höga krav på läsarna att använda sig av sådant som källkritik, menar Gunnar Nygren.
– Den här hybridjournalistiken och det informationskrig som pågår är en stor utmaning.
Boken är ett resultat av ett samarbete mellan svenska och ukrainska forskare som studerat nyhetsflödet från kriget i Ukraina, men också människors medieanvändning och förtroende för den information de möter genom olika typer av medier. Studierna omfattar även analyser av svenska alternativmedier med koppling till ytterhögern samt en genomgång av innehållet från de 15 största Telegram-kontona som vänder sig till ukrainare.
Luften i svenska städer har blivit betydligt bättre under de senaste 20 åren. Forskare bedömer att minskade föroreningar har bidragit till flera tusen färre dödsfall varje år.
Forskare kan i en datamodell visa hur nivåerna av luftföroreningar förändrats över tid i Stockholm, Göteborg, Malmö, Linköping, Uppsala och Umeå. Studien visar att utsläpp från trafik, industrier och vedeldning har minskat kraftigt i Sverige sedan år 2000.
Förtida dödsfall kan undvikas
Små partiklar i luften har minskat med hela 56 procent och grövre partiklar med 23 procent. Kvävedioxider har minskat med 33 procent. Förklaringen till den förbättrade luftkvaliteten kopplas till minskade utsläpp i både Sverige och övriga Europa. Renare luft påverkar även människors hälsa.
– Vi uppskattar att nästan 3000 förtida dödsfall undvikits per år mellan åren 2000 och 2018 i de sex städer som modellerats i vår studie. Ännu fler dödsfall kan undvikas genom fortsatt arbete för ytterligare förbättra luftkvaliteten, säger Karl Kilbo Edlund, doktorand vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitetet, i ett pressmeddelande.
Bild: Luft- och bullerkartor för SCAPIS-miljö.
Forskarna har studerat utsläpp av fina partiklar (PM2,5), grövre partiklar (PM10) och kväveoxider (NOx) från lokala, regionala och internationella källor. Störst minskning av fina partiklar noterades i Göteborg, se bild. Grova partiklar och kväveoxider minskade mest i Uppsala och Stockholm.
Föroreningar och kroniska sjukdomar
Trots renare luft utsätts fortfarande 65 procent av invånarna i de sex städerna för halter av fina partiklar som överskrider WHO:s gränsvärden. De högsta exponeringarna finns i Malmö.
Luftföroreningsmodellen kommer nu att användas för att studera vilken roll föroreningar och andra faktorer i miljön spelar i tidiga stadier av sjukdomar som hjärtkärlsjukdom, metabolt syndrom och njursvikt.
Forskningen baseras på data från den stora svenska SCAPIS-studien, där 30 000 medelålders svenskar har undersökts. I studien har även forskare från samtliga sex universitet som medverkar i SCAPIS-studien medverkat. Även luftkvalitetsexperter från SMHI, Stockholms Luft- och Bulleranalys och Miljöförvaltningen i Malmö stad har bidragit till studien.
Den 20 mars infaller vårdagjämningen, då dag och natt är lika långa i hela landet. Själva våren kommer däremot vid olika tidpunkter i olika landsdelar. I södra Sverige finns gott om blåsippor medan snön ligger kvar över norra Sverige. Nu vill forskare ha hjälp från landets invånare med att kartlägga våren.
Det märks att våren är på gång på många håll, säger Ola Langvall, samordnare vid Svenska fenologinätverket vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Tussilago och blåsippa
– Vad gäller tussilago har vi fått in rapporter från södra Sverige och upp till Mälardalen och Västerås. Blåsippan kommer också. Vi har rapporter från bland annat Skåne och västkusten och någon enstaka från Strängnäs.
Hasseln har redan blommat över i sydligaste Sverige. Norra Sverige är dock fortfarande täckt av snö.
Hjälp med kartläggning
Hur kommer då våren att fortsatt te sig i Sverige 2024? Det vill forskare ta reda på via Vårkollen, se faktaruta nedan. Det är en årlig satsning där invånare i Sverige uppmuntras att rapportera in egna vårtecken under valborgshelgen.
På så sätt får forskare hjälp i arbetet med att kartlägga klimatförändringarnas följder, skriver SLU i ett pressmeddelande.
Vårkollen
Under valborgshelgen, närmare bestämt mellan den 30 april och 1 maj, kan den som vill rapportera in vårtecken till Vårkollen. Bakom Vårkollen står Svenska fenologinätverket, genom Sveriges lantbruksuniversitet och Svenska Botaniska Föreningen.
Tanken är att allmänheten kan gå ut och spana efter följande arter: Tussilago, blåsippa, vitsippa, hägg (blomning), sälg (blomning) och björk (lövsprickning). Sedan kan alla som vill rapportera sina fynd på www.vårkollen.se.
– De flesta längtar till våren och spanar därför efter vårtecken. Dessa spaningar kan också komma till nytta för vetenskapen, ifall allmänheten också rapporterar dem till oss, säger Mora Aronsson, ordförande i Svenska botaniska föreningen.
Vårkollen är en del av den miljöövervakning som kallas Naturens kalender, där frivilliga bidrar till att dokumentera växternas anpassning till årstiderna, från första vårtecknen till sista hösttecknen.
Klimatförändringarna har tydligt påverkat både vårens ankomst och växtsäsongen som helhet. Genom att dokumentera när vårtecknen kommer vid samma tid, år från år, kan forskare och andra hålla koll på hur olika växter påverkas i olika delar av landet.
Våren kommer tidigare
Under de senaste årtiondena har vårtecknen i Sverige kommit i genomsnitt tolv dagar tidigare än för hundrafemtio år sedan. Olika arter och olika delar av landet påverkas dessutom olika.
Vårkollen har visat att flera vårtecken numera ofta hinner 70–80 mil längre norrut än vad som var normalt för 150 år sedan.
Jämförelser med 1873
– När allmänheten gör observationer i Vårkollen under många år kan vi jämföra dessa med de som gjordes över hela landet för hundrafemtio år sedan, från och med år 1873, då en liknande, landsomfattande insamling av observationer startade. På så sätt kan vi få en indikation på hur mycket tidigare vårarna inträffar numera, säger Ola Langvall från Svenska fenologinätverket.
Eftersom växtsäsongens längd och olika arters aktivitetsperioder är grundläggande egenskaper i naturen påverkas många när naturens kalender ändras till följd av klimatförändringen. Skogsbrukare, jordbrukare, biodlare och pollenallergiker är exempel på grupper som är direkt beroende av samspelet i naturen och som behöver kunskap om förändringar.
Detta är fenologi
Fenologi beskriver årligen återkommande företeelser i naturen. Fenologin beskriver vilken tid på året, eller egentligen det datum, då en företeelse inträffar. Det kan vara årets första vårtecken som när de första blommorna eller löven slår ut. Det kan också vara årets första hösttecken, som när de första frukterna mognar. Andra exempel är tidpunkten för när de första bladen ändrar färg från grönt till gult, orange och rött eller när träden tappar sina blad.
Detta kan också handla om tidpunkter för snö och is eller de datum då fåglar återvänder till Sverige från sina vintervistelser, eller när de lägger sina ägg.
Med hjälp av artificiell intelligens kan röntgenläkare få hjälp att bedöma förändringar som kan tyda på cancer. Nu har forskare vid Chalmers utvecklat en ny datormodell som i nio fall av tio hittar tecken på lymfkörtelcancer.
Utvecklingen inom medicinsk bildanalys går nu mycket snabbt. Med hjälp av artificiell intelligens, AI, kan radiologer som analyserar röntgenbilder få stöd i sina bedömningar. Det kan också underlätta prioritering av patienter som behöver behandling snabbast.
– Ett AI-baserat datorsystem för att tolka medicinska bilder bidrar också till ökad jämlikhet i vården genom att patienterna får tillgång till samma expertis och kan få sina bilder granskade inom rimlig tid, oavsett vilket sjukhus de är på. I och med att ett AI-system har tillgång till mycket mer information underlättar det även vid ovanliga sjukdomar där radiologerna sällan ser bilder, säger Ida Häggström som är forskare vid Chalmers tekniska högskola.
Letar efter tecken på cancer
Nu har Ida Häggström, tillsammans med forskare från flera länder, utvecklat en datormodell som ska underlätta upptäckt av cancer i lymfsystemet, skriver Chalmers i ett pressmeddelande.
I studien har forskarna undersökt ett bildmaterial som sträcker sig drygt tio år bakåt i tiden. Forskarna har jämfört bilder från positronemissionstomografi, PET, och datortomografi, CT, före och efter behandling med patienternas slutliga diagnos.
– Utifrån över 17 000 bilder från drygt 5 000 lymfompatienter har vi skapat ett inlärningssystem där datorer har fått träna på att hitta tecken på cancer i lymfsystemet, säger Ida Häggström.
Övervakad träning för datorn
Datormodellen som utvecklats är ett så kallat djupinlärningssystem som bygger på artificiell intelligens. En PET-bild matas in och analyseras av AI-modellen, som tränas i att hitta mönster och särdrag för att göra en så bra förutsägelse som möjligt om bilden innehåller lymfom eller inte.
Djupinlärningen innebär att att modellen själv lär sig vilka bildmönster som är viktiga.
– Jag har använt det som kallas övervakad träning, där man visar bilder för datormodellen som sedan får bedöma om patienten har diagnosen lymfom eller inte. Modellen får även se den sanna diagnosen, så om bedömningen blir fel justeras datormodellen så att den successivt blir bättre och bättre på att avgöra diagnosen, säger Ida Häggström.
Stöd till radiologer
Att lära datorn att spåra cancer i bilderna är tidskrävande. Datormodellen måste också anpassas för att kunna skilja cancer från tillfälliga förändringar, som kan synas i bilderna efter strålbehandling och cytostatika.
– I studien uppskattade vi datormodellens noggrannhet till ungefär nittio procent, och särskilt vid svårtolkade bilder skulle den kunna vara ett stöd till radiologerna i deras bedömningar.
Nu återstår att validera datormodellen för att den ska kunna användas på ett sjukhus.
– Vi har gjort datorkoden tillgänglig nu så att andra forskare kan arbeta vidare utifrån vår datormodell, men de kliniska tester som behöver göras är omfattande, säger Ida Häggström.
Allt fler chefer lider av psykisk ohälsa. För att förbättra situationen kan samtal – där fokus ligger på chefernas eget mående – vara en viktig åtgärd, enligt en studie.
Den psykiska ohälsan ökar bland chefer, något som också märks i statistiken över sjukskrivningar.
I en studie från Lunds universitet har drygt 30 chefer, HR-specialister och representanter för företagshälsovården medverkat i fokusgrupper. Forskarna har även genomfört flera samtal med en chefsgrupp.
Chefer behöver prata om mående
I studien, som mynnat ut i en rapport, framkommer att många chefer saknar möjlighet att prata och reflektera över det egna måendet. Ofta handlar samtalen i stället om medarbetare och verksamhetens behov.
– Vanligtvis finns det policys och väletablerade rutiner för att hantera arbetsrelaterade problem bland medarbetare, medan sådana rutiner sällan är anpassade för att hantera just chefers mående, säger forskaren Alina Lidén vid Lunds universitet i ett pressmeddelande.
Forskarna menar att just stödet till chefer behöver förbättras.
– Att få stöd från sina kollegor har visat sig vara särskilt gynnsamt, eftersom dessa ofta både är mer tillgängliga i vardagen och delar liknande erfarenheter. En av de viktigaste funktionerna i det kollegiala stödet är kommunikationen, till exempel i form av råd och samt aktivt-empatiskt lyssnande, säger Alina Lidén.
Tid för eftertanke kan bli väg framåt
Ett sätt att förbättra situationen är att skapa forum för reflektion, där cheferna tillsammans kan ta hand om den känslomässiga sidan av chefskapet som sällan eller aldrig får prioritet. Genom sådana samtal kan de finna nya och annorlunda vägar till ett hållbart ledarskap, menar forskarna.
– Mer konkret är det nödvändigt att tid avsätts för reflektion och eftertanke; att stanna upp en stund, lyssna, tänka högt tillsammans och, ibland, tänka om. Det handlar om möten som ska tjäna ett annat syfte än vad den formella rollen kräver i termer av ansvar för verksamhet och medarbetare. Det krävs därmed ett ”strängt” fokus, så att samtalen inte glider över i att handla om verksamhetsfrågor, ledarskapsutbildning eller annat som primärt fokuserar på att ta hand om medarbetarna, säger forskaren Ulrika Westrup vid Lunds universitet.
Reflekterande samtal
Reflekterande samtal ger en möjlighet för cheferna att förstå varandras perspektiv och gemensamt skapa ny förståelse och kunskap om erfarenheter, upplevelser, tankar och känslor som hör till chefskapet. På så sätt kan nya sätt att tänka och arbeta utvecklas med syftet att främja chefers mående.
Samtalen ska föras i en lagom stor grupp. Den bör vara stor nog att erbjuda variation och nytänkande men samtidigt måste deltagarna kunna känna tillit och våga öppna sig. Cheferna bör också komma överens om gruppens sammansättning för att skapa ett öppet klimat för samtal och reflektion.
Det reflekterande samtalet med andra inom chefskollektivet ökar den enskilde chefens förmåga och resiliens– och i förlängningen också organisationens.
I Sverige är 26 procent av alla chefer anställda inom offentlig sektor.
Sjukskrivningsstatistiken för chefer visar en stor ökning i antalet sjukdagar på grund av trötthet, ångest och depression, enligt statistik från bland annat Försäkringskassan, Falck och Previa.
Mellan 2014 och 2019 ökade antalet sjukdagar på grund av psykisk ohälsa från 28 till 78 per 100 chefer och år, enligt uppgifter från Previa.
Studien vid Lunds universitet ingår i ett forskningsprojekt om hållbart chefskap i Helsingborgs stad.
Enligt tidigare rapporter kom två tredjedelar av matsvinnet från hushållen, men nya siffror visar att det knappt är hälften. Den större delen av matsvinnet uppstår tidigare i livsmedelskedjan, det vill säga i jordbruket, industrin, butiker och restauranger.
Enligt Sveriges nationella mål ska livsmedelsavfallet minska med en femtedel från 2020 till 2025. Men fram till 2022 var minskningen bara tre procent.
Hushållens livsmedelsavfall har minskat år för år, vilket även tidigare rapporter visar. Men nya datakällor ger en mer korrekt bild av avfallet från jordbruk, fiske och livsmedelsindustri, skriver IVL Svenska Miljöinstitutet i ett pressmeddelande.
Avfall ökar efter pandemin
Mängden avfall från restauranger och hotell har ökat efter pandemin och livsmedelsindustrins del av avfallet beräknas nu vara sex gånger större än vad man tidigare har beräknat, enligt en ny rapport.
Och att matsvinn framförallt uppkommer i hushållen är en gammal sanning som inte längre stämmer. Knappt hälften av svinnet uppstår i hushållen, enligt rapporten.
Svinn behöver minska
Eftersom merparten av livsmedelsavfallet kommer från professionell verksamhet hamnar mer ansvar för att minska matsvinnet på dem som hanterar livsmedel i sitt jobb, säger Johan Hultén, projektledare för Samarbete för minskat matsvinns kansli, en del av IVL Svenska Miljöinstitutet.
– I producentledet gäller det att se möjliga affärer i restströmmarna och arbeta mer systematiskt för att minska svinn, eller utveckla nya livsmedel genom att ta vara på mer av råvarorna.
Ta vara på maten
Hushållen kan också dra sitt strå till stacken.
– För att minska matsvinnet behöver aktörer i hela kedjan bidra. Hushållen kan framförallt undvika att kasta sådant som de hade kunnat äta, framförallt varor som inte hunnit bli dåliga.
Ungefär var tredje snickare visar tecken på vibrationsskador i händerna. En av tio unga snickare visar redan tecken på skada. Det är några av resultaten i en ny avhandling om skador som kan uppstå vid arbete med exempelvis borrmaskiner.
Vibrationsskador är en välkänd risk som arbetstagare ska skyddas mot, enligt regelverket. Trots det är vibrationsskador en vanlig arbetssjukdom. Eva Tekavec, specialistläkare i yrkes- och miljömedicin och forskare vid Lunds universitet, har skrivit en avhandling om vibrationsskador i arbetslivet.
En tredjedel har nervpåverkan
– Vi har undersökt skadebilden i händerna hos snickare och jämfört den med målare. Vi fann att en tredjedel av snickarna hade tecken på nervpåverkan i händerna. Jämfört med målarna var det en väldigt tydlig skillnad i hur vanligt det var, säger Eva Tekavec till Vetenskap och Hälsa.
En av tio unga snickare uppvisade dessutom tecken på skada, enligt forskningen.
– Detta indikerar att arbetare idag inte är skyddade trots gällande regelverk för att skydda vibrationsexponerade arbetstagare, säger Eva Tekavec.
Mängden av olika biomarkörer i blodet har också undersökts hos personer med vibrationsskador. På gruppnivå fann Eva Tekavec och forskarkollegor att drabbade patienter uppvisade högre halter av biomarkörer som kan kopplas till inflammation, kärlpåverkan och kompensatoriska mekanismer vid nervskada jämfört med en referensgrupp.
Känslighet för kyla vanligt
En vibrationsskada i händer och armar kännetecknas av påverkan på nerver, känselreceptorer i huden och de små blodkärlen i fingrarna. Typiska symtom är domningar och stickningar från fingrar och händer, nedsatt känsel för beröring och temperatur, nedsatt finmotorik, köldkänslighet och köldintolerans samt Raynauds fenomen – även kallat “vita fingrar”.
– Vi kunde se att köldintolerans var ett mycket vanligt symptom. Bland patienterna fanns den hos 86 procent och bland snickarna fanns den hos 24 procent.
Forskarna hoppas att vården blir bättre på att tidigt upptäcka skador hos exponerade arbetare, både inom företagshälsovården och inom primär- och specialistvård. De hoppas också på en framtida bättre diagnostik och bättre behandling.
Bedöms olika
Forskarna har även jämfört två graderingssystem som används för att bedöma graden av nervskada hos diagnostiserade patienter. De kunde konstatera att de olika systemen placerar patienter i olika grad av allvarlighet, vilket kan ha konsekvenser för medicinsk uppföljning och i vissa länder även rätten till ersättning.
Bakterier kan ha en tillfällig resistens mot antibiotika. Men så kallad heteroresistens kan även bli en språngbräda för bakterier att utveckla stabil motståndskraft. Det visar en studie.
Heteroresistens är vanligt hos många sjukdomsframkallande bakterier. Det kan leda till att en antibiotikabehandling inte har någon verkan.
– Heteroresistens är vanligt bland de antibiotika vi använder mycket, vi har visat det för åtminstone tio olika antibiotikaklasser. Hos en patient som bär på heteroresistenta bakterier och behandlas med antibiotika är dödligheten och risken att man måste flyttas till en intensivvårdsavdelning högre jämfört med känsliga bakterier, säger Dan Andersson, professor i medicinsk bakteriologi vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Fungerar som ett förstadium
Den här speciella typen av resistens innebär att de flesta bakterierna inom en stam kan vara känsliga mot antibiotika, men en mycket liten resistent undergrupp kan i stället växa till sig under behandling. Dessa resistenta bakterierna innehåller fler genkopior, något som samtidigt leder till att de växer långsammare.
I en stor studie kan forskare vid Uppsala universitet visa hur bakterierna kan skapa nya mutationer som delvis kompenserar för den långsamma tillväxten. Det här kan fungera som ett slags språngbräda och underlätta utveckling mot stabil antibiotikaresistens.
– Så om heteroresistensen är en språngbräda måste vi ha mycket bättre kontroll, säger Dan Andersson.
Viktigt fynd för att förstå resistens
Forskarna har sett den här processen i labbmiljö.
– Det finns ingen anledning att tro att det skulle vara annorlunda i en patient eller ett djur. Det här är ett viktigt fynd för att förstå hur bakterier blir resistenta mot antibiotika, säger Dan Andersson.
Han tror att upptäckten kommer att leda till fler studier och ökad diagnostik i de mikrobiologiska laboratorierna. Inom vården gäller det att vara fortsatt restriktiv med antibiotika för att motverka resistens.
– Det ska användas vid rätt tillfälle, inte för mycket, inte i onödan och inte vid virusinfektioner. Det gäller att använda antibiotika på ett smart och kontrollerat sätt, så att vi hinner utveckla nya, säger Dan Andersson.
Patienter med kronisk njursjukdom fångas oftast inte upp av vården när sjukdomen är i ett tidigt skede. Det framgår av en internationell studie från bland annat Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet. Att inte upptäcka sjukdomen i tid kan få allvarliga följder.
Konsekvensen av att sjukdomen ofta fångas upp sent är att diagnos och njurskyddande behandling uteblir, skriver Akademiska sjukhuset i ett pressmeddelande.
Kronisk njursjukdom
Kronisk njursjukdom definieras som förekomst av onormala förändringar i njurarnas struktur och/eller funktion som funnits i mer än tre månader.
Förekomsten ökar globalt på grund av en åldrande befolkning och allt högre förekomst av diabetes, fetma och hjärtkärlsjukdom, som jämte njurinflammation är de största riskfaktorerna.
I Sverige har en av tio personer någon typ av njursjukdom.
Enligt beräkningar kommer vart femte dödsfall i världen år 2040 att vara relaterat till nedsatt njurfunktion.
Källa: Akademiska sjukhuset
Lurigt tillstånd som blir vanligare
Ett skäl till utebliven diagnos och vård är att läkare inte reagerar på tecken till nedsatt njurfunktion i blodprov, säger Maria Eriksson Svensson, överläkare i njurmedicin på Akademiska sjukhuset, professor vid Uppsala universitet och en av författarna till den nya studien. Det hänger ihop med att tillståndet är symptomfritt och att man inte kopplar det till allvarliga risker, menar hon.
Kronisk njursjukdom brukar kallas ”den tysta sjukdomen” eftersom symptomen ofta kommer smygande. Det kan dröja flera år innan man märker något och då kan njurfunktionen vara reducerad till hälften eller mer.
Maria Eriksson Svensson har lett den svenska delen av studien där patienter från Sverige, Japan och USA har ingått. Syftet var att kartlägga omhändertagandet av över 400 000 patienter med medelsvår njurfunktionsnedsättning samt beskriva hur riskerna ser ut för dem som drabbas.
Kopplas ofta till diabetes
Maria Eriksson Svensson säger att det är vanligt att njursjukdom kopplas till diabetes, men studien visar att det är fallet för endast 20 procent av patienterna.
– Frånvaron av diabetes hos en nyupptäckt patient med kronisk njursjukdom kan göra att risken för allvarlig sjukdom bedöms lägre. Detta kan förklara varför tillståndet får mindre uppmärksamhet hos både läkare och patienter, med resultat att patienterna mer sällan får diagnos och att färre får adekvat behandling.
Enligt studien dör 15 procent av patienterna inom ett år.
– Men de ökade riskerna för allvarliga komplikationer och död beror inte på om man har diabetes eller inte diabetesstatus. Därför bör förekomst av diabetes inte vara avgörande för uppföljning, säger Maria Eriksson Svensson.
Fler behöver undersökas vid symtom
Primärvården behöver se till att nedsatt njurfunktion undersöks vid tidiga symtom som förhöjt blodtryck och trötthet, fortsätter Maria Eriksson Svensson. Extra viktigt är att undersöka patienter med högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdomar och diabetes, men även patienter utan diabetes. Det görs genom en kombination av urinprov, blodprov och genom att mäta blodtryck.
Det finns kombinationer av gamla och nya läkemedel, så kallade RAS-blockerare och SGLT2-hämmare, som tillsammans har visat sig vara effektiva när det gäller att bromsa utvecklingen av njursjukdom samt förebygga tidig död.
– Tidig upptäckt är helt avgörande för prognosen vid kronisk njursjukdom. Förlorad njurfunktion går nästan aldrig att få tillbaka, men det går att bibehålla funktionen genom medicinering och livsstilsförändringar, säger Maria Eriksson Svensson.
Den vetenskapliga artikeln har accepterats för publicering i tidskriften Kidney 360.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
