Vulkanutbrott från ovan, nattetid, stora mängder lava och rök.
Bild: Icelandic Meteorological Office, via Wikimedia commons *
Artikel från forskning.se

Den här artikeln kommer från redaktionen på forskning.se. Läs om hur redaktionen jobbar.

Vulkanutbrottet på Island är i närheten av ett “värsta scenario” och precis det som forskare har oroat sig för. Det säger vulkanforskaren Valentin Troll som har intensivbevakat vulkanen sedan den blev aktiv. Inom kort åker han till utbrottsplatsen för att studera lavan.

Artikeln skrevs 17 november 2023 och är uppdaterad 18 december 2023.

– Jag ska bara säkerställa att det går bra att jag kommer dit, så att jag inte bara är i vägen. Men om någon vecka är jag nog på plats, säger Valentin Troll, vulkanforskare vid Uppsala universitet.

Dammar ska skydda kraftverk

Utbrottet pågår nära samhället Grindavik och i närheten av det geotermiska kraftverket Svartsengi, som ger ström till flygplatsen Keflavík.

– Det är precis det här som vi oroade oss för. Utbrottet är mycket nära samhället och viktig infrastruktur. Det är nära ett “värsta scenario”, säger Valentin Troll och fortsätter.

– Den goda nyheten är att evakueringar har skett och att lavan just nu inte rinner mot kraftverket. Det har byggts dammar för att skydda kraftverket, men kommer mycket lava finns risk att de brister, säger Valentin Troll.

Cirka 4 000 personer har redan lämnat området.

Mjukare magma-tak

Forskning.se intervjuade Valentin Troll den 17 november 2023. Då rörde sig magman mot ytan i en lång spricka i marken på Reykjaneshalvön, där Grindavik hade evakuerats. Valentin Troll beskrev läget så här:

Leende man i ljusblå skjorta och mörkblå jacka, utomhus.
Valentin Troll, professor i petrologi, Uppsala universitet.

– På Island just nu har vi magma som kommer upp djupt nedifrån marken. Och ”taket” på magman är inte hårt längre. Det tyder på att ett utbrott kan vara väldigt nära. Blir det ett utbrott åker jag dit så fort jag kan.

Kvällen den 18 december 2023 var vulkanutbrottet ett faktum.

Valentin Troll och hans forskarkollegor har nyligen fått ett forskningsanslag för att driva ett projekt som delvis ska äga rum på Island. Målet är att bättre kunna förutsäga vulkanisk aktivitet och i tid peka ut akuta riskzoner.

– Kostnaderna till följd av vulkanutbrott handlar om miljardtals kronor varje år. Antalet människor som dör vid vulkanutbrott minskar, men kostnaderna för samhällena ökar. Och en femtedel av alla vulkanutbrott sker helt utan förvarning, säger Valentin Troll.

Stenar “ruttnar” i vulkanen

Hans specialitet är sten, närmare bestämt “ruttna stenar”. Så kallas sten som utsätts för vatten och enorm hetta och som därför börjar förändras.

– De heta vätskorna gör att stenen förändras kemiskt. De fysiska egenskaperna hos stenen förändras också. Den blir mjukare och smuligare. När detta inträffar med stenar som ligger som ett skyddande lager ovanpå en vulkan – så kan det lagret inte hålla kvar magman. Då kan vulkanen till slut kollapsa och vi kan få ett vulkanutbrott, säger Valentin Troll.

Glödande lavaström under sten
Lavaström vid vulkanen Litli Hrutur. Bild: Valentin Troll

På Island ska forskarna studera vulkanisk aktivitet med hjälp av satelliter och drönare.

– Vi vill se förändringarna på ytan av vulkanerna och kunna särskilja mellan olika sorters ytor, de med hård yta och de med en mjukare. Men för att kunna tolka bilderna rätt från satelliter och drönare behöver vi även fler prover från vulkaner. Och det är mitt jobb att skaffa de proverna, säger Valentin Troll.

Ska blicka ned i lavan

När han kommer till Island ska han ta prover och iaktta lavan, fortsätter han.

– Den lava som först kommer ur en vulkan är kemiskt annorlunda jämfört med lavan som kommer senare. Jag vill studera den tidiga lavan. Det behövs erfarna personer som kan göra detta.

Filosofen Friedrich Nietzsche skrev att “om du stirrar in i avgrunden länge nog, så kommer avgrunden att stirra tillbaka på dig.” Är det månne samma känsla att titta ned i lava? Ja, lite, säger Valentin Troll.

– Haha, ja. Jag brukar säga att jag tittar ned i ”lavamonstret”. Och saken är att när man tittat ett tag så börjar lavan att berätta saker för en. Det är som om jag pratar med lavan. När man sett lava många gånger och vet hur lavan och stenarna beter sig i olika skeden kan man få reda på väldigt mycket bara av att titta. Man får en tydlig känsla av om vulkanen är i ett stabilt tillstånd eller i ett kritiskt skede.

Därför har Island så många vulkaner

Island har uppkommit i sprickan mellan två kontinentalsocklar som en följd av vulkanutbrott under de senaste 14 till 16 miljoner åren och ligger precis där de två socklarna möts. Vulkaner där är fortfarande aktiva och på Island är den fasta jordskorpan bitvis bara några kilometer tjock. Den underliggande magmahärden värmer upp lavan ovanför och värmer samtidigt grundvattnet.

Valentin Troll.

Källa: Government of Iceland

Har den senaste vulkaniska aktiviteten på Island lärt er forskare något nytt?

– Ja, absolut. På Island har det skett många vulkanutbrott de senaste åren och det är kanske inte så roligt för människorna där. Men för oss som forskare är det som en välsignelse, det är en realtidsstudie där vi hela tiden får nya data, säger Valentin Troll.

– Bland annat har vi sett att det bara kan ta två år för en sten att börja ”ruttna” i hettan. Vi visste inte det förut, att det kan ta så kort tid. Vi visste inte om det tog två, femtio eller hundra år.

*) Bild: Islands meteorologiska institut, Veðurstofa íslands, via Wikimedia commons.

Miljoner till “ruttna stenar”

Valentin Troll har tillsammans med europeiska kollegor fått 115 miljoner kronor i forskningspengar från Europeiska forskningsrådet för att driva ett projekt med syftet att bättre kunna förutsäga vulkanisk aktivitet. Forskningsprojektet går under namnet Rott ‘n’ Rock.

Valentin Troll är professor i petrologi, läran om bergarter och hur de bildas. Petrologi är ett delområde inom geovetenskap.

Text: Lisen Forsberg, på uppdrag av forskning.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera