Forskning om natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Operation rädda biet – men hur?
Jordbruk och bekämpningsmedel hotar världens bin, som är nödvändiga för pollinering av våra grödor. Ovårdade fältkanter och oklippta gräsmattor med stor mångfald kan vara ett sätt att rädda vildbina som konkurreras ut av tambin...
-
Tryck från vattendroppar ger växten panik
Vatten inte bara bidrar till växters tillväxt. Vattendroppars tryck mot bladytan utlöser även stresshormoner som jasmonsyra. Dessa cellulära förändringar går snabbt och gör växter bättre rustade mot sjukdomar och torka. Det visar en...
-
Tallsteklar växer bättre på älgbetade tallar
Det är inte ovanligt att växtätare av skilda slag lever på samma växt – men vi vet ganska lite om hur de olika växtätarna samspelar med varandra. Nu visar forskning att älgars tall-bete kan leda till högre äggproduktion hos tallstekelhonor.
-
Bättre batterier för elbilar med nytt nanomaterial
Med hjälp av ett nytt nanomaterial av grafen och kisel har forskare vid Mittuniversitetet utvecklat bättre litium-jon-batterier som ökar lagringskapaciteten med 25 procent. Den nya metoden är skalbar och kan bli särskilt viktig för elbilsbranschen.
-
Växter försvarar sig mot bladlöss genom enzymer i cellväggen
När en bladlus angriper en växt initieras ett försvar, som kan utlösas antingen av växtätaren eller av själva växten. I en artikel i tidskriften Plant Physiology visar Umeå-forskarna Benedicte Albrectsen och Karen Kloth ett av de...
-
Samhället skulle tjäna på miljövänligare skogsbruk
Ett annat skogsbruk än dagens skulle bidra till större välfärd och välmående för samhället i stort, jämfört med dagens metoder som främst gynnar skogsindustrin. Det visar två forskare från Lunds universitet i en ny studie.
-
Separata avrinningsrör viktigt i städers skydd mot översvämningar
För att undvika översvämningar satsar allt fler städer på öppna, så kallade blågröna, dagvattensystem. Forskning visar att systemen kan fungera väl om de införs på ett genomtänkt sätt – annars finns risken för att...
-
Fyrfotingen som aldrig klev upp ur vattnet
Det var tetrapoderna, de första fyrfota djuren, som tog det evolutionära klivet från vatten till land för ungefär 390 miljoner år sedan. Nu har forskare funnit fossil från en som valde att stanna kvar i vattnet: Parmastega.
-
Så bildades sällsynta jordartsmetaller i Bergslagen
Sällsynta jordartsmetaller av så kallad ”Bastnästyp”, finns i ett stråk av anrikningar som går genom Bergslagen. De bildades för nästan 2 miljarder år sedan under havsbotten nära aktiva vulkaner.
-
Årsringarna i örat avslöjar hur fisken mår
Stigande vattentemperaturer och övergödning gör att hypoxi – syrebrist – som är kopplad till klimatförändringar blir allt vanligare. Genom att studera fiskarnas ”kemiska loggböcker” ska en forskargrupp undersöka hur exponering...
-
Brinnande metaller mål i jakten på nytt klimatneutralt bränsle
Forskare ska undersöka om några av jordskorpans vanligaste metaller kan komma att tjänstgöra som koldioxidneutrala bränslen. Efter förbränning kan de, i ett slutet grönt kretslopp via elektrolys, bli metall igen. Även ammoniak och biobränslen ska...
-
Titta in i flugans huvud – eller i flygplansdelen
Skiktröntgen kan hitta farliga brister som finns dolda i 3D-printade metalldelar. Röntgenkontroller är ett bra sätt att förbättra säkerheten i tillverkningsmetoden, visar forskning från Örebro universitet. På sikt kan det gå att bygga...
-
Enzymer kan minska farliga utsläpp från textilindustrin
Färgning av textilier har stor negativ påverkan på miljön. Nu har en ny metod för att bryta ner färgämnena och rena utsläppsvattnet utvecklats vid Högskolan i Borås.
-
Uråldrigt liv upptäckt i Siljans meteoritkrater
Gas har bildats djupt ner i den mäktiga meteoritkratern vid Siljan i Dalarna under minst 80 miljoner år. Forskning visar att den uppspruckna berggrunden i meteoritkratrar är en optimal miljö för kolonisering av mikroorganismer, vilket har viktiga astrobiologiska...
-
Ångkrackning gör allt plastskräp som nytt igen
Forskare på Chalmers har tagit fram en process för att bryta ner vilket plastavfall som helst till molekylnivå. Gasen som bildas kan sedan bli nya plastmaterial av samma kvalité som innan återvinningen.
-
Biologisk mångfald ger större skördar
En mångfald av olika pollinatörer och andra nyttoorganismer i ett odlingslandskap leder till att skörden blir större. Det visar en omfattande internationell studie där bland annat forskare från Lunds universitet medverkat.