Forskning om natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Vargar kan förstå människor och apportera bollar
För många hundar är apport en naturlig lek. Nu har forskare vid Stockholms universitet upptäckt att också vargar kan tolka mänsklig kommunikation och förstå att de ska hämta en kastad boll. En förmåga som man tidigare trott uppstod hos hundar...
-
Liknande organutveckling hos både växter och djur
Kontrollerad celldöd är viktig under djurs utveckling, till exempel för bildning av fingrar eller tår. Forskning från Umeå universitet visar att död av vissa celler i roten är viktig för att sidorötter ska växa. Studien tyder på att...
-
Protein i jäst kan ge ledtrådar om Parkinson
När våra celler bygger proteiner kan mycket gå fel. En avhandling vid Umeå universitet har upptäckt att en viss liten molekyl hos jäst påverkar hur DNA-koden läses av när nya proteiner ska tillverkas. Felaktigheter i processen förknippas med...
-
Vad berättar en död val?
Tre näbbvalar från de Nordatlantiska vidderna irrade sig in och dog på svenska västkusten sommaren 2019. En sorglig syn, men också en möjlighet att vetenskapligt undersöka några av världshavens mest gåtfulla valar.
-
Minskningen av däggdjursarter började med människans förfäder
Den pågående biologiska mångfaldskrisen är inget nytt fenomen, utan representerar en acceleration av en process som människans förfäder påbörjade för miljontals år sedan, enligt ny forskning på fossiler.
-
Jordbruksavfall blir bioetanol med ny metod
Teknik för att behandla avloppsvatten kan användas till att producera bioetanol från jordbruksavfall, till exempel halm. Det är möjligt tack vare en unik membranreaktor utvecklad vid Högskolan i Borås.
-
Mikroorganismer matas med giftgas för att producera biobränsle
I dag används olika processer för att omvandla organiskt avfall till biogas. Genom att koppla samman två olika processer, en för förgasning och en för jäsning, går det att få ut större mängder av värdefulla ämnen som väte och...
-
AI skulle kunna avslöja grooming
Genom att låta ett dataprogram analysera många röster i varierande åldrar, skulle programmet kunna hitta markörer för att en person faktiskt förställer rösten, menar Sara Skoog Waller, psykologiforskare vid Högskolan i Gävle.
-
När nordpolen blir sydpol
Då och då försvagas jordens magnetfält och de magnetiska polerna byter plats. Senast hände det för 780 000 år sedan. Snart är det dags igen för en polomkastning. Men det sker inte över en natt, så vi lär hinna rusta oss, menar forskare.
-
Havsförsurning förändrar inga beteenden hos fiskar i korallrev
Tidigare studier har hävdat att havsförsurning förändrar beteenden hos fiskar på korallrev, så att de lockas av lukten av rovfisk och tappar förmågan att hitta hem. Nu visar en större studie, att havsförsurning inte alls påverkar beteendet hos...
-
Smart ytbeläggning kan möta klimatutmaningar
Billigare bränsleceller. Bromsskivor med längre livslängd. Miljövänligare bilar och jetflygplan. Ytskikt som skapas genom så kallad termisk sprutning kan göra stor skillnad för att öka hållbarheten och minska klimatpåverkan. Forskare vid...
-
Falken ser bytet tydligt i över 350 km/h
Hög synskärpa, men också förmåga att snabbt kunna uppfatta olika synintryck. De två faktorerna är avgörande när pilgrimsfalken störtar ner på sitt byte i hastigheter som lätt matchar en Formel 1-bil.
-
Höfjärilar byter färgprakt mot fruktsamhet
Höfjärilen är vackert gul orange. Men vissa höfjärilshonor är istället vita, trots att det är en nackdel under parningen. Hanar föredrar färgstarka honor. Men istället är de vita fjärilarna mer fruktsamma. Detta är ett exempel...
-
Syre banade väg för skarpa djurögon
Ögats utveckling fick ny skjuts med syretillförsel till näthinnans celler. Denna anpassning skärpte synen hos ryggradsdjur som levde för hundratals miljoner år sedan. Inte minst för att kunna jaga – eller undvika att bli jagad.
-
Laxens storlek och ursprung styr var i Östersjön de håller till
Östersjölaxen trivs bäst på vissa ställen i havet – beroende på vilken älv den härstammar i från. Även kroppsstorleken spelar roll för val av plats, enligt forskning från SLU. Upptäckten är viktig för att bättre...
-
Atomrörelser tycks ligga bakom hur proteiner får sin 3d-struktur
Stora proteinmolekyler veckar ihop sig till en tredimensionell struktur. Men hur det går till är okänt. Nu har forskare gjort röntgenstudier med terahertz-strålning som visar att vågrörelser i atomer verkar bestämma vilken struktur som är möjlig i...