Forskning om natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Nordliga insekter är lika klimatkänsliga som tropiska
Insekter i norr har antagits kunna klara klimatförändringar bra, men nu visar sig de modellerna vara fel. Man har nämligen missat att ta hänsyn till att nordliga insekter är inaktiva en stor del av under vinterhalvåret.
-
Dna visar hur influenser såg ut på stenåldern
Vilken sorts utbyte hade stenålderns olika kulturer med varandra? I en ny studie har forskare kombinerat arkeologisk och genetisk information för att förstå varför det finns kulturella influenser från stridsyxekultur i gravar från den gropkeramiska kulturen.
-
Ekar som knoppar tidigt slipper kräsen fjärilsmal
Tidpunkten för ekarnas knoppsprickning avgör i vilken utsträckning träden blir infekterade av den snedstreckade ekstyltmalen. Om knopparna spricker vid fel tillfälle kan ekbladen bli så uppätna att det saknas utrymme för andra växtätande insekter....
-
Dna från Dödahavsrullarna löser historiska gåtor
Forskare vid Uppsala universitet har, tillsammans med kollegor i Israel, lyckats utvinna dna ur de över 2 000 år gamla Dödahavsrullarna. Informationen om djuren, vars skinn använts till pergament, gör det möjligt för historiker att dra slutsatser om vilka...
-
Redan de första djuren hade parasiter
Fossila armfotingar från en 525 miljoner år gammal havsbotten visade sig ha varit angripna av parasiter. Forskarna konstaterar att parasitism förekom redan bland de allra första djuren. Detta framkommer i en ny forskningsartikel av forskare vid Naturhistoriska riksmuseet.
-
Sant och falskt om parfymer och kroppslukter
Om du någon gång sniffat dig yr i en parfymaffär, kanske du också stött på påståenden om att pH-värde, doftnoter och feromoner påverkar doften. Är dessa och andra påståenden sanna? Och vad får oss i slutändan att lukta gott...
-
Samordning av digitala tjänster kan minska vårt bilberoende
Nya tjänster för aktiv och delad mobilitet kommer att påverka hur vi reser i framtiden. En förutsättning för att dessa tjänster ska bidra till ett mer hållbart transportsystem är att de knyts samman med den traditionella kollektivtrafiken.
-
Kiselgeler kan ersätta Rhoca-Gil som tätningsmedel
Nya tätningsmedel som bygger på kiseldioxidpartiklar istället för monomerer är både miljövänliga och står emot grundvatten bra. Denna typ kan ersätta material som det skandalomsusade tätningsmedlet Rhoca-Gil, enligt en doktorsavhandling...
-
Ny form av magnetism upptäckt i grundämnet neodym
Grundämnet neodym har visat sig ha en hittills okänd form av magnetism, uppbyggd av en blandning av magnetiska spiraler, enligt forskning från Uppsala universitet. Upptäckten kan bli användbar i utvecklingen av mer miljövänlig teknik.
-
Bättre återvinning av batterier ger bättre nya batterier
Att mekanisk tvätta och separera återanvändbart material från gamla uttjänta batterier ger en bättre återvinning. Materialet kan användas direkt till bättre och billigare laddningsbara hydridbatterier, visar en ny studie av forskare vid Stockholms...
-
Virkesförrådet ökar – men i långsammare takt
Virkesförrådet i den svenska skogen fortsätter att öka, men nu i långsammare takt. Sveriges totala virkesförråd uppgår nu till 3,6 miljarder skogskubikmeter, visar SLU:s statistik från Riksskogstaxeringen 2020.
-
Bakterieblåsor ger bättre proteinstudier
Små vätskeblåsor från bakterier gör det möjligt att undersöka proteiner i sin naturliga miljö. Det är viktigt eftersom struktur och funktion hos många proteiner påverkas av omgivande molekyler. Med vanliga studier av isolerade proteiner...
-
Därför byter antarktiska enzymer skepnad i värme
Enzymer från köldälskande organismer som lever vid låga temperaturer, nära vattnets fryspunkt, slutar fungera redan omkring rumstemperatur. Med hjälp av stora datorberäkningar har forskare vid Uppsala universitet tagit reda på varför. Det kan bli nyckeln...
-
De kartlägger hur dna är organiserat i cellkärnan
En ny sekvenseringsmetod, framtagen vid Karolinska Institutet, gör det möjligt att kartlägga hur dna är organiserat i cellkärnan. Placeringen av generna avslöjar vilka regioner i arvsmassan som löper ökad risk för dna-skador och mutationer.
-
Fladdermöss ska kartläggas med hjälp av frivilliga
Det finns nitton fladdermusarter i Sverige, men kunskapen är knapp om hur de rör sig i de ljusa nordliga nätterna, eller nyttjar den stadsnära naturen. Nu ska svenska fladdermöss kartläggas med allmänhetens hjälp - SLU lånar ut fladdermusdetektorer i...
-
Så studeras en kvävgasmolekyl i detalj
Genom att använda röntgenabsorption vid studier av kvävgas, och utgå ifrån en jon istället för ifrån en neutral molekyl, kan man få ut mycket mer detaljerad information. Det går att göra djupare analyser än vad den etablerade så...