Natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
AI – Så funkar självständiga system
Hur kan artificiell intelligens köra bil? I ett självkörande system där fordonen kommunicerar med varandra, skulle dagens trafikköer vara ett minne blott. Men det finns stora utmaningar kring träning av automatiserade system i en verklig miljö. Vill vi ha system i trafiken som inte är...
-
AI – Risker och etik kring artificiell intelligens
Artificiella intelligenser, AI, lär sig av datan den hanterar. Tränas den på felaktig information så gör den fel. Även om vi upplever informationen som korrekt, så kan den vara full av mänskliga värderingar, vilka i sin tur påverkar AI:ns beslut. Detta är femte delen av totalt åtta...
-
Är det rätt att förbättra människan på konstgjord väg?
Vem ska bestämma om jag behöver ”förbättras”? Och vem ska i så fall betala behandlingen? Samhällsvinsterna är många, men också det etiska frågetecknen.
-
AI – Hur påverkar AI våra jobb och fritiden?
Hur kommer artificiell intelligens att påverka vårt arbetsliv? Historiskt har den tekniska utvecklingen lett till att enklare manuella arbeten har försvunnit. Detta är sjätte delen av totalt åtta från forskning.se på temat artificiell intelligens.
-
Tvättmaskinen har förändrat världen mer än internet
I mitten av 1900-talet kom tvättmaskinen. Då fördubblades arbetskraften eftersom kvinnor inte längre behöver tillbringa lika mycket tid i hemmen.
-
Tekniska revolutioner – på gott och ont
På 150 år har Sverige gått från att vara ett fattigmansland till ett välfärdssamhälle. Det kan vi bland annat tacka ångmaskinen, fackföreningar och datorn för, som överlag gjort världen till en bättre plats att leva på. De senaste decenniernas tekniska utveckling kan dock kasta oss...
-
Problematiken med mänskliga robotar
En social robot måste bland annat kunna förstå våra avsikter och ha en moral. Men måste den se ut som en människa? Många av de val vi gör idag styrs av avancerade algoritmer i sociala medier, något många forskare ser faran med. Sådana förmågor har inte fysiska robotar. Ännu.
-
AI – AI och demokratin
Kan artificiell intelligens påverka vår demokrati? Idag används smarta algoritmer på många sociala plattformar, för att sålla fram (eller sålla bort) önskad information. Vem styr egentligen våra val? Detta är sjunde delen av totalt åtta från forskning.se på temat artificiell...
-
AI – Superintelligens
Är självmedveten generell artificiell intelligens, AI, något gott eller något ont? Det finns enorma möjligheter med allt mer avancerad AI, kanske kan vi lösa åldrandets gåta. Men det finns också faror. Vad händer om den skriver om sin egen kod när människan står i vägen? Detta är...
-
De mänskliga superhjärnorna
Nick Boström är en av ett dussin personer världen över som arbetar på heltid med att försöka rädda mänskligheten – undan skenande artificiell intelligens och andra domedagsscenarier.
-
När tar AI över?
Vad händer när maskiner med artificiell intelligens (AI) lär sig fatta egna beslut? Innebär det slutet för mänskligheten?
-
Transhumanisterna vill skapa människor utan brister
Tänk om vi kunde få bättre minne, ökad intellektuell förmåga och slapp åldras. Transhumanismen vill förbättra människan med teknikens hjälp.
-
Skulle du sätta dig i en självkörande bil?
Knappt 30 procent av svenska folket kan tänka sig att använda ett självkörande fordon. Ännu färre tror på robotar inom äldrevården. Det visar en undersökning som forskning.se låtit göra.
-
Orimliga mängder avfall
I takt med att konsumtionssamhället framstår som allt mer ohållbart höjs röster för en cirkulär ekonomi där allt, inklusive avfall, har ett syfte. EU är redan övertygade, men detsamma kan inte sägas om forskarvärlden.
-
Gammal bomull blir nya tyger
Flera miljoner ton textilavfall förbränns eller deponeras årligen inom EU. En försvinnande liten del går till återvinning. Befintliga tekniker sliter på fibrerna, vilket gör att man måste blanda in nya jungfruliga material för att plaggen ska hålla. Nu kan dock svenska forskare vara på...
-
Läkemedel i vattnet gör fiskar dumdristiga
Citalopram är inget för en spigg. Abborrar blir dumdristiga av ångestdämpare. Svenskar äter mer än 1000 olika aktiva substanser från omkring 7600 läkemedel, teknik testas nu för att hindra resterna att nå ut i hav och sjö.