Forskning om miljö & klimat
Hur påverkar klimatförändringarna planeten? Här hittar du forskning om miljögifter, konsumtion, extremväder och biologisk mångfald – allt som rör marken, haven, molnen och de smältande isarna i Arktis.
-
Ökad risk för skogsbränder på dikad torvmark
När torvmarker dikas ut och torkar upp, ökar risken för svåra skogsbränder med stora CO2-utsläpp som följd. Enkla restaureringsåtgärder kan dock återställa markfuktigheten i torvmarken och förhindra framtida bränder, visar en ny...
-
Fler bin om bönder samarbetar
Om jordbrukare samverkar för att förbättra förutsättningarna för pollinering kan avkastningen i jordbruket öka, visar en ny studie. – Många jordbrukare gör redan mycket för att gynna biologisk mångfald på sin mark, men att...
-
Mer bakterier – mindre fisk i framtidens Östersjö
Klimatförändringarna förväntas leda till ökad nederbörd och att mängden kol från älvarna ökar i kustvattnen. Bakterieproduktionen kommer då att gynnas, vilket minskar mängden fisk och innebär omfattande förändringar i det...
-
Svenska frön gror bäst i Sverige
Fröstadiet är avgörande för växters klimatanpassning. Genetiska skillnader som kommer till uttryck under fröstadiet avgör hur bra växter klarar sig i olika klimat. Frön från svenska plantor gror bäst i Sverige och frön från italienska...
-
Nya rön om evolutionen kan rädda hotade arter
Hannars konkurreras om honor kan försvaga isoleringen mellan arter, och vissa fall leda till att arter dör ut när närbesläktade arter möts. Det visar studier på två typer av jungfrusländor, från Lunds universitet.
-
Urbaniserade talgoxar stressas att dö i förtid
Talgoxar i stadsmiljö riskerar i högre grad att dö unga jämfört med talgoxar som lever utanför städerna. Forskningsresultat från Lunds universitet visar att urbaniserade talgoxar har kortare telomerer än sina artfränder på landet. Enligt...
-
Dikad skogsmark släpper ut mer växthusgaser än den binder
Skog ses vanligtvis som en sänka för växthusgaser. Men forskare från Göteborgs universitet kan nu visa att skog som växer på dikad torvmark släpper ut stora mängder växthusgaser till atmosfären, sett över en skogs livstid på 80...
-
”Först till kvarn” gäller bland växtarter på stränder
Växtarter som koloniserar frilagd jord tidigt kan påverka möjligheterna till etablering för arter som kommer senare. Mindre konkurrenskraftiga arter kan gynnas av att komma först. Därigenom kan de lättare hålla sig kvar och det ökar vegetationens...
-
Lägre temperatur minskar problem med smält aska vid förbränning
Aska som bildas vid förbränning och förgasning av avfall kan klibba ihop sig och göra så att pannornas effektivitet blir lägre. Borås-forskaren Farzad Moradians visar hur en lägre temperatur i bädden på pannan minskar problemen med smält aska...
-
Försök att förhindra skadegörare i energiskog förvärrade problemen
En odlingsåtgärd som forskarna trodde skulle gynna rovinsekter visade sig gynna skadeinsekterna ännu mer. Sådana bakslag kan vara tråkiga, men de ger också viktiga lärdomar om vikten av att förstå komplexiteten i varje enskilt odlingssystem. Om detta...
-
Så påverkas skaldjursindustrin av klimatförändringar
Ostron, musslor och kammusslor är Europas viktigaste kommersiella skaldjursarter. Nu har den internationella vetenskapliga tidskriften Marine Genomics gett ut ett specialnummer och för första gången samlat nya studier om klimatförändringarnas och havsförsurningens...
-
Studie av mikroorganismer ökar förståelsen för jordens utsläpp av tungmetaller
Mikroorganismer spelar en viktig roll i alla ekosystem och de kan överleva under de mest extrema förhållandena. Forskare vid Linnéuniversitetet har undersökt mikrobiella samhällen i två extrema miljöer – sura sulfatjordar och långt ner under...
-
Städning och färre dubbdäck gav bättre luft i Stockholm
Halterna av inandningsbara partiklar i luften i flera svenska städer överskrider gränsvärdena i EU:s luftkvalitetsdirektiv och den svenska miljökvalitetsnormen. I Stockholm är problemen stora, men efter ökade åtgärder de senaste åren visar...
-
Älgört tar tempen på restaurerade vattendrag
När timmer flottades i älvar och åar blev fårorna rensade från hinder av olika slag, men nu försöker man återställa många vattendrag efter dessa ingrepp. Växter går att använda som mätare för hur sådana restaureringar...
-
Hästgödsel – en outnyttjad resurs
Det finns idag 31 hästar per 1000 invånare i Sjuhärad. Forskning i projektet ”Hästgödsel i kretslopp – Sjuhärad” visar hur det går att få kretslopp för hästgödsel – från stall till mark. Och det visar sig...
-
EU satsar på ultraeffektiva flygmotorer
EU:s målsättning är att minska bränsleförbrukningen med 75 procent per passagerarkilometer mellan år 2000 och 2050, och satsar nu närmare 30 miljoner kronor på forskning kring radikala flygmotor-innovationer. – För att nå...