Miljö & klimat
Hur påverkar klimatförändringarna planeten? Här hittar du forskning om miljögifter, konsumtion, extremväder och biologisk mångfald – allt som rör marken, haven, molnen och de smältande isarna i Arktis.
-
Låt lokala intressen prata ihop sig om skogens framtid
När skogslandskapets intressenter, till exempel skogsägare, renägare och turismnäringen, tillsammans analyserar olika framtidsscenarier kan dialogen underlättas. Jägmästare Julia Carlsson har använt scenarioanalys i sitt doktorsarbete vid SLU och betonar...
-
Så beräknades utsläppen i tv-serien Zero Impact
I Sverige orsakar varje person utsläpp motsvarande runt åtta ton koldioxid per år. För de allra flesta är det en ganska obegriplig siffra, som är svår att använda för beslut i vardagen. I reality-serien Zero Impact – som har premiär i SVT1...
-
Levande deltagande ger levande hav
Världens hav är i kris. Under stort internationellt tryck har den svenska regeringen satt ambitiösa mål för etablering av marina reservat. Beslutsfattare och forskare har höga förväntningar på att lokalt deltagande ska underlätta etableringen...
-
Shoppingresor bakom stor del av svenskarnas klimatutsläpp
Våra resor till klädbutikerna och antalet plagg vi köper är de viktigaste faktorerna om vi vill minska våra kläders miljöbelastning. Det visar en doktorsavhandling av Sandra Roos, som för första gången gör det möjligt att...
-
Kopparkulor minskar miljöpåverkan vid älgjakt
Fragment från kulor som används vid älgjakt förorenar kött, inälvor och slaktbiprodukter. Blyexponeringen för både människor och asätare skulle minska om jägarna bytte till kopparkulor.
-
Klimatforskarna gömmer inga obekväma fakta
Det går att lita på klimatforskarna. Det finns i deras vetenskapliga artiklar ingen snedvridning som skulle riskera att sopa motstridiga faktauppgifter under mattan. Det framgår av en ny studie från Lunds universitet.
-
Hoppstjärtarnas mångfald har sin förklaring
I alla typer av marker finns oftast stora mängder hoppstjärtar av en mängd arter, och dessa har en viktig roll i näringsomsättningen. Ekologer har länge frågat sig varför markdjurssamhällen ofta är så oväntat artrika. Forskare från...
-
Skogen mer än virke – skogsägare vill omsätta skogens sociala värden
Glesbygdens skogar ger inte bara virke. De erbjuder också upplevelser, inte minst i form av enskildhet och tystnad. Men skogsägarna efterlyser mer stöttning om de kvaliteterna ska kunna bli affärsmöjligheter. Det visar ett forskningsprojekt vid Umeå universitet.
-
Framtiden ser ljus ut för solceller i plast
Billiga solceller kan tillverkas av plast. Problemet är bara att materialet inte tål solljus så bra. Hur materialet i plastsolceller påverkas när de utsätts för belysning i luft presenteras i en nyligen publicerad <a class="glossaryLink" ...
-
Skogens förmåga att dämpa klimatförändringen ifrågasätts
Huruvida skogar tar upp eller släpper ut koldioxid tycks vara en mer komplicerad fråga än forskarna har trott. Det visar David Hadden i en avhandling från SLU. När han mätte flöden av koldioxid i olika typer av skogsbestånd fick han resultat som går...
-
Så ska nya utbrott av mjältbrand förhindras
Sommaren 2016 drabbades ekoparken Omberg i Östergötland av ett mjältbrandsutbrott där såväl tama som vilda djur drabbades. Smittspridningen var mer omfattande än vad som setts i modern tid. Nu ska forskarna säkra materail och <a class="glossaryLink" ...
-
Hur resonerar en grågås? Forskare ska studera fåglarnas rörelsemönster
Att antalet grågäss ökat markant konstaterar såväl fågelräknare som lantbrukare. Men hur ser gässens rörelsemönster ut? Varför väljer de att landa på vissa fält och inte andra? Nu finansierar Naturvårdsverket ett projekt,...
-
Nya upptäckter – från minifisk till tunnelbanesvampar
I arbetet med att kartlägga jordens biologiska och geologiska mångfald har forskare vid Naturhistoriska riksmuseet under 2016 beskrivit sammanlagt 64 nya arter och släkten – allt från träd och fiskar till numera utdöda däggdjur – och 2 nya...
-
Datorer tränas ställa prognoser för en pålitlig solelsförsörjning
Hur mycket kommer solen att skina och hur mycket el kommer samhället att behöva de närmaste dagarna? Det behöver man kunna svara på för att solel ska bli en pålitlig energikälla. Därför har forskare vid Uppsala universitet dragit igång ett...
-
Skolmatsalen som laborationssal
Schemalägg skollunchen och använd matsalen som laborationssal. – Om vi låter barnen vara med kan vi väcka engagemang för mat, miljö och klimat och sätta komplexa frågor som klimatkris och biologisk mångfald i sitt sammanhang, menar Johanna...
-
Dålig kylda sallader blir snabbt smitthärdar
Nästan var tionde matsallad kan innehålla smittämnen som kan orsaka sjukdom, enligt veterinär Karin Söderqvist vid SLU. Hon har i sin doktorsavhandling också funnit att smittämnen i matsallader, förvarade vid 15 istället för rekommenderade 8...