Forskning om miljö & klimat
Hur påverkar klimatförändringarna planeten? Här hittar du forskning om miljögifter, konsumtion, extremväder och biologisk mångfald – allt som rör marken, haven, molnen och de smältande isarna i Arktis.
-
Harpestbakterie finns även i harköttet
Harpest kan infektera och smitta mellan ett stort antal djurslag, inklusive människa. Nya insikter i en kommande avhandling visar att även musklerna hos harar kan innehålla den bakterie som orsakar harpest. Brunbjörn, järv, vildsvin och rödräv i Sverige kan...
-
Musslors ögon kan ge mindre undervattenskameror
Musslors ögon och syn kan inspirera utvecklingen av nya bildapplikationer och sensorer för undervattensbruk. Istället för en näthinna så har musslan speglar att fokusera ljuset med.
-
Antarktis lavar i livsfara
Korta perioder av förhöjd temperatur i Antarktis kan innebära livsfara för många lavarter. Lavarterna påverkas dock olika av, visar tester som gjorts för att förutsäga den globala uppvärmningens effekter på olika ekosystem. – Antarktis...
-
Enkel biogasproduktion utan vatten
Forskare i Borås har tagit fram en textilreaktor som effektivt bildar biogas i torr miljö. Metoden är särskilt lämplig i utvecklingsländer, eftersom man slipper använda vatten i processen som omvandlar organiskt avfall till biogas.
-
EU:s jordbruksstöd försvagar konkurrenskraften
EU:s direktstöd till jordbruket är negativt för konkurrenskraften, särskilt i de regioner där odling är som mest produktivt. – Marknadskrafterna är bättre på att forma en konkurrenskraftig sektor, förklarar Mark Brady i en rapport från...
-
Svårt för media att fånga komplexa globala frågor
Klimatförändringar och miljöförstöring och är globala problem som ibland avfärdas som myter eller överdrivna hot. Media spelar en viktig roll, men ämnet går inte alltid att stuva in i den snabba nyhetsformen.
-
Storleken styr hur fiskar påverkas av klimatförändringarna
Klimatförändringar och varmare vatten kan drastiskt förändra fiskpopulationers storleksstruktur och dynamik, visar forskning. Sådana förändringar kan uppkomma om olika stora individer inom en population påverkas olika av ett varmare klimat, vilket de gör...
-
Våra insjöfiskar kan bli ätbara igen – kvicksilvret minskar
I mer än hälften av landets alla insjöar och vattendrag innehåller fisken så mycket kvicksilver att den inte bör ätas. Men ny forskning inger hopp: kvicksilverhotet kan vara på väg att blåsa bort.
-
Ny metod hittar källor till förorening
Flera befintliga metoder kan visa om ett vatten är förorenat, men inte vad det är som orsakar föroreningen. En ny metod framtagen av FOI använder DNA-sekvensering för att slå fast vad som är källan.
-
Varmare klimat förändrar Skånes flora
Det är långt vanligare att arter minskar än att de ökar i den skånska vilda floran. Många av de vanliga vilda arterna minskar och bland de som trots allt ökar rör det sig i de allra flesta fall om invasiva arter som spridits av människor. Ett allt...
-
Sjögräsängar viktiga men ouppmärksammade fiskeplatser
Sjögräsängar används som fiskeplatser runt om i världen. Men sjögräsfisket har hamnat i skymundan i satsningarna på ett hållbart fiske, enligt forskarna bakom en global studie.
-
Syrsor näringsrik mat sannolikt även för människor
Syrsor anses smakliga och har vid en näringsanalys ett mycket högt och intressant näringsvärde för människa. Insekter är ett livsmedel som är väletablerat i många länder men inte i länder som Sverige.
-
Kalhuggning stryper energin till svamparna
Vid kalhuggning stryps energitillgången för svampar som lever i symbios med träd. Vanliga arter verkar komma tillbaka, men förändringar i svampsamhällenas artsammansättning finns kvar i femtio år. Kvarlämnade dungar av träd efter avverkningen verkar...
-
Gamla djurarter existerar längre
De arter som är äldre löper mindre risk att dö ut än de arter som funnits kortare tid. Utrotningsrisken för rovdjur som varg, björn och tiger är högst strax efter att arten har bildats.
-
Arter i norr mer utsatta för klimatförändringar
För första gången lägger forskare fram hypotesen att djur som lever i klimatzoner på behörigt avstånd från såväl polerna som tropikerna har störst nytta av att kunna acklimatisera sig till förändringar i klimatet. Resultaten...
-
Mild eller sträng vinter? Därför är långtidsprognoser svåra att göra
I början av november prövade SVT-meteorologen Nitzan Cohen ett nytt grepp – en prognos för hela vintern. Långtidsprognoser är ett hett forskningsområde men än så länge långt ifrån en exakt vetenskap.