Forskning om miljö & klimat

Vid kalhuggning stryps energitillgången för svampar som lever i symbios med träd. Vanliga arter verkar komma tillbaka, men förändringar i svampsamhällenas artsammansättning finns kvar i femtio år. Kvarlämnade dungar av träd efter avverkningen verkar...

De arter som är äldre löper mindre risk att dö ut än de arter som funnits kortare tid. Utrotningsrisken för rovdjur som varg, björn och tiger är högst strax efter att arten har bildats.

För första gången lägger forskare fram hypotesen att djur som lever i klimatzoner på behörigt avstånd från såväl polerna som tropikerna har störst nytta av att kunna acklimatisera sig till förändringar i klimatet. Resultaten...

I början av november prövade SVT-meteorologen Nitzan Cohen ett nytt grepp – en prognos för hela vintern. Långtidsprognoser är ett hett forskningsområde men än så länge långt ifrån en exakt vetenskap.

Det lämpliga i att manipulera klimatet med hjälp av ingenjörskonst har diskuterats fram och tillbaka. En ny studie visar att allmänheten – liksom forskarna – är skeptisk till så kallad geoengineering mot den globala uppvärmningen.

Kurvorna pekar nedåt för stenskvättorna. Ungarna blivit magrare, färre ungar överlever och antalet häckande par har minskat. Förklaringen verkar inte vara att stenskvättan har problem med att anpassa sig till tidigare vårar. Allt pekar mot att något...

Pollineringen har större betydelse för jordgubbars tillväxt än vad forskningen tidigare visat. En riklig pollinering med olika insekter ger bättre skörd med jordgubbar som både växer snabbare och väger mer.

En studie av samspelet mellan en växt och två insekter avslöjar en oväntad klimateffekt. Tulkörtens fröproduktionen varierade på ett sätt under de första 20 åren. Och på ett annat sätt de följande 20 åren – då...

Hägn kan skydda renkalvar från björn i områden med små renhjordar och mycket björn. I övrigt är björnjakt mer effektivt under jakttiden, när inte renkorna kalvar. Forskare vid SLU föreslår ett flexibelt system där beslut om...

I år fångades färre än en gös per nät, jämfört med runt fem gösar per nät för tio år sedan. Dessutom är gösarna små och långt ifrån könsmogna. Det visar provfiske som Sveriges lantbruksuniversitet gjort.

Mikroorganismer är nödvändiga för vår hälsa och allt liv på jorden. I ett internationellt forskningssamarbete har hundratals forskare studerat mångfalden av mikrobiella samhällen på planeten. Informationen finns nu samlad i en enorm gemensam katalog...

Svartrost har länge setts som en veteodlingens böldpest – en tidigare fruktad skadegörare som har oskadliggjorts och inte längre behöver uppmärksammas. Sommaren 2017 upptäcktes dock ett stort utbrott i Uppland, och svampen befaras nu ha återkommit till...

Undernäring blir den största hälsoeffekten av klimatförändringen under det här århundradet. Ytterligare 1 miljard människor kommer att exponeras för värmeböljor fram till 2050. Myggors förmåga att sprida denguefeber ökar....

Tusentals spår efter isberg i havsbotten vittnar om hur Antarktis is hastigt bröts upp och drog sig tillbaka i området runt Pine Island Bay för mer än 10 000 år sedan. En liknande situation kan uppstå igen bland annat på grund av varmare havsvatten som...

Mikroorganismernas förmåga att bryta ned markens kolförråd under vintern är avsevärt större än man tidigare trott. Det betyder att koldioxid avges i atmosfären även när marken är frusen.

SLU Aquas provfiske vid Muskö utanför Nynäshamn visar att den invasiva främmande arten svartmunnad smörbult fortsätter att öka kraftigt. När provfisket avslutades hade fler än 1800 svartmunnade smörbultar fångats totalt i år, vilket...