Forskning om miljö & klimat
Hur påverkar klimatförändringarna planeten? Här hittar du forskning om miljögifter, konsumtion, extremväder och biologisk mångfald – allt som rör marken, haven, molnen och de smältande isarna i Arktis.
-
Historiska ledtrådar förklarar minskning av sandstäpp
Sandstäpp är ett starkt hotat växtsamhälle i Sverige. Enligt en tidigare teori beror det på minskat åkerbruk i de här områdena under 1900-talet. Forskare från Lunds universitet har prövat teorin i en ny studie. Resultaten visar dock att man...
-
Rågknäckebröd mättar bättre än vetebröd
Den som äter knäckebröd med fullkornsråg till frukost upplever minskade hungerkänslor, ökad mättnadskänsla och minskat upplevt behov av att äta, jämfört med den som äter mjukt bröd bakat på vetemjöl. Det visar en ny studie...
-
Storskalig röjning och gallring hot mot talltitor
Antalet talltitor har mer än halverats sedan 1970-talet. Vad detta beror på har diskuterats i fågelkretsar under många år. Enligt en studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) är orsaken en kraftig minskning av små granar i gallrings- och...
-
Beståndet av mört visar sjöförsurning över tid
Historiska data kring förekomsten av fiskarter i svenska sjöar ger en bild av hur försurning och andra miljöförändringar har har varierat. Bland annat visar beståndet av mört hur sjöförsurningen har slagit. Studien är gjord av bl a forskare...
-
Hot mot matproduktion en global riskfråga
Flera av världens länder med snabbväxande ekonomier är stora exportörer av livsmedel, men de är också utsatta för stora risker – miljö- och klimathot och sjukdomar på djur och växter – och detta är ett allvarligt hot mot den...
-
Stenskvättor i otakt med tidigare vår
Den pågående klimatförändringen kan minska stenskvättans chanser att lyckas med sin häckning. Enligt Meit Öberg vid SLU har stenskvättorna börjat häcka cirka 8 dagar tidigare än för 20 år sedan. Men de verkar ändå inte...
-
När kvävet tryter i skogen lockar mossan till sig kvävefixerare
I en vanlig barrskog kan det finnas upp till tre ton mossa per hektar. Nu har ett svenskt forskarlag avslöjat ett knep som förklarar de två vanligaste mossarternas stora framgång. När de behöver extra mycket kväve skickar de ut kemiska locksignaler som gör...
-
Kvävenedfall hämmar europeisk torvbildning, utom i norr
Nedfallet av gödande kväve har sedan slutet av 1800-talet missgynnat torvmarkernas mossor i stora delar av Europa, och har därigenom minskat nybildningen av torv. I Norden är nedfallet dock lägre, och minskar inte inlagringen av kol i torvmarkerna.
-
Metanproducerande mikrob blommar i Norrbottens tinande permafrost
I takt med att klimatet blir varmare smälter delar av den permafrost som finns i norra Sverige och andra delar av världen. I en studie beskriver en internationell forskargrupp en nyupptäckt mikrob som de hittat i den tinande premafrosten i Stordalenmyren i Norrbotten. Där...
-
Min klimatpåverkan hjälper dig till en miljösmartare livsstil
Hur kan du minska din klimatpåverkan? Alla dina val påverkar miljön och med webb-verktyget Min klimatpåverkan kan du förstå hur din livsstil påverkar miljön och få tips om miljösmartare val. Min klimatpåverkan har utvecklats av Stockholm...
-
Från granved till textilfiber
Nu kan man spinna textilfibrer av träråvara vid Karlstads universitet och detta innebär att en ny typ av forskning etableras vid universitetet. För skogsindustrin i Sverige, och kanske speciellt i Värmland, kan detta bli mycket betydelsefullt.
-
Is- och snöforskning på vindkraftverk
Ett nytt forskningsprojekt har startats vid Luleå tekniska universitet med inrikning på vindkraftverk i kallt klimat. Det handlar om snö och isbildning på vingarna och studieobjekt är ett minikraftverk från Sydkorea.
-
Snabbrötning – från avfall till biogas på tre dagar
Rötningstiden av avfall till biogas kan kortas från 30 till endast tre dagar. Detta presenteras i en ny avhandling som läggs fram av den allra första disputerade inom området resursåtervinning på Högskolan i Borås, Solmaz Aslanzadeh.
-
Bladlössens fiender utvärderas i ny modell
Nu finns det en datamodell med vars hjälp man kan förutspå hur väl biologisk kontroll av bladlöss kommer att fungera på fält med stråsäd i olika jordbrukslandskap. Senare kommer även pollinering, lagring av växtnäringsämnen,...
-
Rådjursbajs bidrar till den biologiska mångfalden
Rådjur är kanske mest kända för att äta de finaste blommorna i rabatten. Men vad de äter i det övriga landskapet kan faktiskt göra nytta för den biologiska mångfalden. Genom att samla in bajs från rådjur och sedan odla de frön som...
-
Flygburen laserskanning i naturvårdens tjänst
Sveriges yta kartläggs nu med hjälp av flygburen laser, vilket kommer att utmynna i en ny modell av landets markyta. Nu visar det sig att tekniken kan bli ett viktigt redskap även för naturvården. Med återkommande skanningar är det möjligt att se hur...