Forskning om hälsa & medicin
Hur fungerar människokroppen? Forskare inom medicin och hälsa söker svar på varför olika sjukdomar uppstår – och hur de går att förebygga och behandla. Här hittar du forskning om allt från depression till cancer och smittspridning.
-
Artificiell intelligens används för att simulera pandemier
Ett nytt projekt vid Stockholms universitet ska tillsammans med Folkhälsomyndigheten studera utfall av pandemier med hjälp av artificiell intelligens.
-
Så håller du träningsmotivationen uppe i kristider
– Risken är att många blir väldigt stillasittande. Har man inte några direkta rutiner för att röra på sig kan det vara svårt att skapa dem utan stöd, säger Karin Weman Josefsson, motivationsforskare vid Högskolan i Halmstad, till...
-
Virus och ökad risk för MS
Att drabbas av infektion med Epstein-Barr virus i vuxen ålder istället för i barndomen ökar risken att senare i livet drabbas av sjukdomen multipel skleros, MS. Även D-vitamin och övervikt är faktorer som påverkar risken för MS. Det visar forskning...
-
Viruskampen – mer forskning behövs
Just nu handlar allt om att klara av coronaviruset. Men även före covid-19 ökade viruspandemierna i världen och ”vanliga” influensavirus och förkylningsvirus kostar samhället enorma pengar varje år. Svenska virusforskare menar att de med...
-
Doftsinnet kan dominera synsinnet
Synen har länge ansetts vara det mest dominanta av våra sinnen. Men ny forskning pekar i stället på att doftsinnet kan dominera synsinnet. Det visar en ny studie gjord av forskare vid Stockholms universitet.
-
Barn till föräldrar med psykisk ohälsa får fler skador
Barn till föräldrar med psykisk ohälsa drabbas i högre utsträckning av skador än andra barn. Risken är förhöjd upp till 17 års ålder men allra störst under det första levnadsåret, visar en från Karolinska Institutet.
-
Massarbetslöshet ökar risken att dö i förtid
Coronavirusets framfart över världen har en stark påverkan på den globala ekonomin och arbetslösheten ökar kraftigt. Studier från tidigare ekonomiska kriser i Sverige visar att ett stort antal arbetslösa riskerar att dö i förtid.
-
Modell för virusspridning i Sverige ska visa effekt av olika åtgärder
Forskare vid Uppsala universitet arbetar på en modell över hur spridningen av det nya coronaviruset kan komma att se ut i Sverige. Modellen ska visa vilken effekt olika nivåer av åtgärder har på spridningen, som hur viktigt det är att hålla fysisk distans.
-
Så smittar EHEC från ko till människa
EHEC är en bakterie som ibland dyker upp i kobesättningar, i vissa fall kan människor smittas och drabbas av allvarlig sjukdom, framför allt barn och äldre. Smittan är svårupptäckt, eftersom djuren själva inte blir synbart sjuka. Dna-analyser...
-
Ojämlikheter i vården vid bipolär sjukdom
Vården i Sverige vid bipolär sjukdom uppvisar ojämlikheter kopplade till både socioekonomi och kön, visar forskning vid Göteborgs universitet. Exempelvis får män oftare litium, den behandling som anses ha bäst stabiliserande effekt vid sjukdomen.
-
Glutenintolerans kopplat till ökad risk att dö i förtid
Personer med celiaki (glutenintolerans) har ökad risk att dö i förtid trots den ökade medvetenheten om sjukdomen och tillgången till glutenfri kost. Det visar en studie från Karolinska Institutet och Columbia University. Personer med celiaki hade ökad risk att...
-
Flimrande LED-lampor ger oss huvudvärk
Dålig belysning på arbetsplatsen är en vanlig orsak till både huvudvärk och koncentrationsproblem, enligt forskaren i synergonomi Hillevi Hemphälä. – Det är så onödigt med tanke på hur lätt det är att fixa problemen, säger...
-
Akut stroke behandlas bättre med koll redan i ambulansen
Ett nytt sätt att utvärdera och prioritera vård för patienter med akut stroke redan i ambulansen leder till snabbare vårdinsatser och förbättrat omhändertagande. Det visar en studie från Karolinska Institutet. Triagesystemet har använts i Region...
-
Fråga barnen vad de tycker om vården
Barn har rätt att vara delaktiga i sin vård, men i praktiken är det en utmaning. För att vårdavdelningar och vårdmottagningar bättre ska kunna ta reda på om barnen känner sig delaktiga har en forskare vid Högskolan i Halmstad tagit fram ett...
-
Svåra epidemier en del av vår historia
Den 26 juli 1834 kom koleran till Sverige. Första offret var timmermannen Anders Rydberg från Masthugget. I september nådde sjukdomen Stockholm. – Precis som idag gällde det att väga behovet av karantän mot nödvändigheten av att få handel...
-
Äldre i coronatider: Sträva efter att bibehålla rutiner och aktivitetsbalans
Folkhälsomyndigheten rekommenderar att personer över 70 år bör begränsa sina kontakter med andra människor så långt det går under en tid, vars längd är oviss. Hur ska de äldre och deras nära förhålla sig under denna kris?...