Forskning om hälsa & medicin
Hur fungerar människokroppen? Forskare inom medicin och hälsa söker svar på varför olika sjukdomar uppstår – och hur de går att förebygga och behandla. Här hittar du forskning om allt från depression till cancer och smittspridning.
-
Långlivade gifter ansamlas hos foster
Flera årtionden efter att giftiga substanser förbjudits i många länder, har forskare vid Karolinska Institutet hittat ämnena i organ hos foster. Beslutsfattare måste ta hänsyn till mixen av industriella kemikalier som ansamlas i människor och natur, och inte...
-
Ämnen i bröstmjölk viktiga för barns immunförsvar
Ämnen i bröstmjölk ger näring till bakterier i tarmen som kan ge skydd mot astma, allergi och autoimmuna sjukdomar. Forskare har studerat faktorer som formar nyföddas immunsystem.
-
Mask ger hopp om ny behandling av hudcancer
En speciell gen har betydelse för möjligheten att överleva hudcancern malignt melanom. Forskarna i Umeå har använt mikroskopiska maskar för att studera den aktuella genen.
-
Nedkylning vid hjärtstopp gör inte att fler överlever
Sedan 2005 har riktlinjerna för vård av medvetslösa hjärtstoppspatienter varit att kyla ned kroppstemperaturen till 33 grader. En ny studie med 1900 patienter visar att behandlingen inte gör att fler patienter överlever.
-
Många utdragna sjukskrivningar för covid-19
Närmare 12 000 personer i Sverige fick sjukpenning från Försäkringskassan för covid-19 under pandemins första våg. Mediantiden för sjukskrivning i denna grupp var 35 dagar, men för många blev det betydligt mer långdraget.
-
Hälsovinst att cykla till jobbet – även bland avgaser
Att cykla till jobb och skola, även om man gör det bland avgaser, är en hälsovinst. Faktum är att effekterna man får av träning är extra betydelsefulla för den som bor i områden med mycket luftföroreningar.
-
Antal syskon kan kopplas till risk för hjärt-kärlsjukdomar
Förstfödda löper lägre risk för hjärtinfarkt och stroke än sina syskon – om antalet syskon inte överskrider tre, för då är det tvärtom. Och personer utan syskon har högre risk för hjärtinfarkt och stroke senare i...
-
Viktigt att korta vårdtiden i respirator
Att försöka minska patienters vårdtider i respirator kan både skona patienterna och frigöra viktiga resurser inom intensivvården. Forskare har undersökt hur det kan gå till.
-
Studenters psykiska hälsa påverkades inte av pandemin
Nej, distansundervisningen ledde inte till mer depression, ångest och stress hos svenska universitetsstudenter. Inte heller studenter som tidigare upplevt sömnproblem, ensamhet och psykisk ohälsa mådde sämre.
-
Låg inkomst ökar risken för återkommande hjärtinfarkt
Det finns god kunskap om vad som ökar risken att drabbas av en första hjärtinfarkt – men mindre om vad som orsakar återkommande hjärt-kärlsjukdom. Det undersöks i en avhandling från Karolinska Institutet.
-
Varje storstad har sitt eget mikrobiella fingeravtryck
Prover som samlats in från 60 storstäder världen över visar att varje stad har sin egen mikrobiella profil. En specifik uppsättning av virus, arkeer, bakterier och andra osynliga organismer.
-
Hull kan skydda på ålderns höst
Undernäring är ett stort problem bland de allra äldsta och något som kan leda till döden. Övervikt kan däremot ge ett visst skydd. Till och med svår fetma tycks vara gynnsamt bland äldre, visar forskning.
-
Sociala medier viktig kanal för infertila
Ofrivillig barnlöshet kan orsaka lidande för de drabbade. Forskning visar att sociala medier kan vara ett stort stöd.
-
Får jag låna din livmoder?
För att få delta i forskning kring livmodertransplantation måste man hitta en egen donator. Men att be om någons livmoder, ofta sin mammas, sätter relationer på prov och väcker frågor både om moderskap och en livmoderns betydelse genom livet.
-
Måltiden viktig för barn med gastrostomi
Det kan vara komplicerat att få till en fungerande middag med barn. Och hur är det för familjer där vissa barn har en gastrostomi, och får föda via en "knapp" på magen i stället för munnen? Det har Ellen Backman, doktorand från...
-
Hud-mot-hudkontakt räddar liv på för tidigt födda
Kontinuerlig hud-mot-hudkontakt med start direkt efter födelsen, redan innan barnet stabiliserats, kan minska dödligheten med 25 procent hos nyfödda med mycket låg födelsevikt, visar en studie vid Karolinska institutet.