Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Samhälle & kultur” i kronologisk ordning.
Den som drabbas av arbetslöshet förlorar hälsorelaterad livskvalitet motsvarande nästan ett helt år vart tionde år, jämfört med den som har arbete. Det visar forskning vid Umeå universitet. En viktig förklaring är att arbetslösa lider mer av ångest och depression än arbetande.
Han tar gärna hand om barnen, men hon får ta hand om föräldrarna. Bilden av den närvarande, svenska jämställda pappan har blivit något av en nationalsymbol. Men bilden av jämställdhet som målas upp omfattar inte äldreomsorgen, som kommer att öka rejält de närmaste åren.
Platser, städer och länder har blivit mer mångkulturella och mångfacetterade under de senaste decennierna. Något som sällan syns i turism- och besöksnäringens beskrivningar av platser. Det skapar en rad problem för näringen, visar forskning från Malmö universitet.
Det var få bilder av själva attacken. Fokus låg snarare på den omedelbara effekten, jakten på gärningsmannen, ögonvittnens reaktioner, de skadade, räddningspersonal och polis. Så skildrade pressen terrorattacken i Stockholm visuellt, enligt en studie från Stockholm universitet.
I vår omgivning finns det tiotusentals potentiellt hälso- och miljöfarliga ämnen, som inte ingår i rutinmässiga kontrollprogram eller åtgärdas genom vattenrening. Samhället behöver mer avancerad teknik för kontroll och rening av dricksvatten, menar forskare.
Sönderbombade byar och stadsdelar, regimtrogna eller iranska familjer som flyttat in i den före detta bostaden eller tagit över åkermarken, fruktade kriminella gäng och miliser som tagit över landområden med mera. Det gör att syriska flyktingar i Libanon har svårt att återvända till Syrien, enligt en rapport från Malmö högskola.
Stora rovdjur är betydelsefulla inslag i den svenska faunan, men kan ha negativa effekter på möjligheterna till jakt. Ett nytt lodjursrevir sänker priset på jaktarrenden i södra Sverige och Mälardalen med i genomsnitt 16 procent, enligt en studie SLU och Södertörns högskola.
Tonårstiden är den mest intensiva utvecklingsperioden efter spädbarnstiden och föräldrar till tonåringar är lika angelägna om att få stöd i sitt föräldraskap under denna period som när barnen är små. Det visar en studie gjord vid Göteborgs universitet.
Kulturjournalistiken spelade en viktig roll i den svenska rapporteringen av terrorattackerna i Paris 2015. Genom att ta fasta på händelsernas sammanhang med en mer tolkande ansats bidrog den till att belysa aspekter som demokratiska värderingar och känslomässig gemenskap.
Går det att säga att det ena globala hotet är värre än det andra? Med hjälp av senaste SOM-undersökningen ställs två av samtidens viktigaste frågor – klimathot och antibiotikaresistens – mot varandra i en dystopiernas kamp. Resultatet: Klimathotet är ”värst”
Forskare varnar för att den extrema torrperioden som förra sommaren drabbade centrala och norra Europa, och därmed Sverige, kan bli normen inom 25 år. Det krävs i så fall snabba åtgärder för att bland annat lantbruket ska kunna hantera extremt väder och klimat.
Rädd för björn? Vandringar med guide i djurets terräng kan minska rädslan betydligt, visar ny forskning. Tidigare har myndigheter endast gått ut med information om björn utan förståelse för människors känslor.
Språkbruket på Twitter förändrades på ett positivt vis i kölvattnet av #metoo, enligt en ny avhandling i nationalekonomi från Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.
Upprepad fridykning är en effektiv metod för att rädda personer som stängts in i bilar under vattnet inom en tid som de rimligen kan överleva. Metoden har utvecklats och testats av forskargruppen Environmental Physiology Group (EPG) vid Mittuniversitetet och publiceras nu i tidskriften Safety Science.
De finns i allt från skidvalla till brandsläckningsskum. Och kopplas till en lång rad hälsoproblem, som lever- och testikelcancer, höga kolestrolvärden, låg födelsevikt etc. Forskare från Stockholms universitet lanserar nu ett ramverk för utfasning av ”icke nödvändiga” högflourerande ämnen – PFAS.
Forskare lät läkare och handläggare vid Försäkringskassan bedöma fiktiva fall av psykisk ohälsa. Bedömningarna synkade sällan.
– Jag dokumenterar hur svåra dessa bedömningar kan vara och hur ett och samma patientscenario kan leda till olika typer av utfall, säger hon.
Hur påverkade Kubakrisen 1962, då supermakterna USA och Sovjetunionen var nära ett kärnvapenkrig, Kuba och människorna där? En svensk arkeologiprofessor har i fjorton års tid arbetat med att ge röst åt de minnen och berättelser som tidigare inte kommit till tals – och som tillsammans med materialet på kärnvapenbaserna snart är helt borta.
Vilken roll spelar videoskärmarna, ljudet och musikernas kroppar i skapandet av rockkonserters audiovisualitet? Det undersöker doktoranden Olga Nikolaeva i sin avhandling i konst- och bildvetenskap, där hon utgått från konserter med banden Depeche Mode, Muse och Sigur Rós.
Det rådde inga europeiska valvindar vid EU-valet 2019. Europaparlamentsvalet var 28 olika nationella val snarare än ett övergripande europeiskt val, visar en valanalys från ett sjuttiotal forskare från olika delar av Europa.
Hur påverkas de yngsta barnen av att använda surfplattor och smarta telefoner? WHO avråder från att barn under två år överhuvudtaget ska använda skärmar. Andra forskare menar att i ett digitalt samhälle behöver barn börja klicka på digitala enheter så tidigt som möjligt. Vad de tittar på är viktigare än hur länge.
