Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Samhälle & kultur” i kronologisk ordning.
Ordet ”bioteknik” på förpackningar med fisk skapar en osäkerhet bland konsumenterna, enligt en studie från SLU. Därför bör märkning av livsmedel kombineras med spridning av kunskap om vad orden i märkningstexten betyder. Det gäller inte minst termen ”bioteknik”.
Färgning av textilier har stor negativ påverkan på miljön. Nu har en ny metod för att bryta ner färgämnena och rena utsläppsvattnet utvecklats vid Högskolan i Borås.
Tio internationella offentliga personers flygvanor kartlades under ett år. Resultatet visar på enormt stora koldioxidutsläpp, flera tusen gånger mer än genomsnittet. Slutsatsen är att global mobilitet är intimt förknippad med en växande elits livsstil och identitet – och därför svår att ändra.
Att gå i pension beskrivs ofta som en form av kris och en period präglad av förluster, men de allra flesta hanterar pensionsövergången bra. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet.
Det föds allt färre barn i Sverige, och samtidigt ökar snittåldern på förstföderskorna. Men ingen av de förklaringsmodeller som forskare tillämpat tidigare verkar nu stämma. Så vad beror utvecklingen på?
Ett tryggt beteende hos en partner, eller så kallad medförälder, ökar även chanserna för en förälder med otrygga erfarenheter att vara en god pappa eller mamma. Denna effekt är betydande, och gynnar både föräldrar och barn.
Att kontakta högkonsumenter av spel via telefon kan ha avgörande betydelse för att förebygga spelproblematik. När spelarna fick insikt hur mycket pengar de förlorat, minskade deras spelande med 30 procent – efter ett enda telefonsamtal från spelbolag.
Hållbarhet och miljöpåverkan engagerar väldigt många svenskar. Ändå är det ofta bekvämlighet och pris som styr vad vi handlar när vi väl står i affären.
Nya funktioner på plattformarna, förändrade livsvillkor och förmåga att vara både on- och offline samtidigt är några av de omständigheter som påverkar vårt användande. Det visar en ny avhandling vid Göteborgs universitet.
Internet kan ge stora fördelar men också ha stora negativa konsekvenser för den politiska ledningen i en diktatur. Teknologin används i många länder till att trycka ner den politiska oppositionen, men under vissa omständigheter kan den hjälpa motståndsrörelser och i förlängningen undergräva diktaturerna.
Hur utformar vi bäst insatser för att minska den globala fattigdomen? Med hjälp av forskning byggd på fältexperiment har Abhijit Banerjee, Esther Duflo och Michael Kremer, lagt grunden till att besvara denna för mänskligheten så fundamentala fråga. Tre forskare som delar på Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2019.
Mötena på jobbet blir allt fler. Det ökade antalet möten är framförallt en effekt av att samhället på olika sätt blivit både mer komplext och demokratiskt. Det menar forskare vid Lunds och Malmö universitet, som nu publicerar sina resultat i en bok.
Skandinaviens stridsyxekultur uppstod för omkring 5 000 år sedan. Genom att kombinera arkeologisk och genetisk information har forskare kommit fram till att kulturens intåg är ett resultat av stora folkvandringar.
För personer med psykisk ohälsa kan vägen till ett fungerande arbetsliv vara lång och krokig. En ny avhandling från Lunds universitet ringar in vad som krävs för att göra arbetslivet möjligt: Hopp och tro på personens förmåga att arbeta. Att arbeta personcentrerat och öka kunskapen om psykisk ohälsa bland arbetsgivare och inom arbetsrehabilitering. Ett förbättrat samarbete mellan de olika aktörerna är också ett måste.
Antalet bostadslösa i Sverige är ungefär dubbelt så många som för 15 år sedan. Ökningen har skett både i storstäder och mindre kommuner. Att ordna boende har blivit en växande del av många kommunala socialtjänsters verksamheter.
Hög arbetsbelastning och negativ inställning till migranter, påverkar hur arbetet med migranter upplevs. Större handlingsutrymme i hur arbetet utformas kan dämpa den negativa effekten. Det visar en undersökning av anställda på Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.
Tidningars kommentarsfält, bloggar och Twitter är tänkta som demokratiska platser, där fler röster får komma till tals. Och där även marginaliserade grupper kan göra sig hörda. Men forskning visar tvärtom att redan röststarka grupper, till exempel högutbildade personer i maktposition, gynnas av hur online-plattformar är utformade.
I många migrationsärenden som rör barn görs en avvägning mellan principen om barnets bästa och statens rätt att reglera invandring. Lagstiftningen på området ger idag dålig vägledning om hur bedömningen bör göras, vilket drabbar barnen.
Kulturella avstånd mellan bolagets hemland och i värdlandet brukar definieras som symmetriska. Alltså att effekterna av olikheter i sociala normer är desamma både i bolaget och i dotterbolaget. Henrique Correa da Cunha, forskare inom innovationsvetenskap har en annan syn på saken.
Det finns idag goda chanser att få se en säl för den som rör sig längs den svenska kusten, något som ett företag vid kusterna tagit fasta på genom att erbjuda sälsafarier för turister. Forskare vid SLU har kartlagt de femtiotal företag som bedriver sälturism i Sverige.