Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Samhälle & kultur” i kronologisk ordning.
Ett coronavirus som orsakar luftvägsproblem hos hundar har för första gången påvisats bland svenska hundar. Viruset, som är ett av flera smittämnen som kan orsaka så kallad kennelhosta, kom troligen till Sverige kring 2010, visar ny forskning. Möjligheten att ta fram ett vaccin mot viruset bedöms stor.
En forskargrupp vid Mittuniversitetet vill undersöka hur social isolering, tilltro till myndigheter, förändrade vanor och oro över ekonomin i spåren av coronakrisen kan hänga samman med psykiska symtom som oro och depression. Och söker nu deltagare i studien.
Allt fler rapporterar smärta i ansiktet. Bara ett fåtal av de drabbade tillfrisknar helt från sina besvär. Det visar en ny studie från Umeå universitet. Det är främst kvinnor som drabbas av smärtan, och klyftan mellan könen verkar öka.
Yrkesförare av tunga fordon får mer insikt i egen och andra trafikanters sårbarhet efter att ha gått en riskutbildning med praktiska moment. Det kan leda till sänkt hastighet, större avstånd i trafiken – och därmed färre trafikolyckor.
Undervisningen vid högskolor, universitet och gymnasieskolor sker nu på distans för att bromsa spridningen av det nya coronaviruset. Näst på tur att stänga kan för- och grundskolor stå. Vad ställer det för krav på skolorna? Och vilket stöd förväntas man som förälder ge sina barn när de inte får gå till skolan?
Hur politiskt intresserad man är påverkas av om man är singel, när man går in i ett förhållande och av att förhållandet tar slut, visar en studie från Uppsala universitet.
Medieforskare i Göteborg har fått i uppdrag att följa nyhetsrapporteringen om det nya coronaviruset.
– Det ger oss unika möjligheter att jämföra med den kunskap som vi redan har från tidigare studier, säger docent Marina Ghersetti i forskargruppen om kriskommunikation.
För att förstå hur allvarliga sjukdomar sprids och hur de ska bekämpas krävs kunskap om hur människors kontaktstrukturer ser ut. Först då kan rätt åtgärder sättas in, som reserestriktioner eller kontaktspårning.
Fredrik Liljeros, professor i sociologi vid Stockholms universitet, forskar just om kartläggning av nätverksstrukturer.
Hamstrar du toalettpapper eller bunkrar paracetamol för att klara dig igenom hela coronakrisen? Du är inte ensam. Ekonomiprofessorn Richard Wahlund förklarar psykologin bakom vårt behov av att bunkra i kristider.
Krisen inom detaljhandeln fördjupas nu dag för dag. Coronapandemin kan dock även få oväntade konsekvenser. Det menar konsumtionsforskare Gabriella Wulff vid Göteborgs universitet.
Forskare som vill nå ut och bidra till förändring kan inte bara förmedla fakta. De måste också våga ge råd – och väcka känslor. Men balansgången är svår, det visar inte minst den pågående rapporteringen om coronaviruset.
Under rapporteringen av krisen i Svenska Akademien våren 2018 återanvände svenska dagstidningar ofta citat som redan publicerats av andra medier. En sådan typ av återpublicering kan ha ekonomiska fördelar, men leda till en självrefererande journalistisk kultur. Det visar en ny studie publicerad av Nordicom vid Göteborgs universitet.
Streamad film och videosamtal drar enorma mängder energi. Datatrafiken ökar ständigt, och nätet belastas än mer vid kriser, som coronautbrottet. Nu pågår forskning för att minska energiförbrukningen inom IT-sektorn.
Den typiska eleven i Kulturskolan är en svenskfödd flicka med välutbildade, kulturutövande föräldrar. För att nå ut till fler kan man bredda utbudet – och samspela mer med andra verksamheter. Spännvidden är stor mellan de strategier som används.
Digitala tjänster kan göra fysiska platser mer attraktiva och konkurrenskraftiga. Men att digitalisera enbart för att det är möjligt kan ge motsatt effekt. Forskare vid Karlstads universitet. har utvecklat en ny metod för att ge företag och organisationer bättre förståelse för hur digitala tjänster kan användas på bästa sätt.
Felaktig information frodas under kriser och ännu mer när krisen kretsar kring en samhällsfarlig sjukdom.
– Kombinationen av dessa två i en digital tid är en farlig cocktail, säger Johan Farkas, doktorand i medie- och kommunikationsvetenskap vid Malmö universitet.
Det är när man lämnar en trygghet och inte vet vad som väntar framöver, som man känner sig som mest ensam och sårbar. Det gäller inte minst för sköra äldre. Men meningsfulla samtal hjälpa, om vi vet i vilka situationer behovet uppstår.
När det nya coronaviruset nu sprider sig i olika delar av världen är det oerhört viktigt att korrekt information sprids. Det säger socialantropolog Syna Ouattara, vid Göteborgs universitet. Han har tidigare forskat i ett eboladrabbat Västafrika och ser paralleller till dagens situation.
Vanliga analysmetoder för jordbruket bortser ofta från avgörande faktorer som biologisk mångfald, giftspridning och samhällsförändringar. Det kan leda till felaktiga slutsatser om intensivjordbruk och ekologiskt jordbruk.
Sociala trygghetssystem med kontantstöd i form av pensioner och barnbidrag. Det är något som många låg- och medelinkomstländer börjar bygga upp. I Sydafrika har ett sådant statligt trygghetssystem minskat fattigdomen och förbättrat välbefinnandet på landsbygden, enligt forskning från SLU.