Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Hälsa & medicin” i kronologisk ordning.
Organoider – levande modeller av mänskliga organ – ger forskarna en detaljerad bild av våra cellers inre liv. På Karolinska institutet används organoider just nu för att ta fram läkemedel mot det nya coronaviruset.
Idag finns varken vaccin eller läkemedel som biter på det nya coronaviruset. Men forskning pågår på flera platser i världen. Även i Sverige.
Att sluta med antidepressiva läkemedel kan ge allvarliga biverkningar. Både patienter och läkare är för dåligt insatta i vad som händer. Så kallade utsättningssymtom kan felaktigt tolkas som att sjukdomen är på väg tillbaka – och nya recept skrivs ut.
Statiner är ett av de mest förskrivna läkemedlen men också ständigt debatterade. Är de livsviktiga? Eller livsfarliga? Eller varken eller?
Går det att träna bort en matallergi? Den snabba svaret är ja, menar Caroline Nilsson, barnläkare och forskare. Flera studier har visat goda resultat när det gäller att öka kroppens tolerans mot mjölk, ägg och jordnötter.
Kan LSD och magiska svampar bota psykiatriska tillstånd? Forskningen på psykedeliska droger har återigen tagit fart. Nya studier tyder på att de kan hjälpa vid bland annat depressioner och posttraumatiskt stressyndrom, PTSD.
De lovar inte guld och gröna skogar men väl kraft, styrka och uthållighet. I en tid då gym- och uthållighetsträning har blivit en folkrörelse ser tillverkarna av kosttillskott en allt större marknad. Men vad är det egentligen som fungerar?
Grönt är skönt. Särskilt på förskolan. Att leka i naturområden har många positiva effekter – både fysiskt och psykiskt. Att röra på sig ger förstås bättre hälsa, men att vara utomhus stimulerar också kreativiteten, förbättrar koncentrationen och ger ökad samhörighet med naturen. Dessutom ger träden bra skugga vid framtida värmeböljor.
Idag kan vi kartlägga en persons hela arvsmassa snabbare och billigare än förut. Det gör det möjligt att behandla patienter utifrån deras genetiska förändringar, så kallad precisionsmedicin. Först ut är olika cancersjukdomar och sällsynta ärftliga sjukdomar.
De senaste åren har den resistenta jästsvampen candida auris spridit sig från sjukhus till sjukhus och finns nu på alla kontinenter. För patienter med nedsatt immunförsvar är infektionen ofta dödlig. Det finns än så länge ingen beredskap för att hindra svampen att få fäste på svenska sjukhus.
Kan vi i framtiden få mediciner som bromsar åldrandet och gör oss friskare under våra sista år? Det låter som science fiction men behöver inte längre vara det. Runtom i världen forskas det numera intensivt på att förstå vad som driver åldrandet – från ett cellbiologiskt perspektiv.
Vårt behov av alternativa proteiner har aldrig varit större. När alltfler äter mindre kött av hänsyn till djuren, klimatet eller hälsan köper vi mer produkter av soja och andra proteinrika grödor. Nu startar svensk tillverkning av protein ur gröna växter.
Spelreklam är den typ av reklam vi ogillar mest, och tycks inte heller få fler att spela – trots att mängden spelreklam ökat kraftigt. Men för den som redan är spelberoende kan den ökade spelreklamen förvärra läget.
Krig, blockader och klimatförändring. Tre onda ting som ligger bakom att 850 miljoner människor lever i eller under hotet av svält. 155 miljoner av de hungrande är barn under fem år. Svälten har inte bara omedelbara fysiska och psykiska konsekvenser utan påverkar flera generationer framåt.
Se upp för vinterkräksjukan. Ny forskning tyder på att det smittsamma viruset även kan transporteras i pyttesmå vattendroppar. Därmed räknas det som luftburet och kompletterande metoder kan behövas för att begränsa smittspridningen.
Pesten är långt i från utrotad. Bakterien bakom digerdöden, Yersinia pestis, fortsätter skörda liv på flera håll i världen. På Madagaskar ska ett utökat FN-organ, 700 bybor som äter antibiotika och en ebolaexpert hindra en repris från 2018, då tusentals människor smittades.
Antalet unga som ansöker om att få korrigera sitt kön har ökat dramatiskt. Och få ångrar sig. Särskilt svårt att leva i fel kön är det för dem med ADHD, autism och andra neuropsykiatriska diagnoser.
Körsång kan få kroppen att klara stress bättre, dans kan lindra smärta och musik förebygga högt blodtryck. Kultur på recept finns redan inom vården. Att sjunga, dansa, måla och lyssna på musik kan göra stordåd för hälsan, men vad är det som händer i kroppen?
Dagens gentester kan inte förutsäga vilken träning du får bäst resultat av, trots att testförsäljarna hävdar det. Däremot kan en personlig tränare ge skräddarsydda råd. I framtiden kan dock nya, bärbara mätmetoder och bättre gentester komma att förbättra råden.
Lite spott i ett provrör eller skrap från munnen på en bomullspinne. Det kan avslöja allt från dina förfäders etniska ursprung till hur du bör träna och äta för att må bra. I alla fall enligt företagen som säljer gentest direkt till konsumenter. Men forskare är kritiska.
