Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Hälsa & medicin” i kronologisk ordning.
Sexuella övergrepp, särskilt hos barn, ger svåra trauman. Men genom att placera händelsen rätt i tid, och se den just som ett övergrepp, kan de drabbade må bättre. Detta är en ny behandlingsmetod som ger lovande resultat.
Skrivandet hyllas ofta som konstform och underhållning, inte minst på den återkommande Bokmässan i Göteborg. Men de flesta som skriver blir inte utgivna. Många har inte heller det som mål utan skriver för att läka. Som stöd har de 30 års forskning om skrivterapi.
Östersjöfisk innehåller så höga halter av dioxin att det borde vara förbjudet att äta, enligt EU. SLU-forskaren Karin Wiberg har kartlagt var det giftiga ämnet kommer ifrån. Nu är frågan hur halterna bäst ska minskas.
Psykologiska tester och kostsamma utredningar leder inte till bättre vård för kvinnor som tvångsvårdas för svåra missbruk, trots att det är avsikten.
Sötsaker påverkar endorfiner och dopamin i hjärnan. Å andra sidan kan sötsuget försvinna efter någon vecka, till skillnad från annat biokemiskt beroende. Sockerberoende som diagnos skulle tvätta bort stämpeln ”dålig karaktär”, men är ett kontroversiellt begrepp.
Kunskapen om samspelet mellan tarmens bakterier och hjärnan ökar. För den med känslig tarm är samspelet till viss del avvikande. Skräddarsydd kost kan i framtiden bli ett sätt att behandla symtomen.
En helt normal näsa som upplevs som grotesk. Slät hud som känns så gropig och ful att man inte orkar gå till skolan. Dysmorfofobi, eller självupplevd fulhet, medför stort lidande. Det är lika vanlig som anorexia, ändå är det få som får vård.
Är du i riskzonen för stroke eller hjärtinfarkt? Datorer ska lära sig besvara frågan genom att tolka röntgenbilder från 30 000 hjärtan. Men först gäller det att hitta rätt algoritm.
Bebisar luktar underbart. Detta har fått forskare att undersöka om det är möjligt att använda bebisdoft i nässpray för att lindra, och i bästa fall bota depressioner. Medicin via luktnerven direkt in i hjärnan skulle kunna revolutionera medicinering vid psykisk ohälsa, menar Johan Lundström, luktforskare vid Karolinska institutet.
Har du lovat dig själv att träna mer? Kanske kan din kropp få hjälp på traven av ”träningspiller”. Om de funkar.
Tidigare har forskare ansett att alla friska spermier i en ejakulation är lika kapabla. Nya studier visar att spermier med lång uthållighet producerar betydligt friskare avkommor än kortlivade spermier – och att de positiva effekterna sitter i flera generationer framöver.
De är megakändisar i forskningslabben och har gjort mänskligheten enorma tjänster – men utanför forskarvärlden är de tämligen anonyma eller rentav irritationsmoment. När skänkte du senast en tacksamhetens tanke till exempelvis ogräset backtrav, bananflugan, zebrafisken eller rundmasken C. elegans? Möt forskningens doldisar: modellorganismerna.
Det fysiska mötet med en terapeut har länge setts som det allra viktigaste i psykologisk behandling. Men forskning visar att kognitiv beteendeterapi, KBT, fungerar lika bra över nätet som i ett terapirum, trots att patienten och terapeuten aldrig träffar varandra. Dessutom kan internetbehandling sänka tröskeln för att söka hjälp, och ge fler tillgång till rätt vård.
Luftvägsrelaterade komplikationer i samband med sövning är ovanliga, men de förekommer. Störst risk löper överviktiga patienter. Forskare i Örebro försöker nu hitta sätt att förhindra detta.
Bakteriofager är virus som ”äter” farliga bakterier. De är specialiserade på en bakterietyp och lämnar nyttiga bakterier i fred. Bakteriofagterapi skulle till exempel rå på en urinvägsinfektion relativt lätt, menar en av få bakteriofagforskare i Sverige. Men inom EU råder stor skepsis mot metoden.
När vi ställer om till vintertid blir morgnarna ljusare. Mer morgonljus kan hjälpa oss att må bättre under hela den mörka perioden, visar forskning. Det kan motverka vintertrötthet och till och med minska risken för depression.
Psykopati fascinerar. Enligt populärkulturen lurar en psykopat i varje vrå. Men psykopati är sällsyntare än så, och det går att behandla. Låt två svenska psykopatiforskare med inriktning på barn – nyansera bilden en aning.
Böcker ger inte bara läsupplevelser, utan kan även påverka hur vi mår. Biblioterapi, att läsa sig till en bättre hälsa, är en metod som blir allt mer populär.
Var tredje elev lider av sömnrubbningar. Och sömnbrist sänker betygen. Sovmorgon kan få trötta tonåringar att prestera bättre. Men också förvärra sömnproblemen, befarar svenska sömnforskare.
Regelbunden fysisk aktivitet kan förbättra intellektuella prestationer. Inte minst i skolan.
– Daglig idrott är en möjlighet att lyfta en genomsnittlig skola till en högpresterande skola, säger Jesper Fritz som undersökt avgångsbetygen från drygt 600 niondeklassare.