Artikel från forskning.se

Rätt tillagat kaffe kan skydda mot sjukdom. Men vad är bäst – bryggkaffe, kokkaffe eller latte? Och vilka bönor? Hur nyttigt kaffe är för oss är en komplex historia, säger forskarna.

Näst efter finländarna dricker vi mest kaffe i världen, men våra vanor förändras. Först tappade kokkaffet mark till bryggkaffe på 1970-talet, sedan kom espresso- och latteboomen på 1990-talet. Bilden av hur bra kaffe är för hälsan förändras inte i samma takt. Gamla uppfattningar är seglivade, till exempel att kaffe skulle öka risken för strupcancer och hjärt-kärlsjukdomar. Ny forskning visar att åtminstone bryggkaffe är bra mot diabetes typ 2 och hjärt-kärlsjukdomar.

Många föreställningar lever kvar från den tid då det var vanligt att börja dagen med en slät kopp kokkaffe med socker och kanske en cigarett. Möjligen hällde kaffedrickaren en skvätt grädde i koppen, men det var sällan mer än så. Ett vanligt misstag i äldre studier var att människor fick frågor om sina kaffevanor, men inte om sin livsstil i övrigt. Det kunde snedvrida resultaten av studierna kraftigt, eftersom det inte framgår hur just kaffet påverkat hälsan.

I dag finns det inte bara en uppsjö av kaffesorter och metoder för att tillreda kaffet, utan också ett stort utbud på mjölk och annat som vi väljer att hälla i kaffet. Numera har också forskarna nya verktyg för att förstå hur det vi blandar kaffet med påverkar vår hälsa. Ämnen i kaffe med tillbehör studeras på molekylnivå. I våra gener syns markörer som visar hur väl vi tål kaffe eller ej och i matsmältningssystemet kartläggs samspelet med vårt immunförsvar.

Kaffe skyddar mot diabetes typ 2

Susanna Larsson forskar i nutritionsepidemiologi på Karolinska institutet. I genetiska studier undersöker hon hur bland annat kaffe påverkar risken för att drabbas av en rad sjukdomar.

– När det gäller cancer, hjärt-kärlsjukdomar, Parkinsons sjukdom och demenssjukdomar ser vi väldigt svaga effekter. Kaffe är inte farligt, men inte heller skyddande – utom möjligen mot levercancer, men det behöver studeras mer. Mot diabetes typ 2 ser vi däremot tydligt en skyddande effekt, säger hon.

Bild: Parker Johnson, Unsplash

Kaffe och typ 2-diabetes

Studien Coffee consumption and reduced risk of developing type 2 diabetes: a systematic review with meta-analysis visar att kaffe kan ha en skyddande effekt mot typ 2-diabetes.

Susanna Larsson studerar även hur rökning, snus och alkohol påverkar risken för sjukdomar som diabetes typ 2, vuxendiabetes. Hon noterar att forskarna i många äldre studier om kaffe och cancer inte har tagit hänsyn till att många deltagare också rökte.

Att just kaffe skulle öka risken för strupcancer är ett gammalt påstående som sannolikt inte stämmer. Men däremot tycks det finnas en ökad risk för strupcancer om man ofta dricker väldigt varma drycker generellt.

Det finns också studier som antyder att kaffe skulle motverka njursten. Det är oklart om det är koffein eller andra ämnen i kaffet som är förklaringen till sambandet, eller om det faktiskt är mängden vätska.

Bryggkaffe bättre än kokkaffe

Kokkaffe tycks öka risken för hjärt-kärlsjukdomar. Att forskare förr sett att kaffe ökar de dåliga blodfetterna, LDL-kolesterolerna, beror på att de allra flesta drack kokkaffe fram till 1960-talet.

Nu anser forskare istället att måttliga mängder filtrerat kaffe kan skydda mot hjärt-kärlsjukdomar, medan kokkaffe fortfarande ökar risken. Anledningen till det är att de farliga ämnena i kaffe, så kallade diterpener, fastnar i filtret när man brygger sitt kaffe.

Koffein har däremot inte några större negativa hälsoeffekter utom att det kan störa sömnen. Men hur mycket kaffe man kan dricka och hur sent på dagen är mycket individuellt – och genetiskt styrt, enligt Susanna Larsson

Människor tar upp ämnen på olika sätt

I kaffe finns även bra ämnen, som antioxidanter. Och det är framför allt polyfenoler som det forskas alltmer på. Just polyfenoler har i medierna förklarats boosta immunförsvaret. Men det är inte alls säkert att de har någon större sådan effekt i just kaffe, anser Rikard Landberg, professor i livsmedelsvetenskap vid Chalmers tekniska högskola.

– Vi vet inte mekanismerna, det saknas mycket kunskap. Labbstudier visar effekt, men när man jämfört grupper av människor som fått inta stora mängder polyfenoler med andra grupper som inte gjort det – så ser man ingen effekt. Individer tar upp ämnen på olika sätt, säger han.

Kaffebäret är egentligen en stenfrukt och bönan egentligen ett frö. Det tar 7-9 månader för ett kaffebär att mogna, och det har då en intensiv röd färg. Bild: Rodrigo Flores, Unsplash

Farliga och nyttiga ämnen i kaffe

Kaffe innehåller en rad olika ämnen, men bara tre typer finns i större mängd och har studerats av forskare: koffein, polyfenoler och diterpener.

Koffein är en organisk förening med namnet 1,3,7-Trimetylxantin som finns i bönor, blad och frukter från cirka 60 växter, som teblad, kakao- och kolabönor. Det kallas även tein och guaranin. Ämnet påverkar det centrala nervsystemet och är i små mängder uppiggande. I större mängd kan det orsaka hjärtklappning, sömnproblem och darrningar.
Polyfenoler är en grupp kolföreningar som finns i bland annat frukter, bär och grönsaker. Det ger dem dess doft, smak och färg. De indelas i flera grupper, som tanniner – en del av dem ger rött vin dess strävhet, andra ger garvsyra i kallt kaffe – och flavanoider, som är gula och innehåller B-vitamin. De finns i växter och äggula.
Diterpener hör till terpenerna – en mycket stor grupp kolväten som är de dominerande beståndsdelarna i eteriska oljor. A-vitamin, retinol, är också en diterpen. I kaffe finns diterpenerna cafestol och kahweol, som ökar mängden LDL-kolesterol i blodet. LDL-kolesterol kallas ibland ”det dåliga kolesterolet” eftersom en förhöjd halt kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar.

Källa: WIkipedia

Polyfenoler är antioxidanter i livsmedel, de motverkar att något härsknar och förlänger hållbarheten. Men det betyder alltså inte att samma effekt uppstår inne i människokroppen. Åtminstone har inte kliniska studier kunnat visa det på ett övertygande vis hittills, enligt Rikard Landberg.

– Det beror på att ämnena inte tas upp i stor utsträckning, och att det är stora skillnader mellan individer. Man behöver undersöka att rätt molekyler absorberas i kroppen. Det gäller att förstå hur man kan styra det, så att individer får rätt halter av rätt föreningar. Vi behöver överbrygga glappet mellan kliniska studier och observationsstudier, där människor skriver ned vad de äter.

När kan vi gentesta hur bra vi tål kaffe?

På lång sikt kanske forskarna kan ta fram ett test som visar hur bra man tål kaffe. Hur bra koffein tas upp av kroppen beror på generna, och påverkar bland annat hur mycket vi kan dricka och hur sent vi kan ta sista koppen innan vi ska sova. Men det är inte allt, säger Rikard Landberg.

– Om man studerar individens tarmflora kan vi se hur polyfenoler omvandlas av mikroorganismer, och om man är en individ som kommer att bilda ämnen som är bra eller ej.

Att ge kafferåd på populationsnivå är svårt, anser han. Ett hinder för råd om kaffekonsumtion är att människor inte följer kostråd och att individer reagerar olika på samma sak. Hur bra kaffe är för oss är med andra ord en komplex historia, som är svår att sammanfatta i några enkla meningar.

Filtrering minskar mängden dålig kolesterol

Rickard Landberg och hans forskarlag har också studerat effekterna av brygg- och kokkaffe, och kommit fram till ungefär samma slutsats som Susanna Larsson: bryggkaffe är bra, kokkaffe dåligt. Han har också tittat på andra kaffetyper som espresso och mocca, samt olika rostningar och olika sätt att tillreda kaffet.

Kaffe minskar risken att drabbas av typ 2-diabetes − men bara om du dricker bryggkaffe istället för kokkaffe. Valet av tillagningsmetod påverkar utfallet av kaffets hälsoeffekter, visar en studie från Chalmers i samarbete med Umeå universitet.

En slutsats är att det är bra att filtrera bort diterpener, eftersom de ökar mängden dålig kolesterol i blodet. I det fallet är pappersfilter bra, men det är fortfarande oklart hur bra diterpener tas upp av metallfilter som finns i espressobryggare, perkulatorer och presskannor.

– I en pågående randomiserad studie, där olika grupper människor slumpas att dricka olika typer av kaffe, screenar vi ett antal kaffesorter och beredningar för att hitta en optimal sammansättning molekyler som ger skydd mot diabetes typ 2. Nästa steg är att  ta fram kaffe som ger optimal profil av molekyler i blodet och se om effekterna på riskfaktorer för diabetes kan påverkas i högre grad än med ”standardkaffe”, säger Rikard Landberg.

Mjölk i kaffet – kan det minska inflammation i kroppen?

Huruvida mjölk i kaffet är bra eller ej råder det delade meningar om. En ny dansk studie visar att proteiner ökar polyfenolernas antioxidativa effekt, det vill säga minskar oxidativ stress som orsakar inflammation i kroppen.

Studien har gjorts i laboratorium, där polyfenoler satts till aminosyror. Aminosyror bygger upp proteiner, vilka i sin tur ingår i bland annat mjölk.

Men det är många steg kvar till att se om den positiva effekten – via kaffe – också uppstår i vår kropp, enligt professor Marianne Nissen Lund, som lett studien på Institutet för livsmedelsvetenskap vid Köpenhamns universitet.

– Vi har tittat på två typer av polyfenoler, som även ingår i öl och kakao, men där i mindre mängder. De reagerar snabbt med proteiner, som är uppbyggda av aminosyror. Men det finns analytiska utmaningar med att mäta reaktionerna, eftersom polyfenolerna är instabila, säger hon.

– Vi har fått anslag för att studera effekterna på djur, men ännu inte på människor. Därför kan vi inte säga att man ska dricka kaffe med mjölk. Vi vet inte hur mycket som behövs för att få antioxidativ effekt, om det är en eller 500 koppar kaffe.

Sant och falskt om kaffe

1

Kaffe minskar risken för diabetes typ 2 – SANT.


2

Kaffe minskar risken för demens och alzheimer – FALSKT. Studier visar bara svaga samband.


3

Kaffe ger magsår – FALSKT.


4

Koffeinfritt kaffe är bättre för kroppen – OKLART.


5

Kaffe kan göra dig nervös – SANT, men bara om du inte är van att dricka kaffe.


6

Kaffe gör att du bygger muskler bättre – FALSKT, det ökar prestationsförmågan, men minimalt.


7

Koffein är en drog – SANT, det är beroendeframkallande och ger abstinens som huvudvärk.


8

En kopp om dagen räcker – FALSKT, hur mycket kaffe en person tål är individuellt.

Källa: Susanna Larsson och Rickard Landberg

Text: Mats Karlsson på uppdrag av forskning.se

Läs också: Klimathotet kan göra kaffet till lyxvara – igen. Vår vanligaste kaffeböna hotas av den globala uppvärmningen.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera