Allra viktigast är att snabbt öka ordförrådet. För att lyckas krävs läxor i ord och fraser. Och tydliga mål. Det är receptet när Stockholms universitet utvecklar en intensivutbildning som ska ge nyanlända ungdomar gymnasiebehörighet på bara två år.
Den som är snygg får många fördelar bara genom att upplevas som attraktiv. Högre lön, mildare straff, fler vänner… Och fler röster om hen är politiker. Men låt dig inte luras av ytan i höstens val.
Knappt 30 procent av svenska folket kan tänka sig att använda ett självkörande fordon. Ännu färre tror på robotar inom äldrevården. Det visar en undersökning som forskning.se låtit göra.
För vården är resistenta bakterier ett ständigt närvarande hot. När antibiotika inte längre fungerar kan en vanlig operation bli livshotande. Efter 2050 beräknas 10 miljoner människor dö årligen på grund av antibiotikaresistens – om vi inte vidtar åtgärder nu.
– Vi måste bli ännu duktigare på att använda antibiotika på ett klokt sätt, säger smittskyddsläkaren Mats Erntell.
Komediserien The Big Bang Theory har belönats med Torsten Wiesel Midnight Sun Award för sitt sätt att sprida vetenskap. Fysikprofessor David Saltzberg är den som ser till att fysiken är korrekt. Men även en orealistisk bild av vetenskap är bra – om den inspirerar till kunskap, menar han.
Jul, påsk, Kristi himmelsfärd och nu pingst… Framför allt innebär det ledighet, men vilken betydelse har de religiösa högtiderna idag? Forskning.se synar de kristna helgerna.
Nu har Vetenskapsfestivalen dragit igång på allvar. Redaktionen är på plats och vi har börjat botaniserat bland flera spännande aktiviteter.
Rymdskeppsdans, biohacking i akvariet och vanligaste språkfrågan… På den 20:de Vetenskapsfestivalen i Göteborg 13-17 april finns det över 350 programpunkter med allt från föreläsningar och shower till debatter och experimentverkstäder. Och allt är gratis.
Att använda naturens krafter är en gammal konst. Människan har alltid utnyttjat andra energikällor för att dryga ut den egna muskelkraften. Först ut var vatten och vind – förnybara energikällor.
Varje timme ger solen lika mycket energi som hela mänskligheten använder under ett år. Solenergi är också det energislag som svenska folket tror mest på. Utmaningen är att el från sol är svår att lagra, men teknikutvecklingen gör solcellerna allt effektivare.
Är solenergi billigare än kärnkraft? För konsumenten kostar varje kilowattimme (kWh) lika mycket, oavsett energikälla. Men frågan är vad som kostar oss mest i längden.
Alla pris som gynnar forskningen är bra, menar Nobelstiftelsen.
Även det skrattretande IgNobel-priset.
Nobelbanketten är gala, glitter och glamour – en medial orgie i sidenklänningar, lyxmenyer och snillen. Festernas fest. Men vad är poängen? Räcker inte pengarna för nobelpristagarna?
Kärnkraften är lika omdebatterad som effektiv. Å ena sidan är den är en ren och billig energikälla – som står för nästan hälften av vår elproduktion i Sverige. Å andra sidan är den förknippad med stora risker. Huruvida vi ska utveckla kärnkraften eller slopa den helt är varken forskarna eller allmänheten överens om.
Idag utgör förnybar energi 14 procent av den totala energitillförseln i världen, något som borde kunna öka till 30-75 procent inom de närmaste decennierna. Energieffektivisering är minst lika viktigt som nya energikällor för att nå klimatmålen. För omställningen finns inte en ensam lösning, utan handlar om en kombination av olika åtgärder.
Bristen på lärare är stor – och ökar. Varje år examineras omkring 8000 nya lärare, men enligt Skolverket skulle dubbelt så många lärare behöva examineras. Men utbildas de i rätt ämnen? UKÄ:s senaste rapport visar var behoven är störst.
Att kunna sälja sin tid till någon annan var (och är fortfarande) en viktig förutsättning för att organisera det moderna samhället. I början var det svåra villkor för de anställda, men efter hand upptäcktes allt fler samband mellan sociala faktorer och effektivitet. Produktiviteten ökade samtidigt som arbetsdagen blev kortare, från 14 timmar per dag till 12 till 10 till 8. Nu vill somliga partier ha sextimmarsdagar.
Lagom till vårt 10-års jubileum lanserar vi nu nya forskning.se. Förändringarna omfattar i huvudsak design och struktur, men vi satsar även på att utöka vårt nyhetsflöde.
Sverige har skickat 3,3 kilo plutonium och 9 kilo utarmat uran till USA, avslöjade utrikesminister Carl Bildt i mars. Forskning.se tog reda på varför.
Nästan 80 procent av svenskarna har stort eller mycket stort förtroende för forskare vid universitet och högskolor, enligt den årliga barometern från Vetenskap & Allmänhet. Förtroendet har ökat igen efter en nedgång förra året.