17 april 2024
Örebro universitet

Psykisk ohälsa kan öka risken för unga att begå brott

Psykiatriska diagnoser som adhd, missbruk och depression ökar risken för unga att begå brott – särskilt för kvinnor. Det visar Rebecca Siponens avhandling i kriminologi vid Örebro universitet.
– Det här är kunskap som kan användas för att hindra unga från att involveras i allvarlig brottslighet, säger hon.

Rebecca Siponens avhandling visar att det finns riskfaktorer som kan identifieras redan i tidig ålder, som är kopplade till ökad risk för att begå brott i ungdomen, råka ut för olyckor eller drabbas av för tidig död.

 

Rebecca Siponens avhandling handlar om unga personer mellan 15 och 20 år som har begått brott. Resultatet visar att psykiatriska diagnoser som adhd, missbruk av droger eller alkohol och depression är riskfaktorer för att begå brott i ungdomen. Det finns också en ökad risk för olyckor och tidig död bland unga lagöverträdare.

– Det starkaste sambandet observerades hos personer som har flera av dessa diagnoser samtidigt, till exempel missbruk och adhd. Vissa typer av psykiatriska diagnoser och kombinationer av diagnoser tycks vara drivande i att öka risken för att begå brott eller råka ut för olyckor och dö i förtid. Andra psykiatriska diagnoser som autism eller intellektuell funktionsnedsättning verkar däremot leda till en lägre risk för brottslighet jämfört med den allmänna populationen, säger hon.

Högre risk för kvinnor – och våldsutsatta

Kvinnor med psykiatriska diagnoser har en högre risk att begå brott jämfört med män med liknande diagnoser, enligt avhandlingen.

– En förklaring kan vara att det finns ett glapp i diagnosticeringen mellan könen. Kvinnor behöver ofta mer allvarliga symtom för att få en diagnos jämfört med män. Den ökade brottsrisken bland kvinnor kan spegla en mer allvarlig sjukdomsbild, säger Rebecca Siponen.

Avhandlingen visar också att unga brottslingar som själva har blivit utsatta för våld under barndomen eller ungdomen har en ökad risk att återfalla i brott. Här gör en psykiatrisk diagnos ingen skillnad, konstaterar Rebecca Siponen.

– Jag förväntade mig en ökad risk för återfall bland dem med diagnos jämfört med dem utan, men det visade sig att risken var lika stor i bägge grupperna. Det tyder på att det är utsattheten för våld som är avgörande. Det är därför viktigt att den som har blivit utsatt för våld får stöd och behandling, säger hon.

Identifiera unga i riskzonen

Rebecca Siponen hoppas att hennes forskning ska bidra till att det blir enklare att identifiera barn och unga som befinner sig riskzonen för att begå brott eller drabbas av olyckor och tidig död. Tidigare forskning på området har framför allt handlat om vuxna.

– Det här är viktig kunskap för alla som arbetar med barn, ungdomar och unga lagöverträdare som har psykiatriska diagnoser, som har utsatts för våld eller har en förälder som begått brott eller har en psykiatrisk diagnos.

Att identifiera riskfaktorer är viktigt för att kunna rikta rätt insatser till rätt personer. Både för att resultatet ska bli bättre och för att samhällets resurser ska användas smartare.

– Just nu ser vi ett växande problem med unga som involveras i allvarlig brottslighet. Därför är det viktigt att samhället fokuserar på att jobba förebyggande mot att ungdomar ska involveras i brottslighet, men även att vi arbetar förebyggande med ungdomar som redan är involverade i brottslighet och som riskerar råka ut för andra negativa utfall i framtiden, säger Rebecca Siponen.

Här hittar du hela avhandlingen ”The role of psychiatric diagnoses among youth offenders: An investigation of crime and later adverse outcomes”.

Kontakt: Rebecca Siponen rebecca.siponen@oru.se  0707-33 31 26

Högupplöst foto för nedladdning.

Telefon +46 19 30 30 00