22 maj 2024
Lunds universitet

Myndigheter behöver hantera vargrädsla annorlunda

Naturen är en viktig plats för välbefinnande och återhämtning. Men fler vargar ökar många människors oro för att vistas i skog och mark med risk för att den återhämtande effekten uteblir, visar ny forskning. Rekommendationen från forskarna är att viltvårdande myndigheter ges möjlighet att möta vargrädsla med samtal och rådgivning.

Maria Johansson är professor i miljöpsykologi vid Lunds universitet och har i flera år forskat på kopplingen mellan allmänhetens tillit till myndigheter och oro för att möta stora rovdjur. I sin forskning har hon och hennes kollegor kunnat visa att människors oro och rädsla för varg och björn hänger samman med tillit till myndigheter. Låg tillit ökar risken för oro och rädsla gentemot stora rovdjur.

I nya studier visar hon att ökad sannolikhet att möta varg kan motverka naturens återhämtande effekter för människor. Ju oftare deltagarna i studien förväntade sig att de skulle kunna möta varg i sina lokala naturområden, desto mindre återhämtning bedömde de kunna få. De svarade också att de oftare skulle välja bort att besöka dessa områden. 

– Myndigheterna är bra på att ge information och statistik om varg. Men det räcker inte hela vägen för att människor som är oroliga för att möta varg ska hitta fungerande strategier för att kunna återhämta sig i naturen, säger hon.

Enligt Maria Johansson skulle länsstyrelserna och Naturvårdsverket vinna mycket på att ha tid att bekräfta folks känslor och ge konkreta råd för hur ett eventuellt vargmöte kan förebyggas och hanteras. En fungerande dialog med boende i rovdjursområden är viktig för att myndigheterna ska kunna göra ett bra jobb.

– Det betyder inte att länsstyrelserna har ett myndighetsansvar för människors känslor. Men genom att emotionellt bekräfta att man förstår människors olika känslor så kan man begränsa den rådande sociala konflikten mellan myndighet och allmänhet kring vilt, säger hon.

Idag har länsstyrelserna en mycket begränsad tid och kompetens att hantera ett kompletterande psykologiskt perspektiv, enligt Maria Johansson. Hon rekommenderar därför att medarbetare både ges mer tid och får mer utbildning för att kunna möta folks behov på ett ännu bättre sätt än idag. 

I studierna har främst personer som vistas mycket i skog och mark intervjuats, ofta med hund som kan attackeras av varg. Ägare av tamdjur, framför allt får, och för vilka varg kan vara ett reellt hot ingår inte i studien.

Vetenskapliga publikationer:

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0272494424000057?via%3Dihub

https://besjournals.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/pan3.10616

https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/10871209.2024.2326116

FAKTA: Hur ska man agera vid ett möte med varg?
I  denna broschyr från Viltskadecenter beskrivs hur man ska göra om man vill undvika att möta en varg och hur man bör agera ifall man skulle stöta på en. https://www.slu.se/globalassets/ew/org/centrb/vsc/vsc-dokument/vsc-publikationer/om-du-moter-varg.pdf

För mer information, kontakta Maria Johansson, professor i Miljöpsykologi vid LTH, Lunds universitet, 046 222 71 69, 079 098 04 77, maria.johansson@abm.lth.se