21 maj 2024
Stockholms universitet

Genetik påverkar hur vilda fåglar lär sig fågelsång

Vilda fåglar har genetiska anlag som styr hur de lär sig sångdialekter, visar ny forskning från Stockholms universitet. Genom att studera vuxna svartvita flugsnappare som flyttades som ägg från Nederländerna till Sverige, fann forskarna att deras sånger liknade både de från deras nya miljö i Sverige och från ursprungspopulationen i Nederländerna. Resultaten visar hur genetiska skillnader kan påverka kulturell förändring i fågelsång och hur detta tillsammans kan skapa parningsbarriärer mellan fågelpopulationer.

– Hos nästan hälften av världens fågelarter lärs fågelsång socialt genom att imitera vuxnas sånger, precis som när människobarn lär sig språk, säger Samyuktha Rajan, doktorand vid Stockholms universitet och huvudförfattare till studien som är publicerad i Current Biology.

När individer lär sig sånger från varandra sker oundvikligen misstag, vilket leder till variationer i sånger mellan populationer av samma art, alltså olika dialekter. Hos fåglar är dessa skillnader ofta tillräckliga för att minska parning mellan individer från olika populationer.

Trots långvarig forskning av hur dialekter i inlärd sång uppstår, har det varit en gåta hur dessa skillnader kan bestå när individer rör sig mellan populationer. Individer som flyttar från en population till en annan borde ta med sig sin egen populations sånger, vilket skulle resultera i att sångskillnader mellan populationerna försvinner.

För att besvara gåtan samarbetade forskare vid Stockholms universitet med forskare vid Groningen universitet. Forskarna flyttade ägg från svartvita flugsnappare från en population i Nederländerna till Sverige, där de uppfostrades av svenska föräldrar. Sedan jämförde de sångerna hos de vuxna hanarna som kläckts från dessa flyttade ägg med deras ursprungliga nederländska population och deras lokala adoptivpopulation i Sverige.

– Vi fann att sångerna från de flyttade hanarna överlag var mycket lika den svenska populationen, vilket understryker vikten av social sånginlärning. Intressant nog lärde sig de flyttade hanarna selektivt de svenska sångelement som var mest lika den nederländska populationen, trots att de aldrig hade blivit utsatta för nederländska sånger. Detta resulterade i att deras sånger liknade både den lokala svenska populationen och deras urspungliga nederländska population, säger Samyuktha Rajan. Förutom den sociala miljöns kritiska roll, tyder det på att svartvita flugsnappare också har genetiska anlag att lära sig sånger från sin ursprungspopulation.

Upptäckten belyser hur genetiska skillnader kan påverka kulturell förändring. Forskarna föreslår att när sångerna gradvis blir mer olika varandra i olika populationer på grund av social inlärning kommer även de genetiska anlagen för att lära sig sångdialekter förändras. På lång sikt kan denna evolutionära process leda till att det blir svårare för fåglar från olika populationer att para sig med varandra eftersom deras sånger och genetiska egenskaper har blivit för olika.

I en tidigare studie från bland annat Stockholms universitet kunde man visa att fågelungar från en tidig ålder känner igen den egna populationens sångdialekt. Men nu är man alltså först med att visa att förmågan för ungar att känna igen den egna dialekten är medfödd och beror på genetiska anlag.

Vetenskaplig artikel

Artikeln Translocated wild birds are predisposed to learn songs of their ancestral population är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.

Kontakt

Samyuktha Rajan, doktorand på Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet
E-post: samyuktha.rajan@zoologi.su.se
Tel: +31 62 133 73 25

Telefon +46 8 16 40 90
E-post press@su.se