IgNobelpriset
Pris för forskning som först får dig att skratta – och sedan tänka.
IgNobelpriset delas ut årligen i USA till forskare som gjort studier som är roliga, oväntade eller verkar märkliga vid första anblick.
Namnet anspelar förstås på Nobelpriset – och det engelska ordet ignoble som betyder ungefär simpel eller ovärdig.
Men priset, som instiftades 1991, är idag inte alls ovärdigt. Vid prisceremonin deltar ofta riktiga Nobelpristagare. Och en person har faktiskt fått båda priserna. Ryssen Andre Geim belönades med ett IgNobelpris för sin forskning om att få grodor att sväva. Tio år senare fick han Nobelpriset i fysik 2010 för upptäckten av materialet grafen.
IgNobelpriset delas ut i tio kategorier, som varierar något från år till år beroende på upptäckterna. Även om forskningsresultaten vid första anblicken kan verka skrattretande, finns det ofta en klok tanke bakom.
Svenska IgNobelpris:
2022: Daniel Lindh om att folk på blinddejt synkroniserar sina hjärtslag om de finner varandra attraktiva.
2022: Magnus Gens, KTH, utvecklade en testdocka i form av en älg för att bättre simulera vad som händer en bilist som krockar med det stora klövdjuret.
2021: Susanne Schötz, Lunds universitet, om katter och deras sätt att kommunicera med varandra och med människor.
2016: Susanne Åkesson med kollegor, Lunds universitet, om varför vita hästar drabbas av färre bromsar än mörka hästar – mörka hästryggar reflekterar solljus så att de liknar vattenytor där bromsarna vill lägga ägg.
2013: Maria Dacke med kollegor, Lunds universitet, om att dyngbaggen navigerar efter Vintergatan.
2012: Johan Pettersson om varför vissa människor i Anderslöv, Skåne, fått grönskimrande hår (för att rören som vattnet rinner igenom är gjorda av metallen koppar).
2004: Håkan Westerberg, Fiskeriverket, om varför sillar ”fiser” (det är en slags kommunikation).