Under förra årets utbrott av apkoppor, som även kallas mpox, spreds viruset för första gången i större utsträckning utanför Afrika. Hittills har viruset orsakat över 85 000 fall av sjukdomen. De flesta som smittats är män som har sex med män och i påfallande hög utsträckning drabbas yngre personer.
Viruset som orsakar apkoppor är ett så kallat ortopoxvirus. Det har stora likheter med det virus som orsakade smittkoppor fram till mitten av 1970-talet, då det utrotades.
Långlivade minnesceller
Forskare vid Karolinska institutet har nu studerat om personer som vaccinerats för flera decennier sedan fortfarande har ett immunsvar och därigenom ett skydd mot viruset som orsakar apkoppor, eller mpox.
– I studien visar vi att det är så, vilket dels tyder på att minnescellerna är väldigt långlivade och dels att de även kan känna igen närbesläktade virus som mpox-viruset och ge en överlappande, eller korsreaktiv, immunitet, säger forskaren Marcus Buggert vid Karolinska institutet.
Bättre immunitet mot båda virustyperna
Genom att analysera immunsvaret av så kallade T-celler hos 105 friska blodgivare kan forskarna visa att de personer som var födda före 1976 uppvisade ett betydligt kraftigare immunsvar mot båda virustyperna.
Forskarna analyserade även immunsvaret hos 22 män som nyligen haft infektionen. Även de hade ett kraftigt immunsvar mot viruset, som kan ge framtida immunitet.
Mer om apkoppor/mpox och vacciner
Virussjukdom sprids främst genom nära fysisk kontakt med en infekterad person. Fysiska sexuella kontakter utgör en särskilt hög risk.
Vanliga symtom är blåsor, sår och utslag på kroppen, feber och svullna lymfkörtlar. Sjukdomen kan orsaka smärta och obehag, men läker i regel ut av sig själv inom två till fyra veckor.
Smittkoppsvaccineringen i Sverige startade under tidigt 1800-tal och avbröts 1976 när sjukdomen var utrotad. Vaccineringen var obligatorisk för hela befolkningen.
Vaccinet som ges för att förebygga mpox/apkoppor är i grunden ett vaccin mot smittkoppor.
Källa: Folkhälsomyndigheten
Oklart hur stort skyddet är
Hur stort skydd tidigare smittkoppsvaccinerade har mot mpox kan inte den aktuella studien svara på eftersom den är för liten. Men Marcus Buggert lyfter fram en ny brittisk observationsstudie som undersökt effekten av smittkoppsvaccin som gavs till män i riskgrupp under 2022.
– Den studien visar att smittkoppsvaccin kan ge ett ungefär 80-procentigt skydd mot mpox, säger han.
Marcus Buggert, docent och forskare vid Centrum för infektionsmedicin, Karolinska institutet, marcus.buggert@ki.se
Himalayabergskedjan utgör den högsta punkten i världen. Här upprinner världens stora floder Yangtze, Ganges, Indus och Mekong.
Över en miljard människor i södra Asien och Kina är direkt beroende av Himalaya för vatten och därmed liv. Det är därmed en av världens mest känsliga platser för globala klimatförändringar.
Mine Islar är universitetslektor vid Lund University Centre for Sustainability Studies. Hon studerar glaciärsmältning i Himalaya och har precis påbörjat ett fyraårigt forskningsprojekt som undersöker hur lokalsamhällen i Nepal i Himalaya påverkas av klimatförändringarna.
Hon är tveksam till huruvida lokalbefolkningen och turister kommer att kunna bestiga Mount Everest om ytterligare 70 år.
– Det kan vara möjligt, men inte via samma rutt, och inte genom isen. I nutid, och i nära framtid är det troligt att många rutter blir instabila, vilket gör att man måste hitta alternativa vandringsleder på grund av glaciärsmältning.
Många klättrare att försökt nå toppen på Mount Everest. Bild: David Mark/ Pixabay
Toppen på Mount Everest nåddes för 70 år sedan
Den brittiska Mount Everest-expeditionen 1953 var den nionde bergsbestigningsexpeditionen som försökte sig på att bestiga Mount Everest.
Tenzing Norgay och Edmund Hillary nådde toppen den 29 maj 1953. Det är det första dokumenterade lyckade försöket att nå toppen. Expeditionen organiserades och finaniserades av Joint Himalaya Committee.
Källa: Wikipedia
Istället för att bestiga Mount Everest tror Mine Islar att nya former av ekoturism kommer att växa fram. Den kan ersätta den viktiga ekonomiska industri som Mount Everest-turismen utgör i Nepal. Liknande initiativ pågår nu i Alperna, där bristen på snö har blivit ett allt större problem. Det kan handla om att vandra lägre ner i bergen, eller om att besöka lokala byar.
Klimatförändringar driver på smältande glaciärer
Smältande glaciärer medför en ökad risk för både jordskred och laviner. Det påverkar även glaciala sjöar som kan rämna på grund av den ökade vattenmängd som uppstår när glaciärisen omvandlas till smältvatten.
Klimatförändringar påskyndar smältningsprocessen, och det har redan förekommit fall där sjöar har rämnat och laviner har inträffat i regionen. 2021 förlorade hundratals människor sina liv på grund av en lavin som bestod av is och sten som hade lossnat från en glaciärtopp i norra Indien.
Vattenkraftverk beroende av stabila flöden
Enligt Mine Islar kommer dessa naturkatastrofer att få djupgående konsekvenser för människor som bor i regionen. Ett exempel är de småskaliga vattenkraftverken i Nepal som är beroende av ett stabilt och förutsägbart vattenflöde.
När vattenflöden förändras på grund av att sjöar rämnar eller isen förflyttar sig, kommer det att bli svårare för samhällen att förlita sig på vattenkraft, något som är viktigt för Nepals energiomställning.
Över en miljard människor i södra Asien och Kina är beroende av Himalaya för sin vattenförsörjning. Bild: WikimediaImages/Pixabay
Osäkerheten gör att befolkningen återgår till traditionella, fossila energikällor som till exempel ved. Vandringslederna kommer också att bli mer instabila och därmed farligare eftersom marken påverkas av glaciala förändringar. Kultur och traditioner påverkas också när människor måste flytta. Det här är särskilt känsligt för de befolkningsgrupper i Himalaya som tillskriver glaciärer andlig betydelse.
– I vårt projekt kartlägger vi de sociala, ekonomiska och ekologiska effekter som uppstår när glaciärer smälter. Vårt mål är skapa ett sammanhang för glaciologiska studier som tenderar att fokusera på de geografiska och biologiska förlusterna. Vi samlar in berättelser från samhällen som bor invid glaciärerna för att ge en bild av hur de påverkas av klimatförändringarna, säger Mine Islar.
Konflikter i området
Hon menar att gränsöverskridande initiativ kommer att krävas för att anpassa samhällen och begränsa effekterna av klimatförändringar. Det är dock något som är svårt att realisera eftersom gränserna i området – till Indien, Pakistan, Afghanistan, Kina, Bhutan och Nepal – är militariserade i olika hög utsträckning
En anpassningsstrategi är att flytta människor från osäkra platser, eftersom det svårt att stabilisera en sjö som håller på att rämna. Omlokalisering är dock ett svårt alternativ, eftersom många människor inte vill lämna sin by, eller inte har någonstans att ta vägen.
– Politiker måste samarbeta bortom gränser och nationell politik. Om en glaciärsjö i Tibet brister, och leder till höga flöden, kommer nepalesiska samhällen att påverkas direkt, säger Mine Islar och fortsätter:
– Klimatförändringarna är här och vi måste agera nu. Genom att studera hur samhällen anpassar sig till förändringar kan vi bidra med att identifiera och sprida lokala lösningar till andra platser.
Bipolär sjukdom är ett av de psykiatriska sjukdomstillstånd som är förknippat med högst risk för självmord, varför diagnos och behandling är mycket viktigt – se faktaruta nedan.
Forskning har också visat att det kan ta upp till sex år från sjukdomsdebuten till diagnos och behandling.
Och mycket talar för att underdiagnostiken i Sverige är mycket stor hos personer i åldern 15–19 år, enligt forskare vid bland annat Karolinska Institutet. De har nu gjort en studie för att undersöka hur många unga som diagnosticeras med sjukdomen och om det finns kopplingar mellan självmord och andelen diagnoser, region för region i Sverige.
Så kan bipolär sjukdom yttra sig
Sjukdomen debuterar vanligen vid 12 till 25 års ålder och kännetecknas av återkommande perioder med mani och depression.
Att vara manisk betyder att vara överdrivet upprymd och energisk medan depression innebär motsatsen – att lust, glädje och energi tagit slut. Att humöret svänger kraftigt mellan två poler är det som gett namn åt bipolär sjukdom.
Det är viktigt att sätta in behandling tidigt för att undvika negativa konsekvenser. Beteendet under en manisk period kan exempelvis ha negativ påverkan på relationer, privatekonomi och den sociala situationen. En sjukdomsperiod kan också ge nedsatt kognitiv förmåga, alltså påverka hjärnans förmåga att hantera information. Vid svår depression är risken för självmordsförsök och självmord mycket hög.
Det är vanligt med andra psykiska besvär eller sjukdomar samtidigt. Det kan exempelvis vara ångestsyndrom, adhd eller alkoholberoende. Man kan också ha kroppsliga besvär, som ont i ryggen eller magen eller andra delar av kroppen.
Forskarna fann stora skillnader mellan Sveriges regioner vad gäller andelen ungdomar i åldern 15-19 år som har fått diagnosen bipolär sjukdom.
De såg också att fler bipolärdiagnoser i förhållande till folkmängden var kopplat till färre självmord hos pojkar. För flickor gick en sådan koppling inte att se. Självmord bland flickor är också överlag ovanligare.
Självmordstalen bland pojkar, visade det sig, är nästan fem procent lägre under ett givet år i de regioner som under året ställt flest bipolärdiagnoser i förhållande till folkmängden – jämfört med de regioner som ställt minst antal.
Bättre diagnostik behövs
– Det tyder på att självmorden hos tonårspojkar i Sverige skulle kunna minska om diagnostiken av bipolär sjukdom förbättrades så att patienterna får ett bättre omhändertagande, säger läkaren och forskaren Adrian E. Desai Boström.
Vidare analyser visar att sambandet fanns oberoende av antal vårdtillfällen och fastställda depressions- och schizofrenidiagnoser.
Fel vård troligen stort problem
Forskarna tror att fel vård kan vara ett stort problem. Ungdomar med odiagnostiserad bipolär sjukdom kan ofta få en rad vårdinsatser – men det är inte alltid rätt vårdinsatser.
Felaktig vård skulle kunna vara en faktor som medför ökad självmordsrisk om det innebär att behandling för den bipolära sjukdomen uteblir, säger Peter Andersson, doktorand vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.
– Det är bara en hypotes vi har. Men vi ser att de här ungdomarna har en hel del besvär som kan tolkas fel. Aktiva symtom kan tolkas som beteendeproblem och inte psykiatriska problem, till exempel.
En risk finns därmed att icke-psykiatriska insatser tränger undan psykiatriska insatser, menar Peter Andersson.
– Det är till exempel möjligt att det gäller en del ungdomar som psykiatrin överlåter till socialtjänsten för placering enligt LSS- eller LVU-lagstiftningen. Eller de ungdomar som vistas på HVB-hem av andra orsaker. Vi vet även att bipolära patienter ibland feldiagnosticeras med ”vanlig” depression.
Text: Karolinska institutet och forskning.se
Om studien
Resultaten bygger på registerdata från samtliga 21 regioner mellan 2008 och 2021. Urvalet omfattade 585 bekräftade självmord i åldern 15–19 år.
Hjälp vid självmordstankar
Föreningen Mind har en samtalslinje för den som går i självmordstankar eller oroar sig för någon annan. Numret är 901 01.
Peter Andersson, doktorand vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet peter.andersson@ki.se
Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har genom Riksskogstaxeringen inventerat skog och mark i hela landet sedan 1923. Nu presenteras siffror som baseras på den fältinventering som gjorts under åren 2018–2022.
Undersökningen visar en försiktig återhämtning av skogen.
– Tillväxttakten har efter en period av minskning sedan 2012 nu ökat något. Samtidigt ser vi rekordnivåer av såväl avverkad volym som volymen av träd som dör av andra orsaker som snö, vind och barkborreskador, säger miljöanalysspecialist Per-Erik Wikberg vid SLU.
Volymen skog har stabiliserats
Den nya statistiken visar att volymen skog, det vill säga virkesförrådet, i Sverige har stabiliserats på cirka 3,6 miljarder skogskubikmeter med en fortsatt svag årlig ökning.
– Det framgår också att tallen nu har passerat granen som det vanligaste trädslaget sett till volym. När det gäller antalet träd är björken fortfarande det vanligaste trädslaget, säger miljöanalysspecialist Cornelia Roberge vid SLU.
Diagrammet visar utveckling av tillväxt och förlust i den svenska skogen. Källa: SLU/Riksskogstaxeringen
Årets statistik gör även en fördjupning i gammal skog*. Den visar att det nu finns 2,4 miljoner hektar gammal skog i Sverige, vilket motsvarar tio procent av den produktiva skogsmarken.
*Med gammal skog menas att den är äldre än 140 år i norra Sverige och äldre än 120 år i södra Sverige.
29 procent, eller 0,7 miljoner hektar, av den gamla skogen är formellt skyddad. Merparten finns i de västra delarna av Norrland.
Ökning av gammal skog
Sedan inventeringen startade för 100 år sedan har arealen gammal skog minskat kraftigt. En tydligt ökande trend ha dock skett från mitten av 1990-talet.
Samtidigt har den årliga arealen slutavverkning av gammal skog legat mellan 20 000 och 40 000 hektar.
– Den gamla skogen är barrträdsdominerad med undantag för gammal ädellövskog i söder. Gammal skog innehåller betydligt större volymer död ved än övrig skog. Den ligger också längre ifrån väg, är vanligare på brant mark och i kantzoner mot myr, berg och sötvatten än övrig skog, säger Per Nilsson, projektledare på Riksskogstaxeringen.
Bokskog i Skäralid. Bild: Ola Borin/SLU
Mer om skogsinventeringen
SLU Riksskogstaxeringen är en årlig landsomfattande stickprovsinventering av skog och mark i Sverige som utförs av SLU i Umeå. Årligen inventeras cirka 11 000 provytor i fält över hela landet.
Insamlade uppgifter används till statistik om tillstånd och förändringar i Sveriges skogar. Data används även för uppföljning och utvärdering av aktuell skogs-, miljö- och energipolitik.
Kontakt:
Cornelia Roberge, miljöanalysspecialist vid institutionen för skoglig resurshushållning, SLU, cornelia.roberge@slu.se
Per-Erik Wikberg, miljöanalysspecialist vid institutionen för skoglig resurshushållning, SLU, per-erik.wikberg@slu.se
Per Nilsson, projektledare vid institutionen för skoglig resurshushållning, SLU, per.nilsson@slu.se
En rikspolitiker ska vara ärlig och kunnig, enligt väljare i Sverige. Det framgår av en enkät från SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Enkäten, som handlar om vilka egenskaper som väljarna tycker är viktigast hos rikspolitiker, gjordes 2022.
Om undersökningen
Frågorna om politikers önskade egenskaper gick ut till totalt 26 250 slumpmässigt utvalda personer mellan 16 och 90 år boende i hela Sverige. Nettosvarsfrekvensen var 49 procent. Enkäten ingår i SOM-undersökningen 2022, gjord vid SOM-institutet vid Göteborgs universitet.
Svaren från 2022 har jämförts med svaren från SOM-undersökningen år 2000.
På tredje plats i enkäten om önskvärda egenskaper hamnar intelligens. På fjärde plats att politikern ska vara en ”stark ledare”. Det senare har ökat i betydelse om man jämför med motsvarande svar i en undersökning från SOM-institutet år 2000.
Inte lika viktigt att ha humor
En skojfrisk framtoning tycks inte ses som speciellt viktig av väljarna. Och det har blivit ännu mindre viktigt på drygt 20 års tid.
Egenskaperna ”att ha humor” och ”vara inspirerande” har tappat med tolv respektive nio procentenheter sedan 2000.
Mycket viktiga egenskaper för en rikspolitiker, 2000 och 2022, procent samt förändring i procentenheter. Källor: Den nationella SOM-undersökningen 2000 och 2022, Göteborgs universitet.
Högerväljare vill ha ”vanligt folk”
Egenskapen att vara ”som vanliga människor” har sjunkit mest i undersökningen, hela 16 procentenheter. Det fick en tredjeplats i mätningen år 2000 och en sjätteplats år 2022.
Det är framför allt personer som står till vänster politiskt som ändrat uppfattning om betydelsen att vara vanlig, enligt SOM-undersökningen.
År 2000 var människor till vänster den grupp som tyckte det var viktigast att rikspolitiker var som ”vanliga människor”. Idag är det tvärtom de som står till höger, i synnerhet SD-sympatisörer, som i högst utsträckning anser detta vara viktigt. Vänsterpartister och miljöpartister är idag de som i lägst utsträckning vill ha en ”vanlig människa” som rikspolitiker.
6 procent önskar sig kvinnor
Politikerns kön spelar ingen större roll enligt de svarande i undersökningen. Endast sex procent svarar att det är mycket viktigt att rikspolitikern är kvinna och detta är samma andel som år 2000. Det är dock något viktigare att politikern är en kvinna för väljare till vänster än till höger.
Mikroorganismer som bakterier och svampar är den överlägset viktigaste faktorn när det handlar om hur mycket kol som lagras i marken, konstaterar forskare i en internationell studie.
– Utifrån tidigare forskning vet vi att effektiviteten av denna mikrobiella kolanvändning är viktig för markens kol- och näringskretslopp. Men nu har vi lyckats visa att mikroorganismerna har en grundläggande betydelse för att förklara hur och var kol ansamlas i marken – viktigare än alla andra faktorer som påverkar kollagringen. Vi har verkligen flyttat fokuset till mikroorganismerna i marken, säger forskaren Stefano Manzoni vid Stockholms universitet.
Fyra gånger så viktiga
Studien är den första som använder globala databaser med data om mängden kol i marken tillsammans med de senaste matematiska modellerna. Detta för att mäta den globala betydelsen av mikrobiella processer i markens kolcykel.
Forskarna upptäckte att den roll som mikroorganismer spelar för att lagra kol i jorden är minst fyra gånger så viktig som någon annan process. Det här är värdefull information, menar forskarna. Jordens mark innehåller tre gånger mer kol än atmosfären, vilket skapar en viktig kolsänka i kampen mot klimatförändringar.
Markens koldynamik har visserligen studerats under de senaste tvåhundra åren, men de undersökningarna har främst handlat om hur mycket kol som tas upp i jorden från dött organiskt material och rötter – och hur mycket som går förlorat till atmosfären i form av koldioxid när organiskt material bryts ner.
Modeller över mikroorganismernas ekologi
Med hjälp av den nya metoden har forskarna kunnat uppskatta hur mycket kol som mikroorganismerna använder för sin tillväxt och förbrukar för sin ämnesomsättning.
När kol används för tillväxt binds det i mikroorganismernas celler och i slutändan i jorden. Men när det används i mikroorganismernas ämnesomsättning frigörs kol som koldioxid i luften som en biprodukt. I luften fungerar koldioxiden som en växthusgas.
– Vi arbetar ständigt med att överbrygga klyftan från mätningar av kol i marken till att skapa modeller som kan simulera dynamiska förändringar i markkol över tid. Den här studien hjälper oss genom att bekräfta att mikroorganismer är nyckelspelare i processen. Det är ett starkt argument för att ytterligare förbättra de modeller som simulerar mikroorganismernas ekologi, säger forskaren Gustaf Hugelius vid Stockholms universitet.
Kan leda till effektiva åtgärder
Forskarna menar att de nya rönen talar för att mer fokus bör läggas på att studera olika typer av förvaltning och skötsel som kan leda till effektiv mikrobiell kolanvändning.
Detta kan i sin tur förbättra jordens hälsa, vilket också hjälper till att säkerställa hållbar produktion av livsmedel nu och i framtiden.
Enligt forskarna kan framtida studier undersöka åtgärder för att öka markens totala kolbindning med hjälp av mikroorganismer. Forskare kan också studera hur olika typer av mikroorganismer och substrat, till exempel användning av gödsel eller kompost på åkrar och betesmarker, kan påverka markens lagring.
Stefano Manzoni, docent vid institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet, stefano.manzoni@natgeo.su.se
Gustaf Hugelius, professor vid institutionen för naturgeografi och Bolincentret för klimatforskning, Stockholms universitet, gustaf.hugelius@natgeo.su.se
Diplodiasjuka är en allvarlig sjukdom hos barrträd. Den finns på många platser i världen och numera även i Sverige.
Sjukdomen drabbar främst tallträd och orsakas av svampen Diplodia sapinea och märks genom att skott dör i den övre delen av kronan. Dessutom bildas stamsår och veden blir blåfärgad.
Men svampen kan också finnas i trädet utan att orsaka synliga skador. Sjukdomen kan då bryta ut senare om värdträden är stressade av torka, värme eller mekaniska skador.
Tallen mottaglig för sjukdomen
Tall är ett av de trädslag som är mest mottagliga för sjukdomen och i Sverige står tallen för 40 procent av den totala skogsarealen. Enligt forskarna är det därför oroande att diplodiasjuka har noterats på flera platser i landet.
En avhandling vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har nu tagit ett större grepp om sjukdomen för att få mer kunskap om hur den har etablerat sig och spridits i Sverige.
– Det första utbrottet i Sverige upptäcktes 2016 mellan Odensala och Märsta. Efter torkan på Gotland 2018 såg vi stora tallområden med allvarlig kronutglesning. Här kom vi fram till att Diplodia sapinea bidrog till tallarnas kronutglesning, men att torka är den troliga orsaken till att sjukdomen utvecklas, säger SLU-forskaren Laura Brodde som skrivit avhandlingen.
Varma temperaturer en bidragande orsak
En bidragande faktor till utbrott av tallsjukdomen i Sverige har varit klimatet. En analys av vädret under de tio åren som ledde fram till det första kända storskaliga utbrottet i ett svenskt tallbestånd, visar att varma temperaturer i juni och maj gynnade angrepp i beståndet.
– Vi upptäckte dessutom att flera av de genetiska individer av Diplodia sapinea som orsakade utbrottet 2016 redan fanns i Sverige ett par år innan vi upptäckte det storskaliga utbrottet. De var genetiskt lika andra grupper av D. sapinea i Europa, vilket tyder på att vi inte hittat en ny, mer aggressiv form av skadesvampen i Sverige, säger Laura Brodde.
Sjuka tallar följdes på Gotland
Hon följde de sjuka tallarna på Gotland i två år efter utbrottet 2018. Under den här perioden återhämtade de flesta träden sig och satte nya skott – även träd som var mycket hårt drabbade av svampen. Torka i kombination med växtplatsen och de enskilda tallarnas motståndskraft var sannolikt avgörande för utbrottet av diplodiasjukan.
– I den här studien använde vi även molekylärbiologiska metoder för att mäta tillväxten av Diplodia inuti tallarna. I tallar med symptom på diplodiasjukan fanns mycket Diplodia, men vi hittade även små mängder av svampen i tallar som såg friska ut.
Sporer sprids med vind och nederbörd
Diplodia sprids via sporer från fruktkroppar som kan finnas på angripna kottar, döda kvistar och barr. Genom att titta på sporspridningsmönster såg Laura Brodde att sporerna kan spridas relativt korta avstånd med vinden och även med hjälp av nederbörd.
– Jag tittade också på vilka svampsamhällen som fanns i friska och sjuka tallar. Fyra svamparter hittades specifik i frisk tallvävnad, även i frisk vävnad från grenar med tydliga symptom av diplodiasjukan. Det skulle kunna betyda att det finns svampar som kan skydda mot Diplodia. Här kan det finnas en möjlighet till att utveckla biologiska bekämpningmetoder mot sjukdomen.
I ett annat experiment utvecklades ett snabbt och enkelt sätt att producera sporer under laboratorieförhållanden, något som kommer att underlätta framtida forskning om sjukdomen.
– För att skydda skogen mot stressrelaterade skogssjukdomar i samband med klimatförändringarna är det viktigt att vi forskar kring diplodiasjukan och andra sjukdomar som gynnas när träden stressas, säger Laura Brodde.
Laura Brodde, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, laura.brodde@slu.se
Cancerceller, speciellt de celler som bildar aggressiva tumörformer, har på olika sätt förlorat kontrollen och lever i en mycket stressad tillvaro.
För att kunna hantera belastningen kidnappar cancercellerna mekanismer som friska celler använder för att bland annat reglera proteinproduktionen. Utan dessa mekanismer skulle cancercellen dö.
– Vi har nu lyckats hejda cancercellernas kidnappning genom att föra in en specialutvecklad molekyl i cellerna som blockerar en av dessa kidnappade försvarsvägar hos cancercellerna. Det gör att cancern tar död på sig själv, säger Leif Eriksson som är professor i fysikalisk kemi vid Göteborgs universitet.
Med hjälp av superdatorer och avancerade simuleringar har forskarna tagit fram en variant av molekylen som även kan ta sig genom blod-hjärnbarriären som skyddar hjärnvävnaden.
Hopp om behandling av glioblastom
Forskarnas framsteg gäller hjärntumörer av typen glioblastom. De utgör cirka 45 procent av alla tumörer i hjärnan och drabbar cirka 400 personer i Sverige varje år.
Prognosen för elakartad glioblastom är i dag mycket dålig. Bara några få procent av patienterna överlever fem år efter diagnos och behandling.
– I dag består cancerbehandlingen av kirurgi, strålning och kemoterapi. Tyvärr lyckas man inte döda samtliga cancerceller och därför återkommer tumören. När den gör det har den ofta både spridit sig och utvecklat resistens, säger Leif Eriksson.
Tar död på cancercellerna
Försöken med den nya metoden har visat mycket lovande resultat, enligt forskarna. De såg att en kombinationsbehandling med den nya substansen och en behandlingsdos med kemoterapi, cellgifter, var tillräckligt för att helt ta död på tumörerna och dessutom förhindra att de kom tillbaka.
Eftersom tumören stressas att självdö försvinner samtliga cancerceller. Vid utförda djurförsök med möss har cancern inte återkommit efter 200 dagar. Vid jämförande försök med endast kemoterapi återkom hjärntumören efter 100 dagar, och då mycket snabbväxande.
– Det här är första gången man har kunnat visa på så tydliga resultat för hjärntumörer, som kan leda till en behandling som helt undviker kirurgi och strålning. Vi har även börjat undersöka användning av våra substanser mot andra aggressiva tumörformer som bukspottskörtelcancer, trippel-negativ bröstcancer och viss levercancer, säger Leif Eriksson.
Det finns andra typer av hjärntumörer som inte utvecklas på samma sätt som glioblastom. För dessa hjärntumörer fungerar inte den här nya metoden.
Inga biverkningar har setts
Dagens behandlingsformer av hjärntumörer har ofta svåra biverkningar.
I behandlingen med den nya substansen har forskarna ännu inte sett några biverkningar. Försöksdjur som behandlades behöll vikten, hade inga uppenbara förändringar i beteende och levern tycks opåverkad. Mer omfattande undersökningar behöver dock göras.
Omfattande celltester har även visat att substansen är icke-toxisk för friska celler även vid mycket höga doser.
Nu fortsätter forskningen på molekylen och fler tester ska göras. Men Leif Eriksson hoppas att det kan gå relativt fort att få ut läkemedlet i klinisk behandling.
– Det beror mycket på om det kommer in finansiering, för att kunna ta de olika stegen så smidigt som möjligt. Om jag tänker optimistiskt så kanske det kan ta fem år. Det är en kort tidsrymd, men samtidigt är glioblastom en nära hundraprocentig dödlig sjukdom, så alla förbättringar i vården innebär stora framsteg, säger Leif Eriksson.
Forskningen har skett i samarbete med National institute for health and medical research i Rennes, Frankrike.
Leif Eriksson, professor i fysikalisk kemi på institutionen för kemi och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet, leif.eriksson@chem.gu.se
Malmö, Trollhättan, Stockholm, Linköping – flera gånger under de senaste åren har kommuner stängt skolor i syfte att minska segregationen.
Men finns belägg för att detta fungerar? Nej, det verkar inte så, enligt forskning från Linköpings universitet. Där har två forskare gjort datasimuleringar för att testa om skolstängningar fungerar, sett till de uttalade syftena.
Exempel: Stockholm
Forskarna gjorde simuleringar för de 249 grundskolor som fanns i Stockholm år 2017. De undersökte följande: Hur skulle stängningen av en skola påverka elevsammansättningen på de kvarvarande? Och skulle segregationen i staden minska?
Stockholms grundskoleelever delades upp i två grupper i studien: De som hade minst en förälder född i Sverige (majoriteten) och de vars båda föräldrar hade fötts utomlands (minoriteten). På så sätt fick forskarna ett mått på segregationen för varje skola.
Flyttade två kilometer
I simuleringen förflyttades elever till skolor inom två kilometers radie från den skola som hade stängts. Detta eftersom data visar att elever och föräldrar helst väljer en skola nära hemmet och med elever som liknar dem själva. Och den som inte gör ett aktivt val placeras på närmaste kommunala skola.
Avgörande för hur en skolstängning påverkar segregationen blir således hur sammansättningen av elever ser ut på skolorna nära den nedlagda skolan.
Bara ett lyckat scenario
Resultatet av simuleringen visar att segregationen oftast inte minskar efter en skolstängning. I några scenarier ökar den, till och med.
Bara i ett fall uppnås målet om minskad segregation: om man stänger en stor skola där de flesta elever är från majoritetsbefolkningen.
– Och det kommer inte att hända. Om en skola fungerar är det svårt att motivera en stängning, säger Selcan Mutgan, postdoktor vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling vid Linköpings universitet.
Kruxet är bostadssegregation
Haken är att det finns ett samband mellan skolsegregation och bostadssegregation. Om elever och föräldrar inte kan välja en skola med annan elevsammansättning i närområdet kommer problemet med segregation sannolikt att kvarstå.
Som jämförelse prövade forskarna också vad som händer om elever i stället placeras ut slumpvis på skolor över hela staden. Det visade sig vara en något bättre metod för att minska segregationen, enligt simuleringarna.
Resultat som ifrågasätter politiken
– Det här är den första studien som undersöker det här problemet, den första utvärderingen av den här typen av politiska beslut, säger universitetslektorn Eduardo Tapia vid Linköpings universitet.
– Den ifrågasätter hur vettigt det är av beslutsfattarna att genomföra sådana här åtgärder.
Fler studier på gång
Datasimuleringarna säger inget om effekterna av en skolstängning på längre sikt, till exempel om elever som fördelats slumpvis i slutändan stannar kvar på sin nya skola eller om majoritetselever väljer att byta skola när det kommer fler minoritetselever.
Det planerar forskarna att titta närmare på genom nya, utvidgade, simuleringar.
Selcan Mutgan, postdoktor vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings universitet selcan.mutgan@liu.se
Metoden går ut på att sekvensera så kallat budbärar-RNA som bakterierna bryter ner i samband med att de tillverkar proteiner. Dessa mätningar skvallrar om hur bakterierna påverkas när de utsätts för olika miljöfaktorer, som antibiotikabehandling eller annan typ av stress.
Resultat efter fem minuter
Forskarna har testat metoden på totalt 96 bakteriearter från olika stammar i prover från avföring och vagina, men också bakterier i jord. Efter fem minuter kunde forskarna se om bakterierna svarade på en antibiotikabehandling eller inte.
Forskaren Vicent Pelechano vid Karolinska institutet har nu tillsammans med forskarkollegor startat ett bolag i hopp om att utveckla ett snabbtest för vården. Ett sådant skulle i bästa fall kunna minska onödig antibiotikaanvändning och leda till att rätt läkemedel ges med en gång.
– Dagens metoder för att testa antibiotikaresistens kan ta flera timmar eller till och med dagar, men ofta behöver behandling sättas in snabbade än så för att undvika allvarliga konsekvenser för patienten. Därför ges ofta bredspektrumantibiotika som ökar risken för resistensutveckling.
Kan användas i forskning
Förutom att mäta antibiotikaresistens kan metoden användas inom forskningen, enligt forskarna bakom den aktuella studien. Metoden kan öka förståelsen för hur bakterier hanterar stress och hur de interagerar med varandra och med sina värdar.
Vicent Pelechano, institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet vicente.pelechano.garcia@ki.se
I ett labb på Chalmers har forskare gjort en studie där försökspersoner utfört koncentrationstester med bakgrundsljud av trafikbuller. De fick i uppgift att titta på en datorskärm och reagera på vissa bokstäver och efteråt skatta sin upplevda arbetsbelastning.
Studien visar att försökspersonerna fick betydligt sämre resultat på prestationstestet med trafikbuller i bakgrunden. De upplevde även arbetsuppgiften som svårare att genomföra.
– Det som är unikt med studien är att man kunnat påvisa försämrad prestation vid bullerpåverkan vid så låg ljudstyrka som 40 decibel, vilket exempelvis motsvarar vanlig bakgrundsljudnivå i kontorsmiljö eller i ett kök, säger Leon Müller forskare vid avdelningen för teknisk akustik vid Chalmers tekniska högskola.
Bakgrundsljudet bestod av två olika ljudsekvenser som simulerade en lastbil som kör förbi på tio respektive femtio meters avstånd. Båda sekvenserna hade ställts in så att de gav en toppljudstyrka på 40 decibel i rummet.
– Sekvensen som simulerar ljud från det närmare avståndet, alltså där ljudnivån förändras kraftigt medan ett fordon kör förbi, upplevdes oftast som mer störande av försökspersonerna. Det har att göra med att trafik på längre avstånd generellt upplevs som en mer konstant ljudbild, säger Leon Müller.
Bostäder byggs närmare trafikleder
De nya resultaten förstärker en redan problematisk bild av hur trafikbuller påverkar hur vi mår och hur vi presterar, menar forskarna. Under senare år har nämligen avståndet mellan trafikleder och nybyggda bostäder i svenska städer tillåtits krympa – en trend som också kan ses internationellt.
Chalmersprofessorn Wolfgang Kropp, som forskat om trafikbuller under många år, menar att uppluckringen av byggregler har lett till att problemen förvärrats.
– För att få bukt med bostadsbristen fattades 2015 och 2017 beslut för att förenkla och göra planprocesser mer likvärdiga över landet. Dåvarande bullerkrav sänktes eftersom de sågs som ett hinder för de 100 000 bostäder man ville bygga, och effekten av det är att vi nu bygger invid tungt trafikerade trafikleder utan att man tagit tag i trafikbullerproblematiken, säger Wolfgang Kropp.
I regelverken utgår man, lite förenklat, från medelnivån på buller utomhus över en 24-timmarsperiod, vilket inte fångar in enskilda passager.
Forskning tyder också på att de lågfrekventa topparna i bullret inomhus, som inte heller fångas in av nuvarande regler, är svåra att undgå och dessutom upplevs mer störande och därmed påverkar hälsan.
Sänkt fart för fordon kan ge ökad bullerexponering
I en annan studie har modelleringar gjorts av lågfrekvent ljud som visar att det framför allt är tung trafik i låg hastighet som ger upphov till lågfrekvent buller. Detta är svårt att få bukt med – trots bra isolering, täta fönster och att hus byggts i enlighet med byggnormer samt riktvärden för buller.
– Beräkningarna på olika typer av fasader visar att det är svårt att åstadkomma goda inomhusljudmiljöer nära trafikerade vägar. Att sänka hastigheten är heller inte någon lösning eftersom beräkningar visar att bullerexponeringen inomhus rent av kan öka när körhastigheten är nedsatt, säger Jens Forssén, biträdande professor i teknisk akustik på Chalmers.
Ljudmiljö sent i planprocess
Han anser att buller och ljudmiljö är faktorer som ofta kommer in för sent i planprocessen, vilket gör att man går miste om fördelar man kunnat få om man från början planerat för att nyttja platsen så bra som möjligt ur ett bullerperspektiv.
Forskarna är också eniga om att det som skulle ge bäst effekt vore att undvika att förtäta på platser där trafikbuller får för stor påverkan på hälsa och välmående.
Labbmiljön ser ut som ett vardagsrum men bakom takpanel och fönster döljer sig ett avancerat högtalarsystem som simulerar olika ljud, till exempel från vägtrafik. Bild: Chalmers
Så gick testerna till
Testerna utfördes genom att 42 försökspersoner fick utföra ett så kallat kontinuerligt prestationstest under respektive ljudsekvens.
De besvarade också ett frågeformulär som används för att visa den subjektiva arbetsbelastningen en person upplever medan en uppgift utförs.
Försökspersonerna poängsatte den upplevda arbetsbelastningen utifrån sex olika dimensioner: upplevd mental arbetsinsats, fysisk arbetsinsats, tidspress, ansträngning, prestation samt frustrationsnivå.
Leon Müller, doktorand vid avdelningen för teknisk akustik, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik vid Chalmers tekniska högskola, leon.mueller@chalmers.se
Wolfgang Kropp, professor i teknisk akustik, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik vid Chalmers tekniska högskola, wolfgang.kropp@chalmers.se
Jens Forssén, biträdande professor vid avdelningen för teknisk akustik, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik vid Chalmers tekniska högskola, jens.forssen@chalmers.se
Medicinska åldersbedömningar görs när myndigheter inte kan fastställa en persons ålder. Det handlar främst om asylärenden. Rättsmedicinalverkets experter utför åldersbedömningar genom att undersöka människors knän och visdomständer.
I bedömningen tittar experterna på röntgenbilder av visdomständerna i nedre käken och granskar huruvida en tand är färdigutvecklad i roten eller inte.
En tand kan ha uppnått olika stadier som i sin tur kan kopplas till en viss ålder. Ett visst stadium motsvarar en helt färdigutvecklad rot på visdomstanden. Detta har använts som ett tecken på att en person är minst 18 år gammal.
Flera svårigheter i metoden
Nu har forskare, i en studie, gått igenom ett stort antal vetenskapliga artiklar för att undersöka det vetenskapliga stödet för ”visdomstand-metoden”. Gunilla Klingberg, professor i barn- och ungdomstandvård vid Malmö universitet, säger att forskarna har sett flera svårigheter i metoden.
– Det handlar om hur man tagit röntgenbilden, om rotspetsen är optimalt avbildad i röntgenbilden och att ha respekt och förståelse för att vi växer och utvecklas olika beroende på både genetiska faktorer och miljöfaktorer.
Frågetecken i forskningen
I de studier som forskarna har granskat finns också oklarheter, fortsätter Gunilla Klingberg. Det handlar exempelvis om urvalet av personer i studierna, deras åldersfördelning och huruvida den som granskat bilderna har vetat något om personens identitet, ålder och kön.
– Ofta baseras studierna på befintligt journalmaterial och i publikationerna har man inte beskrivit varför personerna har röntgats eller om man gjort en identitetskontroll, det vill säga dokumenterat att man vet vem man röntgar. Allt detta påverkar tillförlitligheten, säger Gunilla Klingberg.
Vetenskapligt stöd saknas
Genomgången baseras på en litteratursökning där forskarna granskade 2101 vetenskapliga publikationer. Granskningen gjordes enligt en mall för att säkerställa att alla publikationer bedömdes av två personer. Det fanns även tydliga kriterier för bedömningar av studiedesign och kvalitetsaspekter.
Genom kvalitetsgranskningen identifierades slutligen 15 artiklar som bedömdes ha tillräcklig kvalitet för att kunna analyseras vidare. Studierna var dock för olika för att tillsammans kunna bygga upp ett vetenskapligt stöd, säger Gunilla Klingberg.
– Studiens resultat blir därför att det i dagsläget inte finns ett vetenskapligt stöd för att bedöma om en person är över eller under 18 år baserat på om visdomstandens rot är helt färdigutvecklad.
Mer och bättre forskning krävs
Att bedöma ålder hos en person där den korrekta åldern inte är känd är mycket svårt. Fler och bättre studier behövs, säger Gunilla Klingberg.
– Det är också önskvärt att kombinera bedömning av både visdomständer och knän, eventuellt fler aspekter på tillväxt hos samma personer i sådana studier.
De flesta människor infekteras av Epstein-Barrviruset, eller EBV, tidigt i livet. Viruset stannar sedan kvar i kroppen, men orsakar oftast inga symtom.
Kopplingen mellan EBV och den neurologiska sjukdomen multipel skleros, MS, upptäcktes för många år sedan och har förbryllat forskare sedan dess.
Förra året kom två studier som ytterligare stärker beläggen för att EBV-infektion föregår MS och att antikroppar mot viruset kan vara inblandade. Men de molekylära mekanismerna verkar variera mellan patienter och är fortfarande till stora delar okända.
– MS är en otroligt komplex sjukdom men vår studie bidrar med en viktig pusselbit som kan förklara varför en del människor utvecklar sjukdomen. Vi har upptäckt att vissa antikroppar mot Epstein-Barr-viruset, som normalt bekämpar infektionen, av misstag kan rikta sig mot hjärnan och ryggmärgen och orsaka skada, säger forskaren Olivia Thomas vid Karolinska institutet.
Fakta: Epstein-Barrvirus
Herpesviruset EBV är ett av de vanligast förekommande virusen bland människor. Över 90 procent av världens befolkning är infekterade med EBV och bär viruset livet ut som en vilande infektion som ofta inte ger symtom. De flesta människor infekteras som barn med få eller inga symtom, men hos unga vuxna orsakar viruset ofta körtelfeber, även kallad kyssjuka.
Felriktade antikroppar
I en ny studie vid Karolinska institutet har forskare analyserat blodprover från mer än 700 patienter med MS och 700 friska personer.
De upptäckte att antikroppar som binder till ett visst protein i Epstein-Barrviruset, EBNA1, också kan binda till ett liknande protein i hjärnan och ryggmärgen som kallas CRYAB, vars roll är att förhindra att proteiner klumpar ihop sig under den cellstress som kan uppstå vid exempelvis inflammation.
Nervsystemet skadas
Dessa felriktade antikroppar kan skada nervsystemet och orsaka MS-symtom som problem med balans, rörlighet och trötthet. Antikropparna sågs hos cirka 23 procent av MS-patienterna och sju procent av kontrollpersonerna.
– Detta visar att antikroppssvaret inte krävs för att utveckla MS men att det kan vara en bidragande faktor hos upp till en fjärdedel av patienterna. Resultaten belyser den stora variationen mellan olika patienter och behovet av mer individanpassad behandling. Dagens behandlingar är effektiva för att minska återfall i MS, men tyvärr finns ingen behandling som förhindrar att sjukdomen fortskrider, säger Olivia Thomas.
T-celler kan vara inblandade
Forskarna fann även att det sannolikt finns en liknande samband hos immunsystemets T-celler.
– Vi kommer nu gå vidare och undersöka i detalj hur T-celler bekämpar EBV-infektion samt hur de kan skada nervsystemet vid multipel skleros och bidra till att sjukdomen fortskrider, säger forskaren Mattias Bronge vid Karolinska institutet.
Olivia Thomas, postdoktor vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, olivia.thomas@ki.se
I de flesta galaxers centrum finns ett supermassivt svart hål. Förutom att fånga in materia kan svarta hål också kasta ut materia, långt bort från den galax där de befinner sig. Hur denna process går till har länge varit ett mysterium.
Den nya bild som har publicerats, och som bland andra Chalmers-forskare ligger bakom, visar just detta för första gången. Den visar hur början på jetstrålen är sammankopplad med det material som kretsar kring ett supermassivt svart hål.
Som 6,5 miljarder solar
Det som syns på bilden sker i galaxen Messier 87 som ligger relativt nära vår galax Vintergatan, på 55 miljoner ljusårs avstånd. Det svarta hålet har en massa som är lika stor som 6,5 miljarder solar.
Tidigare observationer har visat både området nära det svarta hålet och jetstrålen, men detta är första gången man kan se båda objekt tillsammans.
Till vänster syns det svarta hålet. Bild: R.-S. Lu (SHAO), E. Ros (MPIfR), S. Dagnello (NRAO/AUI/NSF), eso.org.
På bilden ses strålen när den lämnar skuggan av det svarta hålet. När materia kretsar kring hålet värms det upp och sänder ut ljus. Det svarta hålet kröker och fångar in en del av detta ljus och bildar på så sätt en lysande ring kring hålet som kan ses från jorden. Det mörka området i ringens mitt är skuggan av det svarta hålet, som
första gången avbildades 2017.
Galaxen Messier 87. Bild: ESO.
Virtuellt teleskop
Bilden togs med hjälp av ett nätverk av radioteleskop i världen där 20-meters teleskopet vid Onsala rymdobservatorium i Sverige ingår. Genom att bilda ett virtuellt teleskop lika stort som jorden kunde nätverket urskilja mycket små detaljer i området runt det svarta hålet.
En illustration av hur det svarta hålet samt en jetstråle skulle kunna se ut. Bild: S. Dagnello (NRAO/AUI/NSF).
Det svarta hålet i Messier 87 var det första som någonsin avbildats av något teleskop, säger Jun Yang vid Onsala rymdobservatorium och Chalmers. Han är en av tre Chalmers-astronomer i den grupp som står bakom den nya bilden.
– Nu har vi en ny bild av detta svarta hål och dess omgivning, tagen i ljus av en annan våglängd, med ett annat teleskopnätverk – i vilket vårt eget teleskop i Onsala också ingår. Det är oerhört spännande att vara en del av ett globalt projekt som bryter ny mark på det här sättet.
Ett av rymdens mest mystiska områden
Framtida observationer med detta teleskopnätverk kommer att avslöja mer om hur supermassiva svarta hål kan kasta ut energirika jetstrålar.
– Vi planerar att observera området runt det svarta hålet i centrum av M87 vid olika radiovåglängder för att studera emissionen från jetstrålen ytterligare, säger Eduardo Ros från Max Planckinstitutet för radioastronomi.
– De kommande åren blir spännande eftersom vi kommer att lära oss mer om vad som händer nära ett av universums mest mystiska områden.
I många delar av världen hålls suggor instängda i betongbås under tiden de är dräktiga. Det framkallar stress hos djuret och många grisar utvecklar därför ett repetitivt, eller stereotypt, beteende. Repetitiva beteenden är vanliga hos tamdjur som inte har bra levnadsförhållanden.
Vad är ett repetitivt beteende?
Ett repetitivt beteende eller ”stereotypi” är ett beteende utan tydligt mål eller fokus. I det vilda ser man inte sådana beteenden hos djur utan det utvecklas hos djur i fångenskap till följd av miljön de hålls i. Exempel på sådana beteenden kan vara:
Hästar: Biter på krubban eller sveper med sitt huvud från sida till sida (så kallad vävning),
Nötkreatur: Rullar med tungan
Grisar: Tuggar eller slickar på rör eller tuggar rakt ut i luften
Hundar: Jagar sin svans, slickar sig på benen
Katter: Suger på tyg (så kallad wool sucking/ullsugning), överdrivet slickande
I den nya studien har forskarna undersökt hur en dräktig suggas miljö påverkar hjärnan hos hennes avkomma. De undersökte också om en stressad suggas stereotypa beteende påverkar kultingarnas hjärnor.
30 suggor i betongbås
Studien utfördes i Brasilien, av forskare från bland annat Uppsala universitet. Den inkluderade 30 suggor som alla hölls i betongbås enligt konventionell uppfödningsstandard i landet.
90 dagar in i dräktigheten flyttades hälften av suggorna till en berikad miljö med hö som dagligen byttes. Resten av suggorna fick stanna i betongbåsen där de levde direkt på golvet. En del, men inte alla, av dessa suggor utvecklade ett stereotypt beteende. Efteråt genomfördes epigenetiska analyser på 18 av griskultingarna.
Det är en epigenetisk förändring
En epigenetisk förändring är en förändring av arvsmassan som inte förändrar den genetiska koden. Epigenetiska förändringar handlar i stället om vilka gener som är på- och avslagna, och när de är det. Förändringar kan ske till följd av omständigheter i den yttre miljön, som mat, livsstil och miljöfaktorer.
Källa: Uppsala universitet
Känslor, lärande och minne kan påverkas
Forskarna såg epigenetiska förändringar i hjärnorna hos de kultingar vars mödrar hade varit kvar i den torftigaste miljön under hela dräktighetstiden. Förändringar fanns i de delar av hjärnan som relaterar till känslor, lärande, minne och stressrespons, som amygdala, hippocampus och prefrontala cortex.
Medan epigenomet i hippocampus och prefrontala cortex främst påverkades av moderns miljö var amygdalans epigenom närmast kopplat till suggans stereotypa beteende.
Visar behov av bättre djurhållning
Undermålig miljö och stereotypiskt beteende under dräktigheten kan alltså få varierande effekter på olika delar av hjärnan under avkommans utveckling.
− Det är intressant att se att dessa effekter verkar förmedlas via epigenetisk programmering, säger Carlos Guerrero-Bosagna, universitetslektor vid institutionen för organismbiologi vid Uppsala universitet.
Studien visar också på behovet av bättre djurhållning globalt, menar Carlos Guerrero-Bosagna.
− I studien kunde vi se att redan en liten förbättring kan ha en märkbar effekt. Sverige har en mycket bättre standard för grisar jämfört med resten av världen, men Sverige utgör en mycket liten del av den globala grisproduktionen som leds av Kina och USA.
En studie vid Göteborgs universitet visar vikten av fysisk aktivitet för att skydda hjärnan.
Studien bygger på data från nästan 700 personer som vårdats för hjärnblödning på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg under perioden 2014-2019.
Även om orsakssamband inte kan visas är fynden tydliga. Patienter som rapporterade att de hade varit regelbundet fysiskt aktiva före sin hjärnblödning hade storleksmässigt mindre blödningar jämfört med dem som hade varit inaktiva.
Till fysiskt aktiva räknades de som utövade åtminstone lätt fysisk aktivitet som till exempel promenader, cykling, simning, trädgårdsarbete eller dans under minst fyra timmar per vecka.
– Vi fann att regelbundet fysiskt aktiva personer i genomsnitt hade 50 procent mindre blödningsvolymer vid ankomst till sjukhus. Ett liknande samband har man tidigare sett i djurstudier men det är aldrig undersökt för människor, säger Adam Viktorisson som är doktorand inom klinisk neurovetenskap på Sahlgrenska akademin.
Studien visade också att skillnaden i blödningsvolym var betydande oavsett var i storhjärnan den uppstått. Fysiskt aktiva hade mindre blödningar i både djupa delar av hjärnan, som ofta uppstår till följd av högt blodtryck, och ytliga delar som är kopplade till hög ålder och demenssjukdom.
Promenader, simning, cykling och trädgårdsarbete är exempel på lätt fysisk aktivitet som gör skillnad för hälsan.
Bättre förståelse av hjärnblödningar
Hjärnblödningar är den farligaste typen av stroke och kan leda till livshotande tillstånd. Risken för allvarliga konsekvenser vid hjärnblödning ökar med blödningens storlek.
– Vid stora intracerebrala blödningar föreligger risk att trycket i skallen blir mycket högt och att personen därmed dör, säger Thomas Skoglund, docent i neurokirurgi på Göteborgs universitet.
Mer om hjärnblödningar och studiens resultat
Intracerebral blödning innebär att blod läcker ut från skadade blodkärl inuti hjärnan och bildar en blodpool i hjärnvävnaden. Man skiljer ofta på blödningar i de inre delarna av hjärnvävnaden, djupa hjärnblödningar, och blödningar i anslutning till hjärnbarken, ytliga hjärnblödningar.
Studien visar att vid djupa hjärnblödningar var blödningsvolymen i snitt 5,9 milliliter för fysisk aktiva jämfört med 11,7 för patienter som inte var aktiva. Motsvarande vid ytliga blödningar var 15,1 respektive 30,3 milliliter.
Alla som kommer till sjukhus med misstänkt hjärnblödning genomgår skiktröntgen av hjärnan. Beroende på blödningens storlek och lokalisering i hjärnan kan neurokirurgi bli nödvändigt. Oftast används dock läkemedel och andra icke-kirurgiska metoder för att hantera symtom och stödja återhämtning.
Studien öppnar för möjligheter till fortsatt forskning om hjärnblödningar och fysisk aktivitet, enligt Katharina Stibrant Sunnerhagen som är professor i rehabiliteringsmedicin på Göteborgs universitet.
– Vi hoppas att resultaten kan bidra till en bättre förståelse av hjärnblödningar och dess förebyggande, säger hon.
Adam Viktorisson, doktorand inom klinisk neurovetenskap på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och AT-läkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset, adam.viktorisson@gu.se
Katharina Stibrant Sunnerhagen, professor i rehabiliteringsmedicin på Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset, ks.sunnerhagen@neuro.gu.se
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
