Att nervsystemet i människor och andra djur skickar elektriska impulser känner de flesta till. Men har även växter elektriska signaler, trots att de saknar nervsystem? Jo, även i växter förekommer elektrisk signalering som uppstår som svar på beröring och faktorer som stressar växten, till exempel skador från växtätande djur och angrepp på rötterna.
Till skillnad från djur som kan flytta sig för att komma undan, är växter tvungna att klara av stressande förhållanden på platsen där de växer.
– I dag finns ett stort behov att utveckla växter som är mer motståndskraftiga mot stress för att vi ska kunna odla mat och ha friska skogar även i framtiden. Därför är det är viktigt att vi förstår hur växter reagerar på stress och jag tror att den här nya tekniken kan bidra till den forskningen, säger forskaren Eleni Stavrinidou vid Linköpings universitet.
Hos en del växter har elektriska signaler också visat sig vara kopplade till snabba rörelser. Den köttätande växten Venusfälla används av forskare som modellsystem för snabb signalering i växter.
På insidan av Venusfällans gap sitter små känselhår. När ett hår böjs, exempelvis av en insekt, kan det leda till att fällan smäller igen. Infångade djur bryts sedan ner av ett enzym i fällan och växten tar upp näringen. Men för att fällan ska stängas behövs att känselhår berörs två gånger inom cirka 30 sekunder. På så sätt kan växten spara energi genom att inte slå igen varenda gång ett hår stimuleras av annat än potentiella bytesdjur.
Elektrisk signalering i levande organismer
Elektrisk signalering i levande organismer bygger på att det finns en spänningsskillnad mellan cellers insida och miljön utanför. Spänningsskillnaden skapas av att joner, som är elektriskt laddade atomer, flyttas över cellmembranet. När något triggar i gång en signal – exempelvis mekanisk stimulering i form av att ett känselhår böjs – flödar joner mycket snabbt genom cellmembranet. Den snabba förändringen i spänningsskillnad ger upphov till en impuls som sedan sprids vidare.
I den aktuella studien demonstrerar forskare en multielektrod-teknologi, som de använt för att undersöka hur den elektriska signalen uppstår och sprids i Venusfälla.
Det nyutvecklade mätinstrumentet består av en mycket tunn film med elektroder i. Eftersom den är ungefär lika tunn som plastfolie som används för att täcka livsmedel, kan den följa formen på utsidan av växtens bladflikar.
Venusfällan lyhörd för beröring
Forskarna petade på ett känselhår och mätte med hjälp av runt 30 elektroder signalen som uppstod i bladet. De filmade också växtens rörelser så att de kunde korrelera den elektriska signalen med Venusfällans stängning.
Forskarna Abdul Manan Dar och Eleni Stavrinidou visar hur multielektrodstekniken kan användas för att undersöka hur elektriska signaler uppstår och sprids i växten Venusfälla. Bild: Thor Balkhed
Tidigare forskning har oftast använt endast en mätpunkt, men då inte kunnat avgöra var signalen uppstår och inte heller i vilka riktningar den fortplantar sig.
– Nu kan vi med säkerhet säga att den elektriska signalen kommer från Venusfällans känselhår. Med vår teknologi ser vi också att signalen framför allt sprider sig radiellt från håret utan någon tydlig riktning, säger Eleni Stavrinidou.
Öppnar för nya möjligheter
Den nya mättekniken låter också forskarna upptäcka ny information. Eftersom de kunde mäta signaler från hela fällan såg de att det ibland uppstår signaler spontant och att dessa kommer från känselhår som inte har stimulerats.
– Det är mycket intressant och vi vet ännu inte varför det händer och vad funktionen är. En av de viktigaste sakerna med den här studien är att vi visar att bioelektroniska tekniker, som används mycket inom neurovetenskaplig forskning, också kan tillämpas direkt i forskning om växtfysiologi. Det öppnar upp möjligheter att göra nya upptäckter, säger Eleni Stavrinidou.
Den nya tekniken har utvecklats av forskare vid Linköpings universitet i samarbete med forskare vid Columbia University, som använder teknologin för neurovetenskapliga undersökningar i djur.
Eleni Stavrinidou, universitetslektor på institutionen för teknik och naturvetenskap vid Linköpings universitet, eleni.stavrinidou@liu.se
Fästingarna är som mest aktiva under våren och försommaren med en andra topp i slutet av sommaren. Men det har kommit även rapporter om fästingar på djur under vintern. Forskare har därför undersökt vanliga fästingar under vintertid.
– Såvitt vi vet har inte vinteraktiviteten undersökts vetenskapligt tidigare. Vi ville se om fästingarna kunde hitta värdar och suga blod även på vintern och hur det påverkades av vädret, säger forskaren Petter Kjellande vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Rådjur kontrollerades flera gånger
Forskarna studerade fästingar hos rådjur under tre vintrar i Grimsö utanför Lindesberg och Bogesund i Stockholms skärgård. I studien fångade forskarna in vilda rådjur vid flera tillfällen under perioden december- februari.
Vid första fångsten undersöktes rådjuren och fästingar plockades bort. Då visste forskarna att om de hittade nya fästingar vid nästa fångst någon vecka senare måste de ha tillkommit sedan förra tillfället.
De kopplade därefter de nya fästingarnas förekomst på rådjuren till olika vädervariabler som snödjup, nederbörd och temperatur.
Klarar låga temperaturer
Det visade sig att flera rådjur hade fått nya fästingar trots att utomhustemperaturen var under fem plusgrader.
– Det kunde till och med vara under 0 grader i området den dagen fästingen hittade rådjuret och började suga blod. Men den verkliga temperaturen exakt på den plats där rådjur och fästing hittade varandra kan vi inte veta, där var det kanske inte lika kallt som SMHI:s väderstation anger, säger Petter Kjellander.
I Bogesund hittades fästingar på hälften till var tredje rådjur, det varierade lite mellan de olika vintrarna. I Grimsö var det inte alls lika vanligt med fästingar på vintern även om det förekom i några fall.
Varmare vintrar kan ge fler fästingar
Det som framför allt påverkade fästingarnas aktivitet var temperatur. Sannolikhet att hitta vinteraktiva fästingar var högre om det var en varmare dag.
– Men det är inte säkert att fästingarna sitter i vegetationen och väntar på att en lämplig värd ska gå förbi som de gör på sommaren. Det kan vara så att de finns där rådjuren vilar för natten och aktiveras av rådjurens lukt och värme. För varje enskild fästing är det ett lotteri att faktiskt hitta ett värddjur – och kanske är de beredda att chansa, även om det är kallt, säger Petter Kjellander.
Han konstaterar att beteendet kan leda till att fästingpopulationen förökningstakt påverkas något. De kan bli ännu fler.
– Om vintrarna blir mildare blir beteendet sannolikt vanligare, säger Petter Kjellander.
Påverkar troligen inte sjukdomar
Nästa steg i forskningen är att undersöka vilka virus och bakterier vinteraktiva fästingar bär på.
Petter Kjellander tror inte att vinteraktiviteten har någon större betydelse för spridningen av sjukdomar, så länge det inte blir ännu vanligare. Sjukvården bör dock vara medveten om att patienter kan drabbas av fästingburna sjukdomar som borrelia och TBE även under vintertid.
Studien är ett samarbete mellan SLU Grimsö forskningsstation, Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, och Linköpings universitet.
När örat utsätts för högt ljud, till exempel vid en konsert eller vistelse i en bullrig miljö, kan hörseln försämras tillfälligt. Om exponeringen för högt ljud upprepas många gånger kan hörseln skadas permanent.
Men även om bullerskador är en ledande orsak bakom hörselnedsättning, är de exakta mekanismerna till stor del oklara. Forskning pågår därför för att ta reda på hur skadorna uppstår och om det går att förhindra dem.
Gåtfull signal har förbryllat forskare
I innerörat, eller hörselorganet, finns cirka 15 000 hårceller. När hårcellerna träffas av ljudvågor omvandlar de vibrationerna till elektriska nervsignaler. Signalerna leds till hjärnan som tolkar dem och det är först då vi uppfattar ljudet.
Signalen från hårcellerna består av två delar som kallas AC och DC. AC-signalen ger hjärnan information om ljudets styrka och dess frekvens, det vill säga hur ljust eller mörkt ljudet är.
Men DC-signalen har förblivit något av en gåta. Ända sedan signalen upptäcktes för runt 70 år sedan har forskare frågat sig vilken funktion den har.
När man mäter de elektriska signalerna från hörselorganets hårceller märks DC-signalen genom att den får AC-signalen att skifta en aning – i antingen positiv eller negativ riktning. Olika studier som har försökt karaktärisera DC-signalen har kommit fram till olika resultat när det gäller dess polaritet.
Signalerar hälsostatus till hjärnan
Men en studie vid Linköpings universitet kan nu visa att DC-signalens polaritet ändras från positiv till negativ när hörselorganet har utsatts för skadligt ljud. Signalen kan med andra ord indikera örats hälsostatus.
– Den här signalen verkar kunna vara ett sätt för kroppen att meddela hjärnan om örat är friskt eller inte och på så sätt underlätta hjärnans förmåga att uppfatta svaga ljud. Hjärnan kan förstärka en svag signal från hörselorganet. Om hjärnan får information om att örat inte fungerar normalt behöver den inte lägga kraft på att försöka förbättra signalen för att uppfatta ljud från ett skadat öra, säger forskaren Pierre Hakizimana vid Linköpings universitet.
Förhoppningen är att upptäckten kan bidra till ny forskning om hur DC-signalen skulle kunna användas till att diagnosticera hörselförlust som orsakats av skadligt ljud. Detta har hittills inte kunnat lösas eftersom man inte vetat hur signalen kan tolkas, eller hur den ska kunna isoleras och mätas hos människor på ett tillförlitligt sätt.
I studien framgår också att DC-signalen skapas av kaliumjonkanaler som släpper ut kaliumjoner genom hårcellers membran.
Pierre Hakizimana, förste forskningsingenjör vid institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, Linköpings universitet. pierre.hakizimana@liu.se
Under de senaste 15 åren har dna-forskning bit för bit byggt upp en bild av den europeiska stenålderns historia. Innan jordbruket spred sig till Europa fanns grupper av jägare och samlare i olika delar av Eurasien, som också blandade sig med varandra.
En ny studie visar att blandningen av dessa jägar- och samlarlinjer var starkt kopplad till geografi.
Studien har gjorts av forskare vid Uppsala universitet i samarbete med ett internationellt forskarlag. De har tagit fram nya genetiska data från 56 central- och östeuropeiska individer från stenåldern.
Forskare har studerat genetiska data från européer som levde för ungefär 6000 år sedan. På bilden ses kvarlevorna av en individ vid utgrävningsplatsen Książnice 2 i Polen. Bild: Stanislaw Wilk
Folkgrupper blandades
Flera tidigare dna-studier om Europas förhistoria har också visat att spridningen av jordbruket var starkt kopplad till genflödet från Anatolien i nuvarande Turkiet. Denna grupp skilde sig mycket, både genetiskt och kulturellt, från de europeiska jägar-samlarna.
Jordbruket bredde dock ut sig på olika sätt i olika geografiska områden. Det här ledde till att folkgrupperna blandades på olika sätt i olika delar av Europa.
– Dessa skillnader i blandningen av linjer och kulturer kan berätta för oss om maktförhållandena mellan olika grupper, säger forskaren Tiina Mattila som är populationsgenetiker vid Uppsala universitet.
I studien tittade forskarna också på nära släktingar.
– Gemensamma gravar antas ofta vara familjegravar, men i vår studie var detta inte alltid fallet. Detta visar att redan under stenåldern spelade andra sociala faktorer också en roll i begravnings-praxis, säger Helena Malmström som är arkeogenetiker vid Uppsala universitet.
Del av ett genetiskt pussel
En omfattande bild av stenålderseuropéernas genetiska historia har vuxit fram. Den nya studien lägger ytterligare detaljer till detta pussel.
– Vi kan visa att vissa delar av Europa – som området runt Dnipro-flodens delta – befolkades av en grupp jägare och samlare under många tusen år. Detta trots att många andra delar av Europa förändrade sitt sätt att leva i samband med att nya grupper anlände som producerade mat genom att bruka jorden, säger Mattias Jakobsson, professor i genetik vid Uppsala universitet.
Även låga koncentrationer av luftföroreningar är förknippade med sämre hälsa, och tidigare forskning har hittat ett samband mellan luftföroreningar och demensrisk. Nu har forskare undersökt detta samband.
– Det finns en betydande indirekt effekt av luftföroreningar på demens, säger forskaren Giulia Grande vid Karolinska institutet.
I den nya studien har forskare studerat drygt 2 500 vuxna i upp till tolv år. Deltagarna hade en medelålder på 73 år och bodde i centrala Stockholm.
Deltagarna genomgick kliniska undersökningar och blodprover samt omfattande utvärderingar från läkare, sjuksköterskor och psykologer.
70 procent förhöjd risk
Innan studien inleddes beräknades de årliga genomsnittliga nivåerna av PM2,5 på deltagarnas hemadresser. PM2,5 är en term som används för att beskriva mycket små luftburna partiklar som kan ha negativa hälsoeffekter.
Resultaten visade att mycket små ökningar av PM2,5 innebär en 70 procent förhöjd risk att utveckla demens.
I början av studien tittade forskarna också på nivån av två vitamin B-relaterade aminosyror, homocystein och metionin, i deltagarnas blod.
Forskarna undersökte sedan om dessa aminosyror förändrade risken för demens relaterat till luftföroreningar.
Aminosyror spelar roll
De fann att risken för att utveckla demens delvis berodde på en interaktion mellan luftföroreningar och homocystein respektive metionin.
Den roll som homocystein spelade observerades bara hos deltagare som hade utvecklat hjärt-kärlsjukdomar, medan den skyddande rollen för metionin troligen var oberoende av utvecklingen av hjärt-kärlsjukdomar.
– Dessa aminosyror spelade en roll för att öka eller minska risken för demens orsakad av luftföroreningar. Det tyder på att luftföroreningar påverkar utvecklingen av demens på flera sätt, säger forskaren Debora Rizzuto vid Karolinska Institutet.
Mer forskning behövs
Nästa steg i forskningen är att fortsätta kartlägga mekanismerna bakom luftföroreningar som kan orsaka demens.
– Det är ännu långt kvar, men våra resultat tyder på att flera vägar finns på plats för att fastställa demensrisken kopplad till luftföroreningar och detta understryker behovet av ytterligare forskning om den exakta biologiska mekanismen, säger Giulia Grande.
Studien har gjorts i samarbete mellan forskare vid Karolinska institutet, Danderyds sjukhus och universitetet i Oxford, Storbritannien.
En stor studie som letts av forskare vid Uppsalas och Lunds universitet har tittat på sambanden mellan tarmfloran och uppbyggnaden av fett- och kalkavlagringar i hjärtats artärer.
Studien baserades på analyser av tarmfloran och avbildningar med datortomografi av hjärtat hos nästan 9000 personer utan känd hjärtsjukdom i åldern 50–65 år från Uppsala och Malmö.
– Vi fann att bakterier som är vanliga i munhålan, särskilt olika varianter av streptokocker, är när vi hittar dem i tarmen associerade med ökad förekomst av plack i hjärtats små artärer. Streptokocker är välkända orsaker till lunginflammation och infektioner i halsen, huden och hjärtklaffarna. Vi behöver nu fortsätta undersöka om dessa bakterier också bidrar till utvecklingen av aterosklerotiska* plack och hjärtinfarkt, säger Tove Fall, forskare vid Uppsala universitet.
*Ateroskleros kallas också åderförfettning eller åderförkalkning. Det innebär att fett under lång tid har samlats på insidan av blodkärlen. Det blir då svårare för blodet att passera. Det kan leda till blodproppar som kan orsaka hjärt-kärlsjukdomar. Källa: 1177
Bakterier förknippas med inflammation
Forskargruppen fann också att vissa av de bakteriearter som var kopplade till aterosklerotiska plack samvarierade med nivåerna av samma arter i munnen. Det här undersöktes med hjälp av de avförings- och salivprover som samlats in genom studier i Malmö.
Dessutom var dessa bakterier förknippade med förhöjda inflammationsmarkörer i blodet, även efter att hänsyn tagits till skillnader i kost och medicinering mellan de deltagare som bar på bakterierna och de som inte gjorde det.
– Vi har precis börjat förstå hur människan och bakteriesamhällena i kroppens olika delar påverkar varandra. Vår studie visar en sämre kardiovaskulär hälsa hos bärare av streptokocker i tarmen. Vi behöver nu undersöka om dessa bakterier är viktiga aktörer i utvecklingen av ateroskleros eller om kopplingen kan förklaras av andra faktorer, säger Marju Orho-Melander, forskare vid Lunds universitet.
Mer om bakteriernas genetiska material
De senaste två decenniernas tekniska framsteg har möjliggjort storskalig och djupgående karaktärisering av bakteriefloran i olika miljöer. Detta sker genom avläsning av bakteriernas genetiska material och matchning mot stora databaser. Dessutom har förbättringar av bilddiagnostik gjort det möjligt att upptäcka och mäta tidiga förändringar i hjärtats små kärl.
Den så kallade SCAPIS-studien, Swedish cardiopulmonary bioimage study, utgör en av de största samlingarna i världen av båda dessa typer av data.
Marju Orho-Melander, professor i genetisk epidemiologi vid Lunds universitets diabetescentrum (LUDC) och institutionen för kliniska vetenskaper, Malmö, Lunds universitet, marju.orho-melander@med.lu.se
Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har undersökt tillgången på sork, möss och lämmel i landets olika delar. Den årliga nationella miljöövervakning görs på uppdrag av Naturvårdsverket.
Uppgång för lämlar
Övervakningen av fjällämlar sker i tre svenska fjällområden: Vålådalen/Ljungdalen, Ammarnäs och Stora Sjöfallet.
Sommarens resultat från Stora Sjöfallet visar att antalet fjällämlar är de högsta där sedan år 2011.
– År 2011 var den senaste gången som vi hade ett riktigt lämmelår. Även om det är betydligt färre lämlar i Stora Sjöfallet nu än år 2011 är det antagligen här man har störst chans att se en fjällämmel. Vi påträffade också förvånansvärt många gråsidingar i Stora Sjöfallet, säger Frauke Ecke som är forskare vid SLU.
I Vålådalen/Ljungdalen och i Ammarnäs påträffades inga fjällämlar alls under sommarens fältinventering. Även sorkarna visade sig vara få och allt tyder på att populationerna just nu är på nedgång där. Likaså i Grimsö i Bergslagen och i Vindelnområdet är sorkpopulationerna mycket små.
Gnagare viktig föda för rovdjur
Sorkar och lämlar utgör basföda för till exempel rovfåglar, ugglor och rovdäggdjur. Dålig tillgång på sork och lämlar missgynnar därför arter som lever på smågnagarna. För människan innebär dock låga sorktätheter, framför allt av skogssork, en lägre risk att insjukna i sorkfeber.
– I Vindelnområdet bedriver vi också miljöövervakning av pärlugglor. Där har vi sett att de mycket låga sorktätheterna i norr har resulterat i en låg häckningsframgång för områdets ugglor, säger Frauke Ecke.
Däremot verkar populationerna av sork- och skogsmöss i Skåne befinna sig i en uppgångsfas. Där visade fältinventeringen på förhållandevis många mindre och större skogsmöss och skogssorkar.
Frauke Ecke, universitetslektor vid institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU, frauke.ecke@slu.se
Varje år kallas cirka en miljon kvinnor till mammografiundersökningar i Sverige. De röntgenbilder som tas granskas av två bröstradiologer, som det idag råder stor brist på.
Det har talats mycket om att artificiell intelligens, AI, kan stärka mammografiscreeningen, men hur detta bäst ska genomföras och vad det har för betydelse är fortfarande oklart.
Mammografi upptäcker bröstcancer
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. 2020 fick 7 400 kvinnor diagnosen invasiv bröstcancer i Sverige.
På 1980-talet infördes screening där man med hjälp av mammografi var 18-24 månad genomför röntgenundersökning för att upptäcka bröstcancer.
Närmare en miljon kvinnor kallas varje år till en sådan screening och 60 procent av alla bröstcancerfall upptäcks genom mammografi.
Källa: Socialstyrelsens nationella utvärdering ( juni 2022)
Stor studie undersöker AI vid undersökningar
För att veta säkert vad som händer när radiologer granskar med stöd från AI, behövs framåtblickande, så kallade prospektiva studier, där kvinnor slumpas till AI-stödd screening eller till vanlig screening, något som inte tidigare genomförts.
– I vår studie har vi låtit AI identifiera de undersökningar som har ökad risk för bröstcancer, vilka sedan har granskats av två läkare. Övriga undersökningar har enbart granskats av en läkare. I granskningen har läkaren/läkarna haft hjälp av AI som markerat misstänkta fynd i bilden, säger Kristina Lång som är forskare i diagnostisk radiolog vid Lunds universitet.
I studien ingick drygt 80 000 kvinnor som slumpmässigt fördelades i två grupper. Hälften av kvinnorna ingick i en grupp med AI-stödd screening. Övriga granskades av två radiologer.
– Vi fann att granskning med AI resulterade i 20 procent fler cancerfall, 244 mot 203, än i den grupp där två radiologer bedömde röntgenbilderna, men bara tre fler falska positiva, det vill säga där cancermisstanken försvann efter kompletterande utredning, säger Kristina Lång.
Arbetsbördan minskade för läkarna
Samtidigt minskade arbetsbördan för radiologen med 44 procent. Enligt Kristina Lång granskar en radiolog i snitt 50 mammografiundersökningar på en timme. Det innebär att AI sparade in fem månaders jobb på de 40 000 screeningundersökningarna i gruppen som granskades med AI.
– Studien har genomförts på ett och samma ställe och man behöver nu undersöka om resultaten står sig under andra förutsättningar, exempelvis med andra läkare och med andra AI-algoritmer. Det kan finnas andra tillvägagångssätt att använda AI på i mammografiscreeningen, men även dessa behöver undersökas prospektivt, säger Kristina Lång.
Viktigt att hitta en bra balans
Men hon lyfter fram att screening är komplext. Balansen mellan skada och nytta måste alltid beaktas.
– Bara för att en screeningmetod hittar fler cancrar behöver det nödvändigtvis inte vara en bättre metod. Det gäller att ha en metod som tidigt kan upptäcka de cancrar som är av klinisk betydelse, det vill säga de cancrar som kan växa snabbt och sprida sig, säger hon och fortsätter:
– Detta bör dock inte ske på en bekostnad av för många falskt positiva, vilket kan skapa stor oro. Resultat från vår första analys av AI-stödd screening talar för att det kan leda till ett bättre och mer effektivt screeningprogram, säger Kristina Lång.
Mer om studien
100 000 kvinnor har nu inkluderats i den så kallade MASAI-studien, Mammography Screening with Artificial Intelligence. Studien påbörjades under våren 2021.
Forskargruppens nästa steg är att undersöka mer djupgående vilka typer av cancer som upptäcks med AI-granskning respektive granskning utan AI. Huvudanalysen av studien kommer först ske när de 100 000 kvinnorna i studien har följts i två år för en samlad bedömning av hur många cancrar som har hittats.
Kristina Lång, forskare och docent i diagnostisk radiolog vid Lunds universitet och överläkare vid Unilabs mammomagrifienhet i Malmö, kristina.lang@med.lu.se
Det finns många tusen arter av vilda bin i världen. Bara i Sverige finns några hundra arter, och flera av dem pollinerar odlade grödor. När de gör det kan de skadas av bekämpningsmedel som används för att skydda grödorna från skadeinsekter. Detta är välkänt.
Men forskare vid Lunds universitet hade noterat att honungsbin och neonikotinoidiska insektsbekämpningsmedel* var kraftigt överrepresenterade bland de studier som gjorts. Detta trots att det finns mängder av bekämpningsmedel mot insekter.
*Neonikotinoider används som växtskyddsmedel. Flera verksamma ämnen som ingår i gruppen neonikotinoider har förbjudits inom EU eftersom de innebär risker för pollinerande insekter som till exempel bin.
Oklart hur de allra flesta bin påverkas
Forskarna bestämde sig därför för att ta reda på vad man vet om andra insektsbekämpningsmedel och hur andra sorters bin än honungsbin påverkas.
– Vi gick igenom hundratals artiklar och identifierade skrämmande stora kunskapsluckor. Mest slående tycker jag att det är att vi inte vet någonting alls om hur de allra flesta bin påverkas av insektsbekämpningsmedel, säger Lina Herbertsson som är biolog vid Lunds universitet.
Det var nämligen bara ett fyrtiotal av världens 20 000 arter som fanns representerade i studierna. Men kunskapsbristen handlade även om vilken typ av effekter som undersökts i studierna.
Stör binas beteende
Under de senaste decennierna har forskningen visat att de välstuderade neonikotinoiderna inte främst hotar bin genom att förgifta dem. Snarare verkar de störa binas beteende och biologi, så att bina får svårare att navigera, samla föda och föröka sig. Forskarna upptäckte att denna typ av effekter hade studerats mycket mindre än direkt dödlighet.
– Vi vet att neonikotinoider kan hota bin vid halter som är långt ifrån dödliga, men eftersom så få studier har gjorts om andra ämnen så vet vi i stort sett ingenting om vilka effekter de har vid låga halter. Om man framför allt studerar ett ämnes dödlighet, så finns det risk att man felbedömer andra risker som de utgör för bin.
Andra bekämpningsmedel har ökat
För att värna om bina har EU förbjudit de flesta neonikotinoider i växtskyddsmedel. Därmed har lantbrukets behov av andra insektsbekämpningsmedel ökat.
– Det är anmärkningsvärt hur lite vi vet om hur olika växtskyddsmedel påverkar bin, och det är viktigt att vi är medvetna om dessa kunskapsluckor, säger Lina Herbertsson.
Många bin är hotade
I Sverige finns det 300 arter av vilda bin. Ungefär en tredjedel av dessa har klassats som hotade eller kraftigt minskande, och bekämpningsmedel tros vara en bidragande orsak. Vilda bin är viktiga pollinerare av vilda växter och odlade grödor. Nästan alla grönsaker, frukter och bär, och flera protein- och oljegrödor pollineras av insekter.
Medulloblastom är den vanligaste formen av elakartad hjärntumör hos barn. Den uppstår oftast i lillhjärnan. Även om moderna behandlingar har förbättrat prognosen, och femårsöverlevnaden nu är mer än 70 procent, kan inte alla patienter botas.
Den aggressiva behandlingen orsakar dessutom allvarliga biverkningar som till exempel balansproblem och sämre inlärningsförmåga hos barnen som överlever cancern.
Många studier har utforskat de knappa två procent av människans dna som ger upphov till proteiner, men betydligt mindre är känt om resten av arvsmassan.
I en cancer, som till exempel medulloblastom, uppstår 98 procent av cancermutationerna i de delar av arvsmassan som är minst studerade. Det kan handla om tusentals mutationer, och att skilja de mutationer som driver cancern från de som saknar betydelse är därför svårt.
Delar av oförändrad arvsmassa studeras
För att få en heltäckande bild av vilka mutationer som är viktiga i medulloblastom har forskare använt en ny metod som går ut på att specifikt titta på positioner som bevarats i arvsmassan. Den bygger på antagandet att dna-sekvenser som i däggdjur förblivit oförändrade genom miljontals år av evolution sannolikt har viktiga funktioner.
– I den nya studien har alla mutationer i tumörer från patienter med medulloblastom samkörts med informationen om hur väl varje enskild position i arvsmassan bevarats genom evolutionen. De mutationer som återfinns i områden som knappt förändrats kan antas ha störst betydelse, säger forskaren Ananya Roy vid Uppsala universitet.
Av totalt 200 000 mutationer hos de 145 patienterna i studien hittades sammanlagt 114 mutationer i bevarade positioner i arvsmassan. Många mutationer fanns i gener som inte förut visats vara muterade i cancern, även om tidigare studier hittat olika proteinnivåer hos en del av generna i medulloblastom.
Viktiga mutationer sållas fram
De identifierade mutationerna fanns i dna som innehåller instruktioner som talar om var, när och hur mycket av proteinerna som ska tillverkas. Resultaten kan därför förklara tidigare observationer av förändrade proteinmängder i medulloblastom.
– Vi fokuserade på mutationer i de bäst bevarade positionerna som sannolikt har störst betydelse för reglering av gener. Därmed kunde vi sortera fram de viktigaste mutationerna på ett sätt som annars inte vore möjligt och sedan testa deras funktion, säger forskaren Karin Forsberg-Nilsson vid Uppsala universitet.
Bättre bild av proteinnivåer i cancerceller
Forskarna fann olika mutationer mellan patienter i skilda åldersgrupper och olika undergrupper av medulloblastom. De såg också att mutationerna påverkade genuttrycket i odlade medulloblastomceller.
– Det visar att vår metod fungerar och kan ge en bättre bild av hur dessa mutationer reglerar proteinnivåerna i cancerceller, säger forskaren Kerstin-Lindblad-Toh vid Uppsala universitet.
Odlade cancerceller påverkades av läkemedel
I studien kunde forskarna visa att mutationer som sållats fram med den nya metoden påverkade odlade cancercellers motståndskraft mot läkemedel. Det nya sättet att analysera mutationer skulle därmed kunna ge indikationer på individanpassade läkemedel, så kallad precisionsmedicin.
Det innebär att en patients specifika mutationsmönster används för att välja ut ett läkemedel som påverkar gener som muterats hos just den patienten, något som används i ökande omfattning inom cancervården.
Det bygger dock på att det redan finns ett läkemedel som idag kanske används för en annan sjukdom och som nu kan nyttjas för enstaka individer med cancer som har ”rätt mutation”.
Öppnar för mer individanpassad behandling
De nya fynden kan utöka antalet behandlingsbara mutationer vilket i förlängningen kan leda till fler individanpassade behandlingar som patienter kan erbjudas.
– För att cancermutationsanalyser ska kunna användas för så kallad precisionsmedicinsk behandling behövs mycket genetisk information om varje patient. Eftersom alla barn med hjärntumörer i Sverige numera erbjuds analys med helgenomsekvensering som innebär att tumörens hela arvsmassan kartläggs, finns goda möjligheter framöver att utveckla analyserna så att de kan komma patienterna till godo, säger Karin Forsberg-Nilsson.
Karin Forsberg Nilsson, professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet, karin.nilsson@igp.uu.se
Kerstin Lindblad Toh, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet, kerstin.lindblad-toh@imbim.uu.se
Genom medeltiden och århundradena som följde har klimatet varierat betydligt. Då inträffade inte bara den så kallade Lilla istiden utan också den ”medeltida värmeperioden” då det kan ha varit ovanligt varmt. Den varmare perioden kan tydligt ses i rekonstruerade temperaturer baserade på trädens årsringar.
Dessa rekonstruerade medeltida temperaturer framställs ofta som högre än dagens temperaturer, trots att det inte finns någon känd fysisk förklaring till en sådan exceptionell medeltida värme. Klimatmodeller visar i stället bara måttligt varma temperaturer för den medeltida värmeperioden.
Ny metod tolkar årsringar
Nu har ett internationellt forskarlag använt en ny metod för att mäta och tolka trädens årsringar. Den visar att värmeperioden under medeltiden kan ha överskattats i tidigare studier.
– Tidigare rekonstruktioner är baserade på bredden eller tätheten på trädets årsringar. Båda är väldigt beroende av temperatur, men ibland spelar andra faktorer roll för hur bred eller tät en årsring i trädet blir, säger Kristina Seftigen som är forskare i dendrokronologi* vid Göteborgs universitet.
*Dendrokronologi är en vetenskaplig metod för att tidsbestämma trä utifrån stammens årsringar.
Forskarna har gjort en ny rekonstruktion med hjälp av trädens årsringar, baserad på en särskilt exakt metod för att uttyda temperaturinformation från träd. De nya resultaten stämmer bättre överens med klimatmodellerna och visar att den medeltida värmeperioden var svalare än man tidigare trott – åtminstone i Skandinavien där de studerade träden har vuxit.
Forskarna drar därför slutsatsen att dagens uppvärmning troligen ligger utanför intervallet för naturliga temperatursvängningar under de senaste 1 200 åren.
Celler ger information om klimatet
I studien använde forskarna en ny metod för att mäta cellväggstjockleken på cellerna i årsringarna.
– Varje enskild cell i varje årsring registrerar klimatinformation från tiden då den bildades. Genom att analysera hundratals, ibland tusentals celler per ring, kan vi få väldigt bra information om klimatet, säger forskaren Jesper Björklund vid det schweiziska federala forskningsinstitutet, WSL.
50 miljoner celler uppmätta
För den nya tidsserien mätte forskarna cellväggarna hos 50 miljoner celler. Dessa kommer från 188 levande och bevarade döda tallar av arten Pinus sylvestris från Sverige och Finland. Tillsammans täcker årsringarna en period av 1170 år.
Utifrån dessa mätningar rekonstruerade forskarna sedan sommartemperaturerna i Skandinavien och jämförde dem både med modellsimuleringar av det regionala klimatet och med tidigare rekonstruktioner baserade på årsringarnas täthet.
Oöverträffad uppvärmning
Studien visar att temperaturerna i klimatmodellerna och den nya tidsserien från årsringarna stämmer väl överens.
– Det betyder att det nu finns två oberoende redogörelser för det regionala klimatet som ger bevis för att den medeltida fasen inte var så varm som vi tidigare trott. I stället visar båda att den nuvarande uppvärmningen är oöverträffad, åtminstone under det senaste årtusendet. Det visar tydligt växthusgasutsläppens viktiga roll för de skandinaviska temperaturvariationerna, säger Jesper Björklund.
Kristina Seftigen, forskare i dendrokronologi vid institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet, kristina.seftigen@gvc.gu.se
Jesper Björklund, forskare i dendrokronologi på Schweiziska federala forskningsinstitutet, WSL, jesper.bjoerklund@wsl.ch
Arktiska organismer är väl anpassade till extrema klimatförhållanden och fenologin, det vill säga den säsongsbundna tidtabellen, hos de flesta arter följer noggrant lokala klimatförhållanden.
Långtidsobservationer av fenologin inom högarktiska ekosystem är däremot väldigt sällsynta. Den längsta tidsserien kommer från forskningsstationen Zackenberg på nordöstra Grönland.
Här har forskarna sedan 1996 registrerat tidpunkten för olika händelser i naturen, till exempel när fåglar lägger ägg, växter går i blom och insekter kläcks. Efter ett första decennium rapporterade de extremt snabba förändringar hos växter, insekter och fåglar. Kort sagt höll våren på att inträffa mycket tidigare för de flesta arter i regionen.
Fenologi – naturens egen tidtabell
Fenologi är en botanisk och zoologisk term för hur växter och djur förändras över årstiderna. Det handlar om årligt återkommande faser i naturen, till exempel lövsprickning, blomning, flyttfåglarnas ankomst och avfärd samt djurs vintervila och reproduktion. Källa: Wikipedia
Idag, med tillgång till ytterligare 15 års data, har forskarna upprepat sin analys. De upptäckte att det som de såg i början – det vill säga konsekventa trender mot allt tidigare vårar – hade förvandlats till oregelbunden variation.
Nytt mönster i klimatet
Forskarna förklarar detta mönster med en förändring av klimatförhållandena. Från klara trender mot tidigare vårar ses ett nytt mönster i klimatet, där förhållandena varierar kraftigt från ett år till ett annat.
Men enligt forskaren Niels Martin Schmidt vid Aarhus universitet i Danmark innebär avsaknaden av klara trender i olika organismers tidtabell inte att systemet har blivit stabilt.
– Tvärtom ser vi så stora skillnader i klimatförhållandena från ett år till ett annat att inga fenologiska trender längre är uppenbara. Men det vi också kan notera är att vissa organismer tycks närma sig gränsen för hur mycket de kan justera sin fenologi – och att de därmed inte kan hålla jämna steg med de stora fluktuationerna i framför allt temperatur, säger Niels Martin Schmidt.
Skillnader i lokala snöförhållanden på våren påverkar tidpunkten för flyttfåglarnas häckning i Zackerbergsdalen i nordöstra Grönland. På bilden ses en sandlöpare. Bild: Jeroen Reneerkens
Han menar att forskarnas senaste studie visar att klimatförändringar är mer än ”bara” fortsatt uppvärmning.
– I många ekosystem som Högarktis, är det klimatförändringen som avgör ekosystemets dynamik över tiden, och i slutändan hur detta Högarktis kan klara sig på en förändrad planet.
När blomningen inleds och när pollinatörerna flyger varierar dramatiskt från år till år i Högarktis. Bild: Piotr Lukasik
När arter når sina fenologiska gränser kan de råka i otakt med de klimatiska drivkrafterna, och detta kan i sin tur påverka interaktioner mellan arter.
– Det känsliga samspelet mellan till exempel blommor och pollinatörer är beroende av rätt timing, säger forskaren Tomas Roslin vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och fortsätter:
– På Zackenberg styrs tidpunkten för fenologiska händelser av klimatförhållanden. Men om tidpunkten för olika arter inte svarar på samma sätt på klimatförändringarna, ja då kanske de inte längre uppträder samtidigt. Detta kan vara skadligt för till exempel växtpollinering, som är en av nyckelfunktionerna i de flesta ekosystem.
Studien visar också att långtidsobservationerna av Arktis är värdefulla.
– Endast genom att hålla ett öga på hela arktiska ekosystem kan vi förstå den förödelse som det förändrade klimatet kan orsaka, säger Niels Martin Schmidt Schmidt som är chef för ekosystemövervakningen vid Zackenberg.
Tomas Roslin, professor vid institutionen för ekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala, tomas.roslin@slu.se
Niels Martin Schmidt, professor vid Institute for Ecoscience, Aarhus universitet, nms@ecos.au.dk
En studie har tittat på effekterna av upprepade vaccinationer och så kallad hybridimmunitet mot covid-19 hos särskilt sårbara personer med nedsatt immunförsvar.
Med hybridimmunitet menas det skydd som uppstår efter vaccination i kombination med genomgången infektion.
Resultaten signalerar hur nivåerna av antikroppar mot covid kan byggas upp hos personer med ett i grunden bristfälligt immunförsvar. Detta är ett område där kunskaperna varit begränsade.
Likvärdigt efter tredje dosen
I studien ingick 38 patienter med skrumplever, 36 benmärgstransplanterade, 14 patienter med autoimmun leversjukdom och 20 friska kontrollpersoner. Samtliga patienter vårdades på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, och övervakades för antikroppar mot covid efter sin första, andra och tredje vaccindos.
Ingen av deltagarna hade haft covid-19 före den andra vaccindosen, men mellan dos två och tre fick 31 av deltagarna en mild infektion med covidvarianten omikron.
Likvärdiga nivåer antikroppar efter tre doser
Personerna med bristfälligt immunförsvar på grund av leversjukdom eller genomgången benmärgstransplantation hade fram till tiden efter andra vaccindosen ett sämre skydd än kontrollpersonerna. Efter tredje dosen låg dock grupperna på likvärdiga nivåer av antikroppar.
För alla grupper i studien, oavsett nivå på grundläggande immunförsvar, uppmättes också tio gånger högre antikroppsnivåer efter genomgången covidinfektion, jämfört med de personer som fått sin immunitet genom enbart vaccin.
Oväntat bra skydd hos sårbara
Tre doser av mRNA-vaccin mot covid-19 innebar höga koncentrationer av antikroppar även hos immunförsvagade individer, och hybridimmunitet resulterade i ytterligare förhöjda nivåer.
– Det var oväntat, men mycket glädjande, att de mer sårbara personerna skulle få antikroppsnivåer i paritet med de friska efter tre doser vaccin. Det betonar vikten av att det ofta lönar sig att fortsätta vaccinera även om immunsvaret efter de första doserna varit bristfälligt, säger Martin Lagging som är professor i klinisk virologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Martin Lagging, professor i klinisk virologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, martin.lagging@medfak.gu.se
Älgar är anpassade till kyla. Ett allt varmare klimat får därför konsekvenser för älgarna. Varmare perioder påverkar älgens ämnesomsättning, bland annat.
Flämtar med öppen mun
Till viss del kan älgarna lindra negativa effekter av värme genom att välja sina miljöer. De tillbringar mer tid i vila och söker skugga i skogar och svalka i våtmarker för att sänka sin kroppstemperatur. För påverkade av värmen blir de absolut.
– Älgarna blir värmestressade och måste börja lägga energi på att reglera sin kroppstemperatur redan vid 14 grader och vid drygt 20 grader börjar de flämta med öppen mun för att få ner kroppstemperaturen, säger Sheila Holmes, forskare vid SLU.
Sämre näringsinnehåll påverkar kalvar
I en studie har SLU-forskare undersökt två växter som är vanliga i älgarnas vår- och sommardiet: Mjölkört och blad av glasbjörk. Det visade sig att en torr, varm, sommar ger sämre näringsinnehåll i både mjölkört och björk.
Forskarna kunde se en påverkan på älgkalvarnas vikt vad gällde björk. Den påverkan var dock inte lika stor som den direkta effekten av värmen.
– Resultaten kan hjälpa oss till en bättre förståelse av på vilka olika sätt klimatförändringarna kommer att påverka älgar, men också andra arter anpassade för kallare klimat, säger Sheila Holmes.
Negativa effekter på älgstammen väntas
Efter sommaren 2018 såg forskarna tydliga negativa vädereffekter på älgstammen.
– I år har det varit extremt torrt, men inte lika varmt som år 2018 och våren var dessutom sen och kall, säger Fredrik Widemo, viltforskare vid SLU.
– Vi förväntar oss negativa effekter på älgstammen även i år, men förmodligen inte lika stora som år 2018 såvida inte vädret blir mer extremt.
Så gjordes studien
Som underlag har forskarna använt offentliga väderdata från SMHI, älgkalvars slaktvikt inrapporterade av jaktlag åren 1988‒97 och 2017‒19 samt vegetationsdata från SLU-forskare. Undersökningen gjordes i Norrbotten och i Västerbotten.
Sheila Holmes, forskare vid Institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU sheila.holmes@slu.se
Ett krig skapar trauman och påverkar ett samhälle under en lång tid efter att striderna ebbat ut. För att samhälle ska bli starkt igen krävs ett genomtänkt fredsarbete.
I sin forskning vid Södertörns högskola undersöker Anastasiia Chupis hur olika typer av organisationer i civilsamhället kan engageras i fredsbevarande insatser och återuppbyggnadsinsatser.
Alla behöver vara med
En fredsprocess består av många olika moment och alla grupper i samhället behöver inkluderas, säger Anastasiia Chupis.
− Om inte kvinnor, barn, funktionsnedsatta, ja alla grupper i samhälle, involveras riskerar mycket av fredsarbetet att gå om intet. Det blir bra på papper, men inte i realiteten.
Yrken måste anpassas till ny tid
Fredsarbete och återuppbyggnad kan exempelvis handla om att ge barn och vuxna utbildning i hur de ska känna igen vapenrester och vad de ska göra om de hittar sådant material. Det kan också handla om veta vilken kompetens som behövs i övergången mellan krig och fred. Fredsarbete och återuppbyggnad rymmer många aspekter.
Bild: Marjan Blan, Unsplash.
− Till exempel är det många människor som förlorat möjligheten till arbete och de behöver nya kvalifikationer, hur skapar man rätt förutsättningar för det? Nästan alla yrken måste också anpassas till en ny tid, säger Anastasiia Chupis.
− Lärare måste till exempel lära sig hantera barn med trauma.
Andras erfarenheter är nödvändiga
I sitt avhandlingsarbete intervjuar Anastasiia Chupis företrädare för civilsamhället i Ukraina och kartlägger arbetet, behovet och erfarenheterna.
Behovet av ekonomiskt stöd till civilsamhällets organisationer i Ukraina är visserligen stort. Men något som organisationerna behöver ännu mer, konstaterar hon, är andras erfarenheter. Det finns helt enkelt inte tid att ta fram helt nya arbetsmetoder. Man behöver veta hur andra har gjort och lyckats.
Lagar behöver stiftas utifrån kunskap
Anastasiia Chupis har tidigare, i olika projekt, arbetat med det ukrainska parlamentet.
− Jag såg hur det fanns en brist på vetenskaplig kapacitet för beslutsprocesser, och jag anser att vi behöver hitta närmare samarbeten mellan forskare och myndigheter för att kunna stifta lagar och skapa policys på gedigen kunskap. För att kunna skapa en vision för landet som inkluderar alla människor, säger hon.
Inte längre ett hybridkrig
Resolutioner och policys för hur fredsarbete och återuppbyggnad kan genomföras finns, inte minst från FN och EU. Det finns även nationella planer.
− De är bra, men de måste förankras lokalt och anpassas till de nya förutsättningarna. Det är inte längre ett hybridkrig, det är ett fullskaligt krig. Mycket av den forskning som finns handlar om före detta Jugoslavien, Kaukasus, Transnistrien och olika regioner i Afrika. Och deras förutsättningar var andra än våra, säger Anastasiia Chupis.
Lämnade Ukraina efter attacker
Anastasiia Chupis tillhör en grupp forskare från Ukraina som kom till Södertörns högskola inom ramarna för Östersjöstiftelsens stödprogram för riskutsatta forskare. Hon lämnade Ukraina efter flera omfattande attacker mot landets infrastruktur som gjorde det omöjligt för henne att fortsätta jobba där.
− Det är klart att det är svårt att separera det personliga från forskningen, men jag ser en unik möjlighet att hjälpa mitt land. Man måste ha det strategiska framför sig. Jag är född i ett fritt Ukraina och vill leva i ett modernt, europeiskt, Ukraina, säger Anastasiia Chupis.
Läs mer i närliggande ämnen på Södertörns högskolas sida Perspektiv Öst.
Ansamlingar av proteiner, så kallad plack, ackumuleras naturligt i cellerna under åldrandet. Det är även kopplat till neurodegenerativa sjukdomar som alzheimer, parkinson och Huntingtons sjukdom. Det är dock oklart om placken i sig orsakar sjukdomarna eller inte.
I en studie beskrivs nu en experimentell metod som gör placken mottaglig för påverkan på ett sätt att den i praktiken forslas bort från celler där plack kan göra skada.
Bakom resultaten står forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och forskare vid Max Planck-institutet i Tyskland.
Skadliga plack flyttas
Tekniken prövades i jästceller, som är en etablerad modellorganism, och utökades sedan för användning i mänskliga celler. Enkelt uttryckt tillät tekniken att placken från en cell dirigerades till en annan med hjälp av ett plackbindande protein, vilket gjorde att en cell var fri från plack efter celldelning.
Tillvägagångssättet var effektivt för att hantera plack kopplat till både åldrande och till de dna-påverkade plack som är kopplat till Huntingtons sjukdom. Modercellerna i jäst skyddades från den celldöd som Huntingtonplacken annars hade kunnat orsaka.
– Vad vi vet är detta första gången man kunnat visa att plack rent tekniskt kan exporteras från celler på ett kontrollerat sätt. Andra typer av cellskador skulle också kunna exporteras från celler med anpassade versioner av vårt system, säger forskaren Arthur Fischbach vid Göteborgs universitet.
Kan öka förståelse för sjukdomar
Efterfrågan på behandlingar vid till exempel alzheimer och parkinson ökar i takt med att befolkningen blir allt äldre och fler drabbas av sjukdomarna. Studien öppnar för fortsatt forskning kring den nya metoden.
– Även om vi för närvarande saknar stödjande data, finns det en möjlighet att konceptet kan användas i framtiden som ett potentiellt nytt terapeutiskt tillvägagångssätt för neurodegenerativa sjukdomar, eller åtminstone för att få en bättre förståelse av dem. Med tanke på brådskan finns det en stark efterfrågan på innovativa behandlingar inom detta område, säger Arthur Fischbach.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
