När livsmiljön förändras för vissa arter kan den genetiska variationen, skillnader i arvsmassan, göra det möjligt för dem att anpassa sig till de nya förhållandena, i stället för att dö ut eller behöva migrera till andra miljöer.
Den globala uppvärmningen sätter redan press på många arter i Europa. Särskilt utsatta är arter med populationer vid klimatgränserna för sina utbredningsområden.
Studie har undersökt övervakningen
Arters förmåga att stå emot extrem värme, torka och nya arter som koloniserar deras miljö är därför avgörande för överlevnaden.
En ny studie har undersökt övervakningen av genetisk mångfald i 38 europeiska länder. Fokus har varit groddjur, fåglar, stora rovdjur och skogsträd.
– Generellt ligger övervakning av genetisk mångfald efter annan övervakning av biodiversitet. Nu börjar dock intresset för genetisk mångfald öka i takt med att insikterna om den centrala roll denna del av biodiversiteten spelar för klimatförändringarnas påverkan på djur- och växtbestånd, säger Linda Laikre som är professor i populationsgenetik vid Stockholms universitet.
Hon fortsätter:
– Mängden och typen av genetisk variation, det vill säga variation på dna-nivå, kan vara avgörande för om en population kan anpassa sig till klimatförändringar eller inte.
Insatser varierar stort inom EU
Resultaten i studien visar att övervakningsinsatserna varierar stort mellan både länder och olika grupper av organismer. Stora rovdjur är den grupp som har störst fokus medan ytterst få program förekommer för groddjur – en grupp som bedöms vara särskilt känslig för klimatförändringar.
– Sverige ligger i framkant vad gäller övervakning av genetisk mångfald även om de flesta arter som nu står i fokus är fiskar och havslevande organismer, vilka inte omfattats av den aktuella studien, säger Linda Laikre.
Hennes forskargrupp har tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten och forskare vid Göteborgs universitet tagit fram indikatorer för genetisk variation. De har använts på lax, öring och röding – arter som alla förväntas påverkas av klimatförändringar. Även älg har kartlagts i samverkan med Naturvårdsverket.
Sverige har kommit längre
I Sverige har även arbete med så kallade proxy-indikatorer, som inte baseras på dna-data utan populationsinformation från till exempel svenskt arbete med rödlistade arter, startats. Inom detta arbete har genetiska indikatorer för groddjur använts.
– I Sverige har vi kommit förhållandevis långt när det gäller övervakning av genetisk variation. Vi har därför möjlighet att bidra med kunskap inom detta område till andra europeiska länder som inte kommit lika långt, säger Henrik Thurfjell som är miljöanalysspecialist på Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet.
I studien har även verktyg utvecklats för att identifiera geografiska områden där genetisk övervakning bör prioriteras. De europeiska programmen bör anpassas så att de till exempel omfattar alla känsliga regioner med stor biologisk mångfald, menar forskarna.
FN:s internationella konvention om biologisk mångfald antog under 2022 skärpta riktlinjer för skyddet av den genetiska mångfald som finns hos vilda arter.
Henrik Thurfjell, miljöanalysspecialist på Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet, henrik.thurfjell@slu.se
Att drabbas av perinatal depression, det vill säga depression under graviditeten eller strax efter förlossningen, innebär en generellt dubblerad risk att avlida av både naturliga och onaturliga orsaker.
Att kvinnor med perinatal depression begår självmord är sex gånger vanligare än för kvinnor som inte drabbas. Riskökningen är störst de första 30 dagarna efter diagnosen, men fortfarande 18 år senare kvarstår en förhöjd risk, enligt den nya studien.
Depression i samband med graviditet
Perinatal depression, ofta kallat förlossningsdepression, är ganska vanligt och drabbar 10 till 20 procent av alla gravida.
Postpartum-depression och antepartum-depression är två varianter av denna typ av depresison.
Vid postpartum-depression ställs diagnosen efter förlossningen.
Vid antepartum-depression ställs diagnosen strax före förlossningen.
Bild: Diana Polekhina, Unsplash.
Behandling av perinatal depression handlar i första hand om samtalsterapi, till exempel kognitiv beteendeterapi, KBT. Samtalsterapin kan även kombineras med läkemedel.
Källor: Karolinska Institutet och 1177
Forskarna bakom studien har analyserat kvinnor som har fött levande barn mellan 2001 och 2018. I studien ingår över 86 500 kvinnor som diagnostiserats med perinatal depression under graviditeten eller upp till ett år efter förlossningen.
– Detta är en kohortstudie som visserligen inte kan bevisa ett orsakssamband, men det är den hittills största och mest omfattande studien som finns på området. Jag tycker att vår studie klart visar att dessa kvinnor har en förhöjd risk att avlida och att detta är en jätteviktig fråga, säger Qing Shen, anknuten forskare vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.
Störst, enligt studien, var risken för dem som drabbades av depression efter förlossningen, så kallad postpartum-depression – se faktaruta ovan. Det är något som även har visats i tidigare studier. De kvinnor som diagnostiserades med depression under graviditeten, så kallad antepartum-depression, har inte studerats lika mycket. Qing Shen och hennes forskarkollegor pekar på att även de löper en förhöjd risk att avlida, men att den inte är lika hög som för dem som diagnostiserats med postpartum-depression.
Här finns hjälp
Mår du dåligt under din graviditet, tala med din barnmorska eller annan vårdpersonal som du har kontakt med under graviditeten. Det finns hjälp att få. Har du fött, kontakta din BVC, barnavårdscentral. Svara gärna på BVC:s formulär, som alla som fött barn får, om tecken på depression. Men kom ihåg att du kan ta upp frågor kring ditt mående när som helst, även innan BVC tar upp ämnet.
Det går även att kontakta vårdcentralen. Är läget akut, ring 112.
Här skriver 1177 om förlossningsdepression och om vart du kan vända dig.
Mamma till Mamma är en ideell organisation med syfte att förebygga psykisk ohälsa som uppstår i samband med graviditet eller småbarnsperiod samt att främja tillfrisknande hos dem som drabbats. Här är organisationens webbsida.
Finns självmordstankar? Föreningen Mind har en samtalslinje för den som själv har sådana tankar eller oroar sig för någon annan. Numret är 901 01.
På 1177 kan du hitta telefonnummer till fler stödlinjer gällande självmord eller tankar på självmord. Vissa går det även att mejla och chatta med.
Du kan också ringa 1177 för att få vägledning.
Råd: Avbryt inte fungerande behandling
När forskarna jämförde risken att avlida för kvinnor med perinatal depression som redan före graviditeten hade haft psykiatriska problem med dem som inte hade haft det var risken lika stor för båda grupperna.
– Vår rekommendation är därför att inte avbryta fungerande psykiatrisk behandling under graviditeten, säger Qing Shen.
Kvinnorna som drabbades av perinatal depression var i högre utsträckning födda i Norden, hade kortare utbildning och lägre inkomst än dem som inte drabbades.
– En hypotes är att dessa kvinnor inte söker vård eller erbjuds screening efter förlossningen i samma utsträckning vilket gör att deras depression utvecklas och är värre när den väl upptäcks. Vi menar att dessa kvinnor är särskilt utsatta och bör vara i fokus för framtida åtgärder, säger Donghao Lu, docent vid Karolinska Institutet.
Går att nyttja resurser bättre
Donghao Lu menar att det går att bättre utnyttja verktyg och insatser som redan finns, som enkäter efter förlossningen för att identifiera symtom på depression. Även anhöriga kan spela en viktig roll.
– Anhöriga måste vara medvetna om att detta är ett allvarligt problem. Sedan behöver de hjälpa den nyblivna mamman, inte bara med det praktiska utan också mentalt. Och hålla koll på hennes emotionella svängningar som kan vara ett tecken på att det håller på att bli ett allvarligt problem.
Qing Shen, anknuten forskare vid Institutet för miljömedicin, IMM, vid Karolinska Institutet qing.shen@ki.se
Supernovor signalerar det explosiva slutet för en massiv stjärnas liv. Under en kort tid flammar den döende stjärnan upp på stjärnhimlen.
I maj 2022 upptäckte astronomer supernovan med namnet SN 2022jli i galaxen NGC 157 i Valfiskens stjärnbild, som ligger 75 miljoner ljusår bort.
Två objekt inblandade
Med hjälp av teleskopet Zwicky Transient Facility vid Palomarobservatoriet i Kalifornien kunde detaljerade studier göras av den falnande stjärnan. Forskarna kunde se en periodisk förändring i ljusstyrka, något som antyder att två objekt var inblandade i den dödliga dansen.
– Astronomerna tror att ett kompakt objekt, ett svart hål eller en neutronstjärna, skapas i centrum av en supernovaexplosion. Men kopplingen mellan supernovaexplosioner och nybildade kompakta objekt är svårfångad. I detta arbete etablerar vi en sådan direkt länk, säger forskaren Ping Chen från Weizmann Institute of Science i Israel.
Kopplingen mellan explosionen och det efterlämnade objektet ges av de periodiska fluktuationerna, variationerna, i ljusstyrkan. Supernovan blev något ljusare ungefär var tolfte dag. Observationer kunde visa att det var kopplat till materia som rörde sig fram och tillbaka i systemet.
Suger i sig gas från överlevande stjärna
Forskarnas tolkning är att ett kompakt objekt – ett svart hål eller en neutronstjärna – kretsar kring en kompanjonsstjärna och regelbundet avlägsnar material från den.
De flesta massiva stjärnorna har följeslagare, men direkta bevis för detta i en supernovaexplosion har tidigare saknats.
– Min bästa gissning är att den här supernovan drivs av ett svart hål som skapades i supernovaexplosionen, och som sakta suger i sig gas från den pösigare följeslagarstjärnan, säger astronomen Jesper Sollerman vid Stockholms universitet och fortsätter:
– Den länkar alltså samman forskning om stjärnornas liv i dubbelstjärnesystem, supernovaexplosioner med hjälp av egenskaper i den falnande ljuskurvan som vi tidigare inte riktigt letat efter.
Jesper Sollerman, Institutionen för astronomi, Stockholms universitet, jesper@astro.su.se
Varje år placeras drygt 26 000 barn och unga i så kallad samhällsvård. Det är känt att dessa barn har mer hälsoproblem än andra. Bland annat är vaccinationstäckningen lägre och självmorden är jämförelsevis fler.
En utsatt grupp
– Det är en väldigt sårbar grupp. Dessutom flyttar de ofta vilket gör att regionerna ofta inte har kännedom var de bor och därför kallas de inte till tandvården, säger Tita Kirkinen, tandläkare samt nyligen disputerad vid Odontologiska fakulteten vid Malmö universitet.
– I vår undersökning hade vi till exempel ett barn som under sammanlagt ett års placeringstid hade tolv olika adresser. Hur ska man ens hinna kontakta tandvården då?
Fler utdragna tänder och mer karies
När Tita Kirkinen inledde sina doktorandstudier fanns enbart lokala kartläggningar av placerade barns tandhälsa och själv ville hon ville ta ett större grepp på frågan. Drygt 59 000 barn som hade placerats i samhällsvård mellan 2010 och 2018 ingick i studierna i avhandlingen.
– En av slutsatserna är att placerade barn har sämre tandhälsa och får mindre tandvård än andra barn. De har fler utdragna tänder, fler akutbesök och mer karies, säger Tita Kirkinen.
Problem även för unga vuxna
Tita Kirkinen har även studerat tandhälsan hos unga vuxna som tidigare har bott i familjehem eller annan typ av placering. De unga vuxna som studerades hade sämre tandhälsa och fler utdragna tänder än den kontrollgrupp som de jämfördes med.
– Det var nästan inga skillnader mellan de som varit placerade större delen av sin barndom och de som varit placerade kortare tid. Det är anmärkningsvärt. Samhället hade ju ansvar för deras hälsa men verkar ha brustit i sitt garantansvar, säger Tita Kirkinen.
Oklart hur långt nya regler följs
2017 ändrades lagstiftningen så att alla placerade barn bland annat ska erbjudas en tandundersökning vid en placering. Enligt rutinen ska socialtjänsten meddela regionerna om placeringen, som i sin tur ska erbjuda barnen undersökningarna.
– Vi har tittat särskilt på gruppen som placerades under den här perioden för att se effekterna av lagstiftningen. Vi kunde se en viss ökning av antalet undersökningar, men de var fortfarande lägre än i kontrollgruppen, säger Tita Kirkinen.
Sverige når inte kraven
Enligt avhandlingen behövs bättre fungerande rutiner som säkerställer att placerade barn får tandvård på samma premisser som andra barn.
– Just nu når vi inte upp till kraven i lagen om FN:s barnkonvention. Placerade barn får inte samma möjlighet till hälsa som andra barn. Vi behöver en bättre samverkan mellan socialtjänst, sjukvård och tandvård, och helst en dedikerad socialsekreterare som är spindeln i nätet för det enskilda barnet, säger Tita Kirkinen.
För en ung laxfisk lurar ett ständigt hot på vägen ut till havet. Risken att bli uppäten av en skarv eller en häger är stor.
Skarven är en fågel som ofta betraktas som en glupsk fiskätare. Tidigare studier har visat att skarven kan äta en betydande andel av laxfiskarna som vandrar från sina födelse- och uppväxtområden i vattendrag till havet. Men hur många unga laxfiskar, så kallade smolt, äter egentligen skarven i svenska vattendrag?
Forskare har nu kartlagt hur mycket ung laxfisk som blir föda för skarv och häger i Dalälvens mynningsområde.
Fiskar fick id-märkning
I Dalälven görs en omfattande utsättning av odlad lax- och havsöringssmolt. Sedan 2017 har många av dessa unga laxfiskar märkts med så kallade PIT-tags – en slags elektroniskt id-märkning – som placeras i fiskens bukhåla.
Närmare 25 000 odlade fiskar som släppts ut i älven har följts mellan 2017-2021.
– Våra data visar tydligt att fler havsöringar än laxar blir uppätna av fåglar. Odlad fisk är också mer känslig för predation än vild fisk, säger Torbjörn Säterberg som är forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Att en större andel havsöringar blir uppätna beror troligen på att de har ett annat vandringsbeteende. Laxar vandrar snabbare genom vattendraget och ut i öppet hav. Öringen tillbringar längre tid i mynningsområde och då ökar också risken att bli uppäten.
Odlad fisk är sämre anpassad till ett liv i en naturlig miljö och tenderar därför att bli uppäten i högre grad än vild fisk.
Fågelkolonier har skannats med hjälp av id-märkning. Bild: Peter Åkerström
Så följdes fiskarna
Studien bygger på data från 24 000 odlade och märkta smolt som släpptes ut i Dalälven mellan 2017 och 2021. Mellan 2019 och 2021 fångades, PIT tag-märktes och återutsattes därutöver 1 500 vilda smolt.
Under tre höstar skannades sedan ett antal kända fågelkolonier med hjälp av en PIT tag-läsare. Skanningen avslöjar hur många av dessa fiskmärken som hamnat i fågelkolonierna, och ger därmed en uppfattning om hur mycket fisk en häckande fågelart äter.
Kan påverka laxbestånden
Studien visar alltså att fåglar, särskilt skarv, äter en stor del av den utvandrande laxfisken. I Dalälven rör det sig om drygt 30 procent av odlad havsöringssmolt och 13 procent av den odlade laxen.
Studier från andra områden har kommit fram till liknande resultat. Det tyder på att fåglar kan påverka laxfiskbestånden.
– Även om våra resultat tydligt visar att skarven äter en hel del av Dalälvens utvandrande havsöringar och laxar så vet vi inte hur stor betydelse detta har för laxfiskarnas livscykel i stort. Vilken betydelse har till exempel fågelpredationen för hur många vuxna individer det är som senare återvänder till älven för lek?
– För att svara på den frågan skulle vi, utöver att fortsätta märka ung laxfisk och skanna fågelkolonier, även vilja skanna av och analysera hur många märkta individer som återvänder till älven, säger Torbjörn Säterberg.
Forskningen är ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet och DTU Aqua i Danmark.
Torbjörn Säterberg, forskare vid institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet, torbjorn.saterberg@slu.se.
Forskarna jämförde utvecklingen vad gäller självmord och alkoholrelaterad dödlighet under pandemin med utvecklingen före pandemin. De studerade närmare bestämt perioden mars 2020 till december 2021 samt perioden januari 2016 till februari 2020.
Ingen skillnad mellan perioderna hittades gällande självmord och alkoholrelaterad död, vare sig för befolkningen i stort eller för olika undergrupper av människor, definierade utifrån kön och utbildning.
Intressant ur folkhälsosynpunkt
– Våra resultat är intressanta vid en helhetsbedömning av den svenska folkhälsopolitiken under pandemin, säger Thor Norström, professor emeritus vid Institutet för social forskning på Stockholms universitet.
Han poängterar dock att studien bara ser till de kortsiktiga effekterna av pandemin, i fråga om allvarliga former av alkoholrelaterade skador och psykiska besvär. För att få reda på mer behövs uppföljningar av konsekvenser på längre sikt.
Dödlighet tydligt kopplad till socioekonomi
Samtidigt fann forskarna en markant socioekonomisk skillnad vad gäller covid-19-dödligheten hos människor i arbetsför ålder, det vill säga 25 till 64 år gamla. Forskarna såg att personer med förgymnasial utbildning hade en nästan femfaldig risk jämfört med personer med eftergymnasial utbildning. Denna skillnad är något större än för dödlighet i befolkningen generellt.
Stora byggprojekt i gamla städer innebär ofta omvälvande ingrepp i livsmiljön för invånarna. Infrastrukturprojekt i historiska stadsmiljöer gör ofta att byggnader, gator och parker försvinner eller förändras.
I takt med att allt fler människor bosätter sig i städer måste därför två viktiga mål hanteras, nämligen framtidens behov av hållbara transporter och bevarande av kulturarvet.
I en avhandling har forskaren Maitri Dore undersökt hur två stora infrastrukturprojekt – tågtunneln Västlänken i Göteborg och tunnelbanan Mumbai Metro i Indien – har tacklat förluster av kulturmiljöer.
Minimera skador eller kompensera för förluster
Båda projekten har stor påverkan på stadsmiljön, men strategin för att hantera kulturarvet ser olika ut.
– I Mumbai vill de ansvariga minimera fysisk och visuell skada på kulturmiljön. I Göteborg har man också det synsättet men försöker dessutom kompensera byggprojektets ingrepp genom att tillföra nya kulturvärden till stadsmiljön genom att sätta upp informationsskyltar eller visa objekt som relaterar till platsens historia, säger Maitri Dore vid Göteborgs universitet.
Vid bygget av Västlänken har man bland annat funnit många gamla båtar som legat gömda i lerlagren. Vid tunnelarbetena vid Skansen Lejonet påträffades rester av en gammal försvarsanläggning. Genom att dokumentera och visa upp dessa fynd bidrar byggprojektet till kulturarvet med ny kunskap.
Fokus på att bevara naturvärden
Lagstiftarnas fokus i Sverige har tidigare inte legat på att kompensera kulturarvet vid nybyggen. Istället har lagar och policys syftat till att minimera och kompensera för förluster av naturvärden som biologisk mångfald och luftkvalitet.
Att skydda kulturella eller historiska värden, kopplade till upplevelsen av en plats, har ansetts svårt eftersom de ses som oersättliga.
– I praktiken finns det knappast några prejudikat för kompensation av kulturarv som går förlorat. Därför var det intressant att undersöka två stora infrastrukturprojekt som påverkar officiellt utpekade historiska miljöer, som till exempel stadsdelen Haga i Göteborg, säger Maitri Dore.
Tydliga skillnader i Göteborg och Mumbai
Skillnaden mellan projektens sätt att skydda kulturarvet är tydlig. I tunnelbanebygget i Mumbai vill ansvariga bevara kulturmiljön så långt som möjligt. Till exempel planeras en tågstation att byggas utan tak för att resenärerna ska kunna se den gamla, omgivande miljön.
Under bygget av Västlänken i Göteborg planerades flera satsningar för att kompensera för förluster i kulturmiljön. Skyltar ska sättas upp och ny design knyter an till verksamheter som historiskt har funnits på platsen. Arkeologiska lämningar som grävts fram under bygget ställs även ut. Syftet med åtgärderna är att skapa nya kvaliteter i stadsrummet.
– Skillnaden i angreppssätt kan bero på att kompensationen hade skrivits in som ett krav från myndigheterna för att bygget av Västlänken skulle tillåtas. Bygget av tunneln har blivit ett tillfälle att lyfta kulturarvet på olika sätt och Göteborgs stad involverades i det. I Mumbai har kulturarvsfrågan däremot förekommit mer på ett rådgivande plan, säger Maitri Dore.
Förutsättningar styr hantering av kulturarv
Hon menar att båda metoderna – kompensation och bevarande – är resultatet av tunga förhandlingar vid planeringen av infrastrukturprojekten. Maitri Dore lyfter också fram att metoderna är beroende av olika institutionella och politiska ramar, flera aktörer och olika begränsningar som påverkar synsätt och hantering av kulturarvet.
– Kompensation kan vara ett alternativ för att hantera stora förändringar i historiska miljöer när staden växer och måste anpassas till invånarnas behov, säger Maitri Dore.
Fästingburen encefalit, TBE, är en mycket allvarlig sjukdom som ökar i stora delar av Europa. Enligt Folkhälsomyndighetens statistik anmäldes cirka 600 fall av sjukdomen under förra året i Sverige. Det är det högsta antalet hittills under ett enskilt år.
Sjukdomen är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. Det innebär att alla TBE-fall som upptäcks ska anmälas till regionens smittskyddsläkare och till Folkhälsomyndigheten. Men personer som bara fått lindriga symtom, eller inga symtom alls, upptäcks inte av vården och hamnar inte i statistiken. Hur stor andel som infekteras jämfört med antalet anmälda fall har därför varit okänt.
Fakta om TBE
TBE är en fästingburen virussjukdom. De flesta som smittas får lindriga besvär, men upp till en tredjedel får en inflammation i hjärnan eller hjärnhinnorna.
Symptom vid hjärnhinneinflammation är hög feber, svår huvudvärk, kräkningar, ljus- och ljudkänslighet, förvirring och koncentrationssvårigheter. Ungefär var tionde person som smittas får olika symtom på förlamning. Hjärnhinneinflammation är ett allvarligt tillstånd som kräver vård.
I Sverige finns TBE främst i södra och mellersta Sverige. Allra vanligast är viruset i Stockholms, Södermanlands och Uppsala läns kusttrakter och runt Mälaren. Det finns vaccin som ger bra skydd mot TBE.
Källa: 1177
Blodprover undersöktes
I en ny studie har forskare undersökt blodprover från 2 700 anonyma blodgivare från nio regioner i Sverige. Det har gjorts med en ny metod som utvecklats vid Uppsala universitet. Med hjälp av metoden går det för första gången att effektivt särskilja antikroppssvaret efter en TBE-virusinfektion och det svar en vaccination ger. Därmed har forskarna kunnat kartlägga hur många människor som haft infektionen.
Resultatet visade att andelen blodgivare som tidigare haft en TBE-virusinfektion varierade från en till sju procent mellan de olika regionerna. Baserat på hur många som bor i regionerna uppskattade forskarna att det totalt motsvarar över 160 000 personer i åldersgruppen 15–65 år. Det är betydligt mer än vad tidigare uppskattningar kommit fram till.
– Vi blev väldigt överraskade av att en så hög andel av blodgivarna uppvisade spår av tidigare TBE-virus-infektion. Detta är långt mycket mer än man kunnat ana utifrån antalet rapporterade fall, säger Bo Albinsson som är doktorand vid Uppsala universitet.
Mer forskning behövs om virusets utbredning
Forskarna såg även att andelen blodgivare som vaccinerat sig mot TBE varierade mellan 8,7 och 57 procent i de olika regionerna. Sammantaget motsvarar det över 1,6 miljoner svenskar i gruppen 15–65 år i de undersökta regionerna.
Enligt Tove Hoffman, forskare vid Uppsala universitet, är det anmärkningsvärt att antalet konstaterade TBE-fall ökar trots att det finns en ganska god vaccinationstäckning.
– Det behövs därför vidare forskning kring detta, till exempel genom en noggrann kartläggning av virusets utbredning i olika fästingpopulationer. Våra resultat ger en viktig bakgrund till framtida vaccinationsstrategier och vi anser det mycket värdefullt att överväga inrättandet av ett nationellt vaccinationsregister för TBE, säger Tove Hoffman.
Mer om metoder att upptäcka smittade
Traditionella metoder för att undersöka om någon tidigare har smittats av viruset är inte helt tillförlitliga eftersom även personer som vaccinerat sig mot TBE kan få positiva svar på sådana tester. Exakt hur många som låtit vaccinera sig är heller inte känt eftersom Sverige saknar ett nationellt vaccinationsregister för TBE.
Den nya metoden forskarna har använt kallas TBE-SMIA, suspension multiplex immunoassay. Den har utvecklats på Zoonosis Science Center (ZSC) vid Uppsala universitet i samarbete med klinisk mikrobiologi vid Akademiska sjukhuset.
Tove Hoffman, forskare och laboratorieansvarig vid Zoonosis Science Center (ZSC) vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet, tove.hoffman@imbim.uu.se
Bo Albinsson, doktorand vid Zoonosis Science Center (ZSC) vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet samt läkare vid Akademiska sjukhuset, bo.albinsson@akademiska.se
Syftet med avhandlingen, gjord vid Umeå universitet, har varit att identifiera risk- och friskfaktorer inom polisers unika livsstil.
Stora påfrestningar för poliser
– Poliser har i grunden samma behov som andra, men genom att jobbet i yttre tjänst kan innebära stora påfrestningar blir det extra viktigt med andra faktorer i livet som balanserar, säger Elin Granholm Valmari, doktorand vid Umeå universitet.
– För att förstå den komplexitet som dessa polisers arbete innebär och den påverkan som arbetet har på deras hälsa behöver därför hela deras livssituation utforskas, inte bara arbetslivet.
Saker som främjar hälsa
Forskningen har fokus på hur poliser balanserar sina roller och aktiviteter i livet. Resultaten har sedan omsatts till ett slags instrument med ett frågebatteri där områden som är särskilt viktiga för att främja polisers fysiska, sociala och psykisk hälsa nu finns definierade.
Dessa områden handlar exempelvis om vad som möjliggör hälsosamma rutiner och vanor för poliser i yttre tjänst.
Det kan också handla om på vilket sätt poliserna får det stöd de behöver i de miljöer där de verkar, hur de balanserar sina roller och aktiviteter i livet, vad som är engagerande, utvecklande, värdefullt och meningsfullt i livet och hur risk och våld hanteras av och påverkar poliserna i vardagen.
Kan testas
Instrumentet i avhandlingen är i början av sin utvecklingsfas. I framtiden skulle det kunna testas hos en polismyndighet, menar Elin Granholm Valmari. Då skulle hälsofrämjande insatser kunna anpassas efter behoven hos poliserna och organisationen och man skulle direkt kunna utvärdera effekterna på individnivå och organisationsnivå.
Elin Granholm Valmari, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet elin.granholm@umu.se
Det som forskarna fokuserar på är kroppsegna peptider. Det är små proteinfragment med förmågan att både döda bakterier samt neutralisera de bakterietoxiner som frisätts under en infektion.
Peptiderna har även visat sig vara goda verktyg för att hantera den skadliga inflammationsreaktion som uppstår i kroppen som följd av infektionen. Dessa funktioner är viktiga – för om inte infektionen och inflammationen begränsas kan det leda till sepsis.
Sepsis, ett livshotande tillstånd
Sepsis är ett tillstånd som uppstår när kroppens immunsystem överreagerar på en infektion, ofta orsakad av bakterier. Det resulterar i en kraftig inflammatorisk reaktion – en överreaktion som kan ge akut lungskada och organsvikt och i värsta fall leda till döden.
Varje år insjuknar runt 70 000 personer i sepsis i Sverige. För cirka 10 till 20 procent av dessa blir tillståndet kritiskt och kan leda till döden.
Sepsis kan orsakas av såväl virus- som svampinfektioner, men nio av tio fall beror på bakterier. Av dem som överlever den akuta sjukdomen avlider en tredjedel inom ett år av följdkomplikationer.
Källa: Vetenskap & hälsa
Genom att efterlikna den naturliga strukturen hos peptider från proteinet trombin har forskarna designat en peptidbaserad behandling. Denna blockerar en receptor som spelar en nyckelroll i att upptäckta bakteriella ämnen och som driver på immunresponsen. Responsen är viktig för att bekämpa infektionen, men kan om den överaktiveras orsaka sepsis. Utöver det blockerar strukturen som forskarna designat även toxiner som släpps ut från bakterier och reglerar på så vis inflammationen.
Lovande resultat hos djur
– Vi använder oss av det som hundratals miljoner år av evolution mejslat fram som försvar mot infektioner när vi utvecklar denna behandling, säger Artur Schmidtchen, professor i dermatologi och venereologi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.
Forskarna har studerat behandlingens effektivitet på bland annat möss och grisar. I en experimentell modell för systemisk inflammation hos grisar ledde behandlingen till en betydande minskning av lungskador, en ökning av syrehalten i blodet samt förbättrad njurfunktion jämfört med djur som inte fick behandling.
Läkemedel är målet
Nästa steg blir att driva vidare projektet i syfte att utveckla ett läkemedel.
– Det finns idag inga etablerade behandlingar som dämpar den skadliga inflammationen vid infektioner och hindrar sepsis från att uppkomma, säger Artur Schmidtchen.
Artur Schmidtchen, professor i dermatologi och venereologi vid Lunds universitet, överläkare vid Skånes universitetssjukhus. artur.schmidtchen@med.lu.se
Det är känt sedan tidigare att vissa grupper människor, till exempel äldre och de som av olika skäl har nedsatt immunförsvar, ofta får en sämre vaccineffekt.
Det är också känt att samlingen av olika bakterier i mag- och tarmsystemet, det som ofta kallas tarmfloran, har betydelse för immunförsvaret.
Koppling till vaccineffekt under lupp
Forskarna bakom den nya studien ville ta reda på om tarmfloran, eller tarm-mikrobiomet, påverkar hur kroppen svarar på så kallade mRNA-vacciner mot covid-19.
För att göra det jämförde forskarna avföringsprover från en grupp friska personer samt en grupp personer som lever med hiv. Personer som medicinerar mot hiv lever i allmänhet ett liv som är i stort sett lika friskt som andra människors. Dock har de i regel en något sämre bakterieflora i tarmen jämfört med andra. Forskarna ville se hur vaccineffekten eventuellt skilde sig mellan grupperna.
Effekten av vaccinet mättes genom att se på nivåerna av antikroppar och så kallade T-celler i kroppen efter vaccinationen.
Tarmbakterier gjorde skillnad
När forskarna delade upp alla försökspersoner beroende på hur höga antikroppssvar de fått efter vaccinationen såg forskarna att tarmfloran, eller mikrobiomet, skilde sig åt i den grupp som svarat bättre på vaccinet.
De såg en tydlig skillnad mellan individer med så kallad god tarmflora och personer med en mindre god tarmflora, oavsett om individerna levde med hiv eller ej. Både personer med hiv och utan hiv kan ha många goda bakterier i tarmen. Och de individer som hade god tarmflora, alltså mycket av de ”goda” bakterierna, fick i regel också en bättre effekt av vaccinet, enligt studien.
Tre viktiga bakteriegrupper
– Det jag framför allt vill lyfta är tre av de bakteriesorter som verkligen var kopplade till bättre vaccinsvar, säger Piotr Nowak, överläkare och docent vid institutionen för medicin vid Karolinska institutet i Huddinge.
Bakteriesorterna går under namnen Bacteroides, Bifidobacterium och Faecalibacterium.
– Dessa och en del andra bakteriesorter, som laktobaciller, är sedan tidigare kopplade till bättre hälsa på olika sätt. Både Lactobacillus och Bifidobacterium har kopplats till sådant som bättre blodfetter och bättre blodtryck, säger Piotr Nowak.
Faecalibacterium, fortsätter han, har i studier kopplats till en anti-inflammatorisk effekt och ökad insulinkänslighet, det vill säga minskat insulinbehov, vid typ 2-diabetes.
De nämnda bakterierna förekommer alltså i hög grad hos personer med god hälsa. Det är dock viktigt att komma ihåg, säger Piotr Nowak, att orsakssambandet ännu inte har fastställts. Forskarna vet inte säkert om det är bakterierna som ger god hälsa eller om sambandet ser annorlunda ut. Men kopplingar syns alltså tydligt.
Tillskott inför vaccination kan bli ny rutin
Piotr Nowak tror att det i framtiden, i vissa fall, skulle kunna vara en god ide att kombinera vaccination med tillförsel av vissa förmodat hälsofrämjande bakterier. Kanske skulle man kunna ge människor en kapsel innehållande någon form av det som ofta kallas probiotika, säger han.
– Det kan förhoppningsvis boosta immunförsvaret så att responsen på vaccinet blir bättre. Det skulle kunna tillämpas på äldre personer och andra med nedsatt immunförsvar.
Menar du att man screenar varje persons tarmflora eller ger tillskott till hela grupper?
– Nej, man skulle inte undersöka varenda person, utan erbjuda det till grupper där det största behovet och den största nyttan finns.
Något liknande har redan testats. Då fokuserades på en specifik bakteriesort, fortsätter Piotr Nowak.
– Då fick man inte så bra effekt. Jag tror att man måste kombinera flera bakterier och det görs en del tester på det nu. I vissa produkter finns även svampar och fibrer som tros kunna hjälpa tarmfloran. Det här forskningsfältet börjar förändras nu och vi börjar veta mer om vilka bakterier vi har och hur de fungerar tillsammans. Bakterier lever i symbios med varandra i våra tarmar och det räcker inte att studera dem en och en.
Piotr Nowak, överläkare samt docent vid Karolinska institutet piotr.nowak@ki.se
Antikroppar finns i olika varianter och har olika funktioner i kroppen. IgA-antikroppar är en del av immunsystemet och finns naturligt i luftvägarnas slemhinnor. Om dessa antikroppar saknas, eller finns i låga nivåer i slemhinnorna, finns en ökad risk att drabbas av infektion orsakad av coronaviruset sars-cov-2.
De vaccin som finns mot covid-19 stimulerar främst ett immunsvar i form av IgG-antikroppar. Tidigare studier har visat att deras förmåga att skydda mot infektion med de nya omikron-varianterna av viruset är begränsad.
IgA-antikroppar kan stärka skyddet
Forskare vid Karolinska institutet har nu använt sig av genteknik för att skapa IgA-antikroppar som binder till spikproteinet på sars-cov-2 på ett liknande sätt som IgG-antikropparna. De testade sedan att ge antikroppsbehandlingen via näsdroppar till möss som infekterats med omikron-varianten.
Näsdropparna minskade avsevärt virusmängden i luftstrupen och lungorna hos de infekterade mössen. IgA-antikropparna visade sig dessutom binda starkare till virusets spikprotein. De var också mer effektiva i att neutralisera viruset jämfört med de ursprungliga IgG-antikropparna.
– Resultaten visar att dessa genetiskt modifierade antikroppar kan stärka skyddet mot nya virusvarianter, men de är inte avsedda att ersätta nuvarande vacciner, säger Harold Marcotte som är docent vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska institutet.
Ersätter inte vaccinering
Traditionella vacciner framkallar ett aktivt immunsvar i kroppen, medan metoden som använts i studien handlar om en passiv immuniseringsstrategi.
– En aktiv immunisering som framkallar ett immunsvar i slemhinnorna skulle vara idealisk, men förhoppningsvis är vår metod lämplig för att skydda de mest sårbara individerna, som äldre eller personer med nedsatt immunförsvar, säger Harold Marcotte.
Lovande för andra infektioner
Det finns också förhoppningar att metoden kan användas för att neutralisera andra varianter av viruset.
– Vi tror att detta kommer att vara en mycket lovande strategi, inte bara för covid-19 och de nya varianterna, utan även för andra infektionssjukdomar, inklusive influensa och andra luftvägsinfektioner samt infektion i magens slemhinna orsakad av Helicobacter pylori, där det för närvarande inte finns något tillgängligt vaccin, säger forskaren Qiang Pan-Hammarström vid Karolinska institutet.
Studien har gjorts i samarbete med Linköpings universitet och forskare i Kina.
Qiang Pan Hammarström, professor vid Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska institutet, qiang.pan-hammarstrom@ki.se
Efterfrågan på nya flerfamiljshus i Sverige beräknas enligt Boverkets och SCB:s prognoser vara 46 000 bostäder per år från nu till 2030 och 57 000 per år från 2030 till 2070.
Det öppnar för möjligheten att ersätta den utsläppsintensiva betongen med trä, vilket i sig kan bidra till att uppnå det svenska målet att bli koldioxidneutralt till 2045, enligt forskare från SLU, Sveriges lantbruksuniversitet.
Mängden byggmaterial är viktigt
Men det är inte bara materialvalet som spelar roll, utan även mängden material som produceras och används, enligt SLU-doktoranden Maximillian Schulte, som tillsammans med kollegor har studerat vad som händer vid mer byggande med trä.
Den nuvarande standarden för träbyggnader i Sverige är att använda regelstommar. Det gör att höjden på byggnaden blir något begränsad. När högre flerfamiljshus ska byggas används därför den mer träintensiva metoden med korslimmad trästomme.
Bygge av flerfamiljshus med trästomme i Stockholm. Bild: Maximilian Schulte.
Boendeytan är avgörande
I en studie har forskarna undersökt vad som skulle hända om det virke som behövs för alla nya flerfamiljshus enbart skulle komma från svensk skog. De har simulerat vilka avverkningsnivåer som krävs vid användning av regelstommar respektive korslimmat trä.
Forskarna har också undersökt vilken betydelse den genomsnittliga bostadsytan har. En genomsnittlig lägenhet i en storstadskommun har idag en yta på 57 kvadratmeter. Forskarna har studerat vad som händer om den ytan ökas till 68 kvadratmeter, eller minskas till 45 kvadratmeter.
Svaret var att ett byte från betong till trä endast skulle kräva en liten ökning av virkesuttaget.
– Beroende på vilket trästomsystem vi väljer för att ersätta betong i framtida flerfamiljshus skulle avverkningsnivån behöva öka med endast 0,7 till 1,6 procent per år jämfört med den genomsnittliga årliga avverkningsvolymen för sågtimmer i Sverige under perioden 2016–2020, säger Maximilian Schulte.
Klimateffekten försvinner med större boendeyta
Den relativt lilla ökningen av virkesuttaget stämmer endast om den framtida bostadsytan förblir densamma eller minskar.
Trenden är dock den motsatta och den genomsnittliga bostadsytan per person har ökat under de senaste decennierna i Sverige och globalt. Fortsätter denna trend, kombinerad med ökad användning av korslimmad trästomme i flerfamiljshus, skulle klimatfördelen med att ersätta betong med trä försvinna.
– Dessutom skulle användning av korslimmat trä i flerfamiljshus leda till en större förlust av gammal skog i Sverige, eftersom det krävs mer trä per kvadratmeter bostadsyta jämfört med det lättare regelstommesystem som används idag, säger Maximilian Schulte.
– Det finns däremot andra fördelar med korslimmat trä. Framför allt går det att bygga högre byggnader, vilket kan minska markanvändningen och göra det möjligt att behålla mer gröna ytor.
Sammanfattningsvis, menar forskarna, skulle den mest klimatsmarta lösningen vara att basera det framtida byggandet av flerfamiljshus i Sverige på regelstommar – i kombination med mindre bostadsytor.
Maximilian Schulte, doktorand vid Institutionen för energi och teknik, Sveriges lantbruksuniversitet maximilian.schulte@slu.se
I ett EU-projekt har forskare undersökt hur promenadvägarna i städer upplevs av människor. Städer som ingått i projektet är Dortmund i Tyskland, Genua i Italien och Göteborg i Sverige.
I Sverige har fokus legat på skolbarn och arbetspendlare.
– Normalt tittar man oftast på avstånd och restid och det har inte funnits så mycket fokus på människan och hennes upplevelser. Särskilt barn har fått stå tillbaka när vi utformar våra stadsmiljöer. Genom att intervjua barnen medan vi gick med dem fick vi en förståelse för vad som påverkar hur de ser på sin gångväg, säger Katrin Lättman som är docent i psykologi vid Högskolan i Gävle.
Barn vill ha fina omgivningar
Barnen visade sig lägga stor vikt vid naturen. De vill ha fina omgivningar med mer natur och träd omkring sig.
– Det förvånade oss att de så starkt registrerar det som är vackert och att naturen betyder så mycket för dem, säger Katrin Lättman.
Men barn upplever också krångel med vägbyggen, brist på information och dålig sikt i vissa korsningar som inte är anpassade efter barn. Till exempel kan höga staket finnas.
– Barnen önskade också att de hade lite fler alternativa vägar att gå, för att få lite mer omväxling, då det kunde bli tråkigt ibland.
Barn måste anpassa sig
Studien visar även att det finns specifika områden där barnen kände sig otrygga. Det kunde till exempel vara störande människor i vissa miljöer där barnen måste gå för att ta sig hem.
– De försökte då undvika dessa områden under vissa tider. Trafiken kom också upp, men inte alls i samma utsträckning som i Tyskland där nästan allt handlade om trafiken.
Många nämnde också andra människors perspektiv: ”Vi kan gå här men en farbror som har svårt att gå, eller ser dåligt, hinner inte över”.
– Det överraskade att de är väldigt måna om andra i sin omgivning, sätter sig in i andra människors upplevelser, och tar in det i sina egna bedömningar, säger Katrin Lättman.
Vuxna kan göra andra val
Vuxna har oftast större möjligheter att välja hur de tar sig till arbetet och mellan dem fanns större skillnader, visar studien. Vissa valde den snabbaste vägen för att spara tid, andra valde en väg som var naturskön.
– Pandemin fick många att hitta nya vanor, som att gå eller cykla, då trängseln gjorde det läskigt att åka kollektivt. En kvinna som medverkade hade valt arbetsplats efter vilken väg som var trevligast att gå.
Barns tidiga beteenden viktigt
Eftersom beteenden formas tidigt blir det viktigt även ur ett hälsoperspektiv att barn känner sig bekväma med att gå till skolan, menar forskarna. Men när städer planeras lyfts inte alltid barnens upplevelser och perspektiv.
– Det finns inte så mycket forskning om detta och vi vill visa på andra metoder för att få fram information, viktig inte minst för planerare för att skapa miljöer som barn känner sig trygga i och som uppmuntrar till en mer aktiv livsstil, säger hon.
Vid autoimmuna sjukdomar angriper immunsystemet felaktigt den egna vävnaden i kroppen. Några av de vanligaste autoimmuna sjukdomarna är celiaki, autoimmun sköldkörtelsjukdom, ledgångsreumatism, typ 1-diabetes och multipel skleros, MS.
I en studie har forskare utgått från registerdata om alla kvinnor som fött barn mellan 2001 och 2013. Under perioden drabbades 55 000 kvinnor av depression under eller efter graviditeten. Forskarna analyserade även förekomsten av ett fyrtiotal autoimmuna sjukdomar hos kvinnorna med förlossningsdepression.
Starkast samband för MS
Resultaten visar att det finns ett dubbelriktat samband mellan förlossningsdepression och autoimmun sköldkörtelsjukdom, psoriasis, MS, ulcerös kolit och celiaki.
Överlag hade kvinnor med en autoimmun sjukdom 30 procent högre risk att drabbas av förlossningsdepression. Omvänt hade kvinnor med förlossningsdepression 30 procent högre risk att senare få en autoimmun sjukdom.
Sambandet var starkast för den neurologiska sjukdomen MS, där risken var närmast fördubblad åt båda håll. Sambandet var även starkare hos kvinnor som inte tidigare haft en psykiatrisk diagnos.
– Vår studie tyder på att det finns en immunologisk mekanism bakom förlossningsdepression och att autoimmuna sjukdomar bör ses som en riskfaktor för denna typ av depression, säger Emma Bränn, forskare vid Institutet för Miljömedicin vid Karolinska Institutet.
Kan få allvarliga konsekvenser
Forskarna ska nu fortsätta att undersöka de långsiktiga effekterna av depression under graviditeten och det första året efter förlossningen.
– Depression under denna känsliga period kan få allvarliga konsekvenser för både kvinnan och barnet. Vi hoppas att våra resultat ska underlätta för beslutsfattare att styra medel till mödrahälsovården så att fler kvinnor kan få stöd och hjälp i tid, säger Emma Bränn.
Slutsatser om orsakssamband kan inte dras eftersom det är en observationsstudie.
Mer om hur studien gjordes
Forskare använde data från det Medicinska födelseregistret. Totalt identifierades 815 000 kvinnor och närmare 1,3 miljoner graviditeter mellan 2001 och 2013.
Under perioden hade drygt 55 000 kvinnor diagnostiserats med depression under graviditeten eller inom ett år efter förlossningen.
Forskarna inkluderade även drabbade kvinnors systrar för att kontrollera för familjefaktorer som gener och uppväxtmiljö.
Emma Bränn, postdoktor vid Institutet för Miljömedicin, Karolinska institutet, emma.brann@ki.se
Barn som föds extremt för tidigt, det vill säga mellan graviditetsvecka 22 och 27, hör till de allra mest sårbara i sjukvården. Risken att de drabbas av svåra komplikationer är mycket hög. Nästan ett av fyra extremt för tidigt födda barn dör före ett års ålder.
Bröstmjölk minskar risker
Det finns starkt stöd i forskningen för att det är bättre att ge bröstmjölk än mjölkersättning gjord av komjölk till dessa barn. Det är känt att komjölksbaserad mjölkersättning ökar risken för sådant som svår tarminflammation och blodförgiftning.
I Sverige får alla extremt för tidigt födda barn bröstmjölk, som i regel ges via en sond i näsan. Det kan vara förälderns egen mjölk eller donerad bröstmjölk. Ändå får nästan ett av tio barn nekrotiserande enterokolit, en svår inflammation i tarmen.
– Det är en av de värsta sjukdomar man kan ha. Minst tre av tio barn dör och de som överlever får ofta neurologiska men efteråt, säger Thomas Abrahamsson, professor vid Linköpings universitet och överläkare på neonatalavdelningen vid Universitetssjukhuset i Linköping.
De allra minsta får extra protein
Bröstmjölken till extremt för tidigt födda barn kompletteras i regel med extra protein för att barnen ska växa så bra som möjligt. Denna proteinberikning har traditionellt tillverkats av komjölk. Men det har funnits misstankar att komjölksbaserad berikning ökar risken för svåra komplikationer. Därför finns numera berikning som bygger på donerad bröstmjölk och som har börjat användas i vården på en del platser. Förhoppningen har varit att på så sätt minska risken för allvarliga komplikationer.
Men stämmer det – förbättras barnens hälsa och överlevnadschanser om de får berikning gjord på protein från bröstmjölk? Nej, det verkar inte vara så, enligt den nya studien, som har letts från Linköpings universitet.
– Vi kom fram till att det inte spelar någon roll om extremt för tidigt födda barn får berikning gjord av komjölk eller gjord av donerad bröstmjölk, säger Thomas Abrahamsson.
Så gjordes studien
I studien ingick 228 extremt för tidigt födda barn som utifrån en slumpmässig indelning fick berikning tillverkad av antingen bröstmjölk eller komjölk. Forskarna följde upp barnen för att mäta förekomsten av nekrotiserande enterokolit, blodförgiftning och död. Av barnen som behandlades med bröstmjölksbaserad berikning fick 35,7 procent komplikationer, medan motsvarande andel var 34,5 procent i gruppen som fick komjölksbaserad berikning. I stort sett ingen skillnad, med andra ord.
Studiens resultat ligger i linje med en mindre studie från Kanada som publicerades 2018. Inte heller där kunde forskarna se skillnad mellan de båda typerna av berikning med avseende på nekrotiserande enterokolit och svår blodförgiftning.
Källa: Linköpings universitet
Viktig kunskap för att satsa rätt
Den bröstmjölksbaserade produkten beräknas kosta över 100 000 kronor per barn.
– Å ena sidan är vi besvikna över att vi inte fann en positiv effekt av berikning baserad på bröstmjölk. Å andra sidan är det en stor och välgjord studie och vi kan nu säga med stor säkerhet att det inte har effekt i den här patientgruppen. Det är också viktig kunskap, så att vi inte satsar på kostsamma produkter som inte har önskad effekt.
Thomas Abrahamsson, professor vid Linköpings universitet och överläkare på neonatalavdelningen vid Universitetssjukhuset i Linköping thomas.abrahamsson@liu.se
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
.jpg#/media/File:Phalacrocorax_carbo_EM1A2756_(27349352231).jpg){kind=link}