Optiska kretsar är en teknik som använder ljus för att överföra och bearbeta information. Dessa kretsar skiljer sig från traditionella elektroniska kretsar som använder elektriska signaler.
Optiska kretsar kommer att bli avgörande, enligt forskare, för utvecklingen av framtida teknologier som ohackbara kommunikationsnätverk och ultrasnabba kvantdatorer.
Kretsarna blir svårare att kontrollera
Men i takt med att kretsarna blir större och mer komplexa blir de både svårare att kontrollera och tillverka, något som påverkar deras prestanda. Nu har ett internationellt forskarlag, där Lunds universitet ingår, hittat en möjlig lösning på problemet.
Kvantdatorer, så funkar de
En kvantdator använder kvantmekanik för att utföra flera beräkningar samtidigt. Den gör att den kan lösa problem som dagens superdatorer inte klarar av. Den viktiga skillnaden ligger i datorns grundläggande byggstenar. I traditionella datorer är den minsta informationsbäraren en bit som kan anta värdet 0 eller 1. Kvantdatorer är i stället uppbyggda av kvantbitar som kan ha både värdet 0 och 1 samtidigt, tack vare en kvantegenskap som kallas superposition.
Källa: Lunds universitet
Vanliga internetfibrer
Det hela handlar om att konstruera optiska kretsar med hjälp av en process som förekommer spontant i naturen, nämligen att ljus sprids i optiska fibrer.
Forskargruppen använde i sin forskning kommersiella optiska fibrer som används över hela världen för att transportera internet till hem och företag. Dessa fibrer är tunnare än bredden på ett hårstrå och använder ljus för att överföra data. I studien kunde forskarna koda extremt mycket information i en enda ljuspartikel, vilket låser upp en massiv beräkningskraft.
– Genom att utnyttja det naturliga spridningsbeteendet hos ljus inuti en optisk fiber kunde vi programmera kretsar på mycket precisa sätt, säger fysikforskaren Armin Tavakoli.
– För att undvika att kvanttillståndet hos ljuspartiklarna som kommer ut i andra änden av en optisk fiber påverkas på ett komplicerat vis lyckades vi manipulera dem, tämja oordningen, och använda sammanflätningen av två ljuspartiklar som en resurs.
Många sätt att använda kvantdatorer
Läkemedelsutveckling, klimatprognoser och rymdforskning är bara några områden där kvantdatorer troligen kommer att spela en viktig roll de närmaste åren.
Andra områden är maskininlärning och artificiell intelligens – fält där optiska kretsar används för att snabbt bearbeta enorma mängder data. Att kunna manipulera ljuspartiklar och behålla kontrollen när kretsarna blir större kommer att bli en viktig pusselbit för utvecklingen av framtidens fullskaliga kvantdatorer, enligt forskarna.
Ett internationellt forskarlag har undersökt dna från skelettdelar och tänder från forntida människor. På så sätt har de kunnat dra nya slutsatser om migrationens effekter på förhistoriska befolkningsgrupper.
Studien visar att två nästan totala förändringar skett i befolkningen i Danmark under de senaste 7 300 åren.
Jägar- och samlarbefolkningen utrotades
Det första befolkningsbytet skedde för 5 900 år sedan då en bondebefolkning – av olika härkomst och utseende – fördrev de samlare, jägare och fiskare som tidigare befolkat Skandinavien. Inom loppet av bara några generationer utrotades nästan hela jägar- och samlarbefolkningen.
– Det har tidigare framställts som om denna övergång varit fredlig, bland annat i tv-serien Historien om Danmark och motsvarande serie i Sverige. Men vår studie tyder på det motsatta. Förutom ond bråd död är det troligt att nya patogener* från boskap tog kål på många samlare, säger geologiforskaren Anne Birgitte Nielsen vid Lunds universitet.
*Patogener är skadliga smittoämnen, till exempel bakterier eller andra mikroorganismer.
Herdefolk tågade in
Ungefär tusen år senare skedde ytterligare en befolkningsförändring. Då tog sig människor med genetiska rötter i Yamnaya, ett herdefolk med rötter i södra Ryssland, till Skandinavien och utrotade den tidigare bondebefolkningen. Återigen kan det ha hänt genom både våld och nya patogener, menar forskarna.
De storvuxna människorna var halvnomader och levde på stäpperna, tämjde djur, höll tamboskap och flyttade sig med häst och vagn över stora områden. De människor som slog sig ned i Skandinavien var en blandning mellan Yamnaya och östeuropeiska bondestenåldersmänniskor – en genetisk profil som än idag dominerar i Danmark. Den första bondebefolkningens dna-profil är i stort sett raderad.
Även denna gång skedde befolkningsförändringen snabbt, konstaterar forskarna.
– Vi har inte ett lika stort dna-material från Sverige, men det som finns pekar på ett liknande händelseförlopp. Många svenskar härstammar med andra ord också i stor utsträckning från dessa halvnomader, säger Anne Birgitte Nielsen.
Ökar kunskapen om migration och sjukdomar
Resultaten omkullkastar inte bara tidigare teorier om amorösa och fredliga möten mellan folkgrupper. Studien ger också en fördjupad förståelse för de historiska migrationsströmmarna.
– Våra resultat bidrar till en djupare kunskap om vårt arv. Men också förståelse för utvecklingen av vissa sjukdomar. Något som på längre sikt kan bli nyttig i exempelvis medicinsk forskning, säger Anne Birgitte Nielsen.
Förutom Lunds universitet har ett 40-tal lärosäten och organisationer från Europa, USA och Australien medverkat i studien.
Anne Birgitte Nielsen, universitetslektor i kvartärgeologi vid geologiska institutionen, Lunds universitet, anne_birgitte.nielsen@geol.lu.se
Från mitten av mars till mitten av juni 2020 fick svenska gymnasieelever distansundervisning, framför allt de på teoretiska programmen.
Skillnad i hur många som sökte vård
Under samma period minskade dessa gymnasieelevers vård för psykiatriska tillstånd med drygt fyra procent – jämfört med högstadieelever som fortsatte gå till skolan som vanligt.
Skillnaden kvarstod i minst 21 månader efter att skolorna hade öppnat igen.
Det visar en studie från Uppsala universitet och Stockholms universitet. Allt pekar på att det handlar om en faktisk minskning av psykisk ohälsa, enligt forskarna, som framför allt har tittat på vård för ångest och depression.
Minskad stress kan vara förklaring
Studien kan inte förklara varför distansundervisning kan kopplas till en minskning av vård för psykiska besvär. Dock finns, enligt forskarna, flera möjliga förklaringar: Minskad stress, mer flexibla scheman, minskad social press och möjligen minskade upplevda krav på akademisk prestation.
– Vi tror att det kan finnas en viss grupp som mår sämre av att vara på skolan och därmed gynnades av att vara hemma. Det kan vara ungdomar som upplever mycket stress i skolan, säger Helena Svaleryd, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet.
Farhågor om psykisk ohälsa
I början av pandemin rapporterades i medier om exempelvis enkäter som pekade på att skolstängningar kunde ha negativ effekt på barns och ungdomars psykiska hälsa.
– Det var väldigt mycket sådana farhågor från början, säger Helena Svaleryd.
– Men det beror ju också på vilka åldrar man tittar på. I en del andra länder finns studier som pekar på försämrat upplevt mående vid skolstängningar, men då har det framför allt handlat om yngre barn.
Det finns också studier som visar på motsatsen. En ännu opublicerad studie från USA, till exempel, visar att självmorden sjönk när skolor stängde.
Det finns forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa under pandemin, men mycket lite forskning om hur skolstängningar kan ha påverkat psykisk hälsa, tillägger Helena Svaleryd.
Ingen propp som släppte
Den stora frågan i den aktuella studien var huruvida gymnasieungdomarnas minskade vård under distansundervisningstiden kunde bero på att vården då var mer otillgänglig. Och om det därmed skulle uppstå något slags ”ketchupeffekt” senare, med fler ungdomar än vanligt som behövde hjälp.
– Men vi såg inget sådant uppdämt behov i vår studie. Vi såg inte att det blev fler vårdbesök efter att skolorna öppnade igen, säger Helena Svaleryd.
I och för sig gjorde distansundervisningen att elevhälsan blev mer svårtillgänglig för många. Men forskarna såg samtidigt en betydande minskning av akuta vårdkontakter under tiden med distansundervisning.
– Detta tyder på att det inte är försämrad tillgänglighet som ligger bakom minskningen. Om ungdomar inte fick kontakt med vården via normala kanaler, som skolhälsan, så borde vi kunna se att de sökt akut eller oplanerat i högre utsträckning. Istället ser vi alltså motsatsen, säger Helena Svaleryd.
En annan alternativ förklaring till de minskade vårdkontakterna skulle kunna vara att de nationella proven ställdes in. Men de nationella proven ställdes in även på högstadiet och där syntes ingen minskad vård för psykisk ohälsa.
Distansundervisning fortsatte delvis
Nedgången i vårdbesök under distansundervisningen kan alltså ha berott på att en del ungdomar mådde bättre hemma än i skolmiljön. Trots det syntes ingen uppgång i vårdbesök igen när skolorna åter började fungera ”som vanligt” och elever inte kunde plugga hemma på samma sätt längre. Hur hänger det ihop? Ja, det är inte helt lätt att veta, eller mäta, säger Helena Svalerud.
– Men man skulle kunna tänka sig att trenden höll i sig eftersom många skolor delvis fortsatte med distansundervisning. En del hade distansundervisning någon eller några dagar i veckan under ganska lång tid. Det kan ha varit gynnsamt för en del elever.
Sverige sticker ut
Sverige sticker ut bland grannländerna vad gäller graden av vård och medicinering på grund av psykiatriska tillstånd. Tydliga svar på vad skillnaden beror på saknas än så länge.
– Den här studien visar att en bidragande faktor kan vara skolmiljön. Mer allmänt framstår det som motiverat med forskning om hur skolmiljön påverkar mental hälsa, säger Helena Svaleryd.
Helena Svaleryd, professor vid nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet helena.svaleryd@nek.uu.se
Varje år görs cirka 5 000 fetmaoperationer i Sverige. De vanligaste operationsmetoderna är gastric bypass, som innebär att en stor del av magsäcken och en del av tunntarmen kopplas om, och gastric sleeve då en stor del av magsäcken opereras bort.
I en studie, där över 1700 vuxna patienter deltog, har forskare velat jämföra kortsiktiga risker vid de olika metoderna.
Relativt få komplikationer
Resultaten visar inga signifikanta skillnader mellan metoderna. Operationstiden var längre vid gastric bypass, men oavsett metod vårdades patienterna ett dygn på sjukhuset efter ingreppet.
Uppföljningarna gav också likvärdiga resultat. 30 dagar efter operationen hade båda grupperna relativt få komplikationer i form av exempelvis blödningar, läckage, blodproppar och infektioner. Inga dödsfall förekom under uppföljningstiden på totalt 90 dagar.
– För båda operationsmetoderna är komplikationsrisken mycket låg, framför allt ur ett internationellt perspektiv, och det finns ingen statistisk signifikant eller kliniskt relevant skillnad mellan grupperna, säger Suzanne Hedberg, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Många berörda och många åsikter
Många personer är opererade, eller väntar på en operation, och det finns en hel del diskussioner och åsikter om de olika metoderna, enligt Suzanne Hedberg.
– Det studien visar är att patienter och läkare nu kan välja operationsmetod utan att ta hänsyn till kortsiktiga operationsrisker, konstaterar hon.
Mer om studien
1 735 vuxna patienter som skulle göra en operation under åren 2015–2022 deltog i studien. De lottades till antingen gastric bypass eller gastric sleeve. Operationerna gjordes på universitets- och andra sjukhus, offentliga och privata, varav 20 i Sverige och tre i Norge. Studien är den största i sitt slag.
Suzanne Hedberg, disputerad i kirurgi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, suzanne.hedberg@vgregion.se
Sverige och USA har historiskt sett starka kulturella band, inte minst på grund av de många svenskar som emigrerade under 1800-talets andra hälft.
Under 1900-talet var bilden av Sverige, i USA, stundtals positiv och stundtals negativ. Det säger Carl Marklund, docent i nordiska studier och författare till en rapport som går igenom befintlig forskning på området. Ur vissa perspektiv fanns en idealiserad bild. Rollen som lyckat exempel vad gäller sådant som välfärd och arbetsmarknad var tacksam för Sverige, säger Carl Marklund.
– Det har funnits en fascination kring den svenska modellen, hur kapitalet och arbetarrörelsen kunnat samarbeta.
90-talskrisen innebär förändring
När Sverige i slutet av 1990-talet genomgick reformer som förändrade välfärdssystemet påverkade det också bilden av landet.
– Man kan så klart diskutera vad som faktiskt gjordes, men oavsett så påverkade det bilden av Sverige, säger Carl Marklund.
Sverigebilden har sedan dess förändrats ytterligare.
– När Sverige nu lämnat neutralitetspolitiken och ansökt om medlemskap i NATO och välfärdssystemet inte är så starkt som det varit påverkas bilden, säger Carl Marklund.
– De största skillnaderna från tidigare är idag diskussionerna om kriminalitet och problem kring integration eller mångkultur. Sverige ses fortfarande på sina håll som ett föregångsland, men allt fler utländska bedömare tycks instämma i den ganska självkritiska samhällssynen som råder här hemma sedan några år.
Kampanjer och trollfabriker kan påverka
Bilden av Sverige påverkas av hur Sverige agerar men också av kampanjer från exempelvis ryska trollfabriker och islamistiska grupper och andra enskilda händelser, enligt Carl Marklund.
– Över tid har det ofta handlat om att olika värderingar påverkat synen på Sverige, i undantagsfall har det rört sig om enskilda händelse. Då har det varit till exempel på senare tid kampanjer runt omhändertaganden enligt LVU och på 1980-talet runt termen ”barngulag” som myntades i samband med rapportering som socialtjänstens omhändertagande av barn.
– Men såväl då som nu överväger den i grunden positiva bilden. När ett land målas ut som utopi blir det också attraktivt att hitta det som går emot bilden, man vill slakta den heliga dalahästen.
Carl Marklund, Institutionen för historia och samtidsstudier, Södertörns högskola carl.marklund@sh.se
Ökningen av den globala genomsnittliga temperaturen vid jordens yta är ett av de viktigaste kännetecknen för klimatförändringar som orsakats av människan. Men temperaturökningen är inte jämn över dygnet.
Temperaturen under natten har ökat snabbare än dagstemperaturen under den senare hälften av 1900-talet. Detta uppvärmningsmönster – med variationer mellan dag och natt – kallas ”asymmetrisk uppvärmning”. Den orsakas av en blandning av mänskliga aktiviteter och naturligt förekommande fenomen.
Omvänd trend under tre decennier
I en ny studie har ett internationellt forskarlag undersökt fenomenet med asymmetrisk uppvärmning på nytt. De såg då att mönstret har förändrats.
Mellan 1961 och 2020 skedde en acceleration av den globala uppvärmningen under dagtid, medan uppvärmningstakten nattetid var relativt jämn.
Den här omvända trenden i asymmetrisk uppvärmning har lett till en ökande temperaturskillnad mellan dag och natt.
– Till vår förvåning hade inte bara den trenden upphört, utan analyserna som vi har genomfört på toppmoderna observationsbaserade dataset indikerar att det ursprungliga uppvärmningsmönstret gjort en helomvändning under de senaste tre decennierna, säger Ziqian Zhong som är forskare vid Chalmers tekniska högskola.
Molntäcke har förändrats
En trolig förklaring till förändringen är ett fenomen som kallas global upplysning, eller global brightening på engelska. Det har observerats sedan slutet av 1980-talet.
– Det är ett resultat av ett minskat molntäcke, som gör att mer solljus når jordytan, vilket i sin tur leder till högre dagstemperaturer och därmed större skillnad mellan dags- och nattemperaturer under de senaste decennierna, säger Ziqian Zhong.
Komplext samspel
Det råder för närvarande stor osäkerhet om orsakerna bakom förändringarna i molntäcket. Det globala upplysningsfenomenet kan bero på ett komplext samspel mellan molnfria och molniga atmosfärer, men också av små partiklar i atmosfären, så kallade aerosoler.
Dessa aerosoler kan komma från naturliga processer som stänk från havsvatten och skogsbränder. De kan också komma från mänskliga aktiviteter som förbränning av fossila bränslen.
Forskarna för också fram en annan möjlig orsak till den omvända asymmetriska uppvärmningen. Ökningen av regional torka och värmeböljor tyder på en möjlig försvagning av den kyleffekt som normalt sker då vatten dunstar från jordytan. Detta skulle också kunna leda till en snabbare ökning av dagstemperaturerna, menar forskarna.
Kan påverka allt liv på jorden
Den större temperaturskillnaden mellan dag och natt skulle kunna påverka skördar, tillväxt hos träd och växter, djurens välbefinnande och människors hälsa.
– Detta visar på behovet av anpassade strategier inom olika områden som påverkas av temperaturvariationer mellan dag och natt, som jordbruk, folkhälsa och skogsförvaltning, för att ta itu med de utmaningar som denna klimatförändring innebär, säger Ziqian Zhong.
Mer om förändrade temperaturer natt och dag
Forskarna bakom studien fann att majoriteten av landområdena, 81 procent av den totala ytan, uppvisade en större uppvärmning nattetid från 1961 till 1990.
Under den efterföljande perioden från 1991 till 2020 skedde dock en förändring, där 70 procent av de observerade landområdena i stället uppvisade en större uppvärmning under dagtid.
Ziqian Zhong, forskare vid avdelningen för geovetenskap och fjärranalys, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers tekniska högskola, ziqian.zhong@chalmers.se
Det har gått femton år sedan FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning trädde i kraft. Trots det syns en pågående exkludering och diskriminering av personer med funktionsnedsättning inom stadsplaneringen. Det framgår av forskning från Lunds Tekniska Högskola, LTH.
Problem att utgå från ”typisk” invånare
Ett av problemen som lyfts i forskningen är att plan- och byggprocessen som ligger till grund för en ny byggnad eller miljö utgår från en typisk användare, en sorts normalanvändare.
– Det är tydligt att människor som har funktionsnedsättningar inte ingår i den definitionen, säger Lilian Müller, som nyligen har disputerat i rehabiliteringsteknik och även är tillgänglighetsrådgivare i Lunds kommun.
Lutande gångvägar och ojämn mark
I sin forskning har Lilian Müller bland annat intervjuat invånare i tre svenska städer och frågat dem om hinder i städernas utformning.
Problem som identifierades var exempelvis avstånd, sidlutande gångvägar och områden utan tydlig skyltning. I alla tre städer var också ojämn mark och nivåskillnader problematiska och vanligt förekommande.
Nivåskillnader och ojämna gångvägar ska enligt byggreglerna undvikas.
– Trots byggregler som säger att gångvägar ska vara fasta, jämna och halksäkra täcktes en betydande del av städernas nybyggda ytor av en ojämn stenbeläggning, säger Lilian Müller.
Intervjupersonerna stötte också på flera exempel på exkluderande speciallösningar, exempelvis vad gäller att komma in i byggnader. Rullstolsanvändare uppgav att de hänvisas till personalingångar, varuintag eller ingångar på baksidan av hus.
Det går att göra rätt från början
Men allt det här går att undvika, enligt Lilian Müller, som har studerat så kallad universell utformning, se faktaruta.
Universell utformning, vad är det?
Universell utformning betyder att i stadsplaneringen, redan från början, skapa lösningar som fungerar för så många som möjligt. Då inkluderas fler och anpassningar behöver inte göras i efterhand. Universell utformning definieras i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Lilian Müllers avhandling visar att byggprojekt som redan i planeringsfasen tar sin utgångspunkt i universell utformning blir mer tillgängliga och inkluderande i sin utformning.
– Men det kräver att de involverade samhällsaktörerna har kunskap om universell utformning och att de är pådrivande i processen. De offentliga aktörerna behöver helt enkelt ta på sig ledartröjan för att uppnå inkludering och jämlikhet. Visionen om en stad för alla riskerar annars att försvinna i plan- och projekteringsfasen, säger Lilian Müller.
Demokratiskt dilemma
Ett annat dilemma är att olika aktörer inom ett byggprojekt, exempelvis byggbranschen och den kommunala organisationen, kan ha olika visioner och mål – något som kan ställa till det för människorna som ska använda byggnaden eller platsen.
– Det kan leda till ett demokratiskt dilemma där de sociala perspektiven försvinner och medborgarna drabbas, trots att det är människorna i staden som ska använda miljön. När marknadskrafterna får ta stor plats och kommunens krav och kontroller begränsas minskar medborgarnas möjligheter att utkräva ansvar av valda politiker.
De invånare som intervjuades i avhandlingen berättade också att de upplever svårigheter med att komma till tals gällande utformningen av städerna.
– De behöver vara ihärdiga och gång på gång visa hur olika hinder försvårar tillgängligheten och användbarheten, säger Lilian Müller.
– Att kunna förstå, ha tillträde till och kunna använda den byggda miljön handlar i grunden om mänskliga rättigheter och jämlikhet. Hela den mänskliga mångfalden måste rymmas i stadsutvecklingen.
Det går nu att studera leverceller i en levande organism utan att behöva göra invasiva ingrepp. Forskare vid Karolinska institutet har visat att det är möjligt på möss genom att transplantera in små 3D-cellkulturer med leverceller, så kallade sfäroider, i den främre ögonkammaren.
Ögats hornhinna fungerar sedan som ett fönster in i kroppen. Det innebär att det blir möjligt att få ledtrådar om förändringar som sker i levern.
Implantat kan avslöja fettlever
Forskningen visar att levercellerna fäster sig på iris i ögat. De förses med blodkärl och nerver som är nödvändiga för deras funktion och överlevnad. Cellerna bevarar även sina typiska leveregenskaper och verkar kunna spegla hur mössens lever mår.
Det har bland annat visat sig att sfäroiderna i ögat lagrar fett på ett liknande sätt som levern hos möss som får en fettrik kost. Det innebär att implantatet kan skvallra om fettlever.
– Det här är en unik metod som öppnar upp nya möjligheter att studera leverns roll i metabola sjukdomar som obesitas, typ 2-diabetes och fettlever. För att kunna stoppa eller fördröja sjukdomsförloppet behöver vi identifiera tidiga sjukdomsmekanismer, men det har tidigare varit svårt att studera levern utan att använda invasiva metoder, säger forskaren Noah Moruzzi vid Karolinska institutet.
Metabola sjukdomar ökar bland yngre
Metabola sjukdomar, som till exempel diabetes typ 2, har ökat kraftigt de senaste åren. Sjukdomarna förknippades tidigare med hög ålder, men utvecklas nu allt oftare hos yngre personer och barn med svår fetma, obesitas.
Fettlever och typ 2-diabetes kännetecknas av störd fettomsättning och blodsockerreglering, som styrs av levern respektive bukspottkörteln.
– Därför är kontinuerlig och detaljerad övervakning av funktionella förändringar i dessa organ avgörande för att identifiera sjukdomsmekanismer. Med den nya plattformen kan vi nu övervaka utvecklingen av fettlever på cellnivå och vi ser fram emot att börja använda metoden för att testa olika läkemedel och behandlingsstrategier, säger forskaren Francesca Lazzeri-Barcelo.
Övervakning av insulinproducerande celler
Forskarna har sedan 2008 använt sig av tekniken för att transplantera andra celler och miniorgan till den främre ögonkammaren hos möss.
– Under de senaste åren har vår metod visat sig vara ett kraftfullt forskningsverktyg för att övervaka de insulinproducerande cellerna i bukspottskörteln vid utvecklingen av typ 2-diabetes. Nu har plattformen utvidgats till leverforskning, vilket visar att det finns potential att använda verktyget även inom andra medicinska områden, säger forskaren Per-Olof Berggren vid Karolinska institutet.
Noah Moruzzi, biträdande lektor vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska institutet, noah.moruzzi@ki.se
Per-Olof Berggren, professor vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska institutet, per-olof.berggren@ki.se
Många fiskare i Sverige och Norge har vittnat om bra fångster av stora humrar under 2023. Men enligt Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, beror inte det framgångsrika fisket på att det finns gott om hummer.
Enligt beräkningar ligger hummerbeståndet kvar på en fortsatt låg nivå. Detta trots att begränsningar i fisket införts vid flera tillfällen, senaste 2017.
– Trots insatserna har statusen inte förbättrats nämnvärt. Humrarna är fortfarande för få och beståndet är överfiskat, säger forskaren Andreas Sundelöf vid SLU.
Under hållbara nivåer
Sedan några år tillbaka finns bättre data över hummerfångster och en ny analytisk modell kan ge säkrare bedömningar av beståndet. Modellen visar att hummerbeståndet sedan många år befinner sig under hållbara nivåer.
Hummerfisket bedrivs under en begränsad säsong på hösten, till viss del av licensierade yrkesfiskare. En stor del av fångsterna tas dock av fritidsfisket som är öppet för alla.
– Den här typen av öppet fritidsfiske är svårt att reglera, samtidigt som det fångar stora mängder hummer. Våra resultat visar att det är viktigt att begränsa fångsterna totalt sett om vi vill se en återhämtning i hummerbestånden, säger Andreas Sundelöf.
Hårt fiske – färre humrar i havet
Hummerbeståndet på västkusten har varierat sedan mätningar startade 1875. Goda perioder har varvats med dåliga. Sedan 1960-talet är fisketrycket den viktigaste faktorn som påverkar beståndet. Mer fiske och stora fångster resulterar i färre humrar i havet.
Många fiskare upplevde att fisket förbättrades bara ett par år efter regleringen 2017. Men den upplevda förbättringen hade sannolikt att göra med att färre redskap delade på den tillgängliga hummern, enligt SLU. På så vis ökade mängden hummer per bur utan att den totala mängden fångad hummer minskade.
Fler humrar i tinorna
Under säsongen 2023 observerades en kraftigt ökad mängd hummer per tina jämfört med 2022. I SLU:s oberoende provtagningar av beståndets täthet, som görs med hjälp av erfarna hummerfiskare i augusti, syns dock inte samma positiva utveckling. Fångst per bur visar ingen större skillnad mellan 2022 och 2023.
– 2023 års goda fiske i september och oktober återspeglar inte det våra inventeringsfiskare fann i augusti. Framgången i fisket verkar alltså tyvärr inte ha med beståndsstatusen att göra, säger Andreas Sundelöf.
I stället kan fångsterna av hummern ha påverkats av till exempel temperatur och vindar som gör dem mer rörliga och lättfångade, eller andra faktorer som påverkar hummerns vilja att gå in i en agnad bur.
Fredade områden har positiv effekt
Det finns dock ljusglimtar för hummerns återväxt. Från områden som är helt fredade från fiske sker en snabb och stark positiv effekt på beståndet.
– Det har visats många gånger i både svenska och norska Skagerrak. Regelverket för att begränsa fångsten av hummer borde ses över snarast så att fisket kan begränsas tillräckligt för att hummerbeståndet ska kunna återhämta sig, säger Andreas Sundelöf.
Resultaten från inventeringen av hummerns bestånd har nyligen publicerats på fiskbarometern.se, där SLU redovisar tillstånd och trender för fisk- och skaldjursbestånd i svenska hav och sötvatten.
Kontakt:
Andreas Sundelöf, forskare vid institutionen för akvatiska resurser, Havsfiskelaboratoriet, SLU, andreas.sundelof@slu.se
Naturtyper som översvämmas av tidvatten bildar ekosystem som fångar in stora mängder kol. Det kan bidra till att mildra klimatförändringarna. Koldioxiden samlas i växtdelarna och i de gyttjiga jordarna.
Stort flöde av bikarbonat
En ny forskningsrapport från Göteborgs universitet visar att effekten är ännu bättre än man tidigare trott.
– Vi har avslöjat ytterligare lagrat kol i mangroveskogar och salta våtmarker. Våra nya rön visar att en stor del av kolet exporteras till havet bundet i bikarbonat när tidvattnet drar sig tillbaka och förblir löst i havet i tusentals år, säger Gloria Reithmaier, forskare i marin kemi vid Göteborgs universitet.
Bikarbonatet stabiliserar pH-värdet och minskar havsförsurningen.
– Detta bidrag har tidigare förbisetts, säger Gloria Reithmaier.
Bikarbonat är ofarligt och ingår bland annat i bakpulver. I haven används karbonat och bikarbonat för att bygga skal och korallskelett.
Kan vara dubbelt så effektiva
Forskare har analyserat koltransporten i tidvattnet i 45 mangroveträsk och 16 salta våtmarker världen över. När de räknade in bikarbonatexporten från ekosystemen ut i havet fördubblades kolfällans storlek i dessa ekosystem.
– Våra resultat visade att bikarbonatexporten var lika stor som, eller till och med överträffade, mängden kol som lagrats i jorden. Därför har tidigare uppskattningar av dessa blå kolfällor underskattat potentialen för mangrove och salta våtmarker för att mildra klimatförändringarna, säger Gloria Reithmaier.
Miljöer behöver återställas och skyddas
Resultat visar alltså att ekosystem av så kallat blått kol är mer effektiva för att mildra klimatförändringar än vad forskarna tidigare trott.
– Det är nu ännu viktigare att skydda och återställa ekosystem för mangrove och salta våtmarker, säger Gloria Reithmaier.
Flera regeringar har tagit initiativ till att införa så kallade blå koldioxidkrediter för att uppmuntra markägare att återställa och bevara ekosystem för mangrove och salta våtmarker, på samma sätt som med regnskogen.
Gloria Reithmaier, forskare vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet, gloria.reithmaier@gu.se
Det kan låta som science fiction, men i kroppen finns många biologiska ”molekylära motorer” som driver muskler och transporterar ämnen inne i celler.
Forskare inom kemi och nanoteknik har länge haft som mål att utveckla artificiella molekylära motorer. De kan bli användbara inom flera områden i framtiden, till exempel för att leverera läkemedel till rätt plats i kroppen eller för att lagra solenergi.
– Artificiella molekylära motorer är molekyler som tar upp ljus från en extern källa, exempelvis solljus, och omvandlar energin i ljuset till rörelseenergi, förklarar Bo Durbeej, professor vid Linköpings universitet.
Men enbart en motor räcker inte. Om en bil skulle ha en motor men sakna hjul skulle den inte komma långt. Kraften från motorn måste flyttas – i bilens fall till hjulen – och det görs via en växellåda.
Energi måste kunna överföras
På samma sätt behöver forskarna konstruera molekylära växlar som kan överföra rörelseenergin från en del av en molekyl till en annan del. Framtida tillämpningar är beroende av att rörelsen kan användas någon annanstans än där den skapas.
– Många forskare har länge försökt att konstruera molekylära växlar. Vi har tagit fram en designprincip för hur man kan överföra rotationsrörelsen till en annan del av ett molekylärt system och ha fullständig kontroll över rotationens riktning. Tidigare designer har inte kunnat kontrollera rotationsrörelsen, säger Bo Durbeej.
Forskare utvecklade en ny design
En stor utmaning är att den del som forskarna vill få att rotera, ”propellern”, sitter ihop med resten av molekylen med en enkelbindning. Enkelbindningar roterar väldigt lätt, vilket gör det svårt att kontrollera rotationens riktning.
Det här problemet har forskare vid Linköpings universitet lyckats lösa genom att hitta en bra kombination av samverkande faktorer, bland annat avståndet mellan propellern och den del av molekylen som utgör själva ”motorn”.
Forskarnas design fungerar visar beräkningar och avancerade simuleringar i superdatorer.
– Nästa steg är att ta fram molekylära fotoväxlar som är så enkla som möjligt att syntetisera, säger Bo Durbeej.
Bo Durbeej, professor vid institutionen för fysik, kemi och biologi, Linköpings universitet, bo.durbeej@liu.se
Läs också:Makalöst små molekylmaskiner.
Precis som delarna i en mekanisk maskin, kan små molekyler i en nanomaskin röra sig i förhållande till varandra: agera hjul och spärrhakar eller flytta runt andra molekyler. Både i Sverige och internationellt utvecklas nu sådana maskiner.
Smittorisken under pandemin innebar att många anhöriga inte hade möjlighet att besöka svårt sjuka patienter på intensivvårdsavdelningar, IVA.
Genom djupintervjuer med närstående till svårt sjuka personer som vårdats på IVA för covid-19 har forskare undersökt hur de påverkades av att inte kunna träffa sina nära och kära.
– Forskningen visar att anhöriga lider av att inte få besöka sina sjuka närstående, säger Anna Nordin, universitetslektor på Karlstads universitet och även forskare vid Luleå universitet.
Rutiner och information viktigt
Studien visar att ett sätt för närstående att hantera den extraordinära situationen var att skapa dagliga rutiner. Att skriva dagbok blev till exempel ett konkret sätt att känna en viss kontroll och mening.
Det var också viktigt för anhöriga att få regelbunden information och uppdateringar från sjukhuset. Läkarna stod för denna information och de ringde regelbundet, visar studien.
Möjligheten att få prata med en svårt sjuk närstående i telefon eller genom videosamtal var också viktigt och känslosamt, berättade anhöriga i intervjuerna.
Pandemin gav lärdomar
Trots stora nackdelar med att stänga ute anhöriga från intensivvårdsavdelningarna tror Åsa Engström, professor vid Luleå universitet, att det var rätt väg att gå under den mest intensiva fasen av pandemin.
I framtiden behöver man fundera på risken för smitta och att anhöriga ska få vara närvarande hos den svårt sjuka, menar hon.
– Det vi kan ta med oss är vikten av regelbundna uppdateringar och digitala lösningar. Det handlar inte om att utveckla high-tech-lösningar, utan mer om mänskliga rättigheter, värdighet och värdet av att involvera anhöriga, säger Åsa Engström.
Anna Nordin håller med.
– Vår forskning ger insikter om hur vi kan förstå och förbättra stödet för anhöriga. För framtiden kan en effektivare kommunikationsmodell, som möjliggör kontakt på distans, vara intressant, säger hon.
Anna Nordin, intensivvårdssjuksköterska och forskare vid Karlstads universitet, anna.nordin@kau.se
Andelen nyanlända elever med inga eller begränsade erfarenheter av formell skolgång har enligt Skolverket ökat väsentligt i den svenska grundskolan under det senaste decenniet.
En ny avhandling författad av Malin Brännström, forskare i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet, visar att den svenska skolan har svårt att möta dessa elevers behov.
Svårigheter förklaras med ”sämre kognitiv förmåga”
Skolverket har gett ut allmänna råd om hur undervisningen för nyanlända bör organiseras i skolan. I råden görs ingen skillnad mellan elever med lång skolbakgrund och elever med kort eller ingen skolgång.
Det leder, enligt Malin Brännström, till att man i skolan osynliggör elevernas korta eller uteblivna skolbakgrund. Barnens skolsvårigheter förklaras istället med att de kommer från en annan kultur eller har en sämre kognitiv förmåga. De bedöms ofta som ”långsamma” eller ”svaga” svenskinlärare.
– Det händer att detta leder till att elever som inte behöver specialundervisning får det ändå, eller att problemet förflyttas utanför skolan, till föräldrarna och hela den kultur som anses skapa problemet. Det lämnar begränsat utrymme för skolan att hjälpa eleven, säger Malin Brännström.
Barn bedöms fel
I en intervju som ingår i avhandlingen förklarade en speciallärare att lässvårigheterna hos en före detta elev med kort skolgång berodde på att hen hade en kognitiv funktionsnedsättning. Detta trots att liknande svårigheter hos en betydligt yngre elev, som har gått lika länge i skolan som den nyanlände, bedöms som normala.
– Specialläraren förväntade sig alltså att eleven skulle tillägna sig en viss nivå av skriv- och läskunskaper när hen uppnådde en viss ålder, som om mängden undervisning inte spelade någon roll, säger Malin Brännström.
Hon säger att hon hoppas att hennes resultat kan användas för att skapa en utbildningspolitik och en skolpraxis för att utveckla strategier och resurser som på ett bättre sätt möter behoven hos nyanlända elever med begränsad skolbakgrund.
Om avhandlingen
Avhandlingen baseras på etnografiskt fältarbete på tre grundskolor i tre kommuner och en analys av policydokument som reglerar och/eller ger rekommendationer för skolans arbete med nyanlända elever. Malin Brännström har gjort observationer i förberedelseklasser, ordinarie klasser och i personalrum och korridorer. Hon har även gjort intervjuer, främst med skolpersonal.
Den globala ökningen av inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, däribland Crohns sjukdom och ulcerös kolit, saknar tydlig förklaring. En bidragande orsak tros vara kostmönster som påverkar bakterierna i tarmen, tarmmikrobiotan. Den är särskilt känslig under de första levnadsåren.
Tidigare forskning har tittat på kostmönster och IBD hos vuxna, men man vet mindre om hur kopplingen ser ut för barn. En ny studie vid Göteborgs universitet har velat öka kunskapen.
80 000 ettåringar i studie
Forskarnas analys bygger på kostinformation om drygt 80 000 ettåringar i Sverige och Norge. Uppgifterna kommer från de två populationsstudierna Alla barn i sydöstra Sverige, ABIS, och Den norske mor, far og barn-undersökelsen, MoBa.
Föräldrarna fick frågor om barnens kost vid 12-18 och 30-36 månaders ålder. Kostkvaliteten bedömdes med en barnanpassad version av verktyget Healthy Eating Index, se faktaruta.
Barnens hälsa i Sverige följdes under 21 år fram till årsskiftet 2020-2021. De norska barnen följdes i 15 år.
Under perioden diagnostiserades 307 av deltagarna med IBD.
Mindre ulcerös kolit hos fiskätarna
Högt fiskintag vid ett års ålder, jämfört med lågt, kunde kopplas till 54 procent lägre risk för ulcerös kolit. Det fanns också en lägre risk om barnen åt mycket grönsaker vid ett års ålder. Däremot följdes ett högt intag av sockersötade drycker, jämfört med lågt intag, av 42 procent ökad risk för IBD.
Forskarna såg inga uppenbara samband mellan IBD och någon av livsmedelsgrupperna kött, mejeri, frukt, spannmål, potatis och livsmedel med mycket socker eller fett, eller både och.
Vid tre års ålder kunde endast högt fiskintag kopplas till minskad risk för IBD, i synnerhet ulcerös kolit.
Inga orsakssamband kan fastslås
Eftersom studien gjorts på barn i höginkomstländer är det oklart om resultaten kan generaliseras till låg- eller medelinkomstländer med andra kostvanor, menar forskarna. Några orsakssamband kan inte heller fastslås eftersom det är en observationsstudie.
– Även om vi inte kan utesluta andra förklaringar så överensstämmer de nya fynden med hypotesen att kost tidigt i livet, möjligen förmedlad genom förändringar i tarmmikrobiomet, kan påverka risken för att utveckla IBD, säger Annie Guo, dietist och doktorand i pediatrik på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Mer om studien och kostkvalitet
Kostkvaliteten poängsattes systematiskt och klassades som antingen låg, medel eller hög. Med högre kvalitet avsågs högre andel grönsaker, frukt, mejeriprodukter och fisk, och lägre andel av kött, godis, snacks och söta drycker.
Även intag av enskilda livsmedelsgrupper studerades. Uppgifter om amning, bröstmjölksersättning och antibiotika ingick också.
Under den undersökta perioden diagnostiserades 131 personer med Crohns sjukdom, 97 med ulcerös kolit och 79 med en oklassificerad IBD. Förekomsten av IBD var högre i svenska ABIS-studien än i norska MoBa, förmodligen som följd av den längre uppföljningstiden i ABIS.
Annie Guo, dietist och doktorand i pediatrik på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, annie.guo@gu.se
Att ha en hund i hushållet kan, enligt tidigare forskning, ha positiva effekter på hälsan. Hundägande har kopplats till längre livslängd och mer fysisk aktivitet. Hundägare går till exempel i snitt 25 procent fler steg per dag än icke-hundägare. Forskare har också pekat på kopplingar mellan hundägande å ena sidan och minskad stress och ökat välbefinnande å andra sidan.
Bild: Jamie Street, Unsplash.
Att ha hund låter alltså som ett prima recept på hälsa. Men helt enkelt är det inte. Långtifrån alla studier har kunnat visa på positiva kopplingar. Och vad gäller sådant som hjärt- och kärlhälsa och typ 2-diabetes är forskningsläget fortfarande oklart, vad gäller hundaspekten.
Därför har forskare vid bland annat Umeå universitet nu gjort en studie för att se om hundägare i Sverige med typ 2-diabetes möjligen är friskare, överlag, än ej hundägande personer med typ 2-diabetes.
Var tjugonde i Sverige har typ 2-diabetes
I Sverige har nästan en halv miljon personer, cirka fem procent av befolkningen, diagnosen typ 2-diabetes.
Typ 2-diabetes innebär att kroppen har svårare att reglera blodsockret. Sjukdomen kan orsakas av både ärftliga faktorer och livsstil. Typ 2-diabetes kallas ibland felaktigt för vuxendiabetes men kan debutera när som helst i livet.
Människor med typ 2-diabetes löper högre risk än andra att drabbas av hjärt-kärlsjukdom och död om sjukdomen inte behandlas. Behandlingen kan bestå av att äta mer hälsosam mat, sluta röka, öka den egna fysiska aktiviteten samt att i vissa fall att ta läkemedel.
Källa: Umeå universitet
Sämre värden hos hundägare
Forskarna har studerat 218 000 personer som nyligen fått diagnosen typ 2-diabetes. Av dessa var knappt fyra procent hundägare. Efter i snitt fem år följdes personerna upp. Då kunde forskarna se att hundägarna faktiskt hade en mindre gynnsam utveckling av sina blodsockernivåer, jämfört med övriga.
Hundägarna hade dessutom svårare att uppnå behandlingsmålen för blodfetter, blodsocker och blodtryck, visade det sig. Vad gällde dödlighet syntes ingen skillnad mellan dem med och utan hund. Hundägarna i studien levde varken längre eller kortare tid än icke-hundägarna.
Ingen nackdel att ha hund
Hur ska man då tolka allt detta? Ja, man ska i alla fall inte tolka det som att det är en nackdel att ha hund, säger säger Olov Rolandsson, professor i allmänmedicin vid Umeå universitet.
– Det kan säkert vara bra på många sätt, men det innebär inte att man kan slarva med att ta sin medicin eller med att följa rekommendationer om att lägga om livsstil vid diabetes.
Olov Rolandsson säger också att resultaten var lite oväntade med tanke på tidigare forskning som pekat på har pekat på kopplingar mellan hundägande och god hälsa.
– Lite överraskade blev vi nog.
Mer forskning kan ge svar
Det återstår att forska om orsakerna till här fynden, fortsätter Olov Rolandsson – om det finns andra faktorer som påverkat resultatet, som övrig livsstil och i vilken grad människor följer rekommendationerna vid typ 2-diabetes.
– Att ibland gå ut med hunden tycks i varje fall inte vara tillräckligt vid diabetes.
Olov Rolandsson, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet olov.rolandsson@umu.se
Två tredjedelar av alla som drabbas av Alzheimers sjukdom är kvinnor. Tidig menopaus, det vill säga när mensen upphör, är en av riskfaktorerna för kognitiv nedgång.
I samband med menopausen minskar nivåerna av hormonet östrogen. Hormonet produceras i äggstockarna men också i hjärnan, vilket är avgörande för att hålla nervcellerna friska och funktionsdugliga.
Friskare nervceller och bättre minne
En studie som gjorts på möss visar att aktivering av ett hjärnprotein med namnet CYP46A1 skulle kunna skydda kvinnor från att utveckla neurodegenerativa sjukdomar som alzheimer.
I hjärnan bidrar proteinet till att bli av med överskott av kolesterol och omvandlar det till en kolesterolprodukt som kallas 24S-hydroxykolesterol, 24SOH.
När honmöss fick ökade nivåer av proteinet höjdes produktionen av 24SOH. Forskarna kunde då se att mössen fick friskare nervceller, förbättrat minne och högre östrogenaktivitet. Detta sågs både i klimakteriet och under åldrandet. Hos hanmöss sågs däremot ingen effekt.
– Kolesterolomsättning och könshormoner är föränderliga. Våra resultat tyder på att de kan tjäna som potentiella behandlingsmål för flera neurodegenerativa sjukdomar i framtiden, säger Silvia Maioli som är docent vid Karolinska institutet.
Hjärnproteinet kan aktiveras med läkemedel
Studien visar att aktivering av proteinet CYP46A1 bidrog till att öka östrogenaktiviteten i hjärnan hos honmöss. Det gör proteinet till en måltavla för behandling riktad till kvinnor, menar forskarna.
Tidigare forskning har visat att hjärnproteinet kan aktiveras genom låga doser av läkemedlet Efavirenz som används vid hiv-infektion.
– Vi menar att påverkan på kolesterolomsättning genom CYP46A1-aktiverare som Efavirenz kan erbjuda ett nytt tillvägagångssätt för att främja östrogen-medierat skydd av nervcellerna hos kvinnor i riskzonen för Alzheimers sjukdom, säger Silvia Maioli.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
