Djur som lever i stabila grupper kan samarbeta, hjälpa varandra och dela med sig av mat. Biologer har länge observerat att individer inom dessa grupper bildar sociala band eller vänskap, men de har inte varit helt överens om hur relationer mellan djur har utvecklats.
En ny studie kastar dock nytt ljus över evolutionen av sociala band och samarbete hos djur i grupp.
Relationer utvecklas över tid
Forskarnas analys visar att sociala band utvecklas gradvis över tid. Starka band kännetecknas av en historia med ömsesidig hjälp och nya gemensamma aktiviteter mellan individer.
En gradvis uppbyggnad av sociala band kan ske inom små grupper eller större, förutsatt att individer har möjligheter att interagera med partners i mindre delgrupper.
Studien visar även att befintliga gruppmedlemmar aktivt tar initiativ till sociala band med nya rekryter, något som utvidgar det sociala nätverket.
Viktigt med sammanhållning
Det finns alltså en dubbel mekanism att bibehålla befintliga relationer samtidigt som nya bildas. Enligt forskarna visar detta vikten av social sammanhållning hos grupplevande djur.
– Hur individer beter sig mot nya individer i gruppen har diskuterats och på senare tid har tanken att vänskaper med nya individer tar lång tid att utveckla betonats. Vår analys visar att detta inte behöver vara fallet, säger forskaren Olof Leimar vid Stockholms universitet och fortsätter:
– I de ursprungliga diskussionerna om evolution av samarbete förslogs i stället möjligheten att individer aktivt försöker etablera nya relationer, och detta stämmer med vår analys, säger Olof Leimar.
Fladdermöss har studerats
Studien hämtar inspiration från det ömsesidiga förhållandet mellan mor och avkomma, där hjälpen främst går åt ena hållet. Observationer av vampyrfladdermöss som delar med sig av mat stöder ytterligare forskarnas teorier.
– Vi hoppas att våra resultat kan tjäna som inspiration till ytterligare forskning om de sociala bandens dynamik i olika grupplevande arter, inte minst hur nya sociala band bildas, säger Olof Leimar.
Studien är ett samarbete mellan forskare från Stockholms universitet och Neuchâtels universitet i Schweiz.
*Bild: Oasalehm/Wikimedia commons. Licens: CC BY-SA 4.0
En kilometer utanför Landskrona ligger Nordens enda smältverk för bly. Industrin, som har varit i drift sedan 1944, är en av Europas största återvinnare av blybatterier och varje år återvinns här bly från fyra miljoner uttjänta bilbatterier.
Sedan 1978 har barn mellan sju och elva år i Landskrona deltagit i en forskningsstudie där de har blivit noggrant undersökta för spår av tungmetallen bly i blodet. Under senare år har de även undersökts för kvicksilver och kadmium.
Högre halter närmare smältverket
Studien visar att barn som bor i närheten av smältverket har högre halter av alla tre metaller än barn som bor inne i Landskrona centrum eller på landsbygden utanför staden. Halterna är upp till 24 procent högre.
– Med de nivåer som vi fann i denna studie finns inte skäl för oro hos föräldrar till barn i området, men för att förebygga sjukdom senare i livet bör man hålla nivåerna av metaller i miljön så låga som möjligt, säger Anja Stajnko, forskare vid Lunds universitet.
Kadmium och kvicksilver minskar inte
Förebyggande åtgärder mot blyförorening, särskilt förbudet mot blybensin 1994, återspeglas i den stadiga minskningen av blynivåer i barns blod.
Men studien visar att sedan 2007 har nivåerna av kadmium och kvicksilver inte minskat. Det är oroande, enligt forskarna.
Har samband med hälsoproblem
Alla tre metaller är toxiska. Bland annat blyexponering som sker under lång tid har visats ha samband med sämre utveckling av nervsystemet och en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar.
Kvicksilver, bly och kadmium finns naturligt i jordskorpan men kan öka med industriella utsläpp, återvinning och gödsling.
– Trots att barnen har låga exponeringsnivåer för alla tre metallerna rekommenderar vi starkt fortsatt monitorering av dem, eftersom vi idag inte känner till gränsvärdena för toxicitet hos barn och de ackumulerande effekterna av metallerna, säger Karin Broberg, professor i arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet.
Strängare skydd behövs
Med mer återvinning i Sverige i framtiden finns en risk att giftiga ämnen i ökad utsträckning frigörs i återvinningsprocesser. Områden nära platser där metaller bearbetas eller återvinns behöver kontrolleras och strängare skyddsåtgärder behöver införas, menar forskarna.
Anja Stajnko, forskare i arbets- och miljömedicin, Institutionen för laboratoriemedicin, Lunds universitet anja.stajnko@med.lu.se
Mer än varannan gravid kvinna påverkas i någon grad av bäckensmärta. Många upplever att smärtan gör att de har svårt att gå. Var tionde kvinna har också kvarvarande besvär mer än tio år efter en förlossning.
Fysioterapeuten Annika Svahn Ekdahl har skrivit en avhandling om olika behandlingar mot bäckensmärtor. Hon menar att det är viktigt att tidigt uppmärksamma kvinnor med smärtproblem för att kunna erbjuda behandling.
– Gravida kvinnor får ofta höra att det inte är konstigt att de har känningar i exempelvis rygg eller bäcken, att det är något som hör ihop med graviditeten. Men när hela vardagen påverkas på grund av smärta, då blir det ett problem. Då är det inte längre normalt, säger Annika Svahn Ekdahl som doktorerat vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Bäckensmärta under graviditeten kan också kallas foglossning. Men begreppet används inte längre lika ofta eftersom smärtan kan bero på flera förändringar i kroppen under en graviditet.
Avhandlingen har jämfört behandlingsmetoderna akupunktur och transkutan elektrisk nervstimulering, TENS.
Akupunktur och nervstimulering likvärdiga
I studien lottades 113 gravida kvinnor till att antingen få akupunkturbehandling av en fysioterapeut vid tio tillfällen, eller att dagligen behandla sig själva i hemmet med TENS under fem veckor. Effekten av behandlingarna var jämbördiga, visar studien.
– Båda behandlingsmetoderna minskade smärtintensiteten och oron för smärta hos deltagarna, samtidigt som de ledde till att kvinnorna upprätthöll sin fysiska aktivitetsnivå. Detta är anmärkningsvärt eftersom bäckensmärta ofta leder till minskad fysisk aktivitet, säger Annika Svahn Ekdahl.
Oro för smärta
Kvinnorna i båda grupperna upplevde även förbättringar över tid. Omkring hälften av deltagarna nådde de allmänna rekommendationerna för fysisk aktivitet tre år efter förlossning.
– Samtidigt kunde vi se att en del kvinnor fortfarande upplevde kvarstående bäckensmärta. Den oro som kvinnorna kände för sina besvär hade också ett samband med hur väl de kunde klara av sin vardag, säger Annika Svahn Ekdahl och fortsätter:
– Det är ett intressant spår att oro för smärta i sig är ett stort problem, vid sidan om smärtan som sådan. Oro för smärta verkar vara en faktor som har betydelse för kvinnornas funktionstillstånd.
Forskare i Sverige, Danmark och Tyskland varnar nu för att situationen för tumlare i Bälthavet är betydligt allvarligare än vad som tidigare varit känt.
I en studie framgår att populationen, som lever i bland annat Kattegatt och Öresund, har halverats under de senaste 18 åren. Idag återstår bara cirka 14 000 djur. Det kan jämföras med åren 2012-2016 då cirka 40 000 tumlare fanns i området.
– Tyvärr finns det inga tecken på att utvecklingen går åt rätt håll. Minskningen är mycket tydlig, vi har fastställt att det är mer än 90 procent sannolikhet att populationen minskar, vilket är mycket allvarligt, säger forskaren Kylie Owen vid Naturhistoriska riksmuseet.
Här finns tumlarna i Bälthavet
Bälthavspopulationens utbredningsområde sträcker sig genom Kattegatt, Öresund, Bälthavet och sydvästra Östersjön. Tumlarna kan ses i havet utanför Sveriges sydvästra kust, ungefär från Falkenberg till Ystad. Populationen är genetiskt unik och är anpassad för att söka föda i grunda vatten.
Tumlarna har räknats sex gånger sedan 2005 med flyg och båt. De är bara synliga en kort tid vid vattenytan, men forskarna kan med hjälp av olika beräkningsmetoder ändå göra bedömningar av det totala antalet.
– Genom att beräkna Bälthavspopulationens förökningstakt har vi kommit fram till att maximalt 24 individer kan dödas varje år om populationen ska kunna återhämta sig och vara långsiktigt livskraftig. Samtidigt beräknas ungefär 900 individer bifångas bara i danskt och svenskt nätfiske årligen. Till detta kommer även bifångster i tyskt nätfiske, säger forskaren Julia Carlström vid Naturhistoriska riksmuseet.
Flera hot mot tumlarna
Förutom att fastna i fiskenät finns andra hot mot tumlarna. De är känsliga för miljögifter och kan också skadas av undervattensbuller. Högt fisketryck och försämrad miljö i haven kan också leda till minskad tillgång på föda som småfisk.
Att minska miljögiftshalter och förbättra fiskbestånd tar många år, men problem med bifångster kan åtgärdas med direkta resultat, menar forskarna. En möjlig lösning att minska nätfisket i särskilt viktiga områden i kombination med så kallade ljudskrämmor på återstående nät.
– Det är av hög vikt att situationen för Bälthavstumlaren åtgärdas nu, innan det går lika illa som för den akut hotade Östersjöpopulationen, säger Kylie Owen.
I Östersjön finns bara cirka 500 tumlare kvar och de löper stor risk att utrotas.
– Tumlarpopulationen i Nordsjön är fortfarande stabil, men det hjälper inte andra populationer eftersom de är anpassade för olika livsmiljöer. För att bevara tumlarna i Kattegatt, Öresund och Östersjön måste vi skydda dem i deras egen miljö, säger Julia Carlström.
De senaste årens demokratimätningar visar att allt fler människor lever i diktaturer. En ny rapport visar att tillbakagången för demokratin, eller autokratiseringen, fortsätter. Rapporten har tagits fram av Varieties of Democracy-institutet, V-Dem, vid Göteborgs universitet.
Stor ökning av diktaturer
71 procent av världens befolkning lever nu i auktoritära stater. Det är en betydande ökning jämfört med för tio år sedan då 48 procent levde under autoritärt styre.
De nya mätningarna visar att 42 länder hade en pågående autokratisering under förra året.
– Den demokratiska tillbakagången är särskilt märkbar i Östeuropa och Syd- och Centralasien, medan Latinamerika och Karibien går emot den globala trenden och blir alltmer demokratiska, säger Staffan Lindberg, professor i statsvetenskap och föreståndare för V-Dem-institutet.
Oroande trend
I årets rapport ses en ny och oroande trend. Det är inte bara demokratiska friheter som yttrande- och mötesfrihet som undermineras. Även demokratins institutioner påverkas.
I 35 länder märks en försämring när det gäller fria och rättvisa val, vilket är en fördubbling under de senaste fyra åren.
– Vi har sett att val kan fungera som en katalysator för förändring till det bättre, men de kan också användas för att förstärka och legitimera en autokratiseringsprocess. Det faktum att regeringar underminerar valmyndigheters självständighet i 23 av de länder som håller val under 2024, inklusive Indien med 1,4 miljarder medborgare, kan få stora konsekvenser för demokratin i världen, säger Staffan Lindberg.
Valet i USA väcker oro
26 av 60 länder som håller val år 2024 visar inga märkbara förändringar av demokratin de senaste åren. Vissa av dessa val kan ändå bli avgörande för demokratin – till exempel det amerikanska presidentvalet senare i år.
– Donald Trumps tidigare mandatperiod som president underminerade amerikansk demokrati. Hans retorik och handlingar, från att stämpla motståndare som ”ohyra” till att hota justitiedepartement och journalister, visar på ett farligt mönster. En andra mandatperiod för Trump kan visa sig förödande för demokratin i USA, säger Staffan Lindberg.
Tillbakagång i Europa
Ett av de större valen, sett till antalet röstberättigade, är valet till Europaparlamentet i juni. Inom EU finns flera av de länder med störst demokratisk tillbakagång i världen, till exempel Grekland, Polen och Ungern.
Ungern är det land i världen som fallit kraftigast i V-Dem:s demokratiindex under de senaste tio åren. Även bland flera av EU:s kandidatländer ses en kraftig demokratisk tillbakagång, framför allt i Serbien.
Även I Sverige finns en antydan till en nedåtgående trend för demokratin. Här nämns minskande konsultation inför viktiga beslut och en ökad förekomst av hatisk retorik från politiska partier.
– Det är oroväckande tendenser till försämringar av demokratins byggstenar, men de är ännu så pass små att de inte ger utslag på våra demokratiindex. Om utvecklingen fortsätter i samma riktning finns anledning till oro även för svensk demokrati, säger Staffan Lindberg.
Staffan Lindberg, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, sil@v-dem.net
Klädreklam innehåller numera ofta ord som conscious, sustainable, care och female empowerment. Det handlar om reklambudskap som vill göra gällande att produkterna är hållbara och på något vis kopplade till sådant som feminism, inkludering och antirasism.
Reklam riktas till kvinnor
Marknadsföringsknepet används oftast med kvinnor i åtanke. Det framkommer i en ny avhandling om modebranschens användning av ideologisk marknadsföring, som det kallas.
Svenskarnas klädkonsumtion ökar
Svenskar köper allt mer kläder. Siffror från Naturvårdsverket visar att den svenska textilkonsumtionen resulterar i utsläpp på över fyra miljoner ton koldioxidekvivalenter om året. Det kan likställas med utsläppet från 850 000 bilar som kör ett varv runt jorden.
Källa: Lunds universitet
Avhandlingens författare, humanekologen Mariko Takedomi Karlsson vid Lunds universitet, har bland annat intervjuat personer som arbetar med marknadsföring och hållbarhetsfrågor vid stora och medelstora svenska modeföretag.
Kvinnor mer engagerade i hållbarhet
Intervjuerna visar att även företag som säljer kläder till både män och kvinnor riktar sin ideologiska marknadsföring till framför allt kvinnor.
– En av de hållbarhetschefer som jag intervjuade bekräftade att deras kundundersökningar visade att kvinnor var mer benägna att engagera sig i hållbarhetsfrågor som miljö, feminism och antirasism, säger Mariko Takedomi Karlsson.
– Det är en växande konsumentgrupp och man kan säga att företagen möter denna konsumentgrupps behov av att känna sig hållbara, samtidigt som företagen fortsätter att bidra till ohållbara konsumtionsmönster.
Föreställning om en god gärning
Företagen kan exempelvis erbjuda kunder att återvinna sina kläder hos dem. Kunderna får då i gengäld en rabattkupong som de kan handla ännu mer för.
– Som kund vaggas man in i föreställningen att man gör en god och hållbar gärning samtidigt som vi nu vet att de återvunna kläderna sällan används för ny textilproduktion utan ofta hamnar på soptippar världen över.
Dessutom bidrar kunden i slutändan till mer utsläpp eftersom kunden uppmuntras till att köpa nya kläder när något nytt kanske inte alls behövdes, säger Mariko Takedomi Karlsson.
Kunder kan välja att blunda
En slutsats i forskningen är att ideologisk marknadsföring är ett kraftfullt instrument. Mariko Takedomi Karlsson tror att de narrativ och berättelser som företag använder i denna typ av reklam kan vara ett bidragande skäl till att även medvetna konsumenter blundar för att företag talar med ”kluvna tungor”.
– Jag skulle gissa att många konsumenter köper vissa narrativ och blundar för andra, kanske handlar det om förnekelsemekanismer.
Inte allt accepteras
Men kunderna köper inte alltid argumenten. Ett exempel är en nyhet om att klädföretaget Monki stoppar sin försäljning av stora storlekar med argumentet att efterfrågan är för låg. Konsumenter reagerade med ilska eftersom Monki länge har använt ideologisk marknadsföring för att visa att de är ett företag med tydliga feministiska och inkluderande värderingar.
– När de plötsligt väljer att ta bort kläder av större storlek framstår företaget inte längre som särskilt kroppspositivt, utan visar att vinstintressen går före kundernas hjärtefrågor, säger Mariko Takedomi Karlsson.
Våra förfäder har mumsat på hasselnötter ända sedan inlandsisen släppte greppet om norra Europa för cirka 10 000 år sedan. Nötterna har även varit en viktig källa till protein och näring.
Eftersom nöten varit så populär kan skalrester ofta hittas vid arkeologiska fyndplatser.
Speglar förändring i landskap
Med hjälp av nötskal har forskare nu lyckats ta reda på hur det sydsvenska landskapet har förändrats efter att glaciärerna smälte och öppna skogar av tall, björk och hassel började breda ut sig. Den här landskapstypen förändrades senare när människan började bruka jorden i södra Sverige för cirka 6 000 år sedan.
– Resultaten visar att hasselnöten, en av de viktigaste resurserna för människor sedan stenåldern, bär med sig en signal från den miljö den vuxit i. Nöten ger en pusselbit till hur våra förfäder har utnyttjat sin omgivning och hur den har förändrats både naturligt och genom människans påverkan, säger geologiforskaren Karl Ljung vid Lunds universitet.
I studien samlade forskarteamet in färska hasselnötter från träd som växer på tre platser i södra Sverige. De analyserade sedan nötternas kolisotopvärden utifrån hur mycket ljus de utsatts för. Därefter delades de in i tre kategorier: mörk, halvmörk och ljus.
Hasseln gav viktig föda
I nästa steg undersöktes motsvarande värden hos forntida nötter som påträffats vid arkeologiska platser i södra Sverige. Skalfragmenten kom från 15 utgrävda bosättningar som är mellan 10 000 och 2 000 år gamla.
– Vi upptäckte att de äldsta nötterna från mesolitikum hade samlats in från mer slutna miljöer med tätare trädkronor. I takt med att jordbruket startade i södra Sverige skedde en övergång till mer öppna områden med betesmarker. Men hasseln fortsatte att vara en viktig födokälla för människorna även i dessa successivt mer öppna landskap, säger Karl Ljung.
Mesolitikum är en mellanperiod under stenåldern. Under den här tiden ägnade sig befolkningen mestadels åt jakt.
Illustrationen visar hur forskare tar jordprover från olika tidsepoker. På bilden handlar det om pollen, men principen är samma för hasselnötter. Bild: Nils Forshed
Viktig källa till ny kunskap
Enligt forskarna öppnar studien för nya möjligheter att direkt koppla förändringar i miljön till människors försörjningsaktiviteter, men den är också viktig för att kunna rekonstruera mikromiljöer som människor förr utnyttjade.
Forskarna ska nu datera hasselnötsskal från ett bredare utbud av arkeologiska platser och miljöer.
– Det kommer att ge mer detaljerad kunskap om skogar och landskap i det förflutna, vilket kan hjälpa arkeologer att bättre förstå människors påverkan på sin miljö. Studien kanske även kan få oss att tänka annorlunda om skogsbruk och förändringar vi ser idag, säger Karl Ljung.
Studien är ett samarbete mellan Oxford University, Lunds universitet och Statens historiska museer.
Karl Ljung, forskare vid geologiska institutionen, Lunds universitet, karl.ljung@geol.lu.se
Veronica Strandh är docent i statsvetenskap och lektor i offentlig förvaltning vid Umeå universitet. Hon forskar om krisberedskap, civilsamhället och frivilligas roll vid kriser och olyckor. Om Sveriges civila krisberedskap säger hon:
– Jag vill inte låta alarmistisk, men vi är just nu i ett skede där den behöver utvecklas ganska snabbt.
Granngemenskap är viktigt
En aspekt av krisberedskap i samhället handlar om att man har koll på sina grannar, åtminstone lite grann. Forskningen har visat att i områden med stark granngemenskap återhämtar sig människor snabbare vid en kris.
Det som på engelska beskrivs som ”community”, eller på svenska ”granngemenskap”, beskrivs i forskningen som en viktig faktor i USA och Australien, till exempel.
– Det finns många vittnesmål och historier om grannar som hjälper till att söka igenom hus efter en naturkatastrof och markerar med ett stort kryss på byggnader, vilket gör att räddningstjänsten i en prekär situation snabbt kan se att där inte finns några människor och kan dirigera insatserna där de behövs som mest, säger Veronica Strandh.
Bra koll kan rädda liv
Starka granngemenskaper finns självfallet även i Sverige, främst på landsbygden. Veronica Strandh har i intervjuer undersökt bland annat den aspekten.
– I intervjuerna som jag gjorde i Jämtland och Härjedalen framträder det tydligt att det är det sociala kittet mellan grannarna som gör att man har en väldigt bra koll på varandra.
”Kollen” kan innebära att människor får hjälp och förnödenheter vid en kris, trots att de kanske lever avsides eller är svåra att nå. Det kan också handla om att alla får chans att lämna ett område vid evakuering. Dessutom handlar det om att människor i ett område vet vilka resurser som finns – och var.
– Invånarna på landsbygden känner till varandras styrkor och svagheter. Man vet vem som har en traktor, eller att hon där borta är jättebra på att fiska, och att en tredje har ett reservaggregat. Det blir en slags informell inventering av vilka resurser som finns i lokalsamhället, säger Veronica Strandh.
– Själva mentaliteten på landsbygden är svår att översätta, där inställningen ofta är att ’vill vi ha något måste vi fixa det själva’. Det finns sedan barnsben en individuell resiliens och erfarenhet av att vara förberedd på om något skulle hända.
Morsa på grannen
Ett tips till stadsbor, säger Veronica Strandh, är att ta lärdom av landsbygdsborna och i högre utsträckning stifta bekantskap med grannarna. Då finns ett mer uttalat nätverk om en omfattande samhällskris inträffar.
– I min undervisning brukar jag skämtsamt ta upp exemplet när vi lyssnar med örat vid dörren innan vi går ut i trapphuset för att försäkra oss om att ingen är där innan vi går ut. Det är ett väldigt dåligt beteende ur krissynpunkt. Att faktiskt ta sig lite tid att heja på folk, etablera någon form av relation, man behöver inte älska alla för det. Att ha ett namn och ett ansikte på varandra är en bra början.
Alla bär ansvar
I vissa hyresrättsföreningar, säger Veronica Strandh, har det startats initiativ till studiecirklar och träffar där krisberedskap är temat. Hon tycker sig även se ett retoriskt skifte från myndigheter och politiker där medborgare, utöver att ordna med egen krislåda, uppmanas att engagera sig i en ideell förening eller i frivilliga försvarsorganisationer.
– Budskapet är tydligt, varje person behöver inse att det är vi tillsammans som har ansvaret att försvara landet och att vara förberedda på en kris.
Veronica Strandh, statsvetare och universitetslektor, Umeå universitet veronica.strandh@umu.se
Forskare från Jönköping University och Handelshögskolan i Stockholm har i en ny studie pejlat människors beteende under coronapandemin.
Syftet var att förstå vilken typ av information som är mest effektiv för att förändra människors beteende. 200 000 artiklar om pandemin, publicerade i tidningar i hela Sverige, analyserades.
Med hjälp av rörlighetsdata från Google-användare i Sverige spårades också människors dagliga rörelser på olika platser – som kollektivtrafik, stormarknader och arbetsplatser. Dessa data användes för att studera människors efterlevnad av folkhälsoråd, inklusive rekommendationer om att arbeta hemifrån och att hålla fysisk distans.
Lokaltidningen håller än
Den huvudsakliga slutsatsen i studien är att människor fäster tilltro till det som publiceras i lokala tidningar. Rapportering i tidningarna om smittor, vaccinationer och annat rörande covid-19 hade en stor effekt på människors rörlighet.
Forskarna drar även slutsatsen att människor i högre grad lyssnar på råd som kommer från myndigheter än råd som kommer från forskare. En anledning kan vara att universitetsprofessorer och andra experter ofta ger avancerade förklaringar, medan uttalanden från myndigheter har ett enkelt språk som lätt kan förstås.
Fakta funkar bättre än åsikter
Forskarna fann också att kommunikation som bygger på fakta, snarare än åsikter, effektivt får människor att ändra sitt beteende. Däremot är människor inte särskilt mottagliga för debattartiklar, ledare och kommentarer.
Information från kommunen eller regionen, konstaterar forskarna vidare, har större effekt än nationella nyheter. Det vill säga, om informationen är direkt tillämplig på ens vardagsliv är man i regel mer benägen att reagera.
Presentera fakta enkelt
Utifrån dessa fynd bör det finnas tre regler för myndigheter när de vill vägleda befolkningen genom en kris, menar forskarna: Att använda ett enkelt språk, att presentera fakta samt att påpeka varför något är personligt relevant för medborgarna.
– I tider av sociala medier och falska nyheter är det trevligt att se att människor förlitar sig på hårda fakta och kvalitetsinformation från sin lokala tidning, säger Marcel Garz, docent i nationalekonomi vid Jönköping International Business School och en av forskarna bakom studien.
– Tyvärr har tidningsbranschen haft svårt att skaffa resurser för lokal journalistik. Många utgivare har tvingats lägga ner, medan andra har förvärvats av stora medieföretag.
Samhället borde därför, menar Marcel Garz, göra mer för att stoppa nedgången i den lokala journalistiken. Att värna lokaljournalistiken innebär inte bara att det finns en viktig resurs i kriser utan innebär också ett stöd för demokratin i allmänhet.
Marcel Garz, docent i nationalekonomi på JIBS, Jönköping International Business School, vid Jönköping University marcel.garz@ju.se
Muskeldystrofier är en grupp medfödda genetiska sjukdomar som drabbar muskelvävnaden. Det leder ofta till svår funktionsnedsättning och förkortad livslängd. Trots intensiv forskning finns inga effektiva behandlingar för patienter som drabbas av muskeldystrofi.
Muskler som styr ögats rörelser påverkas dock inte av muskeldystrofi, och det har varit oklart vad denna motståndskraft beror på. En studie vid Umeå universitet bidrar nu med en förklaring.
Gen skyddar ögonens muskler
Studien visar att en specifik gen med namnet fhl2b har en nyckelroll. Genen uttrycks i ögonmuskler hela livet, men inte i kroppens övriga muskler.
– Man kan säga att ögonmusklerna fungerar som både ögonöppnare för att förstå sjukdomen och som dörröppnare till en behandling för hela kroppen, säger Fatima Pedrosa Domellöf som är professor i ögonsjukdomar vid Umeå universitet.
Forskarna har använt genetiskt modifierade zebrafiskar för att undersöka hur muskeldystrofier påverkar ögonmuskler jämfört med andra kroppsmuskler.
Det visade sig att zebrafiskar med muskeldystrofi har ett större genuttryck i ögonens muskler, något som tycks ha en skyddande effekt. Protein som genen uttrycker förhindrar naturligt att musklerna kring ögat drabbas när övriga bryts ned.
Långt kvar till behandling för människor
Forskarna har även testat att överuttrycka den aktuella genen i all muskelvävnad hos zebrafiskar med den allvarliga sjukdomen Duchennes muskeldystrofi. Resultaten visade att fiskarnas muskler räddades och blev starkare. De överlevde även längre.
Förhoppningen är att resultaten i framtiden ska kunna hjälpa människor som drabbats av svåra muskelsjukdomar.
– Det är långt kvar innan vi är framme vid nya behandlingsmetoder. Men resultaten gör att vi har ett tydligt spår för fortsatt forskning kring hur vi ska kunna använda den specifika genen och proteinet för att bromsa detta plågsamma sjukdomsförlopp, säger Jonas von Hofsten, docent vid Umeå universitet.
Jonas von Hofsten, Institutionen för medicinsk och translationell biologi, Umeå universitet, jonas.von.hofsten@umu.se
Många kläder och tyger hamnar i soporna och bränns upp. Men mycket utveckling pågår för att i stället återvinna mer textilier och därmed belasta miljön mindre. Idag går mycket energi, vatten och mark åt till odling av bomull och andra växter som sedan blir tyger till nya kläder.
Bomullslakan blir ny viskos
Viskos, som ibland kallas konstsilke, används ofta i klänningar, kjolar och blusar. Dessa tyger görs idag av biomassa från skogen och helt återvunnen viskos finns inte.
Forskare har dock lyckats göra ny viskos – av uttjänta bomullslakan. Men här finns många utmaningar.
– Cellulosakedjor, huvudkomponenten i växtfibrer, är komplexa och långa. Bomullstyger är dessutom hårt behandlade med färg, skyddsmedel och andra kemikalier. Och sedan all ingrodd smuts i form av hudavlagringar och fetter, berättar Edvin Bågenholm-Ruuth som är doktorand i kemiteknik vid Lunds universitet.
Förbättrad process
Tillsammans med kollegor har han nu hittat ett sätt att luckra upp och omvandla de komplexa bomullsfibrerna till viskosfibrer. Enligt forskarna ser processen ut att bli billig. Det som behövs är nämligen ett ganska enkelt salt – zinkklorid – som löses upp i vatten, se faktaruta.
En annan fördel är att en mindre andel av det giftiga ämnet koldisulfid behövs jämfört med ordinarie processer. Resultatet är viskosfiber av god kvalitet, menar Edvin Bågenholm-Ruuth. Men framställningen av viskostygerna behöver dock förbättras ytterligare.
– Nu har vi utgått från vita tyger, men om man utgår från färgad lump kan man behöva lägga till ett steg som avfärgar lumpen. Kan det göras och samtidigt undvika traditionell blekning är det att föredra eftersom blekning är en mycket resursintensiv process med stor miljöpåverkan, säger han.
Så här går återvinningen till:
Tygerna läggs i zinkklorid-vätskan och inom en timme har textilierna omvandlats till en geggig massa.
Därefter tillsätts vatten och en fluffig vit massa fälls ut, en så kallad ”dissolvingmassa”, som kan filtreras bort från vätskan. Denna massa kan sedan ersätta motsvarande skogsmassa som används i dagens viskosprocess.
I nästa steg behandlas massan med en rad kemikalier, däribland koldisulfid, för att göra den löslig i natriumhydroxid. Massan löses upp, spinns och klipps sedan till viskosfibrer.
Metoden har redan testats för att spinna viskostrådar med bra resultat. Förhoppningen är att tekniken ska komma till användning för kommersiell tillverkning inom 5-7 år. Under nästkommande år planeras en pilotanläggning i Europa.
Varje sommar anställer Stockholms stad drygt 7 000 ungdomar mellan 16 och 19 år i ett feriejobbsprogram. Feriejobben, som fördelas slumpvis, innebär att ungdomarna gör så kallade kvalitetshöjande sysslor inom till exempel barnomsorg, äldrevård och renhållning. 2018 budgeterades cirka 100 miljoner kronor för verksamheten.
Unga får sämre löneutveckling
Åren efter sommarjobbsprogrammet innebär dock generellt lägre inkomster för dem som deltagit, enligt en ny rapport från IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.
Under åren efter gymnasiet minskar de årliga inkomsterna för denna grupp med cirka 10 000 kronor, eller drygt åtta procent, jämfört med medelinkomsten. Effekterna avtar sedan gradvis vilket tyder på att deltagarna till slut kommer ikapp lönemässigt.
Starkast effekt för unga män
De negativa effekterna är starkast för män, för dem som gått yrkesutbildningar på gymnasiet och för dem som redan före sommarjobbsprogrammet hade ett extrajobb och kontakter på arbetsmarknaden.
Unga kvinnor och personer som hade gått ett högskoleförberedande gymnasieprogram före sitt kommunala sommarjobb fick ingen statistiskt säkerhetsställd framtida löneminskning.
Det visar sig också att de som haft ett kommunalt sommarjobb oftare arbetade i offentlig sektor under åren efteråt, fram till 23 års ålder. De arbetade också oftare deltid och med mindre kvalificerade arbetsuppgifter.
Kan missa kontakt med näringslivet
Sambanden handlar troligen om att ungdomar i kommunala feriejobb riskerar att gå miste om tidiga jobbkontakter i det privata näringslivet, menar forskarna. Sådana kontakter kan exempelvis vara extra värdefulla för dem som har gått ett yrkesinriktat gymnasieprogram.
– Vi tolkar det som att ungdomar som inte erbjuds ett programjobb oftare får erfarenhet från den privata sektorn, vilket i sin tur ökar sannolikheten att få ett mer kvalificerat jobb på heltid direkt efter gymnasiet, säger Björn Tyrefors, en av författarna till rapporten.
Det finns inga indikationer på att jobberbjudanden i kommunen leder till mindre kriminalitet, bättre hälsa eller förändrat universitetsdeltagande.
Osäkert läge för viss grupp
På grund av undersökningsmetoden har forskarna inte studerat de ungdomar som av sociala skäl har prioriterats att delta i sommarjobbsprogrammet. De kan vara ungdomar som har hoppat av gymnasiet och ungdomar med funktionsnedsättningar eller dokumenterade sociala problem. Denna grupp utgör cirka sju procent av de sökande.
– Det är möjligt att jobbprogrammet hade varit bra för socioekonomisk svagare ungdomar, men det kan vi alltså inte studera här då vår metod bygger på att ungdomar slumpats in i programmet, säger Björn Tyrefors.
Om undersökningen
Datamaterialet består av alla som sökte sommarjobb 2012–2018, totalt närmare 100 000 ansökningar från omkring 50 000 ungdomar. Övrig data har tagits från Statistiska centralbyrån, Brottsförebyggande rådet och Socialstyrelsen. Ungdomarna har följts fram till 2020.
Björn Tyrefors, nationalekonom, Institutet för näringslivsforskning samt Göteborgs universitet bjorn.tyrefors@ifn.se
Generna ärver vi från våra föräldrar och de ändras sällan. Däremot kan så kallade epigenetiska förändringar – som orsakas av miljö- och livsstilsfaktorer – påverka genernas funktion.
En studie från Lunds universitet visar att epigenetiska förändringar kan bidra till utvecklingen av typ 2-diabetes. Forskningen bekräftar resultat från tidigare mindre studier.
– I den här studien har vi också identifierat nya gener som har betydelse för sjukdomsutvecklingen. Vår förhoppning är att vi med hjälp av dessa resultat ska kunna utveckla metoder som kan användas för att förebygga typ 2-diabetes, säger Charlotte Ling som professor i diabetes och epigenetik vid Lunds universitets diabetescentrum.
Vad är epigenetik?
Epigenetiska mekanismer kontrollerar aktiviteten i våra olika gener, till exempel hur de uttrycks. Gener kan vara på- eller avslagna vid olika tillfällen.
I kroppens celler finns vår arvsmassa, dna, som innehåller gener. Epigenetiska förändringar orsakade av miljöfaktorer och livsstil kan påverka genernas funktion.
DNA-metylering, som är en del av epigenetiken, innebär att kemiska föreningar, metylgrupper sätter sig på generna och påverkar deras funktion. Ny teknik gör det möjligt att analysera arvsmassans gener i dess minsta beståndsdelar där metyleringarna sitter.
Forskarna har studerat epigenetik i insulinproducerande celler från människor. De fann över 5000 ställen i arvsmassan med förändringar som skiljde sig mellan 25 personer med typ 2-diabetes och 75 personer som inte hade sjukdomen.
Förändringar kan bidra till sjukdomen
Samma förändringar som sågs hos diabetiker återfanns även hos personer med förhöjda blodsockernivåer, vilket är ett tecken på ökad risk för att utveckla sjukdomen.
– Vi som studerar epigenetik har länge försökt att förstå om epigenetiska förändringar orsakar typ 2-diabetes eller om förändringarna uppstår efter att sjukdomen är ett faktum. Eftersom vi såg samma epigenetiska förändringar hos personer med typ 2-diabetes och individer med risk för sjukdomen drar vi slutsatsen att dessa förändringar kan bidra till utvecklingen av typ 2-diabetes, säger forskaren Tina Rönn vid Lunds universitets diabetescentrum.
Forskarna fann 203 gener som hade ett annorlunda uttryck hos personer med typ 2-diabetes jämfört med kontrollgruppen. En gen med namnet RHOT1 visade sig ha epigenetiska förändringar hos personer med typ 2-diabetes. Genen har också en nyckelroll i insulinproducerande celler.
– När vi undersökte samma typ av celler hos råttor med diabetes fann vi en brist på RHOT1 och det bekräftar genens betydelse för insulinfrisättningen, säger Tina Rönn.
Vill utveckla en biomarkör
En målsättning med forskningen är att utveckla en blodbaserad biomarkör som kan förutspå vem som är i riskzonen att utveckla typ 2-diabetes.
Forskarna undersökte därför om deras resultat från insulinproducerande celler i bukspottskörteln återspeglade sig i blodet hos människor.
De epigenetiska förändringarna återfanns i blodet i en grupp på 540 personer utan sjukdomen. Det kunde kopplas till framtida utveckling av typ 2-diabetes hos hälften av dessa personer.
Livsstilsfaktorer spelar in
Faktorer som onyttig mat, stillasittande och åldrande har betydelse för utvecklingen av typ 2-diabetes och påverkar även vår epigenetik. Med den nya studien har forskarna identifierat nya mekanismer som kan göra det möjligt att utveckla metoder för att förebygga sjukdomen.
– Om vi lyckas utveckla en epigenetisk biomarkör kan vi fånga upp individer med epigenetiska förändringar innan de har blivit sjuka. De här individerna kan till exempel få individanpassade livsstilsråd som kan minska deras risk för sjukdom eller så kan vi utveckla metoder som går ut på att korrigera vissa geners aktivitet med hjälp av epigenetisk redigering, säger Charlotte Ling.
Fakta om typ 2-diabetes
Vid typ 2-diabetes får bukspottskörteln försämrad förmåga att tillverka och frisätta insulin.
Sjukdomen kännetecknas av nedsatt glukostolerans. Det innebär att kroppen inte kan ta hand om blodsockret lika effektivt som tidigare. Förmågan att producera insulin är inte helt borta, men mängden insulin räcker inte för kroppens behov. Vävnaderna i kroppen får nedsatt förmåga att utnyttja det insulin som finns.
Många minns kanske filmen Erin Brockovich. Den baseras på en miljöskandal från 1990-talet i USA, då människor insjuknade efter att ha utsatts för det starkt cancerframkallande ämnet sexvärt krom. Än idag insjuknar arbetare i lungcancer från sexvärt krom, bland annat i europeiska länder.
Ämne som ger lungcancer
Sexvärt krom orsakar cancer i lungorna och skadar den genetiska koden. Det kan också ge skador på luftvägar, njurar, lever och hud.
Ämnet kan användas vid tillverkning av till exempel färg och rostskydd samt vid ytbehandling av metallprodukter. Det kan också frisättas vid tillverkning av, eller svetsning i, rostfritt stål.
Källa: Lunds universitet
30 år gammalt gränsvärde
Senast en kartläggning gjordes i Sverige om sexvärt krom var 1996. Det nästan 30 år gamla gränsvärdet är ett tekniskt uträknat värde och baseras inte på hur många som faktiskt blir sjuka.
Gränsvärdet i dag ligger på fem mikrogram per kubikmeter luft. Det motsvarar 20 extra lungcancerfall per 1 000 exponerade arbetare efter 40 års yrkesmässig exponering.
– Nivån för sexvärt krom i Sverige är idag femhundra gånger högre än vad vi normalt accepterar för cancerframkallande ämnen utomhus. Vi ligger också högre än andra länder som Danmark, Holland och Frankrike, säger Karin Broberg, professor i arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet.
Danmark sänkte sitt gränsvärde till ett mikrogram per kubikmeter efter en larmrapport för ett par år sedan.
Störst risk svetsa i rostfritt stål
Karin Broberg och forskarkollegor har i en ny kartläggning mätt luft, blod och urin hos arbetare i Sverige som exponeras för sexvärt krom. Forskarna hoppas att resultaten ska ligga till grund för nya gränsvärden.
Hos 81 procent av de undersökta arbetarna, visar kartläggningen, har forskarna uppmätt lufthalter under en mikrogram per kubikmeter. Men hos sju procent överskreds det svenska gränsvärdet vid mätningarna.
– Störst risk löpte de som svetsade i rostfritt stål, säger Malin Engfeldt, forskare vid Lunds universitet.
Andningsskydd ingen garanti
Kartläggningen visar också att de som arbetar med tillräcklig ventilation har lägre halter krom i kroppen.
Däremot hade de som använde andningsskydd högre halter krom i kroppen än de som inte använde andningsskydd. Förklaringen kan vara att den enskilde arbetstagaren har svårt att veta när andningsskydd behövs. Det kan hända att man tar av andningsskyddet för tidigt eller utsätter medarbetare i närliggande arbete.
Dessutom räcker det att man inte rakat sig på morgonen, så sluter skyddet inte tätt och förlorar därmed upptill 90 procent av sin effekt.
– Andningsskydd ger en falsk trygghetskänsla. Genom att arbetsgivare framhåller vikten av personlig skyddsutrustning lägger man över ansvaret på arbetstagaren, medan det borde vara arbetsgivaren som i första hand ska eliminera kromexponeringen genom tekniska lösningar, säger Malin Engfeldt.
Riskerna måste sänkas
Vad gäller åtgärder på arbetsplatser måste arbetsgivare förstå vilka risker som arbetstagarna utsätts för, menar forskarna. Idag finns ingen transparens för vilka nivåer som är farliga. Många har istället en uppfattning om att alla gränsvärden är trygga, vilket inte ger företag något incitament att jobba med säkerheten, menar Karin Broberg.
Forskarna ifrågasätter vilka signaler myndigheterna sänder ut när de accepterar att vissa människor exponeras för cancerframkallande ämnen i industrin när det finns lösningar för att förhindra sjukdomar som lungcancer och kol.
– I Sverige tror vi att vi är så bra på arbetsmiljö men vi behöver aktivt jobba med att sänka exponeringen av tungmetaller, säger Karin Broberg.
Sexvärt krom är ett exempel, men det finns fler.
– På mindre företag och hos underleverantörer brister det i information om risker. Det skulle behövas inspektioner på ett helt annat sätt än vad som förekommer idag. Det finns åtgärder som minskar exponeringen av krom, men då måste man först förstå vikten av att använda utrustningen rätt.
Om forskningsprojektet
Forskningsprojektet SafeChrom är ett samarbete mellan Sveriges alla arbets- och miljömedicinska kliniker och forskare i Sverige, Danmark och Finland. Studien undersöker exponering för sexvärt krom, Cr(VI), på 15 arbetsplatser i Sverige. Luftprovtagning, blod- och urinprover har gjorts på 116 arbetstagare som vid tidpunkten arbetade inom stålproduktion, svetsning och bearbetning i rostfritt stål, ytbehandling och kemisk processindustri.
Lövsångaren är Sveriges vanligaste fågel och förekommer i stora delar av landet. För drygt tio år sedan beräknades antalet häckande par till 13 miljoner.
Men de senaste årens ringmärkningar, som till exempel ger information om antal fåglar och deras flyttmönster, visar en negativ trend. Fåglarna tycks ha blivit betydligt färre.
Förra året noterades 13 000 ringmärkta lövsångare. Det innebär en halvering jämfört med 2020.
– Den minskning som noterats antyder att antalet lövsångare i Sverige kan ha minskat med miljoner fåglar under de senaste åren, säger Thord Fransson som är forskare och ansvarig för Ringmärkningscentralen vid Naturhistoriska riksmuseet.
Lövsångarna övervintrar i Afrika
Lövsångarnas val av övervintringsplats beror på var de häckar i Sverige under sommarhalvåret. Fåglar i södra och mellersta Sverige flyttar till Västafrika medan lövsångare från norra Sverige flyger till östra och södra Afrika.
– Studier i södra England, där arten minskat, visar att mildare vårar, som en följd av klimatförändring, kan innebära ett problem för arten. Den bakomliggande orsaken till minskningen som noterats i ringmärkningen i Sverige är inte klarlagd. Eftersom lövsångaren är en flyttfågel kan det bero på förhållanden både i Sverige och i andra länder, säger Thord Fransson.
Mer om lövsångarna i Sverige
Antalet häckande par i Sverige beräknades vara 13 miljoner under 2012. Hur många häckande par av lövsångare som finns idag är okänt, men antalet ringmärkta lövsångare har minskat kraftigt de senaste åren.
Lövsångaren ryggar inte för långa flygningar. En lövsångare som var ringmärkt vid Stora Fjäderäggs fågelstation i Västerbotten påträffades i Uganda den 2 december 2023. Det innebär en flygtur på 6 800 kilometer.
Ringmärkning har bedrivits i Sverige sedan 1911. Under 2023 ringmärktes 265 000 fåglar i landet.
Kontakt:
Thord Fransson, forskare och ansvarig för Ringmärkningscentralen vid Naturhistoriska riksmuseet, thord.fransson@nrm.se
Religionsforskaren Cristoffer Tidelius vid Uppsala universitet har skrivit en avhandling om svenskarnas to på paranormala fenomen, alltså saker som inte går att förklara.
Ungefär fyra av tio i Sverige tror att sådana fenomen finns, visar en enkätstudie i avhandlingen. Det är i linje med resultat från en tidigare studie från Göteborgs universitet.
Cristoffer Tidelius har under sitt avhandlingsarbete också följt med spökjägare i Sverige, tränat som medium, gått en kurs om hur man bedömer ufo-rapporter från allmänheten samt intervjuat deltagare.
Fler män är ufo-intresserade
På vissa håll finns en ganska jämn könsfördelning bland dem som är intresserade och aktiva inom det paranormala området, till exempel bland spökjägare, enligt Cristoffer Tidelius.
På andra håll syns en mansdominans, till exempel bland dem som är aktivt engagerade som ufologer och kryptozoologer. De senare intresserar sig för det som de uppfattar är arter som inte har erkänts av vetenskapen.
– Det visar att en del paranormala idéer och praktiker, i synnerhet bland de som aktivt investerar tid och engagemang, faktiskt attraherar fler män, säger Cristoffer Tidelius.
Att män är mer benägna till att tro på ufon har också visats i internationella studier.
Många tror på vetenskapen
En paradox, enligt avhandlingen, finns i det faktum att flertalet av dem som tror på fenomen som hittills inte är erkända av vetenskapen ändå tycker att vetenskap är den mest pålitliga kunskapskällan.
– Religion och religiösa personer liksom konspirationsteorier och deras anhängare var några av de grupper som entusiasterna i lägst utsträckning ville relatera sin egen verksamhet till, säger Cristoffer Tidelius.
Kvinnor mest troende överlag
Kvinnorna dominerar dock på det stora hela i tron på det paranormala. 52 procent av kvinnorna och 37 procent av männen säger sig, i avhandlingens enkät, tro på någon form av paranormala fenomen.
Cristoffer Tidelius menar att man kan dra paralleller till religion och andlighet, där fler kvinnor är troende.
– Det skulle kunna förklaras med att flera paranormala idéer och praktiker vänder sig till traditionellt kvinnliga snarare än manliga egenskaper, till exempel ett rikt inre känsloliv, självkännedom och personlig utveckling, intuition, omsorg om sig själv och andra. Sådana egenskaper odlas ofta aktivt inom alternativt andliga, alternativmedicinska och paranormala sammanhang.
Om enkäten
Enkätstudien om människors tro på paranormala fenomen gjordes hösten 2020 med slumpmässigt utvalda deltagare via Medborgarpanelen. Enkäten skickades till 1 900 personer varav drygt 1 100 besvarade enkäten.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
