Passagerarflygplan måste bli betydligt lättare än idag för att kunna drivas med el. Även för bilar är minskad vikt mycket betydelsefullt för att körsträckan per batteriladdning ska kunna bli längre.
Den här typen av multifunktionella material kommer att kunna minska vikten väsentligt i framtidens flygplan och bilar – vilket är en nyckelutmaning för elektrifiering, menar Leif Asp, professor i material- och beräkningsmekanik på Chalmers
Han forskar om kolfibrernas förmåga att utföra fler uppgifter än att enbart vara förstärkningsmaterial, till exempel lagra energi.
Både kaross och batteri
– En kaross skulle då inte bara vara ett bärande element utan också fungera som batteri. Kolfibern kommer även att kunna användas för andra ändamål så som att ta tillvara på rörelseenergi, till sensorer, och som ledare av både energi och data. Om alla dessa funktioner var delar i en bilkaross eller ett flygplansskrov så skulle det kunna minska vikten med upp till 50 procent, säger Leif Asp.
Leif Asp och hans tvärvetenskapliga grupp av forskare är först med att studera hur kolfibrers mikrostruktur påverkar deras elektrokemiska egenskaper, det vill säga deras förmåga att fungera som elektroder i litiumjonbatterier. De har valt olika typer av kommersiellt tillgängliga kolfibrer.
Forskarna arbetar med strukturella litiumjonbatterier där de negativa elektroderna utgörs av kolfiber och de positiva elektroderna av katodbelagd kolfiber. I bilden är batteriet uppladdat, vilket innebär att den negativa elektroden är fylld med de plusladdade litiumjonerna. Bild: Yen Strandqvist
En upptäckt är att kolfiber med små och svagt orienterade kristaller har goda elektrokemiska egenskaper men lägre styvhet relativt sett.
Jämför man detta med kolfiber som har stora och orienterade kristaller så är styvheten visserligen högre, men de elektrokemiska egenskaperna är för låga för att kunna användas i strukturella batterier.
Tillräcklig styvhet för ett flygplan
– Nu vet vi hur multifunktionella kolfibrer ska tillverkas för att uppnå hög energilagringsförmåga och samtidigt tillräckligt hög styvhet, säger Leif Asp. Att gå ner lite i styvhet är inga problem för många tillämpningar, såsom bilar och cyklar. Marknaden domineras idag av dyra kolfiberkompositer med en styvhet som är anpassad för flygplan. Här finns det alltså möjlighet för kolfibertillverkarna att utöka sitt sortiment.
I studien hade kolfibertyperna med goda elektrokemiska egenskaper något högre styvhet än stål, medan den typ som hade för dåliga elektrokemiska egenskaper är drygt dubbelt så styv som stål.
Forskarna samarbetar med både bil- och flygindustri, och Leif Asp säger att det för flygindustrins del kan vara aktuellt att öka kolfiberkompositernas tjocklek för att kompensera för minskad styvhet hos strukturella batterier. Det skulle i sin tur också öka kapaciteten för energilagring.
Strukturella batterier blir säkrare
– Nyckeln är att optimera fordonen på systemnivå – utifrån både vikt, hållfasthet, styvhet och elektrokemiska egenskaper. Det är lite av ett nytt sätt att tänka för fordonsbranschen, där man är mer van vid att optimera enskilda delar. Strukturella batterier kan kanske inte bli lika effektiva i sig som traditionella batterier, men eftersom de har en strukturell lastbärande förmåga så kan man göra mycket stora vinster på systemnivå.
– Den lägre energitätheten hos strukturella batterier skulle dessutom troligtvis göra dem säkrare än vanliga batterier, särskilt i kombination med att de inte skulle innehålla några flyktiga ämnen.
Kontakt:
Leif Asp, professor i material- och beräkningsmekanik, Chalmers, 031-772 15 43, leif.asp@chalmers.se
Det är en forskargrupp på KTH som upptäckt att bakterier som orsakar akne kan livnära sig på kolhydrater kopplade till mänskliga proteiner.
– Innebörden av detta är mycket intressant. Våra resultat kan ge en ledtråd till varför akne är så svårbehandlad, säger Christina Divne, professor på KTH.
Forskarna beskriver en helt ny metabolisk väg hos aknebakterien.
– Utöver sin funktion som möjlig näringskälla kan det vara så att den här metabolismen förser bakterierna med en mekanism för att kunna kringgå immunförsvaret och överleva i sin värdorganism även efter långvarig behandling, säger Christina Divne, professor på KTH.
Elaka aknebakterier bryter ner N-glykaner
Nära 90 procent av tonåringarna i hela världen drabbas av hudsjukdomen acne vulgaris, eller akne i vardagsspråk. Trots att ett stort antal studier rapporterats under de senaste decennierna vet man fortfarande inte mycket om de bakomliggande orsakerna till sjukdomen.
En del stammar av aknebakterier är mer elakartade än andra. KTH-forskarna har studerat arvsmassan hos ett stort antal aknestammar, och bland dem även de mer elakartade stammarna. Forskargruppen har upptäckt speciella enzymer hos aknebakterien som tillsammans bildar ett enzymsystem med möjlighet att bryta ned så kallade N-glykaner, det vill säga kolhydratkedjor som är kopplade till mänskliga proteiner.
– N-glykaner är en livsviktig modifiering av proteiner som behövs för att vissa proteiner i kroppen, till exempel antikroppar, ska få rätt struktur och funktion, vilket bakterier har lärt sig att utnyttja. Anledningen till att bakterien bryter ner N-glykaner kan vara för att få näring eller för att slå ut vårt försvar mot bakterien, säger Christina Divne.
Enzymet gjorde vad forskarna förväntade
Forskargruppen har även detaljstuderat ett av enzymerna i systemet biokemiskt och fastställt dess tredimensionella atomstruktur för att få experimentellt stöd för sin hypotes.
– Vi är väldigt entusiastiska över att de experimentella resultaten bekräftar att enzymet utför den funktion som vi förväntat oss, vilket stärker vår hypotes, säger Christina Divne.
Än så länge vet man fortfarande väldigt lite om hur bakterier bryter ner och metaboliserar mänskliga glykaner, konstaterar Henrik Aspeborg, forskare inom industriell bioteknik och med i forskargruppen bakom upptäckten att aknebakterier livnär sig po sin värdorganism.
– Om några år, när vi förhoppningsvis har en mer komplett bild av hur aknebakterien metaboliserar våra N-glykaner, kommer vi att befinna oss i ett utmärkt läge för att slå tillbaka mot allvarliga former av akne, menar han.
Som ett led i den pågående digitaliseringen av offentlig verksamhet har Trelleborgs kommun låtit digitalisera delar av sitt arbete riktat mot ekonomiskt bistånd, inom ramen för den så kallade Trelleborgsmodellen, genom att införa en handläggarrobot. Roboten är ett slags programvara som hämtar uppgifter från olika myndigheter, register samt den sökande och sedan räknar ut om den senare har rätt till försörjningsstöd.
Bidrar samtidigt till minskad transparens
Agneta Ranerup, professor i informatik, har intervjuat lokala politiker från både Moderaterna och Socialdemokraterna, ledande tjänstemän från arbetsmarknadsnämnden, handläggare samt läst och granskat rapporter i ämnet. I en nyligen presenterad studie diskuterar hon vilka värden de intervjuade ger uttryck för i relation till det automatiserade beslutsfattandet.
– Genom att digitalisera socialtjänsten är upplevelsen å ena sidan att service och effektivitet har ökat. Tiden från ansökan till beslut har kortats ned väsentligt och nu får de sökande svar inom cirka 1–2 dagar jämfört med cirka 7–8 dagar som tidigare, samtidigt som ansökningar kan behandlas dygnet runt istället för bara under kontorstid.
– Å andra sidan kan det upplevas som att processen brister i transparens gentemot medborgaren då vissa detaljer i det automatiserade förloppet kan vara svåra att förstå. Tjänstemän har också uttryckt en önskan om att få behålla alla delar av beslutsfattandet och inte lämna över delar till en robot i en avskild process så att kontakten med de sökande minskar, säger Agneta Ranerup.
Fler kommuner vill införa handläggarrobot Användningen av en handläggarrobot är på gång att införas i flera svenska kommuner. Tanken är att få fler människor ut i jobb, samtidigt som socionomer och socialsekreterare avlastas från många och tidskrävande arbetsuppgifter. Projektet har dock stött på kritik i flera kommuner, bland annat i Kungsbacka där flera tjänstemän sagt upp sig i protest mot införandet av Trelleborgsmodellen.
– Detta visar på den komplexitet som finns vid införandet av automatiserat beslutsfattande som i Trelleborgsmodellen. I intervjuerna har flera personer uttryckt en motsättning där värdet av effektiviteten står i kontrast till oönskade förändringar i arbetsuppgifterna. Samtidigt förstår de flesta poängen med en strömlinjeformad och digitaliserad process för att skyndsamt hjälpa de människor som befinner sig i en tuff situation, säger Agneta Ranerup.
Forskarna har lyckats kartlägga hur mönstret av proteiner ser ut i innerörats vätska. Vätskeproverna har tagits från16 patienter med vestibulärt schwannom i samband med kirurgi, och analyserats på individnivå. Vestibulärt schwannom är en godartad tumör som utgår från balansnerven, där de vanligaste första symtomen är hörselnedsättning och tinnitus.
Detta har gett helt ny kunskap om innerörats funktion, enligt Göran Laurell, professor och överläkare på Akademiska sjukhusets öron-näsa-halsklinik.
Hörselnedsättning blir allt vanligare. Över 1,5 miljoner svenskar har svårt att höra i samtal med andra. Nästan var tionde person i Sverige lider av hörselnedsättning. Av dessa är ungefär hälften i yrkesverksam ålder.
Stora framsteg har gjorts som möjliggör för gravt hörselskadade och döva att uppfatta ljud med cochleaimplantat. Men när det gäller hörselnedsättning orsakad av sjukdomar i innerörat behövs bättre diagnostik och behandlingar, menar forskare på Akademiska sjukhuset vid Uppsala universitet
– Det behövs nya metoder för bättre diagnostik och behandling av hörselnedsättning som beror på sjukdomar och skador i innerörat, säger Göran Laurell.
Så bildar proteinerna mönsteri innerörat
Forskarna har lyckats kartlägga hur mönstret av proteiner ser ut i innerörats vätska vilket har gett ny kunskap om innerörats funktion, bland annat identifierat ett protein som enligt Göran Laurell kan ha ett samband med grad av hörselnedsättning.
Innerörat är mycket svårundersökt i detalj eftersom det är ett känsligt organ och ligger djupt inbäddat i det så kallade temporalbenet. Här finns sinnescellerna för hörsel och även balans vilka omges av små vätskefyllda hålrum.
Han framhåller att mycket talar för att vätskan i kan rymma mycket information om sjukliga förändringar i innerörat och möjligen även om vissa tumörer finns i närheten av innerörat såsom ett vestibulärt schwannom.
– Forskningen fortsätter nu för att bättre förstå sambandet mellan proteiner, hörselnedsättning och vestibulärt schwannom, På sikt är förhoppningen att finna nya diagnostiska metoder både för patienter med hörselnedsättning och vestibulärt schwannom, avrundar Göran Laurell.
Studien:
Forskarna har genom analys av vätskeprover lyckats kartlägga hur mönstret av proteiner ser ut i innerörats vätska.
Vätskeproverna har tagits i samband med avancerad kirurgi på 16 patienter med tumörformen vestibulärt schwannom och analyserats på individnivå, vilket har gett helt ny kunskap om innerörats funktion.
Ett protein har identifierats som kan ha ett samband med grad av hörselnedsättning.
Studien har under 2015-2017 letts av forskare vid öron-näsa-hals-kliniken på Akademiska sjukhuset i samarbete med Uppsala universitet.
Sjukförsäkringen är ett av fundamenten i den svenska välfärden, då människor ska känna trygghet när de blir sjukskrivna och inte får lön från sin arbetsgivare.
Men i dag måste sjukskrivna medborgare arbeta för att tillsammans med Försäkringskassans handläggare få ärendet utrett och tillgång till försäkringen, menar Johan Kaluza, i sin avhandling ”Sjukskrivnas arbetsbörda. Arbetande medborgare möter en kundorienterad byråkrati”.
– För att kvalificera sig för sjukförsäkring måste du vara sjuk och oförmögen att utföra ditt ordinarie arbete. Samtidigt ställer Försäkringskassan krav på dig som medborgare att du ska vara aktiv och bidra till handläggningen, till exempel kontakta läkare för komplettering av läkarintyg, följa upp ärendet när det drar ut på tiden eller samordna olika aktörer. Jag menar att detta kan betecknas som arbete. Arbetssättet är en typ av kundorientering där sjukskrivna medborgare måste ägna ansenlig tid och kraft åt att uppfylla Försäkringskassans byråkratiska krav, säger Johan Kaluza.
Sjukas oro när beslutet dröjer
Genom att låta handläggare intervjua personer som ringt in till Försäkringskassans kundcenter, verksamhetsgren ”sjuk”, har nära 500 personer deltagit i studien. Vidare har Johan Kaluza granskat 100 slumpmässigt utvalda sjukpenningakter samt intervjuat sju av Försäkringskassans handläggare för att skapa en fördjupad bild av relationen mellan medborgarna och handläggarna.
– Myndigheter som Försäkringskassan har under lång tid arbetat med att skapa ett bättre bemötande av sina ”kunder”. Kundrollen bygger på att medborgarna är fria och aktiva och får tjänster anpassade efter sina enskilda behov. Men kundrollen är svår att förena med de lagar och regler som omgärdar en tjänst som sjukförsäkringen.
Därför känner medborgarna ofta en oro inför arbetsuppgifter de måste lösa för att få tillgång till försäkringen. Det är en högst påtaglig oro för vardag och uppehälle – hur ska jag klara av att betala räkningar och hyra om sjukpenningen blir fördröjd eller uteblir? Därför väljer också många medborgare att utföra det arbete som myndigheten kräver, konstaterar Johan Kaluza.
Johan Kaluza under sin forskarutbildning varit knuten till CTF, Centrum för tjänsteforskning. Data för avhandlingen är insamlad inom ramen för ett projekt som studerat onödig efterfrågan vid Försäkringskassan och Skatteverket. Projektet var ett samarbete mellan CTF, Inspektionen för socialförsäkringen samt Skatteverket.
Försäkringskassa gör en subjektiv bedömning
Till skillnad från exempelvis föräldrapenning eller pensionen, måste handläggare vid Försäkringskassan göra enskilda bedömningar om hur medborgarens diagnos påverkar förmågan att utföra sitt arbete.
Denna subjektiva bedömning ställer höga krav på handläggarna, som både ska hjälpa medborgaren i rehabiliteringen och samtidigt bedöma rätten till ersättning.
Kraven som ställs på handläggare är delvis motstridiga, vilket får konsekvenser för handläggningen av ärenden och därmed medborgares möjlighet till ersättning.
Varje år nyttjar cirka 650 000 människor den svenska sjukförsäkringen och Försäkringskassan betalar ut cirka 33 miljarder kronor i sjukpenning. Detta gör sjukförsäkringen till ett centralt välfärdsområde och en angelägen välfärdstjänst att studera för forskarna.
I både Nordamerikas och Nordens barrskogsområden görs merparten av skogsavverkningarna i form av kalhyggen, men det finns ett växande intresse för en skogsskötsel som är mer inriktad på hållbarhetsfrågor. En ny studie av svartgranens föryngringsbiologi vid alternativa avverkningsstrategier ger lösningar för kanadensisk skog där detta trädslag dominerar – till exempel att avverka fem meter breda gator i skogen och lämna lika breda remsor orörda. I kombination med markberedning bäddar det för god självföryngring.
Bakom studien står Miguel Montoro Girona – som idag arbetar vid avdelningen för restaureringsekologi vid SLU:s institution för vilt, fisk och miljö i Umeå – och kollegor från Université du Québec à Chicoutimi samt Canadian Forest Service.
Kalavverkning minskar biologisk mångfald Kalavverkningar kritiseras för att skapa starkt fragmenterade landskap, minskad biologisk mångfald och försämrad produktivitet. I kritiken ryms därför ofta en önskan att behålla en kontinuitet i trädskiktet för att upprätthålla biologiska och sociala värden, till exempel biologisk mångfald och en tilltalande landskapsbild. På många håll i världen undersöker nu forskare alternativ till dagens kalavverkningar, eller anpassningar, som gör det möjligt att förena rationellt brukande med bevarande av biologisk mångfald.
Bestånd av svartgran efter avverkning med avverkningsgata och markberedning (kvarlämnade skogsridåer är 5 meter breda). Bild: Miguel Montoro Girona
– En av de största utmaningarna idag i det norra barrskogsbältet är att göra skogsekosystemen mer motståndskraftiga mot klimatförändringar, säger Miguel Montoro Girona. Och i Norden finns mycket att göra för att diversifiera skogsskötseln, och därmed få mer varierade skogar när det gäller trädslag och åldersstruktur.
Skuggtålig gransort Miguel Montoro Girona och hans kollegor har fokuserat på svartgran (Picea mariana), ett trädslag som har stor utbredning i norra Nordamerika (från Quebec till Alaska) och som har stor ekonomisk betydelse för skogsindustrin tack vare de utmärkta virkesegenskaperna. Svartgranen är en skuggtålig art som i frånvaro av brand främst föryngrar sig genom rotskott, men som också förökar sig med frön när groningsförhållandena är gynnsamma.
De skötselstrategier som forskarna ville undersöka var partiella avverkningar omgivna av kvarlämnade fröträd eller skärmbestånd, som är tänkbara alternativ för skogsbruket i östra Kanada av två skäl. Det ena är att de gör det möjligt att förena kommersiellt skogsbruk med bevarande av viktiga ekologiska värden hos avverkningsmogna bestånd. Det andra är att flera miljöcertifieringsorganisationer inte tillåter återbeskogning genom plantering, utan kräver naturlig föryngring.
Jämfört föryngringsförmåga på olika kalhyggen I ett unikt experiment har de nu jämfört svartgranens föryngringsförmåga på större kalhyggen med den i långsmala hyggen som omgavs av olika kombinationer av fröträdsställningar och skärmar. För att gynna fröplantor markbereddes rutor med blottad mineraljord där konkurrensen från annan vegetation begränsades. På detta sätt kunde forskarna studera svartgranens självföryngring under en rad varierande förhållanden när det gäller faktorer såsom solinstrålning, markfuktighet, konkurrens, avstånd till fröträd etc.
– Sammantaget visar våra resultat att skärmbestånd och fröträd, i kombination med markberedning, möjliggör en tillfredsställande naturlig föryngring i bestånd av svartgran. De visar också att dessa skötselmetoder kan vara lönsamma alternativ till kalavverkning, när sådana krävs för att det finns uttalade hållbarhetsmål i skogsskötseln, säger Miguel Montoro Girona.
Fem meter breda gator En metod som fungerade särskilt bra var att avverka och markbereda fem meter breda ”gator” i skogen, med lika breda remsor av orörd skog på sidorna. Skälet till att det fungerade så bra är att plantorna skuggades av kvarlämnade träd och kunde etablera sig i frilagd mineraljord, vilket ger ideala förutsättningar för självföryngring hos svartgran. I vissa av de åtta kvadratmeter stora försöksrutorna som inventerades hittades fler än 200 fröplantor.
Experimenten genomfördes i skogar dominerade av likåldrig svartgran (etablerad efter skogsbrand) på bördiga marker i östra Kanada. Markberedning visade sig vara nödvändigt för att få en bra uppkomst av fröplantor av svartgran. Utan sådan gynnas bland annat den i skogsindustrin mindre populära balsamgranen (Abies balsamea), vars större frön är bättre på att etablera sig i fröna.
Skiss över de olika skötselalternativen i försöken. Vita ytor visar avverkad mark och drivningsvägar, svarta ytor visar kvarlämnade skogsridåer, gråa ytor visar gallrad mark och brandgula ytor visar markberedda rutor (2 kvadratmeter). Markberedning gjordes inte i de kalavverkade eller helt orörda försöksleden. Bild: Bearbetad figur från artikel i Frontiers in Plant Science
Självföryngring hos svartgranen är ett mycket komplicerat ämne genom att den både har en vegetativ och en sexuell strategi. Experimentets upplägg gör därför att resultaten har stort värde, både genom de nya grundläggande kunskaperna om svartgranens föryngringsbiologi och genom den tydliga kopplingen till praktiskt skogsbruk. Att räkna och mäta alla fröplantor av barrträd i de 1545 försöksrutorna tog sex månader för de två personer som gjorde det jobbet.
– Det finns inga andra långtidsstudier som har följt trädplantors utveckling längs en gradient av olika skogsskötselsalternativ, berättar Miguel Montoro Girona. Vår studie visar hur självföryngringen såg ut tio år efter avverkning, medan flertalet andra studier bara täcker några få år.
Viktigt ta hänsyn till skogens sammansättning Miguel Montoro Girona betonar att det är viktigt att ta hänsyn till skogens sammansättning – till exempel när det gäller trädslags- och åldersfördelning – när man väljer avverkningsmetod.
– Avverkningar kan efterlikna naturliga störningar, som storm och brand, och får anpassas efter lokala förhållanden. I vissa områden kan större kalhyggen fungera, medan de inte gör det i andra.
Miguel Montoro Girona arbetar idag vid SLU i Umeå, där han modellerar effekterna av naturliga störningar i skog, såsom älgbetning, stormar och insektsutbrott, i ett förändrat klimat.
Det är datavetaren Håkan Jonssons forskning som visar att information om en persons mobilappar bildar ett unikt digitalt fingeravtryck. Han har undersökt hur många appar som krävs för att ett digitalt fingeravtryck ska vara unikt.
– I en population på 3,5 miljoner användare var 99,7 procent unika i vilka appar man använde. Därför blir informationen snabbt en fråga om hur en persons integritet ska skyddas, säger Håkan Jonsson.
Många app-konstruktörer samlar in data från telefonen och säljer vidare till annonsörer via de unika fingeravtrycken. Informationen hamnar i databaser med uppgifter om miljoner användare.
Det behövs bara fyra appar
Hur många appar behöver en hackare information om för att unikt kunna identifiera en person, det vill säga urskilja denne från andra användare i en databas med appfingeravtryck? Svaret är att med fyra appar kan vi unikt identifiera 91 procent av användarna. Resterande 9 procent kan vi inte unikt urskilja från varandra om vi inte väljer fler appar.
Håkan Jonsson är färsk doktor i datavetenskap men också nyanställd på näthandelsjätten Zalando. Han är chef för ett matematiskt team, som beräknar hur många nya plagg det är möjligt att sälja.
I doktorsavhandlingen har han undersökt om det är tekniskt möjligt att konstruera sociala appar, som underlättar människors sociala relationer, och vilka positiva och negativa konsekvenser den nya tekniken kan ge.
Via fingeravtrycket kan man avgöra en persons ålder, kön, religion, sexuell läggning. Det som tidigare betraktades som statistik är idag mycket känslig information, eftersom en individs identitet kan avslöjas och utnyttjas i ovälkomna reklamsammanhang, påverkanskampanjer eller ren utpressning.
En illvillig person behöver endast använda fyra appar från en mobilanvändare, valda efter popularitetsrankning, för att kunna återidentifiera över 90 procent av användarna via det digitala fingeravtrycket.
Påminnelseappar Telefonen anpassas alltmer efter brukaren. Kontextberoende appar sänder underrättelser med automatik, utan att du behöver be om det. Den vet vem du är, när du lämnar jobbet och visar när nästa buss går hem.
Håkan Jonsson gjorde en fältstudie med olika applikationer han utvecklat. De kunde känna av när andra användare var i närheten. Därigenom kunde han ta reda på vad användaren fann användbart eller integritetskränkande.
Han delade ut 175 telefoner med en förinstallerad påminnelse-app och undersökte hur den användes. Mobilappen höll reda på tid, plats och vilka personer som fanns i omedelbar närhet.
Om du till exempel lånat pengar och noterat välgöraren i appen kom en påminnelse nästa gång mobilerna kände av varandra.
En mötesapplikation testades också. Den identifierade vilka deltagare som var närvarande och kunde automatiskt visa Linkedin- identitet med namn och bild.
Kränker rättigheter Håkan Jonsson ville veta om telefonen via apparna kan förstå användarens sociala situation.
– Dagens system för att hantera sociala relationer, till exempel Facebook, är begränsade. De kan inte skapa eller representera relationer som vi människor gör. Men de kan använda social kontext för att underlätta samspelet människor emellan, säger han.
Forskningen gav klara besked om brukarnas syn på integritet.
De tyckte det var okej att andras mobiler kan känna av om man är i närheten. Men de ville ha kontroll över vem som får tillgång till informationen och hur den används.
Många länder anser tredjepartsaccess till personlig data i sig som känsligt, inklusive EU-länderna. Respekt för privatlivet står med i EUs konvention om mänskliga rättigheter.
– GDPR kom till för att säkerställa att denna rättighet uppfylls av alla som vill samla in data om personer. Det absolut största caset för insamling av denna typ av data är en mångmiljardbusiness: annonsmarknaden, säger Håkan Jonsson.
Trump köpte tjänster Mer allvarliga missbruk av data är påverkansoperation. Trumps kampanjorganisation köpte Cambridge Analyticas tjänster. Analysföretaget använde Facebookdata för att olovligen profilera och rikta meddelanden till 87 miljoner personer. De använde en psykologisk modell för profilering. Appfingeravtryck kan profilera samma sak.
– Ett annat potentiellt missbruk är utpressning eller identitetsstöld. Om du har Tinder och är gift. Men de är ju mer direkt kriminella och inte lika omfattande. Jag anser att annonseringsfallet är det absolut viktigaste.
Håkan Jonsson talar om vikten av en etisk guideline för designers och apputvecklare. All data som samlas in måste vara känd av användaren, liksom i vilket syfte den används. Då blir applikationerna till stor hjälp i människans tjänst.
Det nya fyndet stöder tidigare forskning, vars slutsatser på sin tid inte godtogs av det vetenskapliga samfundet.
År 2009 hittade forskaren Gordon Love och hans samarbetspartners en 717-635 miljoner år gammal fossil av en steroid (24-isopropylcholestaner) som produceras av svampdjur som lever än idag (Love et al., 2009, Nature).
Nu har en grupp forskare från UC Riverside i USA och Uppsala universitet har tillsammans med kollegor från flera andra universitet i USA och Australien hittat ytterligare en fossil av en steroidbiomarkör (26-methylstigmastaner).
– Vi visar, i likhet med tidigare studier, att steroider från svampdjur kan användas som biomarkörer. Dessutom stödjer våra resultat tidigare slutsatser om att djur fanns redan under neoproterozoikum, säger Paco Cárdenas, forskare i farmakognosi vid Uppsala universitet.
Idealiska biomarkörer
Den vanligaste typen av fossiler är rester av kroppsdelar från djur och delar av mindre organismer, men det finns också fossiler av kemiska föreningar och molekyler. Dessa kan kallas för biomarkörer.
Steroider är en typ av kemisk förening som är idealiska kemiska biomarkörer eftersom de kan bevaras i hundratals miljoner år, särskilt i petroleum och bitumen. Dessutom produceras dessa steroider enbart av specifika grupper av organismer och kan således användas för att studera livets utveckling på jorden.
Kambriska explosionen..
..kallas den kraftiga ökningen av komplext, flercelligt djurliv under en relativt kort period i början av kambrium för cirka 540 miljoner år sedan. Utveckling var i geologiskt tidsperspektiv snabbt, mellan 20–25 miljoner år. Olika fossiler man kan hitta i den sedimentära lagerföljden visar att under den perioden utvecklades komplext liv explosionsartat. De flesta biologiska stammar av djur som finns idag uppträdde för första gången under kambrium. Händelsen räknas som en av de största omvälvningarna i jordens samt livets historia.
Paco Cárdenas tar upp ett levande svampdjur (Geodia phlegraei) i Korsfjorden utanför Bergen i Norge. I den nya studien kunde kunde forskarna identifiera de nulevande svampdjur som producerar de kemiska föreningar som hittats som fossiler.
Fylogenetisk analyser (analyser som visar hur organismer är släkt med varandra baserat på likheter i deras DNA-sekvenser) visar att svampdjur är de första djuren som uppkom på vår planet under tidsperioden neoproterozoikum (mer än 600 miljoner år sedan). Däremot har svampdjursfossiler endast hittats från kambriska explosionen som ägde rum för cirka 540 miljoner år sedan.
Forskarna kunde nu också identifiera de nu levande svampdjur som producerar de kemiska föreningar som hittats som fossiler. Dessa svampdjur finns i Nordatlanten (även utanför svenska västkusten) och Stilla havet – i såväl djuphavet som i grunda tropiska vatten.
Studien krävde en kombination av paleogeokemi och zoologi och svampdjursexperterna Paco Cárdenas och Sunithi Gunasekera vid Uppsala universitet bidrog med viktig kunskap, bland annat om mångfald och släktskap av nu levande svampdjur. De har också tillgång till en stor samling svampdjursprover för kemiska analyser.
Vågkraftsforskaren Jens Engström har precis kommit hem från universitetet i Plymouth i Storbritannien där han följt experiment i deras Ocean Basin, en testbassäng som kan simulera vågor och strömmar.
– Vi gör småskaliga experiment där vi bygger vågkraftverk i skala ett till tio och testar olika tekniker för att absorbera så mycket energi som möjligt. Det är billigare och enklare än att utföra det i havet, säger Jens Engström.
Här i Sverige driver han och hans kollegor vid Uppsala universitet en testanläggning på västkusten, nära ön Gullholmen i Lysekils kommun. De har sedan 2006 testat många olika vågkraftverk i havet. Som mest har tre stycken varit i gång samtidigt. De har också konstruerat ett undervattensställverk som kan koppla ihop flera kraftverk och transporterar ut elenergin. Under sommaren 2018 ska de lägga ut en boj för att mäta extremkraft under stormar.
Högre energitäthet än vind och sol
En fördel med vågkraft jämfört med sol och vind är att den har mycket högre energitäthet, fem gånger högre än till exempel vind. Energitäthet är mängden energi som finns lagrad per volym- eller massenhet i ett system eller ett kemiskt ämne.
Energin är högst – det vill säga det blåser mest – höst och vinter när vi behöver mest el. Vågor kan i teorin absorbera väldigt mycket energi – men det återstår att göra det i verkligheten.
Så fungerar flytbojarna
Vågkraftsteknik omvandlar energi från havets vågor till el. Det finns många olika typer av teknik för detta som huvudsakligen fungerar på två olika sätt: antingen utnyttjas kraften i ytvågorna eller i vågorna på botten. En av världens mest kända vågkraftparker finns på svenska västkusten, nordväst om Smögen. Den består av drygt 20 flytbojar som är förankrade i havsbotten med betongfundament, och är exempel på kraft från ytvågor.
När havet böljar rör sig flytbojarna upp och ner och driver linjära generatorer som sitter inbyggda i höga stålstrutar på betongfundamenten. Havet rör sig olika mycket överallt och därför ger varje enskild boj olika mycket ström. För att konvertera energin till efterfrågade 50/60 Hertz växelström används två egenutvecklade växelstationer som även de är placerade på havsbotten. I januari 2016 började vågkraftparken leverera el till det svenska elnätet via en 10 kilometer lång bottenkabel.
Försöken att tämja vågornas kraft är inget nytt. Det allra första patentet gavs i Paris 1799. 1910 tillverkades den första turbinen som gav el till ett privathus i Royan i Bordeaux och 1947 togs det första kommersiella vågkraftverket i bruk i Japan.
Under oljekrisen på 1970-talet konstruerade britten Stephen Salter det effektiva vågkraftverket, ”Salter’s duck”, – men det blev enbart en prototyp. Forskningsanslagen drogs in när oljan blev billig igen.
Lars Bergdahl, numera professor emeritus vid Chalmers i Göteborg, insåg att det fanns en stor potential och började själv jobba med vågkraft i mitten av 1970-talet.
Handfast och begriplig teknik
– Tekniken var ganska handfast och begriplig för oss vattenbyggare: en rörelse som ska motverkas och energi som ska tas upp genom att bromsa lagom mycket.
Han och hans kollegor sjösatte vågkraftsbojar först i sjön Lygnern och sedan vid fyrplatserna Vinga och Trubaduren på västkusten.
– Vi fick det att fungera bra, några grejer gick sönder men inget katastrofalt inträffade.
Men det blev ändå ingen fortsättning. I början av 80-talet var oljekrisen över och energipriserna låga. Tekniken föll närmast i glömska – tills in på 2000-talet när Mats Leijon, professor i elektricitetslära vid Uppsala universitet, började intressera sig för vågkraft, och läste in sig på Chalmersrapporterna och sökte forskningsmedel.
Olika typer av vågkraftverk
Det finns flera olika typer av vågkraftverk. Den teknik som Uppsalaforskarna arbetar med idag fungerar förenklat så att när en våg träffar en boj uppe vid ytan tar bojen upp en del av vågens energi. Bojen ska inte följa med vågen utan ”förstöra” den.
Bojen börjar röra sig och drar i ett rep som sitter i ett fundament på botten. Repet drar i sin tur i en transformator med magneter, vilka dras upp och ner i en stator och elektriskt spänning uppstår.
I sin avhandling tog Jens Engström fram en teoretisk modell för att göra kraftverket ännu effektivare. Men det har varit svårare än han trott att få vågkraft att fungera i verkligheten.
Stora utmaningar
– Största utmaningen är att få komponenter att hålla, det är sådana enorma krafter i havet. Man designar utifrån den vanligast förekommande vågen men samtidigt kommer stormar där vågorna är extremt mycket större. Överdimensionerar man blir det för dyrt; därför måste vi hitta smarta lösningar, säger Jens.
Bojar till vågkraftverk, Lysekil.
Han konstaterar att alla operationer i havet är komplicerade och kostsamma. Det är dyrt att anlita dykarteam, än dyrare att hyra en stor båt.
– Det är svårt att få saker att fungera i havet, när vi är ute har vi inte många chanser på oss. Det ska stämma med vädret och inte blåsa för mycket.
Mätutrustning sitter på en liten kobbe som blir helt överspolad när det stormar – då går det inte att gå i land där, vattnen är ökända bland båtfolk för sina strömmar.
Lovande marknad
En annan utmaning är att teorin kring vågkraft är så komplicerad att knappt ens superdatorer räcker till för de beräkningar som krävs, även om Jens Engström tror att artificiell intelligens så småningom kommer att hjälpa till att lösa dessa komplexa system.
Han är trots utmaningarna optimistisk om vågkraftens möjligheter. Många forskare och företag arbetar för att hitta lösningar. Just nu anses svenska och finska företag som de mest lovande. Även utveckling av andra marina energitekniker, som exempelvis utnyttjar tidvattenströmmar ser lovande ut.
– Potentialen i havet är enorm och vi behöver alla energislag. Jag har svårt att se att sol och vind ska tillgodose alla behov. Marknaden är väldigt stor för den som lyckas. När man kommit nära mål kan utvecklingen av vågkraft gå väldigt fort.
Text: Helena Östlund, på uppdrag av forskning.se
– Det sägs att bästa sättet att lära sig ett språk är att göra det utomlands, men det är ofta mycket mer komplext än så. Jag har undersökt vilken roll informationskunskap spelar under tiden utomlands, säger Alison Hicks vid Bibliotekshögskolan vid Högskolan i Borås.
Hon har följt och intervjuat studenter med engelska som modersmål när de har befunnit sig utanför sina hemländer för att lära sig ett främmande språk. Till intervjuerna fick studenterna även presentera foton på information som betydde något för dem eller som hjälpte dem att bli bekväma i sin nya miljö, detta för att fånga upp studenternas syn på information i den nya miljön.
Begränsat med tid ökar risken
Hennes forskning visar att den tid då studenterna studerar i ett annat land innebär en riskfylld period. Det kan exempelvis handla om fysiska risker, då de exempelvis inte känner till vad som är säkra områden i den nya miljön, eller om ekonomiska risker då de kan befinna sig på en plats där allt är mycket dyrare eller oväntade utgifter kan uppkomma.
Men den största risken är den akademiska, då utlandsstudenterna har begränsat med tid för att verkligen hinna förbättra sina språkkunskaper innan det är dags för slutexaminationer eller för uppsatta karriärmål.
– Alla dessa risker leder till att studenterna jobbar på att minimera dem genom att informera sig om olika saker. Dessa aktiviteter leder till att studenterna bygger upp kunskap om platsen de ska vistas på, men också att de går från att vara språkstudenter i klassrumsmiljö till att vara språkstudenter i vardagssituationer eller icke-akademiska miljöer, förklarar Alison Hicks.
Uppmuntras eller åsidosätts
Sättet att ta till sig och använda information och samspelet med nya grupper i det omgivande samhället uppmuntrar studenterna och ger dem informella tillfällen att lära sig språket. Men på samma gång visar forskningen att mötena med nya grupper kan ha motsatt effekt på inlärningen genom att studenterna åsidosätts av dessa grupper eller att de behandlas som tillfälliga besökare, istället för kompetenta talare av språket i fråga.
– Min forskning sprider nytt ljus över tidigare studier om utbildningsaktiviteter utomlands, inklusive själva språkinlärningen. Detta kan vara intressant både för utbildningsanordnare som jobbar med språk- och interkulturell utbildning och för hela branschen för utlandsstudier, säger Alison Hicks.
Forskningen är den första att bland språkstudenter undersöka betydelsen av den växelverkan som sker mellan olika typer av information i en övergång från ett land, kultur eller språk till ett annat. Den visar också hur information kan förändra exempelvis synen på sig själv och vilken förståelse man får i sin nya situation.
Målet för det digitala innovationsprojektet har varit att ta fram en effektivare vinterväghållning genom att koppla ihop dataflöden i redan befintliga GPS-, lednings- och uppföljningssystem.
– Det nya systemet har stor potential och applikationen är lättanvänd enligt de maskinförare som har testat produkten, säger VTI:s projektledare Anna Arvidsson.
Första testperioden skedde vintern 2016 till 2017 i Göteborgsområdet. Den visade på en reducerad kostnad på mellan 15 till 25 procent, räknat på maskintimmar och material per säsong. Senaste vintern har forskarna ägnat åt att vidareutveckla produkten, denna gång i Blekinges driftområde.
Mer automatisering
Resultaten är sammanfattade i VTI-rapporten och visar på en mängd fördelar. Samhället sparar kostnader på grund av färre olyckor, lägre bränsleförbrukning och bättre framkomlighet, vilket även gynnar trafikanterna. Miljön vinner på minskningen av luftföroreningar, men även på mindre användande av salt.
Maskinförarna kan fokusera på körning och omgivande trafikanter istället för på att manövrera saltspridaren. Mer automatisering och förarstöd leder till minskad stress för maskinförarna och därmed bättre arbetsmiljö.
Färre vinterväghållare
Enklare hantering av dataflöden för väderprognoser gör det även lättare för entreprenören att fatta beslut om när halkbekämpningen ska sättas in eller när det går att låta bli utan att tumma på säkerheten. Vilket med andra ord är en effektivare användning av personal och maskiner.
– Det är brist på erfarna vinterväghållare. Snöfattiga vintrar och kortare kontraktsperioder har bidragit till att yrket är mindre attraktivt och det har varit stora pensionsavgångar. Därför är det väsentligt att det utvecklas beslutsstödsystem för beredskapshavaren som kan bibehålla och öka produktiviteten. Det är även viktigt att kunna attrahera och utbilda nästa generations beredskapshavare, säger Anna Arvidsson.
Inte helt pålitligt ännu
Det återstår ännu en del att göra för att systemet ska gå att lita på fullt ut. Forskarna har nu även fått medel för en fortsättning och ska då titta närmare på bland annat restsalt, hur mycket salt som stannar kvar på vägen beroende av trafikmängd och väder. Utvecklingen av saltbilarna behöver också fortsätta – så att saltmängden och saltutläggningen kan styras automatiskt genom navigeringen.
– Systemet kommer användas i flera driftområden under den kommande vintern, säger Anna Arvidsson.
En av grundpelarna inom evolutionen är att den bäst lämpade individen överlever och kan sprida sina gener vidare. Det finns dock en typ av gener som kan spridas vidare utan att de är till gagn för individen. Dessa kallas ”själviska gener”. Biologer anser att själviska gener kan vara viktiga drivkrafter inom evolutionen och därför är det viktigt att förstå hur själviska gener fungerar och deras roll i utvecklingen av nya arter och kan ge nya insikter i hur evolution fungerar.
Dålig för individen, bra för kollektivet
Ett exempel på själviska gener kallas ”spordödare” och har hittats i vissa mögelsvampar. Om en svampspor bär på denna gen kommer sporen döda alla sina syskonsporer som inte bär på genen. På det här sättet kommer spordödargenen att spridas vidare, även om den är dåligt för svampen som helhet. Liknande syskonmördargener har hittats i andra organismer, som till exempel bananflugor och möss, men då handlar det om spermier som mördar syskonspermier. Själviska gener kan också användas inom till exempel skadedjurbekämpning där själviska gener introduceras i malariamyggor som gör att bara ett kön föds och därigenom begränsar spridningen. Dock är kunskapen om hur själviska gener fungerar genetiskt och hur de sprids i naturen fortfarande begränsad.
Kartläggning av själviska gener
En forskargrupp vid avdelningen för systematisk biologi vid Uppsala universitet har för första gången lyckats sekvensera kompletta genom som innehåller komplexa själviska gener. Forskarna sekvenserade genom från två olika typer av spordödare som hittats i mögelsvampen Neurospora intermedia, en sporsäckssvamp, och resultaten publiceras nu i Nature Communications.
Mögelsvampen Neurospora intermedia
– Sekvensering av den här typen av själviska gener är svårt, eftersom de ofta sitter på delar av kromosomen som har ansamlat en stor mängd mutationer och där stora bitar av kromosomen har flyttats om, säger Hanna Johannesson, som lett studien.
Sekvenseringen av genomet visade att spordödargenerna finns i kromosomregioner där stora delar av kromosomen bytt riktning, så kallade ”inversioner”. Kromosomregionerna har också samlat på sig en stor mängd nya mutationer och områden med DNA-upprepningar har växt. Mutationerna kan innebära att individer med spordödargener är sämre anpassade och de kan vara en förklaring till att dessa spordödargener är ovanliga i Neurospora intermedia.
– Ett resultat som förvånade oss vara att de två spordödarna inte var släkt med varandra och att de använder sig av olika gener för att döda sina syskonsporer. Det kan tyda på att själviska gener i allmänhet och spordödargener i synnerhet är vanligare är vad man tidigare trott, säger Jesper Svedberg, huvudförfattare för studien.
Utandningsluft är en komplex blandning av hundratals gaser, de flesta närvarande i mycket låga koncentrationer. Några av dessa molekylära föreningar kan användas för att bedöma hur vi mår.
Konventionella metoder räcker inte
En bättre inblick i luftvägarnas gasutbyte kan erhållas genom att kombinera snabb mätning och matematisk modellering av en utandning. Ramin Ghorbani har använt detta tillvägagångssätt för utandad kolmonoxid, en potentiell markör för andningssjukdomar.
– Vi är intresserade av sjukdomar som drabbar luftvägarna eftersom de är bland de främsta orsakerna till förtida död världen över. Utandad kolmonoxid återspeglar i huvudsak hemoglobin i blodet, men formen av utandningsprofilen beror också på lungornas och luftvägsvävnadens egenskaper, samt betingelser vid provtagningen. Konventionella detekteringsmetoder kan inte urskilja dessa faktorer, vilket försvårar tolkning av resultat, säger Ramin Ghorbani.
Mätning och modellering kombineras
Ramin Ghorbani har dels konstruerat ett kompakt instrument som möjliggör noggrann realtidsdetektering av kolmonoxidkoncentrationen i utandningsluften. Han har också utvecklat en matematisk modell för gasutbytet av kolmonoxid i lungorna, med vilken utandningsprofiler kan simuleras och anpassas till experimentell data.
– Genom att kombinera metoderna så kan vi upptäcka förändringar i luftvägsproduktionen. Vi har utfört kliniska studier för att fastställa baslinjen för parametrarna hos friska icke-rökare och undersökte därefter effekten av exponering för höga halter av kolmonoxid och partiklar från vedeldning. På så sätt hoppas vi bidra till förbättrade, lättanvända andningsgastester för fysiologiska studier och tidig sjukdomsdiagnos.
Andningsgasanalys är en lovande teknik för icke-invasiv medicinsk diagnostik och fysiologisk övervakning, men vidareutveckling behövs för att öka dess betydelse i det kliniska arbetet.
Kontakt: Ramin Ghorbani, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, Telefon: 070-57 52 674, E-post: ramin.ghorbani@umu.se
Zahra Ahmadi visar i sin forskning hur svårt det är för de allmännyttiga bostadsföretagen att ta sitt sociala ansvar samtidigt som de förväntas agera marknadsmässigt. Det byggdes miljöhus med fina grönområden, men ingen hade råd att flytta in.
– En kommun kunde förut hjälpa bostadsföretagen att finansiera och tänka att behovet av bostäder var så stort att man var beredd att ta en förlust vid nybyggnation, men nu ska varje projekt ha sin avkastning, säger Zahra Ahmadi. Deras hyresgäster klarar inte att vara kunder på en fri marknad, tidigare kunde de allmännyttiga företagen ta ett större socialt ansvar.
Kaklade badrum och snygga tapeter
Bostadsföretagen försökte bli attraktiva genom att göra lite snyggare, till exempel med kaklade badrum och snygga tapeter. Här lyckades också en del kommunala bostadsbyggare genom att bygga så att bostäderna blev mer attraktiva.
– Det är jätteviktigt att företagen har koll på vad folk vill ha, men det handlar inte bara om att vara innovativ. En kommun försökte bygga miljöhus med hög standard, men människorna hade inte råd att hyra dem. De har trott att de lyssnat på kunderna och prestandan har varit byggstrategin, men de har inte gått igenom de ekonomiska förutsättningarna. Varje kommuns ekonomiska förutsättningar spelar stor roll när det gäller planering av byggstrategier.
Alla har inte råd
Zahra säger att det är mycket viktigt att de allmännyttiga företagen lyssnar på kundens behov och framförallt vad kunden har råd att betala och att man sedan bygger efter det, till exempel med en lägre standard.
– De kommunala företagen har inte känt att de behövt lyssna tillräckligt på vad människorna har råd att betala. Om de hade lyssnat så kanske de hade väntat med att bygga. De lyssnar inte tillräckligt, avslutar Zahra Ahmadi.
Närmare 15 000 kvinnor har deltagit i screeningstudien som genomförts vid Skånes universitetssjukhus i Malmö 2010-2015, och vars halvtidsresultat publicerades för tre år sedan. De nya resultaten som publiceras i den ansedda tidskriften Lancet Oncology bekräftar att brösttomosyntes är överlägset dagens mammografiscreening i sökandet efter cancertumörer.
– Med brösttomosyntes hittades 34 procent fler cancertumörer jämfört med nuvarande standard, mammografiscreening. Samtidigt kunde vi minska tryckbelastningen mot bröstet vid undersökningen, vilket eventuellt kan främja högre deltagarfrekvens, berättar Sophia Zackrisson, docent vid Lunds universitet och röntgenläkare vid Skånes universitetssjukhus.
Metoden används redan vid utredning
Vid traditionell mammografiscreening återges all bröstvävnad i en enda bild. Brösttomosyntes är däremot tredimensionellt och fungerar enligt samma princip som s.k. skiktröntgen. Det innebär att flera röntgenbilder tas av bröstet i olika vinklar, som var och en visar ett tunt skikt av bröstet. Med mer och förbättrad bildinformation ökar också chansen att upptäcka tumörer. Dessutom kan stråldosen under vissa förutsättningar bli lägre.
– Det finns ett behov av att förbättra screeningen för många kvinnor och brösttomosyntes är helt klart den lämpligaste metoden att övergå till när det gäller hälsoundersökningar. Förhoppningsvis kan den ytterligare minska lidande och död i bröstcancer jämfört traditionell screening. Brösttomosyntes kommer att införas, det är bara en fråga om när det sker och i vilken skala, menar Sophia Zackrisson.
Brösttomosyntes används redan vid utredning av misstänkt bröstcancer på bl.a. Skånes universitetssjukhus. Inför ett eventuellt storskaligt införande, i det allmänna screeningprogrammet för bröstcancer, gör forskargruppen nu en studie där kostnaderna vägs mot nyttan.
Resurssnålare än jämförbara utländska metoder
Vid alla typer av screening finns risk för överdiagnostik som i sin tur kan leda till omotiverade behandlingar. Forskargruppen ska därför tillsammans med andra europeiska kolleger genomföra en sk. metastudie där de lägger samman och analyserar sina samlade forskningsresultat.
En utmaning inför ett storskaligt införande är också bristen på radiologer som kan granska det utökade bildmaterial som 3D-metoder genererar. Men den metod som använts vid Skånes universitetssjukhus kan vara mer effektiv än de som tidigare undersökts i utländska studier. I Skåne har endast 3D-metoden använts medan upplägget i de andra studierna kombinerar 3D och traditionell mammografiscreening. Det leder till mer bildmaterial och högre stråldos.
– Vi har visat att vi kan uppnå samma resultat med en enklare och kanske till och med bättre metod, säger Sophia Zackrisson.
I framtiden kan delar av bildgranskningen i samband brösttomosyntes eventuellt automatiseras med hjälp av datorer, men det dröjer. I dagsläget saknas bland annat färdigutvecklad och utprovad programvara för detta. Studier pågår, bland annat i Sophia Zackrissons forskargrupp.
Länk till intervju med Sophia Zackrisson (engelska):
Fakta bröstcancer
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och i Sverige drabbas årligen fler än 8 000 kvinnor. Överlevnadsprognosen är numera god, men behandlingen är ofta förenad med omfattande konsekvenser och lidande för patienten, i form av medicinering, strålbehandling och kirurgiska ingrepp. Varje år genomgår mer än en halv miljon kvinnor i Sverige mammografiscreening för att underlätta tidig upptäckt av tumörer i bröstet. Det är sedan lång tid känt att screeningen inte hittar alla bröstcancertumörer, men det har hittills inte funnits någon bra lösning på problemet.
Supernova iPTF14gqr upptäcktes från Palomar-observatoriet i Kalifornien för ganska exakt fyra år sedan. Den utmärkte sig inte genom att vara ovanligt ljusstark, utan var tvärtom en ganska futtig smäll som dessutom falnade fort. Nu när analysen av denna stjärnexplosion är färdig menar forskarna att den exploderade stjärnan måste varit osedvanligt avskalad. Dess yttre delar av väte och helium hade redan innan explosionen skalats av, sannolikt genom att en kompanjonstjärna slitit loss dem.
– Det som är spännande i just detta fall är att inte bara den avskalade stjärnan som exploderade bildar en neutronstjärna, utan att även dess kompanjon sannolikt var just en sådan kompakt stjärna, säger Jesper Sollerman, professor i astronomi vid Stockholms universitet.
Dubbla neutronstjärnor har nyligen visat sig vara ytterst intressanta. Sammansmältningen av ett sådant system gav upphov till gravitationsvågor i augusti 2017 som gjorde att astronomer världen över för första gången kunde hitta den synliga motsvarigheten till gravitationsvågskällan. Det var början på gravitationsvågsastronomi och valdes till årets viktigaste genombrott av tidskriften Science år 2017.
– När det gäller supernovor som är så kortlivade som iPTF14gqr gäller det att vara snabb. Vårt forskarlag hittade denna strax efter explosion. Vi hade dessutom tillgång till flera stora teleskop, bland annat det Nordiska Optiska Teleskopet på La Palma, som kunde riktas mot supernovan innan den falnade, säger Jesper Sollerman.
Nu är teleskopet på Palomar uppgraderat med en helt ny kamera som börjat ta bilder av stjärnhimlen. Detta nya projekt, Zwicky Transient Facility, kommer med säkerhet att hitta fler av dessa snabba och svaga explosioner. Gravitationsvågsteleskopen LIGO och Virgo börjar åter börja leta gravitationsvågor strax efter jul.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
