En ny studie avslöjar säkerhetsbrister i de radiosystem som används av blåljusmyndigheter och andra samhällsviktiga organisationer. Forskarna varnar för att systemen ofta saknar grundläggande skydd mot digitala hot.
En studie vid Högskolan i Skövde och Försvarshögskolan visar att det finns säkerhetsbrister i radiosystemet TETRA, där tillämpningar används av bland annat polis, ambulans, räddningstjänst, kollektivtrafik och industrier.
– Våra resultat visar att många tror att de här systemen är säkra eftersom tekniken är avancerad. Men det saknas ofta viktiga skydd, som modern kryptering och säkra inloggningar, säger Marcus Nohlberg, docent i informationsteknologi vid Högskolan i Skövde.
System för kritisk kommunikation
Radiokommunikation innebär att ljud, data eller annan information skickas trådlöst med hjälp av radiovågor. Tekniken används i allt från vardagliga radiosändningar till militär kommunikation.
Radiokommunikationsstandarden TETRA är avsedd för organisationer som har stora behov av snabb radiokommunikation för samordning av sin verksamhet.
Den mest kända tillämpningen i Sverige är Rakel, ett statligt nationellt kommunikationssystem för samverkan mellan till exempel polis, räddningstjänst och andra aktörer.
Brister i kryptering
När kryptering används är den ofta undermålig, vilket bland annat beror på att tekniken tidigare varit svår att granska, både för forskare och säkerhetsexperter.
– Till skillnad från vanliga it-system, som ständigt uppdateras mot nya hot, är dessa radiosystem byggda för att hålla i decennier. De förändras mycket långsamt, vilket innebär att sårbarheter kan finnas kvar i många år utan att åtgärdas, säger Marcus Dansarie, doktorand i försvarssystem vid Försvarshögskolan.
Beroende av få experter
Ett annat problem är att mycket få personer i Sverige har djup teknisk kunskap om systemen. Det skapar en situation där hela samhället förlitar sig på ett fåtal experter och företag för att viktiga kommunikationsnät ska fungera och vara skyddade.
– Radiosystemen är ofta osynliga för allmänheten, men de är centrala för många samhällsviktiga verksamheter. De är alltså en sorts dold men kritisk del av vår digitala infrastruktur, säger Marcus Nohlberg.
Behandlas inte som it-system
Forskarna understryker att radiosystemen i praktiken är it-system, men inte behandlas som sådana. De saknar ofta både rutiner och säkerhetsprinciper som är standard inom cybersäkerhet
– Det gör att både användare och beslutsfattare kan tro att systemen är säkra, trots att de i själva verket är mycket sårbara. Samtidigt blir hoten mer sofistikerade för varje år, säger Marcus Dansarie.
Diskussion om säkerhet behövs
Forskarna efterlyser en bred diskussion om vem som bär ansvaret för radiosystemens säkerhet, hur de ska uppdateras och vilka krav som bör ställas
– Samhällets kommunikation är en av våra mest grundläggande funktioner. Om vi inte skyddar radiosystemen lika noggrant som annan digital infrastruktur, tar vi stora säkerhetsmässiga risker, säger Marcus Nohlberg.
Studien baseras på intervjuer med representanter från elva svenska organisationer som använder eller äger radiosystem. Tillsammans representerar de omkring en tredjedel av landets användare.
Att jaga solbränna med hjälp av att kolla när UV-index är som högst har blivit en trend bland unga. Christian Ingvar, professor och expert på hudcancern melanom, tar lätt på trenden, men understryker att det är skadligt att bränna sig och att svenskar måste behålla sin medvetenhet om nackdelar med solande.
Under 2024 duggade vittnesmål tätt om att mobiltelefoners väderappar används för att ringa in när ultraviolett strålning, UV, är extra stark. Detta för att snabbt få en solbränna.
Även i år verkar trenden hålla i sig, vilket oroar forskare och experter inom fältet. Strålsäkerhetsmyndighetens enkät om svenskars solvanor för 2024 visar att fler bränner sig i solen. Myndighetens tjänster ”UV-index idag” och ”Min soltid” hjälper till att räkna ut hur länge du oskyddad kan vara i solen, baserat på din huds känslighet och var du befinner dig geografiskt.
– Enkätsvaren visar att det är få svenskar som använder UV-index för att planera sin soltid. Men andelen som känner till begreppet har ökat markant vilket vi tror kan kopplas till den debatt och den sociala medier-trend som blossade upp förra året kring ungas användande av UV-index, säger Tove Sandberg Liljendahl, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten som arbetar med frågor om ultraviolett strålning och hudcancerprevention.
UV-trenden oroar
Cancerfonden har uttryckt oro över UV-trenden och har bland annat gjort en satsning tillsammans med ett känt solskyddsmärke för att försöka bryta den.
Christian Ingvar, senior professor, kirurg och melanomexpert vid Lunds universitet har i många år forskat på hudcancer och dess orsaker. I såväl forskningsstudier som i sin kliniska vardag som läkare har han sett konsekvenserna av oförsiktigt solande. Personligen tar han lätt på ungdomstrenden med att ”maxa” solningen med hjälp av UV-appar. Men han är tydlig med sakfrågan: att bränna sig är skadligt, och svenskar måste behålla sin medvetenhet om nackdelar med solandet.
Han beklagar också att ”alla ungdomar vill se likadana ut”. I det paketet finns en snygg solbränna, helst året runt, noterar han.
– Men det är ju väldigt svårt att avhålla sig från något som är härligt, för ungdomar och för oss alla. Solen gör så mycket positivt med oss. Vi känner värme och glädje, naturen blir vackrare. Ungdomarna känner sig mer attraktiva när de är bruna, vilket ger dem positiva känslor, säger Christian Ingvar.
Cancerfonden har uttryckt oro över trenden där unga använder väderappar i telefonen för att kunna sola när UV-index är som högst. Bild: Depositphotos
Svenskar bland de mest soldyrkande folken
Svenskar tillhör de mest soldyrkande folken, har studier visat. Och det välmående och den livskvalitet det ger att vara mycket utomhus gör personer friskare på andra sätt, säger Christian Ingvar och refererar till internationell forskning. Om man tar fram ett ”slutfacit”, där alla faktorer vägs in för och emot, kommer detta facit att visa att man bör vistas mycket utomhus.
– Därför måste vi kanske acceptera en viss förekomst av melanom. Tidig upptäckt av ett tunt melanom som är max en millimeter tjockt betyder i praktiken att du är botad med ett litet kirurgiskt ingrepp.
Enligt Christian Ingvar är det bästa att hitta en balans – vara ute och njuta, även soliga dagar. Men att vara försiktig, inte bränna sig, undvika timmarna då solen är starkast och skydda huden med kläder och hatt. I andra hand använda solskyddskräm, men då på rätt sätt, med en passande faktor och ny insmörjning vid behov – flera gånger om dagen. Klassiska råd, som även ungdomar torde ha hört till leda.
Det finns ingen säker solbränna
– I Australien säger man “there is no such thing as a safe tan. Det är skadligt att bränna sig, och ju mer ljushyllt du är, desto farligare är det. Det är ingen slump att Sverige ligger nära toppen bland länder med flest fall av melanom, tätt efter Australien. Övriga skandinaviska länder ligger också högt, liksom Irland, Storbritannien och USA, säger Christian Ingvar.
Melanomet kan dyka upp när som helst i livet, och effekterna av oförsiktigt solande i unga år kan komma efter decennier. Därför vill forskarna följa denna patientgrupp under lång tid, för att kunna ringa in påverkande faktorer långt bakåt. Inte bara yttre faktorer som UV-ljus är ju bov i dramat, utan också genetik – som ger oss den individuella förutsättningen att utveckla melanom.
En forskargrupp i Lund har sedan 1990 följt 40 000 friska sydsvenska kvinnor mellan 25 och 65 år. Lundaforskarna håller som bäst på att analysera nya resultat för att bena upp vad UV-ljuset (både från solen och solarier) betyder för att bli sjuk i eller dö i melanom, och även för andra sjukdomar som drabbat dessa kvinnor som följts under mer än 30 år.
Christian Ingvar avslutar med en viktig påminnelse: det har gjorts enorma behandlingsframsteg för melanom bara under de senaste tio åren, inte minst inom immunterapin.
– Innan dess var överlevnaden vid spridd melanomsjukdom i snitt 6-9 månader. Nu är den 3-5 år, och nära hälften av de drabbade lever fortfarande efter fem år. Det är ju ett helt fantastiskt framsteg.
Hudcancer minskar bland unga men ökar bland äldre. Bild: Vasiliki Theodoridou, Unsplash
Både mer och mindre hudcancer hos svenskar
I fjol kom både positiva och negativa forskningsresultat från Lunds universitet och Karolinska institutet: antal personer som får melanom pekar nedåt bland svenskar under 50, medan siffran fortsätter uppåt hos äldre.
Trendbrottet för de under 50 år kom år 2015, enligt statistik baserad på svenska melanomregistret.
– Ja, glädjande nog ser vi ett trendbrott när det gäller insjuknandet i melanom, från 2015. Förhoppningsvis håller den trenden i sig framöver. Vi får också hoppas att nuvarande trend bland tonåringar med att maxa solningen med hjälp av UV-index i stället för att använda det för att förstå när man bör skydda sig mer, är övergående. Annars kommer insjuknandet bland dem som är tonåringar nu att öka igen, om kanske 30 år, säger Kari Nielsen, docent och universitetslektor med fokus på hudcancer vid Lunds universitet.
Enligt henne går det bara att spekulera kring orsakerna till det positiva trendbrottet med att färre under 50 år insjuknar i melanom. Men hon tror att trendbrottet dels beror på den ökade medvetenheten och kampanjer om solvanor från 90-talet och framåt, och dels på att föräldrar blivit mycket bättre på att skydda sina barn mot solen.
En annan möjlig bidragande orsak kan vara att barn och yngre unga är mer inomhus i dag och umgås mer via skärmar än utomhus.
Samtidigt ökar insjuknandet i melanom fortfarande bland äldre över 50 år. Inte heller där är orsakerna vetenskapligt fastslagna. Ökad livslängd tros kunna bidra – fler personer hinner få hudcancer. Men främst beror det enligt forskarna nog på att tidigare decenniers oförsiktiga solande, även i solarium, resulterat i melanom och annan hudcancer några decennier senare.
Kari Nielsens har flera råd för hur man kan ha en hälsosam relation till att vistas i solen:
Var gärna utomhus och passa då gärna på att röra på dig – det gagnar den allmänna hälsan så mycket!
Undvik att bli röd i solen, redan då har du fått en ”överdos” för din hud.
Tänk på att solen lyser även vid trädgårdsarbete, på sjön, när du klipper gräset, när du fikar på stan eller spelar brännboll. Inte bara på stranden eller när du åker utomlands.
Vill du vara lite mindre blek, tex inför en fest eller för att du tycker att det är snyggt, så är det bättre med brun utan sol än att hetsa sig till en solbränna.
En studie vid Karolinska institutet visar att adhd-läkemedel fortfarande minskar risken för självskador, olyckor och kriminalitet. Samtidigt har effekterna försvagats i takt med att läkemedlen förskrivs till en allt bredare patientgrupp.
De senaste åren har antalet personer med adhd-diagnos ökat dramatiskt. Det har också medfört att allt fler behandlas med läkemedel.
Användningen av adhd-läkemedel har nästan ökat femfaldigt mellan 2006 och 2020, vilket gör att Sverige nu har bland de högsta förskrivningsnivåerna i världen.
Utvecklingen väcker frågan om dagens bredare användargrupp har samma nytta av adhd-läkemedel som för tio år sedan? Det har ett internationellt forskarlag sökt svar på.
Minskad risk för skador och kriminalitet
I en registerbaserad studie ledd från Karolinska institutet ingick över 247 000 personer i Sverige. Deltagarna i studien använde adhd-medicin mellan 2006 och 2020.
Forskarna fann att läkemedelsanvändningen konsekvent var kopplat till lägre risker för självskador, oavsiktliga skador, trafikolyckor och kriminalitet under uppföljningsperioden.
– Dock minskade styrkan av dess skyddande effekt över tid, samtidigt som förskrivning av adhd-läkemedel ökade kraftigt i samhället, säger Lin Li, forskare vid Karolinska institutet.
Fler vuxna behandlas
I takt med att medvetenheten om adhd har ökat – och diagnoskriterierna blivit bredare – har även sammansättningen av personer som behandlats förändrats. Forskarna menar att de avtagande effekterna av läkemedel över tid delvis kan spegla förändringar i vilka som får behandling.
Ökningen i förskrivning är särskilt tydlig bland vuxna och kvinnor. Det kan delvis förklara varför den genomsnittliga effekten av adhd-läkemedel har minskat över tid, enligt forskarna.
– Det här betyder inte att läkemedlen inte längre är effektiva. Men resultaten tyder på att eftersom patientgruppen har förändrats jämfört med för 10 eller 20 år sedan, behöver de kliniska riktlinjerna ses över, och vi måste få en bättre förståelse för behandlingseffekter på individnivå för att kunna fatta välgrundade kliniska beslut, säger Zheng Chang, forskare vid Karolinska institutet.
Adhd påverkar ungefär 5 procent av barn och 2,5 procent av vuxna världen över och är kopplat till en rad allvarliga utfall.
För att bedöma sambanden mellan adhd-läkemedel och allvarliga utfall – självskador, oavsiktliga skador, trafikolyckor och kriminalitet – använde forskarna en självkontrollerande studiedesign. Risken för allvarliga utfall jämfördes under perioder med, och utan, läkemedelsanvändning för samma person.
Forskarna jämförde även riskerna under tre tidsperioder: 2006–2010, 2011–2015 och 2016–2020 som var en period då användningen av adhd-läkemedel i Sverige ökade från 0,6 procent till 2,8 procent.
Du har kanske hört talas om djur som är nya till Sveriges natur och som ställer till med problem, till exempel mördarsniglar. Men det finns också svenska djur som orsakar problem i andra länder.
Det är inte bara människor och varor som tar sig runt jordklotet i och med globaliseringen. Även växter och djur transporteras av människor, ibland avsiktligt, ibland oavsiktligt, och kan dyka upp i fjärran ekosystem. Inte sällan klarar de sig inte i sin nya miljö, men ibland händer det motsatta – de trivs alldeles för bra och orsakar problem.
Några exempel på nya djur i Sverige som kommit med problem är mördarsnigel, mink, svartmunnad smörbult och nu senast lövplattmask och buxbomsmott. Men det finns även svenska djur som orsakar problem i andra delar av världen.
Lars Pettersson är docent i zooekologi vid Lunds universitet och forskar på dag- och nattfjärilar. Några av hans studieobjekt bland nattfjärilarna har gått från att vara spännande nytillskott i vår fauna till att orsaka stora problem.
Tillfälligt försprång
Lars Pettersson berättar att anledningen till att det kan gå bra för nya arter ofta beror på att nykomlingen kan ha lyckats undkomma sina vanliga fiender och problem. När en art dyker upp i en ny del av världen saknas mycket av det som brukar begränsa den och den kan då öka snabbt i antal, åtminstone för ett tag. Parasitsteklar är ett exempel.
– När det gäller invasiva fjärilar och nattfjärilar så är inte sällan just parasitsteklarna en fiende som fjärilen har sluppit undan, säger Lars.
– Andra förklaringar kan vara att ett rovdjur ännu inte lärt sig att en ny art är bra föda. Eller så bär den nya arten med sig parasiter som andra arter i området inte alls har någon motståndskraft mot.
Kan ta flera hundra år innan det stabiliseras
Förr eller senare inställer sig en ny balans och arten som förut varit invasiv börjar regleras av konkurrens, parasiter, sjukdomar och andra begränsande faktorer – men det kan ta flera hundra år.
– Blir det mycket av en växt eller ett djur så kommer andra arter till slut börja äta den. Mördarsniglar till exempel, de är populär mat för en del skalbaggar. Men just nu sker mycket omflyttning i både flora och fauna och i många fall är vi långt ifrån någon jämvikt, säger han.
Budskapet är att det viktigaste är att stoppa potentiellt invasiva arter innan de fått fotfäste i landet.
Fiendens fiende fungerar inte alltid
Ibland har människan försökt lösa problemen genom att föra in naturliga fiender – som också blivit invasiva.
– I Australien hoppades man att rödräv som införts för jaktändamål även skulle äta de tidigare införda hararna och kaninerna, varpå man i stället fick ännu fler invasiva djurarter.
Ett mer näraliggande exempel är harlekinnyckelpigan som togs till Europa för att bekämpa bladlöss för att minska behovet av kemisk bekämpning, något som ställt till problem för ”vår egen” nyckelpiga.
– Budskapet är att det viktigaste är att stoppa potentiellt invasiva arter innan de fått fotfäste i landet. För har de väl etablerat sig är det väldigt svårt att få bort dem. Exempel på när man lyckats är inte så många, säger Lars Pettersson.
Fem svenska djur som skapar problem i andra länder:
Bild: Depositphotos
Strandkrabba (Carcinus maenas)
Längs västkusten fiskar barn gärna strandkrabba men den ses inte så positivt på i USA, där den konkurrerar ut lokala djur och skadar fångsten för fiskerinäringen.
Den tros ha kommit till USA:s östkust på 1800-talet med ballastvatten från europeiska fartyg och finns nu längs stora delar av östkusten och på senare tid också på västkusten där den klassas som invasiv.
– När amerikanare pratar om strandkrabban låter de ungefär lika bekymrade som när vi talar om amerikanska och asiatiska kräftdjur, förklarar Lars Pettersson.
Bild: Depositphotos
Daggmask
Daggmaskar har inte funnits naturligt i Kanadas och USA:s nordliga skogar efter istiden. Därför har skogarna där anpassat sig till ett ekosystem utan hårt arbetande maskar.
Men när Nordamerika koloniserades av européerna kom även daggmaskar med och har nu rubbat jordens nedbrytningstakt i de nordliga skogarna. Den senare tidens värmeutveckling lär också ha gynnat daggmasken.
Bild: Depositphotos
Stare (Sturnus vulgaris)
Stare introducerades i New York år 1890 av en grupp entusiaster som ville att alla fåglar nämnda i Shakespeares verk skulle finnas i Amerika. Ett 60-tal starar släpptes ut i Central Park varifrån de spred sig snabbt över hela Nordamerika.
I dag konkurrerar den med inhemska fåglar om bohål och mat och orsakar skador på jordbruket. Den finns också i Australien och Nya Zeeland men har där inte orsakat lika stor skada.
Bild: Depositphotos
Större bandfly (Noctua pronuba)
Större bandfly är hos oss en vanlig nattfjäril som infördes av misstag till Nova Scotia i Nordamerika i slutet av 1970-talet. Där har den spritt sig och ställt till med problem i jordbruk och trädgårdar.
För några år sedan blev fjärilens larv en ofrivillig kändis i sociala medier, åtminstone bland ägare till illamående hundar, då det varnades för att hundar misstog larverna på gräsmattan för hundgodis.
Bild: Depositphotos
Rovfjäril (Pieris rapae)
Rovfjärilen är en av flera vita fjärilar vars larver äter kålväxter. Den spreds till Nordamerika tillsammans med sina fiender – parasitsteklar – som den trots allt klarar ganska bra. I Europa klarar rovfjärilen och dess systerarter med andra ord av de här parasitsteklarna ganska väl, men i USA klarar dess systerarter av den desto sämre. Deras motståndskraft är betydligt lägre. Det är alltså fjärilens fiende som vållar den största skadan.
– En liknande situation finns hos oss med signalkräftan. Den har en sjukdom med sig som den inte blir så sjuk av men som drabbar våra inhemska kräftor desto hårdare, alltså det vi kallar kräftpest.
Efter Hamas attack mot Israel i oktober 2023 har konflikten i Mellanöstern eskalerat. I juni 2025 gick Israel och USA till angrepp mot Iran, samtidigt som bombningarna av Gaza fortsätter. Valentin Jeutner, docent i folkrätt vid Lunds universitet, reder ut vad folkrätten säger om detta – och var gränsen går för krigsbrott.
Den 7 oktober 2023 dödade Hamas över 1 200 civila israeler och tog fler än 200 personer som gisslan i en koordinerad attack. Israel svarade med en intensiv offensiv mot Gaza, där tiotusentals palestinier – främst civila – har dödats och stora delar av området ödelagts. Rapporteringar om svält, sjukvårdsbrist och blockader är återkommande – främst i Gaza men också på Västbanken.
Över 50 000 människor har dödats i Gaza sedan kriget bröt ut, enligt det Hamaskontrollerade hälsodepartementet – en siffra som bedöms som tillförlitlig av FN. Bara de senaste dagarna rapporteras minst 200 dödsfall i samband med israeliska attacker mot civilbefolkning vid hjälpstationer.
I juni 2025 trappades konflikten upp ytterligare när Israel attackerade mål i Iran, en offensiv som snabbt besvarades med drönare och missiler mot Israel. Enligt Israel var syftet att stoppa Irans kärnvapenprogram. Kritiker menar däremot att attacken syftade till att avleda världens uppmärksamhet från kriget i Gaza.
Situationen väcker akuta frågor om vad som faktiskt är tillåtet i krig – och var gränsen går för folkrättsbrott. Många av de här frågorna prövas just nu i olika domstolar. Men redan innan några domslut har kommit går det att förklara vilka grundläggande regler som gäller i krig – och som därmed kan tillämpas på konflikten i Mellanöstern.
Fredspalatset i Haag, där Internationella domstolen (ICJ) har sitt säte. Både Hamas och Israels ledarskap utreds just nu av internationella domstolar för misstänkta krigsbrott. Bild: Depositphotos
Attackerna mot Iran olagliga
Folkrätten skiljer mellan när våld får användas (krigets lagar) och hur krig ska föras (humanitär rätt). Även när våld är tillåtet måste civilbefolkningen skyddas, och attacker ska vara proportionerliga och riktade mot militära mål.
Enligt Valentin Jeutner anser de flesta folkrättsexperter att Israels och USA:s attacker mot Iran bryter mot krigets lagar. Iran hade inte attackerat Israel eller USA, eller utgjort ett överhängande hot. Därför kan inte självförsvar åberopas. Situationen kan jämföras med andra olagliga angrepp – som när USA år 2003 invaderade Irak, som varken var självförsvar eller auktoriserat av FN:s säkerhetsråd.
Iran har däremot rätt att försvara sig mot attackerna från Israel och USA, eftersom de båda länderna tydligt har attackerat Iran. Det är dock viktigt att poängtera att Iran bara får använda våld i den utsträckning det faktiskt skyddar mot dessa attacker eller förhindrar överhängande framtida attacker.
– Men oavsett om de har rätt att använda våld eller inte, måste USA, Israel och Iran följa den humanitära rätten. Israels lönnmord på iranska kärnforskare är troligen inte tillåtna enligt humanitär rätt, såvida inte Israel kan visa att forskarna direkt deltagit i väpnade operationer, säger Valentin Jeutner.
– På samma sätt bryter USA:s attacker mot kärnkraftverk eller kärntekniska forskningsanläggningar mot internationell rätt, eftersom sådana attacker riskerar att orsaka radioaktivt läckage med skador på människor och miljö som följd. Endast om kärntekniska anläggningar direkt bidrar till ett lands krigföring får de attackeras, säger Valentin Jeutner.
Attacker mot militära mål är alltså förenligt med humanitär rätt. Men attacker mot civila bostäder, sjukhus och hjälpstationer är inte tillåtet.
Israels attacker mot Gaza
Israel hade rätt att försvara sig mot Hamas efter attacken i oktober 2023, men den rätten gäller bara så länge ett konkret hot kvarstår. Humanitär rätt måste ändå följas.
– Rapporter från flera oberoende organisationer – som Läkare utan gränser, Amnesty International och Human Rights Watch – visar att Israel medvetet har attackerat civila, till exempel genom att bomba och isolera civila, blockera leveranser av vatten, mat och bränsle samt aktivt förhindra humanitär hjälp, säger Valentin Jeutner.
Enligt Valentin Jeutner är därför de flesta juridiska bedömare överens om att Israel bryter mot den internationella humanitära rätten i Gaza.
Vad händer nu – och kan någon hållas ansvarig?
– Internationella brottmålsdomstolen (ICC) utreder Hamas ledarskap för krigsbrott och brott mot mänskligheten kopplat till attacken mot Israel den 7 oktober 2023. ICC utreder även Israels ledarskap, bland andra Benjamin Netanyahu, för krigsbrott och brott mot mänskligheten – inklusive svält som vapen, attacker mot civila, mord och förföljelse. Internationella domstolen (ICJ) utreder just nu om Israel har begått – eller begår – folkmord i Gaza. En dom tros dock dröja, säger Valentin Jeutner.
ICJ slog redan i ett rättsligt yttrande 2024 fast att Israels ockupation av Västbanken är olaglig, och att delar av agerandet utgör apartheid.
– Det internationella samfundet har ett gemensamt intresse av att minska spänningarna mellan Israel och Iran och att få ett slut på Israels övergrepp i Gazaremsan. Om stater blundar för brott mot internationell rätt, försvagas hela det system som ska hjälpa oss att lösa konflikter utan våld. Internationell rätt – särskilt den humanitära rätten – finns till för att skydda civila, överallt i världen. Accepterar vi att regler bryts i Gaza, Israel eller Iran, undermineras också skyddet för civila här i Sverige – och i Lund, säger Valentin Jeutner.
Internationella brottmålsdomstolen utreder
Romstadgan är det fördrag som ligger till grund för Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag. Den antogs 1998 och trädde i kraft 2002.
Domstolen utreder och åtalar individer för flera typer av internationella brott:
Krigsbrott är brott som begås under väpnad konflikt och finns listade i artikel 8 i Romstadgan. Exempel: tortyr, överdriven förstörelse, tvångsförflyttning av egen befolkning till ockuperade områden.
Brott mot mänskligheten kan begås även i fredstid och listas i artikel 7. Exempel: mord, utrotning, apartheid, tortyr.
Folkmord är en särskild typ av brott, definierat i artikel 6. Det innebär att man försöker förinta en nationell, etnisk, rasmässig eller religiös grupp helt eller delvis – till exempel genom mord.
Till skillnad från ICC, som fokuserar på individers ansvar, avgör Internationella domstolen (ICJ) i Haag tvister mellan stater. Det är den viktigaste och mest auktoritativa domstolen inom folkrätten.
Många unga spelar dataspel och de flesta mår inte dåligt av det – men för vissa kan det få negativa konsekvenser. Därför pågår flera forskningsprojekt där kopplingen mellan spelande och psykisk ohälsa undersöks.
Dataspelande, gejming, har precis som skärmar blivit en naturlig del av tillvaron för många barn och unga. Men det kvarstår flera frågetecken om hur detta påverkar den psykiska hälsan.
I ett pågående forskningsprojekt vid Högskolan Väst hoppas man kunna utreda närmare hur kopplingen ser ut mellan gejming och psykisk ohälsa bland barn och unga. Enligt projektledaren Sevtap Gurdal, lektor i psykologi, är detta en angelägen fråga.
– Väldigt många, främst killar, ägnar sig åt gejming. De allra flesta verkar ju inte må dåligt av det, men för några procent kan spelandet över tid få negativa konsekvenser för att man missar andra delar av livet. Frågan är vad som utmärker just de här personerna.
Koppling mellan gejming och psykisk ohälsa
Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, definieras problematiskt spelande som ett mönster som har pågått i minst tolv månader av bristande kontroll, en prioritering av spelandet som går ut över resten av livet och fortsatt spelande trots negativa konsekvenser. Det kan röra sig om att vara så inne i spelvärlden att man inte kommer i säng i tid och därmed sover sämre, eller att man försummar skola, andra fritidsaktiviteter och vänskaps och familjerelationer.
Forskning har också visat en koppling mellan gejming och ångest och depression, även om orsakssambandet ännu är oklart, berättar Sevtap Gurdal.
– Det vi är intresserade av är om det verkligen är gejming i sig som gör att man mår psykiskt dåligt eller om det är så att man mår dåligt och därför vänder sig till datorspelen som en copingstrategi. Om det är ett sätt att hantera en jobbig tillvaro fungerar det inte att bara förbjuda gejming för då lägger omgivningen insatsen på fel ställe.
När spelandet blir ett problem kan det till exempel gå ut över sömnen. Bild: Kinga Howard, Unsplash.
Föräldrar har ofta lite insyn
I det Forte-finansierade projektet görs en longitudinell studie* där elever i årskurs två på gymnasiet följs under ett år. Var fjärde månad får de fylla i enkäter som inte bara handlar om spelvanor och mående utan även om annat såsom deras personlighet, vänskapsrelationer, hur de trivs i skolan och om de dricker alkohol eller röker. En viktig aspekt är föräldrarna.
– Föräldrarnas attityder har saknats i tidigare forskning, så det ställer vi frågor om också. Om de är intresserade av datorspelen, hur tillåtande de är, om de sätter regler för hur mycket man får gejma liksom hur deras egen användning av sin mobiltelefon ser ut.
Föräldrarnas betydelse går igen i Folkhälsomyndighetens nya riktlinjer gällande barns och ungas skärmanvändning. Där rekommenderas föräldrarna att inta en aktiv roll i vad barnen gör på digitala medier och tänka på att deras egna skärmvanor påverkar både samspelet med barnet och barnets skärmvanor. Men att vara insatt verkar för många föräldrar vara lättare sagt än gjort, berättar Sevtap Gurdal.
– Det vi kan se är att vuxna har väldigt lite insyn i vad barn och ungdomar gör, inte minst när de gejmar. Ofta har man som förälder sin uppfattning om vad barnen gör, att de bara är i en egen värld där de skjuter på varandra.
Men då missar man mycket av den sociala interaktionen, gemenskapen och meningen som spelen för med sig.
– I åtminstone min generation så har vi inte så mycket att relatera till eftersom vi inte gejmat själva när vi växte upp, och i och med att det kan vara svårt att lära sig så struntar man i det. Både föräldrar och professionella som jobbar med ungdomar skulle behöva bli mer insatta i vad gejming faktiskt betyder för ungdomar.
*Longitudinell studie är en undersökningsmetod där samma personer följs över tid och forskarna gör upprepade mätningar på dem.
Folkhälsomyndigheten rekommenderar att föräldrar ska vara aktiva i vad deras barn gör i den digitala världen. Bild: Kelly Sikkema, Unsplash
AI används för att utvärdera psykisk hälsa
I ett annat aktuellt Forte-finansierat projekt vid Lunds universitet utvecklar forskare AI-verktyg för att utvärdera psykisk ohälsa. I centrum för forskningen står en så kallad large language model, LLM, en modell för maskininlärning specialiserad på att hantera och generera naturligt språk. Den fungerar precis som ChatGPT men är anpassad för att kunna tilllämpas kliniskt, till exempel för att kunna bedöma patienters ångest eller depression.
Oscar Kjell, forskare vid institutionen för psykologi och projektledare, berättar hur viktigt det är att ta med en människas eget språk i bedömningen av psykisk ohälsa.
– I stället för att bara använda sig av skattningsskalor för att bedöma psykisk ohälsa från 1 till 7 så får man väldigt mycket mer information genom att svaranden själva får beskriva fritt hur de mår.
Med hjälp av AI går det sedan att kvantifiera beskrivningarna så att de poängsätts – precis som med skattningsskalorna – men man får också med individens unika omständigheter och nyanser. Därmed kommer man bort från begränsningarna med standardiserade mätinstrument, som till exempel att de kan reflektera frågeställarens förutfattade meningar, innehålla snäva begrepp eller att den som svarar inte riktigt förstår frågorna och därför tvingar in sina upplevelser där de inte hör hemma.
Gejming är här för att stanna
Möjligheten att fånga fler nyanser kan vara särskilt viktigt för barn och unga. Enligt Oscar Kjell skulle deras metod mycket väl kunna hjälpa spelarna.
– Inom gejmingsfären finns det otroligt mycket data att samla in från spelarna. Både hur ofta de spelar, hur länge, när, var och hur. Men också deras egna samtal sinsemellan via samtal och textmeddelanden. De här modellerna som vi utvecklar skulle man kunna applicera på detta för att till exempel ge varningar eller hjälpa till i förebyggande åtgärder om man märker att någon går mot att bli mer och mer deprimerad.
Oavsett vad vuxna tycker om det så är gejmingen här för att stanna. Därför är det desto viktigare att forska om spelandets effekter och att vuxna blir mer insatta och samverkar mer, även tillsammans med spelbolagen, menar Sevtap Gurdal.
– Spelen breder ut sig, blir mer och mer avancerade och grafiken börjar bli så bra att det nästan blir som en film. Samtidigt är dessa ungdomar en väldigt sårbar grupp. Det händer mycket utvecklings och identitetsmässigt i den åldern.
Klimatförändringar utgör numera den största faran mot folkhälsan på vår jord. Infektionssjukdomar hör till de allvarligaste hoten, där människor inte har rätt kunskap och sjukvården inte är beredd på de nya utmaningar som kommer med ett varmare klimat.
Vid extrema väderhändelser söker tusentals människor vård för bland annat infektioner, värmerelaterade tillstånd, psykisk ohälsa och livsmedelsburna sjukdomar.
Den globala uppvärmningen innebär att det idag är i genomsnitt 1,5 grader varmare och tio procent blötare under sommarmånaderna i Sverige, jämfört med på 90-talet. Uppvärmningen förvärrar redan existerande infektionssjukdomar och gör att tropiska sjukdomar som orsakas av parasiter, myggor, maskar, bakterier eller virus sprids även i Europa.
– I takt med att vår planet blivit varmare har kunskaperna ökat för att hantera utmaningarna som dessa förändringar skapar för hälsan, men vi måste omsätta dessa kunskaper både i politiken och i vården, säger Andreas Vilhelmsson, forskare inom folkhälsovetenskap vid Lunds universitet.
Fler fästingar
Mildare vintrar och längre somrar ökar risken för fästingar att överleva och de blir både fler till antalet, samt sprider sig längre upp i landet.
Studier visar att sjukdomen babesios som sprids via fästingbett troligtvis är vanligare än man tidigare trott i Sverige och även en allvarligare variant av TBE sprids med tajgafästingen, som nu har etablerat sig i Sverige.
Den asiatiska tigermyggan som kan bära på denguevirus, zikavirus och chikungunyavirus, har också hunnit etablerat sig i tretton europeiska länder, även om den ännu inte kommit till Sverige.
Fästingar riskerar att bli fler när vintrarna blir mildare och somrarna längre. Bild: Depositphotos
Babesios kan vara dödligt
Babesios är sällsynt hos människa i Sverige och sprids med den vanliga fästingen. När sjukdomen ändå förekommer är den potentiellt allvarlig och ibland dödlig.
Sjukdomsbilden är ospecifik och influensa-liknande med feber, frossa, muskelvärk och ibland förekommer gulsot, mörkfärgad urin och leverpåverkan.
Allvarlig sjukdom av babesios drabbar enbart personer med nedsatt immunförsvar eller som saknar mjälte.
Källa: Folkhälsomyndigheten
Översvämningar och varmare vatten
När vattnet blir varmare förökar sig bakterier snabbare. Med mer nederbörd och omfattande skyfall, finns också risk för spridning när avloppsanläggningar svämmar över och bakterierna hamnar i våra vattendrag. Det leder till att dricksvatten kontamineras, vilket ökar risken för kolera och diarré-sjukdomar.
Höjda temperaturer främjar tillväxten av salmonella, campylobacter och listeria i livsmedel som orsakar matförgiftningar vid felaktig hantering. Även vibriobakterier trivs och växer till när vattnet är varmare än 20 grader och kan ta sig in i kroppen via sår och orsaka hudinfektioner eller allvarliga fall av badsårsfeber. Om bakterierna blir fler, ökar också behovet av antibiotika, vilket i sin tur höjer risken för antibiotikaresistens.
– Dessutom bidrar klimatförändringar till högre nivåer av luftföroreningar och allergener, vilket förvärrar eller gör människor mer mottagliga för lungrelaterade infektioner som kan vara svårbehandlade på grund av resistenta bakterier.
Vården behöver kunna identifiera nya sjukdomar
Förekomsten av zoonotiska sjukdomar – det vill säga sjukdomar som överförs mellan djur och människor – har också ökat. Exempel är både fågelinfluensa och covid-19 som sprider sig till människan i nya pandemier. Klimatförändringar är en av orsakerna, men även skogsavverkning, urbanisering och bristande hälsokontroll ligger bakom.
Andreas Vilhelmsson menar att medborgarna behöver tydligare information för att kunna veta hur extremväder ska hanteras och vilka samband det finns mellan till exempel värmebölja och sjukdomar.
Hälso- och sjukvården behöver också vara beredd på de nya och stora utmaningar som kommer med ett varmare klimat.
– Det handlar inte minst om att kunna känna igen och diagnostisera nya infektionssjukdomar och att ha resurser för att ta emot människor under sommarmånaderna när vården vanligtvis är nedprioriterad.
Träd som lider av torka ger ifrån sig ljud som kan fångas upp med mikrofoner – och nu visar en studie från SLU att dessa ljud kan avslöja permanenta skador. Genom att lyssna på skogens viskningar hoppas forskarna kunna utveckla ett nytt sätt att upptäcka klimatstress hos träd.
Torka är en känd orsak till trädens död och minskad tillväxt i Europas skogar. I Sverige har minskad skogstillväxt under 2010-talet ofta kopplats till just torkperioder. En orsak till att träd inte återhämtar sig efter torka tros vara att vävnaden – xylemet – som leder vatten uppåt i trädet fylls med luftbubblor. Tillståndet kallas embolism och kan liknas vid blodproppar.
Trädens viskningar fångas upp
Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har i en studie visat att mikrofoner kan användas för att upptäcka när träd drabbas av embolism. När vattenpelaren i xylemet brister och vattnet omvandlas till ånga – en process som kallas kavitation – uppstår ett svagt ljud som mikrofonerna kan fånga upp.
– Vår studie lägger grunden för att vi ska kunna utveckla en metod som gör det möjligt att studera när och varför träd drabbas av embolism under torka, säger Jonatan Klaminder, professor vid Institutionen för skogens ekologi och skötsel vid SLU.
Så lyssnade forskarna på träden
I närheten av Svartbergets forskningsstation utanför Umeå valde forskarna ut 32 träd i julgransstorlek, jämnt fördelade mellan björk och tall.
Träden sågades av och fick sedan vatten. Hälften fick vanligt vatten och fungerade som en kontrollgrupp. Resten fick vatten som behandlats för att försvaga bindningen mellan vattenmolekyler. Det gjorde att forskarna kunde framkalla ett tillstånd där luftbubblor bildas i trädens vävnad.
Med hjälp av mikrofoner, monterade både på och intill stammarna, kunde forskarna lyssna efter ljuden när bubblorna bildas och mäta hur dessa påverkar trädens förmåga att ta upp vatten.
Första studien i skogsmiljö
Redan på 1980-talet användes akustiska metoder i växtstudier, men då enbart i laboratoriemiljö eller med särskilda akustiska kammare. Tidigare försök att upptäcka luftbubblor i vävnaden hos växter med intakt bark har dock misslyckats i labbmiljö. Den aktuella studien gjordes dock i naturlig skogsmiljö, se faktaruta.
– Vi kunde se att träd där vi framkallat embolism gav ifrån sig ultraljud mer frekvent och tappade sin förmåga att ta upp vatten, säger Jonatan Klaminder och fortsätter:
– Men även våra kontrollträd gav i viss mån ifrån sig ultraljud vilket är intressant då vi inte riktigt vet varför.
Tallarna som fick behandlat vatten gav ifrån sig ljud både från basen och den övre delen av stammen, medan ljuden hos björkarna enbart kom från basen. Skillnaden tros bero på trädens olika anatomi, som påverkar var i stammen vattenpelaren brister och luftbubblor bildas.
Mer forskning behövs
I sommar ska metoden testas på fler trädslag och även på vuxna träd med tjockare bark, för att förfina tekniken och bättre förstå ursprunget till trädens ultraljud. På sikt kan metoden komma att användas som övervakningsmetod av torkstress i skogar.
Naturvårdsbränder genomförs oftast på våren när marken är fuktig – men för att gynna den biologiska mångfalden ger bränder under riktigt torra förhållanden bäst resultat. Det visar en avhandling från SLU.
Många arter, som vedlevande skalbaggar och svampar, är beroende av död ved. Därför används naturvårdsbränningar som ett verktyg för att gynna den biologiska mångfalden.
– Min avhandling visar att det är bra att välja skogar i landskap med mycket skyddad skog och att genomföra bränningen under torra väderförhållanden, säger Ellinor Ramberg, doktorand på institutionen för ekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
50-tal bränder studerades
För att undersöka när naturvårdsbränningar gör mest nytta har hon inventerat vedlevande svampar och skalbaggar efter ett 50-tal bränningar i Sverige och Finland. Hon kartlade även mängden död ved, föryngring av lövträd och brandskador på träd. Data kopplades till faktorer som skogstyp, landskap, väder, årstid och hur lång tid som gått sedan branden.
– Man kan skapa stora mängder död ved om man bränner skogar med mycket gran. Granar är brandkänsliga och dör ofta även om inte branden är så intensiv. Men det är också bra om det är olika typer av skogar som bränns för att skapa livsmiljöer åt många olika arter, säger Elinor Ramberg.
Svampar trivs i döda träd
Luckorna som uppstår i skogen gynnar föryngringen av lövträd. Döda granar är en viktig livsmiljö för rödlistade vedlevande svampar. Men dessa arter koloniserar inte de brända skogarna direkt efter branden.
Fem år efter en brand syntes ingen skillnad. Men efter 16 år fanns fler rödlistade svampar i brända skogar än i obrända. Det visar hur viktigt det är med långsiktig uppföljning för att förstå brändernas verkliga betydelse, menar Ellinor Ramberg.
Mer död ved under torka
Ett annat viktigt resultat är att bränder som sker under torrare förhållanden – när även risken för vildbränder är som störst – skapar mer död ved och bättre föryngring. Det beror på att branden blir intensivare. I dag sker naturvårdsbränningar ofta tidigare på året än vildbränder, när det är svalare och fuktigare.
– Säkerheten vid naturvårdsbränningar är förstås central. Men det är också viktigt att känna till att bränningar som sker när det är blötare leder till mindre mängder död ved och sämre föryngring av lövträd. Det kan räcka med att bränna senare på säsongen när det är torrare i marken men det krävs mer efterbevakning så glödbranden inte flammar upp igen, säger Ellinor Ramberg.
Brända områden nära skyddad skog hade fler arter, visar studien. Kalhyggen i landskapet minskade däremot mångfalden. Därför bör framtida naturvårdsbränningar ta större hänsyn till omgivningen, enligt avhandlingen.
Mer om vårdande bränder
Under de senaste 100 åren har skogsbruk och effektiv brandbekämpning medfört att bränder inte längre är en naturlig störning i nordiska skogar. Därför är naturvårdsbränningar ett viktigt verktyg. Variationen av död ved, döende och levande träd gynnar biologisk mångfald.
Efter en brand kommer lövträd, särskilt asp och björk. Det drar älg och rådjur nytta av. Den döda veden är viktig för många skalbaggar och svampar.
Svart ögonknäppare och rosenticka är exempel på arter som gynnas av brand. Tretåig hackspett och andra hackspettar lockas av den goda tillgången på vedskalbaggar.
Vissa arter är helt beroende av bränder. Det gäller bland annat grov tallkapuschongbagge, vars larver utvecklas till skalbaggar på brandskadade barrträd.
Ett protein från magsårsbakterien Helicobacter pylori tycks bromsa skadliga proteinklumpar som kopplas till alzheimer, parkinson, typ 2-diabetes och bakterieinfektioner. Forskare vid Karolinska institutet hoppas att upptäckten kan leda till nya behandlingar.
Forskare har länge vetat att felveckade proteiner kan klumpa ihop sig och bidra till flera allvarliga sjukdomar.
Nu visar en studie att ett protein från bakterien Helicobacter pylori, som vanligtvis förknippas med magsår, kan motverka denna process. Proteinet med namnet CagA tycks kunna hindra att skadliga proteinklumpar, amyloider, bildas i hjärnan.
Proteiner kopplade till alzheimer
I laboratorieförsök visade sig bakterieproteinet blockera bildningen av amyloidfibrer från flera proteiner som kopplas till alzheimer och parkinson. Bland annat hämmades proteinerna amyloid-beta, tau och alfa-synuklein.
– Det är överraskande att ett bakterieprotein kan ha en sådan bred effekt på amyloider, säger forskaren Gefei Chen vid Karolinska institutet och fortsätter:
– Våra resultat visar på en oväntad koppling mellan bakterieinfektioner och skydd mot vissa proteinrelaterade sjukdomar.
Studien visar också att CagA påverkar bakteriers egna amyloider som används för att bygga så kallade biofilmer för skydd och motståndskraft. När bakterierna behandlades med proteinet blev biofilmerna tunnare och mindre stabila.
Möjlig väg till nya behandlingar
Resultaten från studien visar att proteinet från Helicobacter pylori kan bromsa amyloidbildning redan vid mycket låga koncentrationer.
Nästa steg blir att ta reda på hur CagA påverkar olika proteiner mer i detalj – och om det kan användas för nya behandlingar mot både bakteriella infektioner och hjärnsjukdomar.
– Vi hoppas att våra fynd kan bana väg för nya strategier att angripa amyloidsjukdomar, säger Gefei Chen.
Krig, klimatkris och orättvisor – det är lätt att tappa hoppet om framtiden i dag. Men genom att till exempel fokusera på vad du själv kan göra, sätta upp mål att arbeta mot och tänka på perspektiven kan du behålla hoppet även när det känns hopplöst.
Ibland kan det kännas som att det mesta går åt fel håll. Vi matas med nyheter om klimathot, krig och svält. Det kan vara lätt att helt enkelt ge upp, att tappa hoppet. Men det finns sätt att behålla framtidstron även i mörka tider.
– Det viktigaste är att försöka skala ner på saker som sker. Vad kan du göra något åt? Och vad ligger utanför din makt? Fokusera på det du själv kan förändra och börja ta steg i rätt riktning, det kommer göra att allt känns mer hoppfullt, säger Per Kristensson, professor i psykologi på Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet.
Inom psykologin forskas det en del om hopp och vad det innebär. Per Kristensson beskriver att det är något mer aktivt än optimism eller rent önsketänkande. Det måste finnas ett mål, det behöver också finnas vägar mot målet och det måste finnas en vilja att nå fram. För att ha hopp behöver alla dessa tre komponenter vara där.
– Hopp är din upplevda förmåga att kunna använda medlen för att nå dina mål och motivera dig att jobba för detta, som Per Kristensson beskriver det.
Att ha ett mål, en väg mot det och en vilja att nå fram är tre viktiga komponenter för att behålla hoppet i en tid när mycket känns hopplöst. Bild: Pablo Heimplatz, Unsplash
Fokusera på det du kan påverka själv
För att behålla tron på framtiden, eller att få hopp i vad som kan upplevas som en jobbig situation, är det viktigt att fokusera på din personliga tillvaro och sätta upp egna mål.
– Du kan inte rädda världen ensam. Men vad kan du göra? Du kanske kan minska ditt eget matsvinn eller jobba med din fysiska hälsa. Fokusera på mål som du personligen kan arbeta mot och släpp allt du inte kan påverka själv. Annars är det lätt att känna hopplöshet, säger Per Kristensson.
Han beskriver det också som att hopp föder hopp. Därför är det bra att dels hitta sammanhang där människor delar dina visioner och jobbar mot dem, dels att se de små steg som tas i rätt riktning istället för att fokusera på det som går dåligt. Det är psykologiskt smart att börja med de enklaste stegen, att känna lite medvind. När det känns som att du är på rätt väg kommer det bli enklare att fortsätta strävan, och samtidigt blir eventuella motgångar inte lika svåra att hantera.
Samtidigt är det dumt att bara se det positiva också.
– Det finns studier som visar på att det är bra att ta del av negativa nyheter också. Man ska inte blunda för verkligheten. Men då gäller det att snabbt tratta ner det och se min egen roll i det hela. Och när vi hör mycket negativt kan de här positiva sammanhangen verkligen göra nytta. Man kan hitta kraft i gruppen!
Bra att tänka på perspektiven
Utöver styrkan i att omge sig med andra som ger hopp kan det vara bra att tänka på perspektiven och att inte låta det negativa färga hela omvärlden i grått.
– När vi nås av dåliga nyheter tenderar vi ofta att överdriva effekterna av dem. Allt går åt helvete! Men om man börjar bena i det kan man ofta se att de där nyheterna kanske egentligen inte påverkar mitt liv särskilt mycket alls. Till syvende och sist kommer lördagsfikan med polaren, veckans innebandyträning eller matlagningen med partnern förmodligen vara lika bra som tidigare.
Per Kristensson berättar att mycket forskning kring dessa frågor utgår från till exempel människor som hamnat i depression. Och att jobba med perspektiv och tankemönster är visserligen effektivt, men det är inte något som är enkelt. Det kräver medvetenhet, tålamod och uthållighet.
– Det här är inte lätt! Jag har stor respekt för att man tappar hoppet. Det känns så stort och vi får höra att vi måste ändra så mycket, samtidigt som så mycket går åt fel håll i världen. Men ingenting blir bättre av att vi ger upp och bara känner hopplöshet, säger Per Kristensson.
Trots att mycket går år fel håll i världen är det viktigt att tänka på perspektiven, ingenting blir bättre av att ge upp, menar Per Kristensson. Bild: Cosiela Borta, Unsplash
Kedjeliknande processer
Per Kristensson berättar att forskningen visat hur negativa tankar ofta sprider sig i kedjeliknande processer.
Först uppfattar en individ något den ser som negativt, till exempel: ”Sverige missar klimatmålen”. Som ett resultat av detta kommer känslor av att inte kunna kontrollera utvecklingen. De negativa känslorna generaliseras sedan vidare till fler livssituationer och man upplever plötsligt att väldigt mycket är dåligt.
Men forskning har visat att det finns effektiva sätt att bryta dessa kedjor och de fungerar nästan omvänt.
När något dåligt händer ska man först fokusera på det man själv faktiskt fortfarande kan göra: ”jag kan minsann fortsätta cykla till jobbet”. Därefter undviker man generalisera de negativa tankarna utan fokuserar istället på det som fortfarande är likadant som förut. ”Den här händelsen må vara negativ för klimatet men jag och mina kompisar kan fortsätta med våra trevliga matlagningskvällar eller roliga löpträningsgrupp.”
Istället för att generalisera det dåliga begränsar man effekterna av det negativa.
Forskare har identifierat ett skeppsvrak i Finska viken som Vasaskeppets lillasyster, Falken. Fartyget byggdes åt kung Gustav II Adolf och spelade en viktig roll i den svenska flottan – både i strid och som lyxigt transportmedel för högt uppsatta personer på 1600-talet.
Falken är det bäst bevarade exemplet på en kunglig pinass – ett snabbt, bekvämt och påkostat litet fartyg. Skeppet hade tre master, skulpterad utsmyckning, lång galjon i fören och kanonportar längs sidorna. Med en längd på cirka 35 meter och 16–20 kanoner, beroende på uppdrag, påminner fartyget om det större Vasaskeppet.
Vraket upptäcktes 1974 utanför Porkala i Finska viken. Trots tidigare forskning har fartygets identitet varit oklar fram till nu.
Oidentifierat vrak var Falken
En 3D-modell av vraket, framtagen av Finska marinarkeologiska sällskapet, har studerats av Niklas Eriksson som är lektor i maritim arkeologi vid Stockholms universitet. Han identifierade flera tydliga kännetecken som pekade på att vraket var ett krigsfartyg från tidigt 1600-tal. Genom forskning i Riksarkivet kunde han slå fast att det rör sig om skeppet Falken.
– Falken är det äldsta skeppsvraket i Finland som kunnat identifieras i skriftliga källor och som vi känner det ursprungliga namnet på. Det är också värt att betona att identifieringen möjliggjordes genom att arkeologiskt material gjorts fritt tillgängligt på internet, säger Niklas Eriksson.
Finlands marinarkeologiska sällskap har gjort en 3D-modell av Falkens vrakplats. Skrovet har fallit isär men det mesta finns kvar på platsen. Forskarna ska nu genom noggrann dokumentation pussla ihop skeppet och förstå hur det såg ut. Modell och bild: Topi Sellman & MAS.Fi
Lyxig transport av dåtidens celebriteter
Falken byggdes i Stockholm mellan 1630 och 1631, troligen av Hein Jakobsson – skeppsbyggmästaren som färdigställde Vasaskeppet. Trots sin mindre storlek utrustades Falken, efter Gustav II Adolfs beställning, med rymliga hytter och andra bekvämligheter.
Under två decennier användes skeppet både som krigsfartyg och för transport av kungligheter, rådsherrar och diplomater.
Sjönk på väg mot Stockholm
Hösten 1651 gick Falken på grund utanför halvön Porkala i Finska viken. Fartyget var på väg till Stockholm efter att ha transporterat greve Erik Stenbock till Narva. Detaljerna kring olyckan är inte kända, men det mindre fartyget Ugglan skickades till platsen för att hjälpa besättningen och bärga så mycket som möjligt av Falkens kanoner och utrustning.
– Falken är ett skepp som till skillnad från de stora, betydligt mer välkända, skeppen som Vasa, Kronan, Äpplet eller Mars, användes frekvent. Falken har varit på plats vid många betydelsefulla och välkända historiska skeenden och vraket kan lära oss mycket om hur ett sådant skepp såg ut, fungerade och hur det var utsmyckat, säger Niklas Eriksson.
Falken såg förmodligen ut som denna holländska pinass, målad av konstnären Cornelis Verbeeck omkring 1625. Bild: National Maritime Museum, Amsterdam
Viktiga årtal och kändisar ombord
1633: Skeppet deltar i expeditionen som förde Gustav II Adolfs lik från Wolgast till Nyköping.
1642: Pfaltzgreven Karl Gustaf, sedermera känd som kung Karl X Gustaf, seglade till Åbo.
1644: I oktober vann den svenska flottan en stor seger över den danska vid Femern i Danmark. Vid tidpunkten användes Falken i konvoj för att skydda handelsfartyg mellan Dalarö och Gdansk. När den svenska flottan återvände till Stockholm, tillsammans med tio erövrade danska fartyg, spelade musiker med pukor och trumpeter från Falkens däck.
1646: Ryska sändebud färdades till Riga med skeppen Falken och Oxen. Lantgreven Vilhelm VI av Hessen transporterades från Kalmar till Pommern.
1647: Legaten Erik Gyllenstierna reste med Falken till Narva. Lantgreven Vilhelm VI av Hessen transporterades med skeppet från Kalmar till Pommern.
1648: Landshövdingen på Gotland, Gustaf Banér, reste till Visby. Falken förde pfalzgreven Christian August af Sulzbach till Greifswalderön utanför Stralsund, varifrån skeppet gick till Stade vid Elbe och förde hem legaten riksrådet Johan Adler Salvius.
1651: Falken transporterade i juni generalguvernören över Livland, greve Gustaf Horn, till Riga och i augusti generalguvernören greve Erik Stenbock till Narva. På väg tillbaka mot Stockholm förliste skeppet genom att gå på grund. Kaptenen Anders Nilsson Crabat och förmodligen större delen av besättningen överlevde olyckan.
Sillgrisslor söker sig till områden där tillgången på fisk är stabil, även om mängden är liten. Men den här strategin kan göra fåglarna sårbara när havsmiljön förändras. I en avhandling vid SLU har jakten på föda i Östersjön studerats med hjälp av modern teknik.
Sjöfåglar har anpassat sig till havets naturliga mönster för att hitta föda. Men när klimatförändringar och fiske rubbar fåglarnas omgivning blir jakten på mat svårare.
En avhandling vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har undersökt sillgrisslor och tordmulars strategier för att överleva och hur de påverkas av förändringar.
Forskaren Astrid Carlsen har under tre somrar samlat in data från en segelbåtsliknande drönare med ekolod, salt- och temperaturmätare samt en sensor för mätning av algaktivitet.
− Det här gav mig den information jag behövde för att ta reda på var fåglarnas bytesfiskar tillbringar sin tid. Dessutom delade sjöfåglar försedda med gps och djupmätare med sig av information om sitt födosöksbeteende, säger Astrid Carlsen vid SLU.
Söker efter föda på olika sätt
Med hjälp av den nya tekniken har Astrid Carlsen kunnat studera fåglarnas liv på ett sätt som tidigare inte varit möjligt. Hennes forskning visar att tordmular föredrar att jaga när fisk inte simmar i stim och ljuset är bra, medan sillgrisslor dyker djupare och är mindre beroende av ljusförhållanden.
− Eftersom sillgrissla och tordmule har olika födosöksstrategier betyder det att om det sker förändringar i deras bytesfiskars beteende kan de två arterna reagera olika på dessa förändringar, trots att de har sina bon på samma ö vid samma tid på året, säger Astrid Carlsen.
Hon upptäckte också att sillgrisslorna faktiskt inte utnyttjade de platser som hade mest föda. I stället sökte de sig till djupa områden där det fanns relativt lite mat, men där tillgången varit förutsägbar under flera år och stabil över säsongen.
− Det beror sannolikt på att de letar efter en specifik typ av föda, mest troligt skarpsill, som leker i djupet vid den här tiden på året, säger Astrid Carlsen.
Vingarna har betydelse
Hon såg att fåglarnas kapacitet att flyga för att leta efter föda beror på storleken på deras vingar. Beräkningar visar dessutom att bara ungefär en procent av de tillgängliga jaktområdena för sjöfåglar runtom i världen är skyddade.
− Att skydda de tillgängliga jaktområdena är extra viktigt för sjöfåglarna när fiskarnas fördelning och beteende blir mindre förutsägbara eller ändras. Flygdistanskapacitet är redan ett viktigt verktyg i rådgivningen av skyddsområden för sjöfåglar, men det är ett mått som är otillgängligt för många arter. Min avhandling visar att man inte behöver spåra alla arter med gps, utan att man kan beräkna kapaciteten utifrån enkla morfologiska mått, säger Astrid Carlsen.
Gener spelar stor roll för om ett barn får autism – men miljöfaktorer kan också ha viss betydelse, enligt Kristiina Tammimies, forskare i medicinsk genetik. Hon har också en förklaring till ökningen av autismdiagnoser.
Kristiina Tammimies, docent i medicinsk genetik vid Karolinska institutet, forskar om medicinsk, genetisk och molekylär avkodning av autism och andra utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar.
– Genom studier av bland annat tvillingar har man kunnat visa att våra gener har en mycket stor betydelse för uppkomsten av utvecklingsneurologiska diagnoser som autism, intellektuell funktionsnedsättning och adhd. Vid autism är ärftligheten uppskattad till cirka 80–90 procent. Det behöver inte betyda att själva diagnosen alltid går i arv, men barnet ärver en genetisk benägenhet för autism, berättar hon.
Tusentals gener kopplade till autism
I dagsläget känner forskare till flera tusen gener kopplade till autism. Många gener som kopplas till autism har en funktion i den tidiga utvecklingen av hjärnan, speciellt i bildandet av nervceller och i kommunikationen mellan nervceller. Det finns både vanliga och sällsynta genetiska förändringar.
Uppskattningsvis ligger ett sällsynt genetiskt tillstånd bakom autism vid cirka 7–20 procent av fallen.
Cirka 36–50 procent av fallen av autism med intellektuell funktionsnedsättning orsakas av sällsynta genetiska tillstånd.
Många av de sällsynta genetiska tillstånden handlar om en ny genetisk förändring hos barnet som inte fanns hos föräldrarna. Det kallas ”de novo–variant” och uppstår spontant i en individs DNA. Förändringen kan sedan ärvas av framtida generationer.
– Generna har en mycket stor betydelse och förklarar upp mot 90 procent av uppkomsten av autism i befolkningen, men det är svårare att säkert identifiera exakt orsak hos individen, säger Kristiina Tammimies.
Forskare känner till tusentals gener som kan kopplas till autism. Bild: Marisa Howenstine, Unsplash
Vissa miljöfaktorer kan bidra
När det gäller miljöfaktorer finns det specifika sådana som kan påverka hjärnans utveckling och bidra till en autismdiagnos. Många av de identifierade miljöfaktorerna handlar om exponering för vissa läkemedel, föräldrars ålder, virus eller miljögifter under fosterstadiet.
Forskning har också visat att det kan finnas en genetisk komponent även bakom många av de miljöfaktorer som har koppling till autism. Till exempel har föräldrars ålder en koppling till hur många nya genetiska förändringar, alltså de novo–varianter, som finns hos barnet.
Andra miljömässiga faktorer är när barn föds för tidigt eller drabbas av komplikationer under förlossningen.
– Gener och miljö är alltid sammankopplade, och det är troligt att orsaken till autism i många fall är en kombination av genetik och miljöpåverkan. Fortsatt forskning om såväl gener som miljöfaktorer är förstås viktigt, vi har mycket kvar att lära. För att fullt ut förstå autismens komplexitet är det viktigt att fortsätta undersöka miljöfaktorer i samspel med genetiska faktorer, och att främja transdisciplinär forskning för att studera de identifierade faktorer, säger Kristiina Tammimies.
Vaccin är inte en betydande miljöfaktor
Forskare har tydligt kunna påvisa att vaccinationer inte är en betydande miljöfaktor i orsaken till autism.
Kristiina Tammimies betonar också att det i dagsläget inte finns bevis som pekar på att miljöfaktorer skulle spela en stor roll för den markanta ökningen av autismdiagnoser.
– Det handlar mer troligt om en komplex samverkan mellan förändringar i attityder, kunskap, diagnoskriterier och samhällets krav.
Gotlands bildstenar är unika titthål till svunna tider. Nu finns alla de nära 700 stenarna samlade som 3D-modeller i en gemensam sökbar databas, tillgängliga för forskare och allmänhet.
De gamla bildstenarna på Gotland är speciella – inte enbart för att motiven är vackra – utan även för att det nästan enbart är på Gotland dessa stenar finns. En bildsten har utmejslade motiv på stenens ena sida. Medan runstenar i Götaland och Svealand främst kommunicerar med text, så berättar bildstenarna med illustrationer. De gotländska bildstenarna är unika för hela den germansktalande världen under det första årtusendet. Stenarnas kontinuitet är också speciell. De höggs under en period på närmare tusen år, från folkvandringstiden på 400-talet e.Kr. till tidig medeltid på 1100-talet.
Gotland ett viktigt handelscentrum
Att bildstenarna finns på Gotland är ingen slump. Den gotländska berggrunden består till stor del av kalksten, som är ett bra material att hugga ut bilder i. En annan viktig orsak är Gotlands läge mitt i Östersjön, vilket tidigt gjorde ön till ett viktigt handelscentrum med långväga kontakter. I spåren av handeln skapades välstånd på ön och önskan att visa upp framgång och bedrifter i form av bilder. Bildstenarna ger bevis för långväga kontakter med andra områden och kulturer. Bildhuggarna var inspirerade av romerska och bysantinska motiv. De tidigaste gotländska bildstenarna har förlagor i romerska provinser. Det finns även romerska gravstenar med nästan exakt likadana bildkompositioner.
De gotländska bildhuggarna omtolkade även motiven från medelhavsländerna enligt sina egna uppfattningar om världen. Den liggande halvmåne som förekommer på romerska gravstenar blev till en båt, och de kristna symbolerna laddades med en annan innebörd.
Digitalisering av Gotlands bildstenar
I dagsläget är cirka 700 gotländska bildstenar kända. För att göra dem mer tillgängliga för forskare och allmänhet har forskare gjort en digital utgåva av de gotländska bildstenarna, i det avslutade projektet Forntida bilder 2.0 – ett samarbete mellan Stockholms universitet, Gotlands museum och Riksantikvarieämbetet.
Källa till förkristen kultur
Sigmund Oehrl är professor i arkeologi vid Arkeologisk museum vid universitetet i Stavanger och lett projektet vid Stockholms universitet.
– De gotländska bildstenarna är en unik källa till förkristen skandinavisk kultur och religion. Det finns inga inhemska skrivna dokument från denna period. Stenarna är det sätt vi kan få veta från nordborna själva vad de hade för föreställningar om världen de levde i och vad de trodde hände efter döden, säger han.
Andra beskrivningar vi har från denna tidsperiod är nedtecknade av betraktare som kom utifrån, som romerska författare. De hade kanske inte själva varit i Norden och de hade ofta en egen agenda. Eller så är berättelserna nedtecknade i efterhand, som den isländska Eddan. Detta gör att dessa källor inte är helt tillförlitliga.
Bildsten från byn Havor i Hablingbo socken kring 400-600 e Kr, med ett typiskt spiralmotiv som tolkas som en symbol för solen. Bild: Forntida bilder 2.0
Stenarna talar till oss med bilder
Sigmund Oehrl beskriver bildstenarna som ett visuellt språk. I stenarna ristade människorna bilder av den värld de levde i och dessa bilder är bevarade än idag. – Stenarna talar till oss. De ger oss glimtar av och fungerar som titthål in i vår historia.
Redan som språk- och arkeologistudent i Tyskland blev Sigmund Oehrl fascinerad av tidig medeltid och bildstenar.
Vad fascinerar dig mest med bildstenar? – Nästan allt vi vet om myter, religion och världsbild i det förkristna Norden kommer från den fornisländska skrifttraditionen, det vill säga Eddan och de skaldiska dikterna. Men de skrevs ner på Island först under medeltiden, och vi vet inte alltid hur gamla de här historierna egentligen är. Ofta är det kopior gjorda av kopior som forskare måste förlita sig på. Bilderna som är inristade i stenarna är emellertid originaldokumenten. De är inte tolkningar gjorda av andra och de skapades inte århundraden senare.
Forskarna försöker nu rekonstruera det ”språk” som finns på stenarna. Det är inte alltid lätt. Vissa stenar har gått sönder eller använts för andra ändamål (se nedan), eller så har tidens tand nött så att bilderna är svåra att urskilja. På många stenar, främst de äldsta, är motiven inristade enbart några millimeter. Därmed blir de svåra att urskilja för blotta ögat, speciellt om de nötts ned av väder och vind, vilket är vanligt med mjuk kalksten.
3D-teknik möjliggör nya studier
Teknik som kommit de senaste decennierna har gjort det möjligt att hitta och studera delar av bilderna som knappt varit möjliga att upptäcka tidigare. Det rör sig främst om fotogrammetri, en process där högupplösta 3D-modeller kan skapas på grundval av serier av digitala foton. Den avancerade fotogrammetriteknik som används i projektet gör det möjligt att skapa 3D-modeller med så hög precision att de kan beskrivas som digitala tvillingar.
Tidigare var det vanligt att måla i ristningarna på stenarna för att bilderna skulle synas bättre. Nu behöver det inte göras längre. Den nya tekniken kan skilja ristningar från stenens naturliga struktur och skapa en tredimensionell bild av stenen. Den bilden går det sedan att zooma in, belysa och rotera på för att kunna se stenen från olika vinklar – och därmed kanske hitta nya betydelser av bilderna. Inom ramen för projektet har personal vid Gotlands museum och samarbetspartnern, företaget Viospatia i Visby, fotograferat och scannat bildstenar, både på museerna i Stockholm och Visby och runt om på Gotland.
Bildstenarna tillgängliga för fler
I databasen finns nu alla cirka 700 kända gotländska bildstenar fritt tillgängliga med bilder, högupplösta 3D-modeller och information på engelska om stenarna. Det finns också svenska sammanfattningar för alla stenar. Forskarna har även samlat och digitaliserat gamla anteckningar, bilder och annan information från olika arkiv. Användarna ska enkelt kunna söka efter specifika objekt, stenar i ett visst område eller stenar som finns i kyrkor. Det ska även gå att söka på nyckelord som ”skepp” eller ”kvinna” för att se alla stenar med dessa motiv.
Vikingatida bildsten från Garda på Gotland visar en ryttare med en stjärna framför sig. Bild: Forntida bilder 2.0
Genom databasen blir bildstenarna tillgängliga på ett sätt de inte varit tidigare. – Alla är fascinerade av bildstenarna, det finns intresse över hela världen. Därför ska vår databas vara öppen för alla, både forskare och lekmän, säger Sigmund Oehrl.
Hundra nya bildstenar upptäckta
Databasen blir ett viktigt verktyg för fortsatt forskning om bildstenar. Men även projektet med att bygga upp databasen har genererat ny kunskap för forskningen. Sigmund Oehrl vill främst lyfta hur mycket mer material som blivit känt under arbetets gång. När projektet startade var cirka 600 bildstenar kända. Idag rör det sig om cirka 700. Den nya teknik som används för att fotografera och scanna stenarna har även gjort att forskarna kunna urskilja saker på stenarnas bilder som de inte kunnat se tidigare. Dessutom kommer tolkningen av alla bilder att stå i centrum för hans framtida forskning.
Det har genomförts vid Stockholms universitet och Gotlands museum med målen att:
1. Digitalisera alla gotländska bildstenar genom 3D-visualisering.
2. Samla och digitalisera litteratur, rapporter, tidiga fotografier och teckningar, brev och annan information som förvaras i olika arkiv.
3. Skapa en interaktiv och fritt tillgänglig digital utgåva av bildstenarna, riktad till både lekmän och forskare. Den ska innehålla bilder av alla stenar med texter, tillsammans med en 3D-modell.
4. Föreslå nya tolkningar av bilderna utifrån den digitala dokumentationen. Forskningen fokuserar på ikonografi, utländska influenser och skandinaviska paralleller, verkstadstraditioner och återanvändning av bildstenar.
Forskare har identifierat tre typer av nervceller kopplade till tarmluddet – en upptäckt som tyder på att hittills okända nervnätverk hjälper till att reglera tarmens vätskebalans. Fynden kan leda till ökad förståelse för tarmsjukdomar som IBS.
I Sverige beräknas över 30 procent lida av kroniska mag- och tarmproblem, som irritabel tarm (IBS) och inflammatorisk tarmsjukdom (IBD). I de flesta fall är orsakerna bakom problemen fortfarande okända.
Nu har forskare vid Karolinska institutet undersökt tarmens eget nervsystem – det enteriska nervsystemet – som ibland kallas ”hjärnan i magen”.
Forskarna har studerat det så kallade submukosala nervlagret och kartlagt nervceller som ligger inbäddade i tarmens innersta del närmast tarmluddet.
– I motsats till tidigare studier fann vi att detta lager innehåller tre nervcelltyper varav en tydligt sensorisk nervcelltyp, en typ av nervcell som har förmåga att ta emot information om tarmens innehåll och som kan påverka resterande nervceller till en samlad respons för att optimera upptag av näringsämnen och vätska, säger Ulrika Marklund, docent vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik på Karolinska institutet.
Kan ha betydelse vid IBS
Med hjälp av genetiskt modifierade möss kunde forskarna visualisera hur nervcellerna kommunicerar med varandra och med tarmens epitelceller.
– Vi fann att alla tre nervcellstyperna är kopplade till varandra men även till tarmluddet. Det öppnar upp för tidigare okända nervnätverk som skulle kunna reglera vätskebalans och blodflöde och som kan ha stor relevans för förstoppning och diarré och därmed också associerade sjukdomar som IBS och IBD, säger Ulrika Marklund.
Studien visar också att de tre nervcellstyperna bildas genom en stegvis mognadsprocess under fosterutvecklingen. Processen liknar den i tarmens yttre nervlager som styr tarmrörelserna – det myenteriska lagret – men skiljer sig från hur nervceller i hjärnan utvecklas.
Riktade läkemedel
Kunskapen kan i framtiden bidra till nya behandlingar för sjukdomar som påverkar tarmens funktion – till exempel genom att rikta läkemedel mot specifika nervceller.
Nästa steg för forskarna är att undersöka hur de tre nervcellstyperna reagerar på olika signaler – till exempel tryck från tarminnehållet – samt vilka molekyler de använder för att kommunicera. Målet är att förstå hur tarmen reglerar vätskebalans och blodflöde, två centrala funktioner vid både diarré och förstoppning.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
