Travhästar tävlar ofta utan skor, men att vara barfota passar inte alla. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har tagit reda på vilka hästar som bör behålla skorna på.

I stora travtävlingar, till exempel det stundande Elitloppet på Solvalla, är hästarna ofta barfota. Anledningen är att många hästar kan trava mycket snabbare utan skor.

– Det handlar inte om några fjuttiga hundradelar utan en halv sekund eller mer per kilometer, säger Anna Jansson som är professor i husdjurens fysiologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Kan ge ömma fötter

Travhästar i Sverige började tävla utan skor för ungefär 25 år sedan. Idag är det mycket vanligt.

– Det här kan leda till problem. På vissa hästar slits hovarna snabbt vilket kan göra att de blir ömma, säger Anna Jansson.

Men att springa barfota kan även göra hästen lite för yster under ett travlopp.

– Om en tränare tar av en häst skorna för att den ska bli snabbare, men så börjar den galoppera, då blir det flopp. Det finns ett stort behov av att lättare kunna avgöra vilka hästar som kan trava barfota.

Hovarnas kemi ger svar

Trots att många hästar travar barfota saknas bra metoder för att ta reda på vilka som kan få besvär – innan hovarna är nedslitna.

– Ingen vill äventyra hästarnas hälsa. Det blir en mer professionell bedömning av hästens tävlingsmässiga skick om tränarna vet mer om hovkvaliteten, säger Anna Jansson.

Skor på hästfötterna gör travandet långsammare.

Tillsammans med forskarkollegor har hon undersökt ett 20-tal travhästar. Hälften av hästarna har bara tävlat utan skor vid enstaka tillfällen eftersom deras tränare tycker att de har för dålig hovkvalitet. De övriga hästarna har däremot ofta och framgångsrikt tävlat barfota.

Forskarna upptäckte en skillnad i hovarnas kemi som tyder på att mängden, eller sammansättningen, av ämnet keratin skiljer sig mellan hästarna som riskerade att bli ömma av barfotatävling och de som inte blev det. Keratin är ett protein som finns i hår och naglar, men också i hovar.

– De hästar som kunde tävla barfota ofta hade ett högre innehåll av exempelvis svavel, kväve och aminosyran arginin i sina hovar, vilket kan göra att de blir tåligare, förklarar Anna Jansson.

Gener kan ligga bakom

Forskarna har även studerat hästarnas anatomi och kunde då se att hovarna är rakare hos barfota-hästarna. Det kan även finnas genetiska skillnader, enligt en pågående studie.

– Vi ser tecken på att gener som styr hovens vitaminproduktion skiljer sig mellan hästarna.

I ett annat stort projekt, där flera tusen hästar ingår, försöker SLU- forskarna ta reda på i vilken utsträckning ärftlighet påverkar hovar som tål att trava barfota.

– Vi hoppas att de här delarna tillsammans ska underlätta tränarnas jobb men också ge fler verktyg för kunskapsbaserad avel. Vi har märkt av ett jättestort intresse för våra resultat och det kommer inte bara från travvärlden utan många andra hästdiscipliner är nyfikna, säger Anna Jansson.

Vetenskapliga studier

Chemical composition of horse hooves with functional qualities for competing barefoot, Journal of Animal Science.

Benefits and risks of barefoot harness racing in standardbred trotters, Animal Science Journal.

Övervikt och fetma är ett växande folkhälsoproblem som kryper allt längre ner i åldrarna. Ioannis Ioakeimidis, forskare vid Karolinska Institutet, undersöker hur ungas exponering för matreklam påverkar vad de väljer att äta. Hans metod involverar även barnen i forskningen.

Mellan 1980 och 2020 ökade andelen svenskar med övervikt eller fetma från 31 till 50 procent. Hälften av alla vuxna och 36 procent av 9-åringarna i Sverige är överviktiga enligt färsk statistik från Folkhälsomyndigheten.

Vår matmiljö, det vill säga den fysiska, sociala och – i ökande grad – digitala miljö som vi lever i har stor påverkan på vad vi äter. I en pågående Forte-finansierad studie kartlägger forskaren Ioannis Ioakeimidis ungas matmiljö och mer specifikt deras exponering för matreklam. Var finns reklamen? Vem riktar den sig till och vilken sorts mat marknadsförs oftast? Syftet med studien är att visa hur exponeringen för reklam och marknadsföring påverkar barnens val av mat och i förlängningen risken att utveckla ohälsosam övervikt i framtiden.

App låter ungdomarna leda vägen

Från tidigare studier som genomförts av Ioannis Ioakeimidis och hans kollegor vet forskarna att barn är en viktig målgrupp för matreklam, samt att 80 procent av den mat som marknadsförs utomhus är så kallade ultraprocessade livsmedel, snabbmat. En av de frågor som Ioannis Ioakeimidis och hans forskarkollegor söker svar på är hur exponeringen för matreklam skiljer sig åt mellan områden med olika socioekonomisk status.

Normalt sett när forskare tittar på exponering för reklam går de ut och kartlägger all utomhusreklam i ett visst område. Men Ioannis Ioakeimidis insåg att det fanns ett bättre sätt att göra det på.

– Vi låter barnen rita kartan över sin matmiljö. Så när vi forskare åker ut för att göra vår inventering kommer vi inte titta på hela Skärholmen utan enbart på de ställen där ungdomarna faktiskt hänger, säger Ioannis Ioakeimidis.

I praktiken går det till så att forskarteamet söker kontakt med skolor. De lärare som nappar på erbjudandet och vill engagera sig i projektet frågar sina elever om de vill vara med; allt bygger på frivillighet. Eleverna som väljer att delta installerar sedan en app i sina telefoner där de kan registrera vad de ser och på så vis rapportera till forskarna.

– Vi har lagt ner mycket möda på att utveckla appen och tror att vi hittat ”the sweetspot” som gör dem nyfikna så att de vill använda appen. Det får inte vara för komplicerat, förklarar Ioannis Ioakeimidis.

Snabbmat hänger där unga hänger

Den innovativa forskningsmetodiken har också gett nya oväntade resultat:

– I tidigare studier har vi sett att matmiljön skiljer sig åt mellan områden med olika socioekonomisk status, men när vi kartlägger de platser där ungdomar faktiskt hänger ser vi att matmiljön skiljer sig mindre åt än vi trodde. Dessvärre till det sämre, säger Ioannis Ioakeimidis.

Han berättar att på platser där ungdomar ofta vistas, runt skolor, på shoppingcenter och vid idrottsanläggningar, är det väldigt vanligt med reklam för onyttig snabbmat. Och detta alltså oavsett områdets karaktär i övrigt.

Nästa steg är att studera vilka val barnen faktiskt gör när det kommer till mat. Deltagarna får i uppgift att dokumentera allt de äter under en viss period genom att fota maten med sin telefon. I ett sista steg hålls fokusgrupper där barnen får uttrycka tankar och värderingar kring sin matmiljö och sina matval. 

Hoppas på förändring

Den aktiva medverkan från ungdomar, både i kartläggningsstadiet och i fokusgrupperna, har fått forskarna att inse hur mycket av de ungas matmiljö som i dag är digital. Merparten av den matreklam som de exponeras för möter de i sociala medier och på internet. Matmiljön är alltså fysisk, social – och digital.

Sammantaget hoppas Ioannis Ioakeimidis att de tre delstudierna ske ge ett digert underlag till beslutsfattare och öppna upp för en bredare samhällsdiskussion. 

– Du måste kvantifiera problemet innan du kan lösa det, säger Ioannis Ioakeimidis och betonar att han inte är beslutsfattare utan forskare.

– Men jag ser att vår forskning har potential att påverka samhället. Det är min främsta drivkraft som forskare.

Vad är ultraprocessad mat?

Livsmedel som genomgått industriell bearbetning och som ofta innehåller många tillsatta ingredienser såsom socker, salt, fett, konstgjorda färgämnen, smakämnen och konserveringsmedel – till exempel sötade drycker, hamburgare, pizza, kebab, godis, bakverk, glass och salta snacks.

Källa: Unicef (2022). In your face – om barns matmiljö och exponering för matreklam

Text: Rakel Lennartsson, Forte magasin

Artikeln kommer från Forte Magasin, forskningsrådet Fortes tidning om forskning för människors hälsa, arbetsliv och välfärd. Klicka här för en kostnadsfri prenumeration.

I takt med att efterfrågan på välfärdstjänster ökar ställs vi inför en utmaning: tillgången på arbetskraft ökar inte i samma takt. För att möta denna utmaning har välfärdsteknik, robotar och artificiell intelligens, AI, identifierats som potentiella lösningar.

Automatisering kan väcka både nyfikenhet och engagemang hos medarbetare som är teknikintresserade och som ser att robotar och AI kan lösa viktiga problem. Men det kan också bidra till oro hos medarbetare om att det egna handlingsutrymmet kan begränsas.  

– Här verkar ålder spela roll. Yngre medarbetare beskrivs emellanåt som mer nyfikna och öppna för automatisering jämfört med sina äldre kollegor, säger Susanne Tafvelin, legitimerad psykolog och docent vid Umeå universitet.  

Hon leder det Forte-finansierade forskningsprogrammet Användbar automatisering. Det sexåriga programmet startade 2021, och undersöker hur automatisering kan införas på bästa sätt i socialtjänsten, hur det påverkar personalen och brukarna, och vad ledarskapet har för betydelse för resultatet. 

– Inom socialtjänsten pågår redan implementering av välfärdsteknik, och den här trenden förväntas öka markant under de kommande tio åren. Även om tekniken och robotarna finns tillgängliga i dag, så återstår det viktiga frågor kring hur man bäst implementerar de automatiserade processerna, säger hon.  

Vad är en läkemedelsrobot?

Läkemedelsrobotar stöttar vårdtagarna att ta rätt läkemedel i den ordinerade dosen vid rätt tidpunkt. Den laddas med dosrullar som tillhandahålls av apotek och ordineras av läkare. När det är dags att ta medicin ger roboten vägledning både genom att utfärda talade instruktioner, ljudsignaler och genom att visa skriftliga instruktioner på enhetsskärmen med indikatorlampor. Vårdorganisationen kan följa allt som sker i läkemedelsroboten via distansvårdsystemet där uttag eller missade doser registreras, så väl som vem som fyllt på läkemedel och när. 

Källa: www.evondos.se 

Viktigt att involvera och utbilda personalen

Automatiserat beslutsfattande och användning av robotar, exempelvis läkemedelsrobotar, gör det möjligt att möta den växande efterfrågan, men samtidigt finns det frågor och utmaningar som måste hanteras. Inom områden som individ- och familjeomsorg och försörjningsstöd kan automatiserat beslutsfattande bidra till mer neutrala beslut och minska risken för korruption och orättvisa. Samtidigt väcks oron för att socialarbetares kompetens kan gå förlorad om robotar tar över. Exemplet med Kungsbacka kommun, där över hälften av personalen sa upp sig efter att robotar infördes utan tillräcklig förankring, visar tydligt att det finns en oro för att socialarbetares kompetens kan bli förbisedd om robotar tar över. 

– Precis som vid annat förändringsarbete så är det viktigt att personalen görs delaktig, och att man visar på hur automatiseringen hänger samman med centrala värderingar och gemensamma målbilder. Det är viktigt att tydliggöra fördelar med automatiseringen, men även våga diskutera eventuella farhågor och potentiella negativa konsekvenser, säger Susanne Tafvelin. 

Det är även viktigt att analysera vilka förändringar som krävs och vilket stöd som behövs för att säkerställa en framgångsrik implementering, framhåller hon. Ett effektivt sätt att underlätta införandet är att skapa ett dedikerat implementeringsteam som kan leda förändringsarbetet över tid. 

– En framgångsfaktor vi identifierat i våra studier är att först testa och pilota i mindre skala och lära utifrån det. 

Susanne Tafvelin tror att detta kommer att medföra en omvälvning av kompetenser både på professionell nivå och organisatorisk nivå. Det kommer att kräva att yrkesverksamma förstår teknologins implikationer för deras yrkesutövning, samtidigt som de behöver kunna integrera och använda teknologin i sitt dagliga arbete. 

– Hemtjänstpersonal behöver kunna ladda läkemedelsrobotar, och det måste finnas personal som kan hantera driftsstopp av olika slag. På organisatorisk nivå kommer det att krävas nya kompetenser för att stödja, underhålla och utveckla teknologin ytterligare. 

Etiska överväganden

Flera forskare är knutna till forskningsprogrammet och bidrar alla med olika perspektiv inom områden såsom ledarskap, arbetsmiljö, implementering, informatik, brukarinvolvering och socialt arbete. De samarbetar med tre kommuner som inför olika former av automatisering, såsom läkemedelsrobotar inom äldreomsorgen och automatiserat försörjningsstöd. Forskarna har också tagit del av brukarnas egna uppfattningar om läkemedelsroboten; vilka fördelar respektive nackdelar ser de, och hur påverkas deras känsla av självständighet och trygghet? 

– I vårt material om läkemedelsrobotar framträder ett etiskt dilemma ur brukares perspektiv: autonomi och säkerhet kan hamna i konflikt. Läkemedelsroboten upplevs som relativt driftssäker och punktlig. Därför kan den bidra till ökad säkerhet och kontinuitet. Samtidigt upplever vissa äldre att den begränsar deras autonomi. I detta etiska dilemma tycks säkerheten få företräde, säger Susanne Tafvelin. 

Det är uppenbart att det finns brister när det gäller tillhandahållandet av robotar och AI-verktyg på nationell nivå, menar Susanne Tafvelin. Implementeringen av välfärdsteknik inom välfärden måste ske inom tydliga juridiska och etiska ramar, samtidigt som den ska främja en hög omsorgsstandard. En stor och komplex uppgift för landets 290 kommuner, särskilt med tanke på de begränsade resurser som verksamheterna har till sitt förfogande.  

Nationell reglering av välfärdsteknik

Regeringen har tillsatt en utredning för att reglera användningen av välfärdsteknik inom äldreomsorgen och socialtjänstens arbete för personer med funktionsnedsättning, som ska presenteras våren 2025. Utredaren ska också föreslå en reglering av användning av välfärdsteknik när insatser enligt socialtjänstlagen och LSS ges till personer med nedsatt beslutsförmåga. Meningen är att fler av dem som vill ska kunna ta del av insatser med stöd av välfärdsteknik och att personer med nedsatt beslutsförmåga ska erbjudas insatser med välfärdsteknik på lika villkor som andra. 

– Det är positivt att flera kommuner har tagit steget att införa försörjningsstödsrobotar för att möta behoven inom socialtjänsten. Att säkerställa tillgången till modern teknologi är avgörande för att förbättra effektiviteten och kvaliteten inom våra välfärdstjänster, säger Susanne Tafvelin. 

Vad är välfärdsteknik?

Socialstyrelsen definierar välfärdsteknik som digital teknik som syftar till att bibehålla eller öka trygghet, aktivitet, delaktighet eller självständighet för en person som har eller löper förhöjd risk att få en funktionsnedsättning. Exempel på välfärdsteknik är olika former av hjälpmedel för det dagliga livet som innehåller digital teknik, digitala trygghetslarm, tillsyn via kamera, sensorer för påminnelser, robotar och datorprogram. Det finns egentligen ingen begränsning för vad som kan benämnas välfärdsteknik så länge som produkten eller tjänsten ryms i definitionen. 

Text: Michelle Bornestad, Forte magasin

Artikeln kommer från Forte Magasin, forskningsrådet Fortes tidning om forskning för människors hälsa, arbetsliv och välfärd. Klicka här för en kostnadsfri prenumeration.

Ett enkelt blodprov i kombination med artificiell intelligens. Forskare vid Lunds universitet utvecklar nu en metod för att snabbt identifiera patienter som riskerar att utveckla livshotande sepsis.

I Sverige drabbas varje år minst 50 000 människor av sepsis, som tidigare kallades blodförgiftning. Det är ett livshotande tillstånd som orsakas av en infektion. Eftersom sjukdomsförloppet går snabbt är det en stor utmaning för vården att ställa rätt diagnos.

– Det är svårt att förutsäga vem som återhämtar sig och vem som riskerar livshotande organsvikt. Därför behöver vi bättre förstå sepsis på molekylär nivå och identifiera högriskpatienter innan det är för sent, säger Lisa Mellhammar, infektionsläkare vid Skånes universitetssjukhus och som forskar om sepsis vid Lunds universitet.

Unika mönster av proteiner

Forskare har undersökt 1 364 plasmaprover från vuxna med misstänkt sepsis mellan 2016 och 2023. Av patienterna hade 913 sepsis. Genom att analysera blodplasman, identifierade forskarna unika mönster av proteiner som är kopplade till immunsvaret hos patienter med sepsis.

Forskarna har använt så kallad masspektrometri för att göra analyserna.

– För sepsis, som är ett så heterogent tillstånd, behövs stora mängder patientmaterial för att kunna hitta gemensamma profiler. Med den nya tekniken med avancerad masspektrometri, kunde vi också mäta över 800 proteiner i ett enda blodprov, vilket är en förutsättning för att få tillgång till all information, säger Adam Linder, forskare i infektionsmedicin vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Digital tvilling användes

Forskarna skapade så kallade molekylära signaturer från sin analys. Dessa användes tillsammans med övrig information om patienter, till exempel blodtryck och puls, för att bygga en digital tvillingmodell.

AI-modellen tränades i att jämföra de olika proteinprofilerna med övriga faktorer för att kunna förutsäga vem som sannolikt skulle drabbas av septisk chock eller organsvikt.

Genom att hitta patienter med liknande sjukdomsprofil och jämföra deras förlopp, kunde forskarna klassificera patienterna i olika riskkategorier.

– Det är mycket som ska stämma vid digitala tvillingmodeller, men ju mer data vi får in, desto mer korrekt blir sannolikt riskbedömningen och vi får bättre förutsättningar för mer precisa vapen till att bekämpa sjukdomsförloppet, säger Adam Linder.

Målet är anpassad behandling

Sepsis är en sjukdom där tajmingen är väldigt viktig. I djurstudier har forskarna sett att om man ger läkemedel vid olika tidpunkter, har det stor inverkan på prognosen.

Idag finns begränsad möjligheter till den här typen av precisionsmedicin för behandling av sepsis på människor, men forskarnas förhoppning är att studien ska ge möjligheter till mer effektiv och individualiserad behandling – inte bara vid sepsis utan även vid framtida infektionspandemier.

Forskarna ska nu skapa ett svenskt nätverk mellan olika sjukhus för att samla in ytterligare blodprov och kliniska data.

– Nästa steg är att kliniskt validera verktygen och få ner tiden det tar för att få provsvar, men vi hoppas att metoden ska kunna användas för att minska dödligheten i sepsis inom en överskådlig framtid, säger Lisa Mellhammar.

Texten baseras på en artikel som publicerats på Lunds universitets webbplats.

Vetenskaplig studie:

Population scale proteomics enables adaptive digital twin modelling in sepsis.

(Resultaten från studien har publicerats som så kallad preprint. Det innebär att studien ännu inte genomgått peer review-granskning inför publicering i en vetenskaplig tidskrift.)

Appar som lovar lindring av psykisk ohälsa växer lavinartat. Men eftersom många klassas som friskvård skyddas inte sårbara användare av en ny EU-förordning. Forskare manar därför till försiktighet vid val av appar som inte utvecklats av vårdgivare.

– Många som använder den här typen av appar är desperata efter hjälp. Men när du ger råd till sjuka måste det vara kvalificerade råd, säger forskaren Petra Müllerová vid Lunds universitet.

Petra Müllerová forskar om medicinsk rätt med inriktning på ny e-hälsoteknik och dess reglering på EU-nivå. Hon konstaterar att friskvårdsapparna befinner sig i en juridisk gråzon eftersom de kategoriseras just som friskvård.

– Appar som säger sig behandla sjukdomar regleras på EU-nivå som medicintekniska produkter. Många tillverkare säger sig i stället ägna sig åt friskvård som inte är lika hårt reglerat. Reglering kräver certifiering vilket kostar pengar och ställer höga krav på bland annat dataskydd och evidensbaserad vård, säger Petra Müllerová.

Därför är en mycket liten del av apparna certifierade.

– Det är bra att vi har den nya AI-förordningen, men den omfattar således bara en bråkdel av apparna som finns på marknaden. En majoritet av apparna befinner sig i en gråzon och låtsas att de inte har ett medicinskt fokus, säger Petra Müllerová.

Baseras inte på vetenskap

Många som lider av psykisk ohälsa väljer att ladda ned en app, antingen i stället för att söka vård eller som komplement till vårdkontakter.

Men frånvaron av både kvalificerad sjukvårdspersonal och evidensbaserad vård i dessa appar – det vill säga vård baserad på vetenskaplig grund – är mycket problematiskt, enligt Petra Müllerová. Det är inte heller tillräckligt tydligt vilken typ av AI som används.

– Drabbade av psykisk ohälsa kan i många länder vänta i månader på vård, och i väntan på att få träffa en läkare kanske de laddar ned en app baserat på sådant som pris och antal stjärnor. Men om du lider av psykisk ohälsa och får okvalificerade råd kan det få mycket negativa konsekvenser, säger Petra Müllerová.

– Vissa använder det kanske till och med i stället för att söka vård, eftersom det är mer bekvämt att prata med en AI i en app som man laddat ned.

Inom EU finns cirka 70 000 appar som berör psykisk hälsa. Marknaden för friskvårdsappar är oreglerad.

Svårt att kontrollera

I dagsläget är marknaden för friskvårdsappar helt oreglerad. Men även om det fanns en reglering på plats skulle den vara omöjlig att efterleva, menar Petra Müllerová.

– Vi har cirka 70 000 appar som handlar om psykisk hälsa inom EU. Även om de skulle vara reglerade, vem skulle kontrollera alla dessa appar? Det är redan omöjligt att kontrollera att de följer GDPR.

Det är alltså svårt att få kontroll på apparna, men det finns initiativ för att skapa mer ordning i oredan. Ett exempel i Norden är en katalog över säkra hälsoappar som NordDEC tagit fram.

NordDEC, Nordic Digital Health Evalutation Criteria, är ett nytt initiativ i Norden som startat för en säkrare digital vård.

NordDEC erbjuder en katalog av olika appar och bedömer dem sett till data och integritet, teknisk säkerhet och stabilitet, användbarhet och tillgänglighet samt att de är trygga och effektiva för både vårdpersonal och patienter.

Databasen riktar sig till hälso- och sjukvårdspersonal.

I praktiken kan vem som helst ta fram en friskvårdsapp som utlovar lindring av ångest eller depression. Medan vissa nöjer sig med att erbjuda lugnande vågskvalp fungerar andra som AI-modeller som det går att prata med.

Låtsas vara människor

Petra Müllerová har själv provat att prata med AI-modeller i ett urval av appar som finns på marknaden. Hon reagerade på att de försöker framstå som mänskliga. Hon frågade till exempel hur AI-modellen mådde, och fick då svaret att den hade en bra dag. Men en AI-modell kan inte ha egna känslor eller uppfattningar på det sättet.

– Tillverkarna är skyldiga att berätta för användaren att det handlar om AI-modeller och inte människor. Därför kommer brasklappen i början: ”Mitt namn är X och jag är en AI. Jag kommer vara din guide.” Efter detta låtsas de vara människor. Det är effektivt – användaren fortsätter använda appen eftersom de byggt en relation till sin AI-modell. Men det är högst oetiskt sett till WHO:s rekommendationer.

När Petra Müllerová använt olika appar har hon till exempel simulerat en användare som uttrycker självmordstankar – som ett slags “värsta scenario”.

– I detta läge bör en AI-modell identifiera att det här är ett allvarligt problem och uppmana användaren att ringa 112. Men en jag provade frågade mig om jag ville lyssna på meditationsmusik.

Kan vara komplement till vård

Apparna kan vara ett bra komplement till den vård som ges av sjukvården, menar Petra Müllerová, men det kan inte vara enda lösningen.

– Användaren bör alltid välja en app som har utvecklats av hälso- och sjukvårdspersonal, som skyddar deras data och som har ett etiskt förhållningssätt.

Artikeln är ursprungligen publicerad i Lunds universitets nyhetsbrev Apropå.

Vetenskaplig studie:

The Role of AI in Mental Health Applications and Liability. Studien ingår i bokserien YSEC Yearbook of Socio-Economic Constitutions 2023.

Allt mer av samhällets resurser återvinns. Men vilka hälsorisker utsätts återvinningsarbetare för när branschen växer? För första gången ska återvinningsarbetarnas arbetsmiljö i Sverige kartläggas i en bred forskningsstudie.

Samhällets satsningar på återvinning och cirkulär ekonomi är tänkt att minska mängden farliga ämnen i miljön. Men för dem som tar hand om våra uttjänta produkter kan det, paradoxalt nog, bli tvärtom.

Det konstaterar Karin Broberg, professor i miljömedicin vid Karolinska Institutet i Stockholm och vid Lunds universitet. Hon leder det Forte-finansierade forskningsprojektet GreenMetalWaste. Tillsammans med en grupp forskare vid universiteten i Lund, Göteborg och Umeå ska hon kartlägga arbetsmiljön inom återvinningsindustrin – men också jobba ihop med företagen för att minska hälsoriskerna.

– Det finns en stor press på återvinningsindustrin att skala upp och återvinna allt mer material. Samtidigt är det en potentiellt farofylld miljö och vi vet väldigt lite om vilka arbetsmiljörisker som finns, säger Karin Broberg.

80 procent fler jobbar med återvinning

Återvinning har länge stått högt på samhällets agenda, och i takt med de senaste decenniernas satsningar på hållbar utveckling har återvinningsindustrin vuxit. Mellan år 2000 och år 2019 ökade antalet anställda i privata återvinningsföretag i Sverige med närmare 80 procent. Enligt statistikmyndigheten SCB:s senaste statistik fanns 14 700 anställda i branschen 2019. Men än så länge finns förvånansvärt lite kunskap om vilka arbetsmiljörisker de anställda utsätts för, konstaterar Karin Broberg.

– Statistiken över arbetsrelaterade hälsobesvär inom återvinningsindustrin är ganska dålig och svår att tolka. Större epidemiologiska studier, som gjorts för exempelvis svetsare och sjuksköterskor, saknas helt, säger hon.

Forskarna har valt att titta särskilt på arbetsmiljön inom metall- och elektronikåtervinning. Metaller har en avgörande betydelse för samhällets ansträngningar att ställa om energisystemet – utan metaller går det varken att producera elbilsbatterier, solcellspaneler eller vindkraftverk.

Hälsofarliga metaller i återvinningen

– Vi förväntar oss att även återvinningen av metaller kommer att öka. Och vi vet att många metaller som används är hälsofarliga. De skapar inflammationer och riskerar att ge skador på dna, vilket bland annat ökar risken för cancer, säger Karin Broberg.

Hon har själv besökt flera av arbetsplatserna som ingår i studien. Hon menar att den kanske största arbetsmiljörisken inom metall- och elektronikåtervinning är att återvinningsarbetare – utan korrekt skyddsutrustning – riskerar att andas in metallhaltigt damm.

– Arbetsmiljön innefattar många farliga moment. Vissa arbetsuppgifter är väldigt dammiga. Andra moment kräver manuellt arbete, som kan vara ergonomiskt belastande.


För att kartlägga de anställdas hälsorisker kommer uppemot 200 anställda i både större och mindre återvinningsföretag att förses med luftprovtagare. Med hjälp av provtagarna, som fästs nära ansiktet, kan forskarna mäta mängden av olika ämnen som den anställda får i sig via inandningsluften.

– Vi kommer bland annat att mäta exponeringen för en rad olika metaller. Både kända miljögifter som bly, kadmium och arsenik men även mindre uppmärksammade metaller som litium och indium, säger Karin Broberg.

Mäter hälsorisker brett i arbetsmiljön

Förutom metaller kommer forskarna även mäta exponeringen för olika kemiska ämnen, bland annat PFAS. För att ge svar på hur mycket av dessa ämnen som tas upp av kroppen kompletteras luftmätningarna med blod- och urinprov från samtliga deltagare. Dessutom kommer de anställda att svara på frågor om hur de uppfattar sin hälsa och om de upplever några arbetsrelaterade symptom eller besvär. Även ergonomisk belastning kommer att kartläggas.

– Det är viktigt att projektet täcker in så många hälsorisker som möjligt, säger Karin Broberg.

Spontana bränder, som ibland uppstår i avfallet, är ytterligare en hälsorisk som kan öka exponeringen för hälsofarliga ämnen, både för återvinningsarbetarna och för de brandmän som rycker ut, påpekar hon. För forskarna innebär brandrisken en särskild utmaning.

– Det uppstår en besvärlig rök. Men det är svårt att mäta den extra exponeringen om man inte är på plats länge.

Mål att minska hälsoriskerna

I projektets avslutande del ska forskarna, utifrån resultaten, hjälpa företagen att hitta lösningar för att minimera exponering och hälsorisker.

– Vi kommer att återkoppla direkt till deltagande företag och även samla hela branschen för att ge konkreta råd och rekommendationer om exempelvis personlig skyddsutrustning, säger Karin Broberg.

Conny Lundberg på IF Metall, som organiserar många anställda inom återvinningsföretagen, välkomnar att arbetsmiljön i branschen nu kartläggs.

– Det finns många utmaningar med den fysiska arbetsmiljön inom branschen. Inte minst på de arbetsplatser som hanterar elektronikavfall finns en stor förbättringspotential, säger han.

Jobba systematiskt med arbetsmiljön

Ansvaret för en säker arbetsmiljö vilar i stor utsträckning på återvinningsföretagen; lagen säger att arbetsgivare är skyldiga att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Från fackligt håll anser man att det arbetet inte är tillräckligt i dag. Men Conny Lundberg har ett tydligt råd till återvinningsföretagen:

– Se till att samverka med de lokala skyddsombuden. För att lösa de utmaningar som finns i arbetsmiljön behöver vi lyssna på varandra.

Tack vare ekonomiskt stöd från EU kommer forskarna få möjlighet att följa upp hur arbetsmiljön på de deltagande företagen utvecklas de närmaste åren.

Metallåtervinningen kommer att öka

Metaller behövs i allt större utsträckning för att ställa om energisystemet, som råmaterial för att tillverka exempelvis vindkraftverk, solceller, drönare och elbilsbatterier. Även om bara ett fåtal av dessa metaller återvinns i Sverige i dag riskerar de som arbetar med återvinning att exponeras för ämnena när uttjänta produkter samlas in och kasseras.

Återvinningen kommer dessutom att öka framöver, bland annat genom EU:s nya batteriförordning som ställer krav på industrin att öka återvinningsgraden av metaller som används i elbilsbatterier.

Under 2023 startade ett företag som återvinner elbilsbatterier en ny anläggning i Halmstad. På sikt ska den kunna ta emot 10 000 ton batterier per år. Ett batteriföretag i Sverige planerar också, i anslutning till sin batterifabrik i Skellefteå, en återvinningsanläggning som på sikt ska ta emot 125 000 ton batterier. Metaller som kommer att återvinnas är bland annat litium, nickel, mangan och kobolt.

Arbetsmiljöarbetet har kommit olika långt i olika bolag, konstaterar Karin. Flera av de största aktörerna inom återvinningsbranschen har valt att delta i projektet, något hon ser som positivt.

– Jag upplever att många av de stora bolagen är medvetna om att det finns utmaningar i arbetsmiljön. Men vi forskare kan inte tvinga någon, bara ge rekommendationer om hur arbetsmiljön kan förbättras.

Text: Henrik Lundström, Forte magasin

Artikeln kommer från Forte Magasin, forskningsrådet Fortes tidning om forskning för människors hälsa, arbetsliv och välfärd. Klicka här för en kostnadsfri prenumeration.

Nya fynd från utgrävningar av örlogsskeppet Gribshunden ger pusselbitar till medeltidens krigföring till havs. Forskare har bland annat hittat en unik vapenkista och fått ökad kunskap om skeppets stridsplattformar.

Förra våren dök marinarkeologer från Stockholms universitet och Södertörns högskola på danska kung Hans flaggskepp Gripen, som även är känd som Griphund eller Gribshunden vid Stora Ekön i Blekinge skärgård. Flaggskeppet, med ett hundratal tyska legosoldater ombord, sjönk efter en eldsvåda ombord under en resa till Kalmar år 1495.

Även om skeppet delvis är sönderfallet är vrakdelarna på botten mycket välbevarade. Här finns även timmer som förmodas ha tillhört skeppets överbyggnad och delar från kastellen, som fungerat som upphöjda stridsplattformar.

Skeppet rekonstrueras

I en rapport presenterar nu forskarnas fynd från förra årets dykningar. Undersökningen ger nya data till ett pågående arbete med att rekonstruera och analysera skeppets överbyggnad. Resultaten ger även en mer detaljerad inblick i soldaternas beväpning och närvaro ombord.

Efter att ha undersökt skeppets timmer kan forskarna konstatera att en stor mängd av skeppets överbyggnad finns bevarad, även om de olika timren ligger avskilda och spridda på havsbottnen. Dessa timmer kommer från kastellen och det övre däcket – skeppets stridsplattformar. Timret kan ge forskarna viktiga insikter i hur överbyggnaden har sett ut och därmed örlogsskeppets stridsförmåga.

Vapenkista ombord skeppet. Innehållet: (1) blyplåtar, (2-3) gjutformar, (4) kistans avlånga sida med fals och järnkorrosion (5) cylindriska ’burkar’ (eventuellt krutbehållare) och (6) gjutform. Bild: Florian Huber

Unik vapenlåda från tyska legoknektar

Forskarna har också identifierat två kanonlavetter och en unik vapenlåda. Vapenkistans innehåll beskrivs som ett av de viktigaste fynden.

– Kistan har varit känd sedan dykningar 2019 men nu har vi dokumenterat innehållet noggrant med 3D. Den innehåller bland annat flera olika gjutformar och blyplåt till tillverkning av blykulor till tidiga handeldvapen. Det är en ammunitionsverktygslåda – förmodligen tillhörande de tyska legoknektarna som var ombord vid förlisningen, säger Rolf Warming, forskare i marinarkeolog vid Stockholms universitet.

Även fragment från ringbrynjor, som hittades på vrakplatsen vid tidigare undersökningar, har analyserats. Fragmenten kommer antagligen från en eller flera ringbrynjeskjortor. Analysen visar att ringväven innehöll flera olika trådar och konstruktionstekniker, som tyder på att det har reparerats vid flera tillfällen.

Prydnadskant med nitade mässingringar till en ringbrynjeskjorta som analyserades i samband med dykningarna. En ringbrynja av den här kvaliteten kan bestått av upp till 150 000 ringar. Bild: Rolf Warming

Viktig militärhistorisk pusselbit

Arbetet med att rekonstruera Gribshunden har pågått sedan 2013. Fokus ligger nu på överbyggnaden, men i en doktorsavhandling arbetar Rolf Warming även med att klarlägga skeppets stridsförmåga och soldaternas roll ombord.

– Skeppet är en viktig pusselbit i den ”militära revolutionen till sjöss” i tidigmodern tid där den primära taktiken övergick från närstrid till det svåra sjöartilleriet. Skeppet kommer därför även att jämföras med andra viktiga örlogsskepp för att förstå utvecklingen, till exempel Mars och Vasa, säger Rolf Warming.

Örlogsskeppet Mars sjönk år 1564 utanför Ölands norra udde och Vasaskeppet förliste under sin jungfrufärd i Stockholms inlopp 1628.

Artikeln är ursprungligen publicerad på Stockholms universitets webbplats.

Rapport:

Grifun/Gribshund (1495), Marinarkeologisk dokumentation av ett senmedeltida kravellskepp

Blomningen av växtplankton startar allt tidigare, visar en studie från Stockholm universitet. Samtidigt har säsongen för djurplankton inte förändrats. Det finns därför en risk att den känsliga balansen i Östersjöns ekosystem rubbas.

Ansamlingar av växtplankton eller mikroskopiska organismer på vattnet uppstår vid olika tidpunkter på året när förhållanden av temperatur, ljus- och näringstillgång är som bäst.

Det har tidigare varit svårt att mäta hur dessa algblomningar har förändrats i takt med klimatförändringarna, men i en ny studie kan forskare vid Stockholms universitet visa att vårblomningen i Östersjön numera inträffar tidigare på året.

Övervakningsdata från 15 år

Med hjälp av 15 års övervakningsdata av många olika arter växtplankton och djurplankton kunde forskarna analysera hur tidpunkten och storleken på blomningarna har sett ut över tid. Om de olika arterna i en algblomning inte förändras samtidigt kan den känsliga balansen i ekosystemet rubbas.

Forskargruppen har tidigare visat att växtplankton är huvudföda för djurplankton, som i sin tur har en nyckelroll för ett stort fiskebestånd.

Men till skillnad från växtplankton verkar många djurplanktonarter drivas av ljus, eller en inre biologisk klocka, som inte påverkas av klimatförändringarna. Deras säsong har varit konstant över tid.

Otakt med djurplankton

Forskarna ser att det finns en koppling mellan tidigare vårblomning och minskade antal hoppkräftor, som är viktig fiskföda.

– Det här beror på att vårblomningen startar en vecka tidigare idag jämfört med tio år sedan och att blomningen är som mest i april, när vattentemperaturen är under fem grader. Hoppkräftor kan inte växa till och reproducera sig i den kalla temperaturen och dyker upp senare när vårblomningen redan är över, säger forskaren Kinlan Jan i en artikel på Stockholms universitets webbplats.

Bred bild av förändringar behövs

Studien fann också höstblomningar i norra Östersjön som forskarna inte tidigare sett. Blomningarna drar sig även högre upp norrut.

I tidigare studier av marina system har man ofta tittat på vad som händer en art efter en vårblomning. Den aktuella studien visar att hänsyn behöver tas till flera säsonger och arter för att få hela bilden av hur klimatet påverkar ekosystemet, menar forskarna.

– Den exceptionellt höga kvaliteten av den svenska havsmiljöövervakningen har gjort det möjligt att studera förändringar av vår-, sommar- och höstsäsonger hos flera arter i marina system. Det ger oss värdefulla insikter hur klimatförändringar påverkar när dessa viktiga biologiska händelser äger rum, säger Monika Winder som är professor i marin ekologi och ledare för forskningsprojektet.

Vetenskaplig studie:

Plankton blooms over the annual cycle shape trophic interactions under climate change är publicerad i den vetenskapliga tidskriften, Limnology and Ocenography Letters.

Blinda personer kan få upplevelser som påminner om vad seende får via synen – med riktigt bra syntolkning. Hur syntolkningen beskriver det som syns, men inte hörs, spelar stor roll, visar forskning. Ju mer specifikt och tydligt, desto bättre.

Vi människor behöver information för att förstå det vi upplever. För seende är synintrycken den viktigaste informationskällan. De hjälper oss att skapa mentala bilder i våra huvuden – bilder som gör det lättare att förstå händelser.

– Målet med syntolkning är att det ska skapas liknande mentala bilder, eller föreställningar, även hos blinda, säger Roger Johansson, docent i psykologi vid Lunds universitet.

Tillsammans med kollegan Jana Holsanova leder han en forskargrupp som försöker förstå hur människor uppfattar och minns information.

– Sedan undersöker vi om vi kan dra nytta av det i syntolkning, säger Roger Johansson.

Syntolken skapar mentala bilder

– Man kan säga att en syntolk skapar mentala bilder för någon som inte ser. Syntolkning kan ge något som i någon mening motsvarar det seende uppfattar visuellt. Helst ska syntolkningen inte bara förmedla en korrekt förståelse av vad som händer utan också skapa en upplevelse som stämmer överens med den känsla seende får av samma händelse.

Att ge personer med synnedsättning en rikare och mer detaljerad förståelse av det som sker är viktigt för inkluderingen i ett samhälle som domineras av visuella uttryck, menar Roger Johansson.

– Ur ett rättighetsperspektiv är det avgörande, säger han.

Genom synintrycken kan hjärnan också dela in upplevelser i meningsfulla delhändelser, till exempel när vi ser på film: ”Nu är de osams, han är ledsen och hon är arg – men nu vaknar de upp till en ny dag och ler mot varandra”. Där har det uppstått en händelsegräns, som Roger Johansson kallar det. En meningsfull händelse (att paret är osams) har ersatts av en annan (att det är en ny dag och att paret har försonats) – men utan bra syntolkning är det bara den som kan se sådant som inte uttrycks med ord som uppfattar händelsegränsen.

Tydlig beskrivning ger bättre inre bild

Forskargruppen i Lund har i två studier, med såväl blinda som en seende kontrollgrupp, undersökt hur man kan hjälpa blinda att skapa mentala föreställningar av filmade berättelser. I en av studierna fick deltagarna bedöma olika beskrivningar av rumsliga relationer, som till exempel var i ett rum en person befinner sig och hur personen förhåller sig till andra personer och/eller föremål. Ju mer specifik och tydlig beskrivningen var, desto bättre kunde blinda föreställa sig händelsen.

– Det ger stöd för att syntolkar behöver vara noggranna i sina beskrivningar, säger Roger Johansson.

Beskrivningar av rörelse bedömdes också. En sådan kunde låta: ”I skolan. Det är morgon. Frank kommer in i klassrummet.” En annan, mer specifik: ”I skolan. Det är morgon. Frank rusar in i klassrummet.”

– I den senare får man mer information. Något väcks till liv inom en: ”Vad är det som händer, har Frank varit nära att komma för sent?”.

Blank cinema screen for your message to place on

Så blir syntolkningen bättre på film

“Men säg det då!” Här är några filmexempel på scener där sättet att beskriva vad som händer gör stor skillnad för den tittare som inte ser.

Rumsliga relationer

Exempel från långfilmen Skumtimmen:
Filmens karaktär Nils Kant sitter i en tågkupé. En polis kommer in i tågvagnen. Syntolken säger: ”Polisen kommer in i tågvagnen”. Polisen sätter sig mittemot Nils, så att de sitter öga mot öga.

Syntolken kan säga ”Polisen sätter sig framför Nils”, men då kan en blind person inte avgöra om polisen sitter på ett säte framför Nils, med ryggen mot honom, eller om han sitter mittemot Nils, öga mot öga. Om syntolken i stället säger ”Polisen sätter sig mittemot Nils” blir det mer specifikt och lättare för blinda att skapa en mental föreställning av vad som händer i filmen.

Meningsfulla gränser

Exempel från långfilmen Skumtimmen:
Här finns en händelsegräns mellan två bildrutor. Den gör att två ord blir viktiga för förståelsen: I första bildrutan säger syntolken: ”Gerlof (Julias pappa) vrider sina händer”, i andra bildrutan: ”Hon (Julia) tittar på sin pappa, bestämd blick” – och i tredje bildrutan: ”Nästa morgon: Julia har packat en kartong med prylar från huset”. Utan de två orden ”nästa morgon” är det svårt för en blind person att förstå den tidsmässiga händelsegränsen.

Rörelseförändringar

Exempel från ett avsnitt av Pippi Långstrump:
Poliserna Kling och Klang är ute på promenad. Syntolken kan säga ”Kling och Klang går längs gatan” eller, hellre, vara mer specifik om hur de rör sig och säga ”Kling och Klang vankar fram längs gatan”. För den som inte kan se hur poliserna rör sig är det viktigt att deras rörelseförändringar specificeras. Det gör det lättare att skapa sig en optimal föreställning om vad som händer i avsnittet.

Ord och röst påverkar syntolkningen

Studien visade dessutom att blinda upplevde en hes röst mer ansträngande och mindre njutbar att lyssna till än en klar röst.

– Det är alltså inte bara kvaliteten i vad som sägs som spelar roll, utan även hur det förmedlas och artikuleras, säger Roger Johansson.

I en annan studie visades en 40 minuter lång sekvens ur långfilmen Skumtimmen. Deltagarna ombads identifiera när en meningsfull händelse slutade och en ny tog vid.

– Vi kom fram till att blinda uppfattar händelsegränser bäst om de syntolkas tydligt. Vi tror därför att det är viktigt att syntolken är specifik och till exempel säger ”Nu har det blivit kväll” i stället för ”Nu har det blivit mörkt”. Det kan uppfattas som styltigt att säga så, men om händelsegränser inte uttrycks tydligt kan det bli på bekostnad av förståelsen, säger Roger Johansson.

Text: Maria Zamore, Forte magasin

Artikeln kommer från Forte Magasin, forskningsrådet Fortes tidning om forskning för människors hälsa, arbetsliv och välfärd. Klicka här för en kostnadsfri prenumeration.

Varför bryter svenskar höften oftare än människor i andra länder?

Det var frågan som en grupp forskare vid Uppsala universitet ställde sig för ett drygt decennium sedan, berättar Liisa Byberg som är professor i medicinsk epidemiologi vid universitetet.

Svenskar dricker mycket mjölk

– Det fanns många förslag om vad orsaken till de många frakturerna i Sverige skulle kunna vara, säger hon. Till exempel att vårt nordliga klimat gör att vi halkar mycket på vintern eller får brist på solljus och D-vitamin. Men jämförelser med bland annat Finland visade att sådana förklaringar inte håller. Men svenskar ligger i världstoppen även i ett annat avseende: när det gäller att dricka mjölk. Vi ställde oss frågan om det kunde finnas ett samband?

Bild: Deposit

Vi dricker 1,5 liter mjölk i veckan

Både produktionen och konsumtionen av mjölk har minskat i Sverige under de senaste decennierna. Sedan 1995 har produktionen minskat med 31 procent. Under 2018 konsumerade vi nästan 740 miljoner liter mjölk. Det motsvarar drygt 70 liter mjölk per person och år – knappt en och en halv liter i veckan.

Källa: Svensk konsumtion och produktion av mjölk och ost (naturvardsverket.se)

De första resultaten publicerades 2014 och fick mycket uppmärksamhet.

– Där kunde vi se att det fanns ett klart samband: stor konsumtion av mjölk var förknippad med högre risk att drabbas av höftfraktur och även högre mortalitet, alltså att man dör tidigare. Studien omfattade cirka 200 000 personer. Sambandet var tydligt för kvinnor men betydligt svagare för män. Resultaten visade samtidigt att för fil, yoghurt och andra syrade mjölkprodukter gällde det omvända: stor konsumtion av dessa mejerivaror är förknippad med lägre risk för frakturer och död.

Mjölk och filmjölk har olika effekt

– Mjölk och filmjölk är mycket lika varandra, ändå drog de åt motsatta håll. Det gjorde oss ännu mer nyfikna, säger Liisa Byberg.

Studien väckte engagemang långt utanför akademin. Få livsmedel engagerar svenskar så mycket som ett glas mjölk, som förknippats med hälsa sedan det tidiga 1900-talets kampanjer mot undernäring. Slogans som ”mjölk ger starka ben” och ”mjölk ger starka barn” finns i folkminnet. Att presentera forskningsresultat som antyder något annat är inte okontroversiellt.

– Vi märkte att mjölk väcker känslor. En del blev arga, eller skrev och undrade om vi var finansierade av företag som konkurrerar med mjölkindustrin. Ett bidragande skäl är nog att massmedia gärna fokuserar på det negativa. Våra resultat var ju positiva angående fil och yoghurt, men det uppmärksammades inte lika mycket.

Bild: Deposit

Färsk mjölk ger oxidativ stress

Forskningspengarna kommer för övrigt inte från industrin, poängterar Liisa Byberg, utan från Forte och andra finansiärer av oberoende forskning.

– Annars är det helt sant att det bedrivs mycket forskning om kost som inte är oberoende av industrin. Det är ett stort problem, tillägger hon. Men varför är mjölkkonsumtion kopplad till risk för frakturer? En möjlig förklaring är att färsk mjölk leder till mer oxidativ stress i kroppen, som i sin tur ökar risken för bland annat benskörhet, säger Liisa Byberg.

Syrade mjölkprodukter kan skydda

Oxidativ stress kan beskrivas som en kemisk obalans i cellerna. Syrade mjölkprodukter tycks i likhet med bland annat grönsaker skydda mot oxidativ stress som uppstår när mjölksocker, laktos, bryts ner. För att testa denna hypotes har Liisa Byberg och hennes kollegor de senaste åren gjort en ny studie där deltagare lottats till olika kost. Resultaten blev nyligen klara, men är ännu inte publicerade.

– De pekar i den riktning vi trodde, vilket är mycket spännande, men studien var för liten för att det ska gå att säga något säkert, säger hon. Det kan låta trist men är en del av vardagen som forskare, och det ger oss och andra forskare bättre utgångspunkt för framtida studier. Nu funderar vi på hur vi vill gå vidare.

Text: Anders Nilsson, Forte magasin

Artikeln kommer från Forte Magasin, forskningsrådet Fortes tidning om forskning för människors hälsa, arbetsliv och välfärd. Klicka här för en kostnadsfri prenumeration.

1896 öppnade ett nytt, för den tiden modernt, ålderdomshem i Göteborg och det gamla slitna fattighuset stängdes. Ansökningarna dit ger en bild av dem som vill flytta in. Var de kommer från, vilka föräldrarna är, vad de jobbat med och vilka sysslor de kan bidra med. En skriver att hen kan bädda sin säng, en annan sköta sin tvätt, en tredje har varit bokbindare.

– De här människorna är det ingen som kommer ihåg. De har inte gjort något speciellt, de är bara helt vanliga och utan alla vanliga hade det inte varit mycket med Sverige. Men de får ingen plats i historieböckerna, de blir en siffra. Att få ge dem en röst är ett drömprojekt, säger Ulrika Lagerlöf Nilsson som är historiker vid Göteborgs universitet.

Hon är en av forskarna inom det tvärvetenskapliga Forte-finansierade forskningscentret AgeCap, Centrum för åldrande och hälsa. Hon menar att mycket av forskning och debatt om äldre genom åren har handlat om sjuklighet och kostnader, inte om äldres livserfarenheter, visdom och bidrag till samhället.

Äldre – ett problem som skulle hanteras

– Vi formas av våra liv och vår historia och det bidrar till hur vi möter omvärlden. Men man har inte forskat mycket på vem den äldre är och vilken kunskap äldre har med sig, utan snarare att de är ett problem som ska hanteras. Frågan om äldre och åldrandet har i alla tider varit marginaliserad, men den har alltid funnits, i alla samhällen.

Är det sjukt eller friskt att åldras? Ulrika konstaterar att synen på själva åldrandet har förändrats genom seklen. 1700-tals läkaren David Schulzenheimer gav råd som liknar dem som ges i dag: frisk luft, sömn, rörelse, vila, mat, dryck och kärlek. Under 1800-talet kom olika medikamenter som skulle göra det sjuka friskt. Under andra hälften av seklet betonades åldrandet än mer som en sjukdom som skulle botas med mediciner. Under 1900-talet upptäcktes hygienens betydelse för att hindra smittspridning och hålla sjukdom borta. I dag är vi tillbaka i råden från 1700-talet som ska hjälpa oss att åldras med hälsan i behåll.

Ädelreformen gav ny syn på äldre

Ulrika Lagerlöf Nilsson hävdar att synen på äldre och deras rättigheter förändrades i och med Ädelreformen 1992 då kommunerna tog över ansvaret för sjukhem och ålderdomshem – på gott och ont.

– Man talar om varje individs rätt att bli sedd och bekräftad och att personliga önskemål så långt möjligt ska tillgodoses på äldreboenden. Men hur det sedan blir i praktiken är ändå alltid en resursfråga.

Bild: Cathal Mac an Bheatha, Unsplash

Även skolan kommunaliserades under samma period vilket medförde konkurrens om pengar, i en tid när resurserna var knappa. Ulrika konstaterar att stater historiskt sett alltid satsat mer på barn och unga – det är de som ska ta över samhället. Hon menar att det kan vara en historisk parentes att det offentliga står för sjukvård och äldreomsorg.

– I det långa tidsperspektivet har de allra flesta gamla, sjuka och behövande vårdats av andra instanser, av släkt och familj, kyrkan eller andra filantropiska rörelser. Det är inget som säger att det alltid kommer att se ut som det gör nu.

Ålderismen i media

Ytterligare en aspekt av att äldre klumpas ihop till en stereotyp grupp arbetar medieforskaren Maria Edström med. Hon är samordnare inom AgeDem, Ageing, Democracy, Equility and Media, ett annat av delprojekten inom AgeCap. Där studerar forskare från olika discipliner hur ålderism, det vill säga fördomar och diskriminering av äldre, tar sig uttryck i media, lagstiftning och andra sammanhang. Hon har under många år granskat hur medierna framställer människor av olika kön och åldrar.

– Få äldre är med i medierna, och om de är med så är de endera väldigt aktiva eller så sköra att de inte har någon talan. Äldre kvinnor är dessutom mer osynliga än äldre män, säger hon.

Få kvinnor över 85 i media

Maria har under många år arbetat med Global Media Monitoring Project som genomförs vart femte år. Där rapporterar frivilliga över hela världen hur kvinnor och män skildras i nyhetsflödet under en och samma dag. Hon har lyckats driva igenom att personer över 65 inte ska klumpas ihop i en enda grupp utan delas upp i två, 65-84 år och 85 plus.

– Då blev det synligt att väldigt få över 85 år är med i medierna.

En studie av Dagens Nyheters förstasidor med tjugo års mellanrum som hon gjort tillsammans med Ulrika Lagerlöf Nilsson, visar att äldre personer numera nämns med både för- och efternamn. De får också uttala sig och inte bara bli omtalade, något som var vanligt tidigare.

Äldre på väg in i rampljuset

– Så de äldre är ändå på väg in i rampljuset. Jag tycker man kan se att det börjar komma en medvetenhet på redaktionerna.

Inom Göteborgs stad har man tagit del av forskningen inom AgeCap och försöker omsätta en del av kunskapen i praktiken. Göteborg ingår i nätverket Age-friendly Cities and Communities inom Världshälsoorganisationen, WHO, och arbetar med att göra staden mer åldersvänlig genom olika sorters insatser.

Bild: Ali Yasar Isgoren, Unsplash

Tanken är att ha ett seniorperspektiv i stadsutvecklingen och göra äldre delaktiga i arbetet. Det handlar inte bara om tillgänglighet utan också om att göra det lättare att mötas över generationsgränser. Ett exempel är de gula pratbänkar som placerats ut på äldre göteborgares favoritplatser. Kring bänkarna ordnas olika typer av aktiviteter och i samband med det kan stödpersoner för exempelvis psykisk ohälsa finnas tillgängliga på plats.

– Pratbänkarna ger oss alla en påminnelse om värdet av att se och möta varandra som medmänniskor. Aktiviteter runt bänkarna är också ett sätt att nå människor vi annars inte kommer i kontakt med, säger Emma Matsson som är utvecklingsledare för Åldersvänliga Göteborg.

Teknikstöd till äldre

I Göteborgs stad arbetar man också med bland annat planering för bostäder som är ekonomiskt och fysiskt tillgängliga, med teknikstöd till äldre och med stöd kring psykisk ohälsa. Under 2023 genomförs publika arrangemang i samarbete med AgeCap under festivalen Årsrika Göteborg då staden firar 400 år.

– Vi behöver titta mer på äldre personers behov. Vi har tidigare planerat staden främst för yngre och för människor i arbetsför ålder där lönsamhet och BNP går först. Men vi måste se även årsrika personer som en resurs, säger Emma.

Text: Helena Östlund, Forte magasin

Artikeln kommer från Forte Magasin, forskningsrådet Fortes tidning om forskning för människors hälsa, arbetsliv och välfärd. Klicka här för en kostnadsfri prenumeration.

Målmedvetna åtgärder och skärpta lagkrav under flera decennier för att minska exempelvis utsläpp av svavel, kväve och partiklar har gett resultat. Trots en positiv utveckling av luftkvaliteten i Sverige fortsätter luftföroreningar att vara en stor hälsorisk.

– Sedan 1980-talet har det skett en stor förbättring av luftkvaliteten i Sverige. Det lutar åt att utvecklingen sakta fortsätter åt rätt håll, men mer behöver göras. Läget är fortfarande allvarligt, säger Leo Stockfelt, specialistläkare i arbets- och miljömedicin och forskare vid Göteborgs universitet.

Han arbetar kliniskt som specialistläkare i arbets- och miljömedicin. Men också som forskare vid Göteborgs universitet där han, bland annat i flera Forte*-finansierade projekt, studerar sambanden mellan luftföroreningar och hälsoeffekter. Enligt Leo Stockfelt är luftföroreningar ett lite underskattat folkhälsoproblem.

*Forte är en statlig myndighet som finansierar forskning inom områdena hälsa, arbetsliv och välfärd.

Luftföroreningar värst när det gäller antalet döda

– Samhället fokuserar ofta på nya, kanske mer spännande hälsorisker. Men om målet är att förbättra folkhälsan, att påverka hälsan i hela befolkningen, är luftföroreningar ett mycket viktigt område. Både för fortsatt forskning och för fortsatta åtgärder.

Luftföroreningar är fortfarande den miljöfaktor som orsakar mest hälsoeffekter om man räknar i antalet döda, berättar Leo Stockfelt.

Hjärtinfarkt och stroke är två av de allvarligaste konsekvenserna, framför allt orsakat av små, små partiklar – någon tusendels millimeter i diameter eller mindre – som släpps ut från småskalig vedeldning, industrier och vägtrafik. Effekten från luftföroreningar på befolkningsnivå är hög, men för de flesta är risken liten, konstaterar Leo Stockfelt.

Sverige är ett av de länder i världen med renast luft. Ändå uppskattar forskare att luftföroreningar bidrar till omkring 7 600 förtida dödsfall i Sverige varje år (att jämföra med att det årligen dör totalt 90 000–100 000 personer i Sverige). På global nivå uppskattar WHO att luftföroreningar varje år bidrar till sju miljoner dödsfall.

– Att utsättas för luftföroreningar i Sverige kan kanske jämföras med att vara lätt överviktig eller att äta onyttigt. Som individ har man viktigare saker att oroa sig för än att undvika luftföroreningar, i alla fall när det gäller hälsan. Riskerna är ojämnt fördelade, luftföroreningar drabbar oss olika.

Öppen vedeldning inomhus vanlig dödsorsak

I vissa delar av Afrika och Asien, i stora städer och på landsbygden där det fortfarande är vanligt med öppen vedeldning inomhus, är luftföroreningar en av de vanligaste dödsorsakerna. I Sverige tillhör personer som utsätts för hög exponering i arbetsmiljön en riskgrupp, liksom personer med astma eller som nyss haft hjärtinfarkt.

– Som enskild individ i Sverige kan du inte göra så mycket för att undvika luften omkring dig. De som tillhör någon riskgrupp behöver däremot vara extra försiktiga när halterna är höga, säger Leo Stockfelt.

Insikter om att luften omkring oss kan vara skadlig går förmodligen väldigt långt tillbaka i tiden, när människor lärde sig göra upp eld och irriterades av röken. Hippokrates gjorde redan på 400-talet före vår tideräkning kopplingar mellan den dåliga luftkvaliteten i några av det antika Greklands städer och olika sjukdomar.

Att luftföroreningar påverkar luftvägarna och bidrar till såväl astma och KOL som lungcancer är i dag etablerad kunskap. Även vetskapen om att de som utsätts för luftföroreningar i större utsträckning drabbas av hjärt-kärlsjukdomar är väl belagd.

Partiklar i lungorna orsakar inflammation

De senaste 10–15 årens forskning har ökat kunskapen ytterligare – inte minst har svenska forskare bidragit till det, berättar Leo Stockfelt. Forskarna får allt fler belägg för att luftföroreningar inte bara skadar luftvägar och leder till hjärt-kärlsjukdomar, utan också påverkar andra organ i kroppen och antingen bidrar till eller förvärrar en rad sjukdomar och hälsotillstånd.

Enligt Leo Stockfelt finns numera tillräckligt mycket studier för att också hävda ett samband mellan luftföroreningar och olika hälsoeffekter som diabetes, demens och låg födelsevikt hos nyfödda. Även sambandet mellan luftföroreningar och bland annat njursvikt, en växande sjukdom bland äldre svenskar, håller på att etableras, säger Leo Stockfelt. Exakt vad som orsakar dessa effekter är inte helt säkerställt.

Hypotesen är att de partiklar som tar sig ner i luftvägarna orsakar en inflammation som sedan sprids i kroppen. Forskarna pratar om systemiska effekter.

– Det landar partiklar i lungorna, och redan en liten mängd kan påverka resten av kroppen. Dessutom finns det en risk att en mindre andel partiklar tar sig vidare ut i kroppen via blodet och blodkärlen.

Sambandet luftföroreningar och åderförkalkning

Ett nystartat Forte-finansierat forskningsprojekt ska förhoppningsvis kasta nytt ljus över vad som händer i kroppen när den utsätts för luftföroreningar. Leo Stockfelt och hans kollegor vid Göteborgs universitet ska undersöka sambanden mellan luftföroreningar och åderförkalkning, ateroskleros, och hur det i slutändan leder till hjärt-kärlsjukdomar. Nu vill forskarna också studera effekter på 30 000 svenska män och kvinnor i åldrarna 50–64 år.

– Sambandet mellan luftföroreningar och hjärt-kärlsjukdomar är klarlagt. Men sambandet mellan luftföroreningar och åderförkalkning i hjärtats kranskärl och i halsens blodkärl är inte lika tydliga. Vi vill förstå mer om både effekter och mekanismer i kroppen.

Läs också: Luftföroreningar bakom demens och psykisk ohälsa

Vad är luftföroreningar?

Luftföroreningar påverkar både hälsan och miljön. De kan göra människor sjuka och förkorta den förväntade livslängden. De orsakar också skador på växter, träd och grödor, korrosion, övergödning, försurning och klimatförändringar.

De vanligaste luftföroreningarna består av kväve- och svaveloxider, marknära ozon samt partiklar av olika storlek och sammansättning.

Luftföroreningar bildas bland annat vid förbränning, exempelvis från kraftverk och villaeldning, och genom industriutsläpp. Vägtrafik är en annan stor källa till luftföroreningar, exempelvis bensin- och dieselmotorer och partiklar som slits från bromsar, hjul och vägbana.

Vissa utsläpp orsakar problem lokalt, i närheten av väg eller industrier, men många föroreningar transporteras över långa avstånd, även över nationsgränser, för att sedan falla ner med nederbörden.

Källa: Naturvårdsverket

De senaste åren har Forte finansierat flera forskningsprojekt om sambanden mellan luftföroreningar och hälsoeffekter. Leo Stockfelt och hans kollegor har börjat inkludera hälsoeffekter också från trafikbuller. I en nyligen avslutad Forte-finansierad studie av drygt sju tusen män i Göteborg fann forskarna ett tydligt samband mellan hjärt-kärlsjukdomar och exponering för trafikbuller.

Höga buller ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar

– Vi såg att de som utsattes för höga buller innan insjuknande hade högre risk att drabbas av stroke och andra hjärt-kärlsjukdomar.

Enligt Leo Stockfelt blir trafikbuller en allt viktigare fråga att uppmärksamma. Dels för att buller har visat sig ha liknande effekter på hjärtsjukdomar som luftföroreningar, dels för att bullernivåerna generellt är på väg upp.

– I epidemiologiska studier har vi sett att höga nivåer av buller och höga nivåer av luftföroreningar ofta hänger ihop. Samtidigt tillåts mer och mer ljudstörningar i samhällsplaneringen, nya bostäder byggs vid allt högre bullernivåer. Resultaten från forskning och lagens tillämpning går åt olika håll.

Leo Stockfelt vill i framtiden se mer hälsosamma städer. Fysiska åtgärder, som att i byggandet skilja mer på trafik och bostäder, och att främja ökad cykling, skulle ha en positiv effekt på både luftkvalitet och bullernivåer och i slutändan även på folkhälsan.

– Allt fler personer bor i städer där halterna ofta blir höga. Dessutom blir befolkningen allt äldre, och det är då vi blir mer sårbara.

Mindre bilavgaser ökade livslängden i svenska storstäder

Utsläppsminskningar har bevisligen effekt. En svensk studie som publicerades för några år sedan bedömde att invånarna i Stockholm, Göteborg och Malmö, tack vare minskade utsläpp av luftföroreningar från trafiken, i genomsnitt lever ett år längre i dag än i mitten på 1990-talet.

Ytterligare ett tungt vägande skäl för att prioritera åtgärder för fortsatta utsläppsminskningar är att det också skulle gynna en annan av samhällets stora framtidsfrågor: klimatförändringarna.

– Här finns tydliga synergieffekter. Åtgärder som är bra för att minska luftföroreningar är ofta också bra för klimatet, säger Leo Stockfelt.

Text: Henrik Lundström

Läs originalartikeln och prenumerera på Forte magasin.

På många håll i världen utsätts hbtq-personer för våld, förföljelse och trakasserier. I vissa länder straffas de med döden, och många tvingas fly för att överleva.

– Du måste dölja vem du är och vad du känner, annars riskerar du fängelse, förföljelse eller dödsstraff. Men det handlar inte bara om fysiskt våld utan även om samhällsattityder, att familj och vänner tar avstånd eller att du inte kan få en anställning, säger Frida Johansson Metso, samordnare för Röda korsets kompetenscenter för tortyr- och krigsskaderehabilitering.

Frida Johansson Metso är psykolog och har tidigare arbetat på behandlingsmottagningen. Hon berättar att patienterna ofta lider av posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, efter att ha varit utsatta för olika former av våld och livsfara. De återupplever sina värsta minnen om och om igen, som om händelserna skedde här och nu. Många lider också av depression och ångest.

– Det som kan vara komplicerat när det gäller just hbtq-gruppen är att patienterna ofta har varit förföljda på grund av sin identitet. Det är vanligt att vara påverkad av det samhälle man levt i och känna skam och äckel kring sig själv.

Utsatta för omvändelseterapi

Många av hbtq-patienterna har varit utsatta för sexuella övergrepp. Vissa har blivit utsatta för så kallad omvändelseterapi inom vården i sina hemländer, den kan bland annat bestå av så kallade terapeutiska våldtäkter. Det är också vanligt att tortyrskadade manliga patienter berättar om sexualiserad tortyr i form av våldtäkt.

Andra patienter kommer från länder där homosexualitet likställs med pedofili. Det skapar starka tvivel kring den egna identiteten och känslorna. Hbtq-personer har i åratal tränat sig i att inte prata om sin sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck.

– Om man känner sig äcklig och kroppsligt förstörd kan det vara svårt att prata med någon om det, även med sin psykolog. Det försvårar och försenar traumabearbetningen och det innebär i sin tur en sämre behandlingsprognos. Patienterna är också rädda och har ingen tillit till vårdpersonal.

Hbtq-personer i landsflykt ofta mer ensamma

Frida Johansson Metso berättar att hbtq-personer ofta är mer ensamma än andra flyktingar. Familjen kan ha tagit avstånd eller så har personen själv inte vågat berätta och kan därför inte förklara varför man lämnat familjen. Gruppen har mer sällan barn eller en partner med sig. Det är vanligt att man har blivit förföljd på grund av en kärleksrelation och att ens partner är kvar i hemlandet eller har blivit dödad. Många vågar inte heller söka sig till sina landsmän i Sverige eftersom de är rädda för att bli avvisade eller trakasserade.

– De saknar mycket av det stöd som andra patienter ofta har. Många gånger har hbtq-flyktingar också förlorat sitt religiösa sammanhang. Religion brukar i vanliga fall ses som en skyddande faktor mot psykisk ohälsa och suicidrisk, förklarar Frida Johansson Metso.

Men hbtq-patienterna har inte sällan blivit fördömda av religiösa ledare. Många har en komplicerad relation till sin tro. De funderar över om det är skamligt att känna som de gör och om gud kommer att straffa dem.

– Det skapar existentiell ångest hos patienten samtidigt som vårdpersonalen inte är van att prata om religion.

Stressad av att se andra leva öppet

De flesta hbtq-flyktingar blommar ut i Sverige och känner sig fria, berättar hon. Men några blir stressade av att se andra leva helt öppet, eftersom de har lärt sig att det är förenat med livsfara. Att leva i exil innebär också ny stress.

Det är svårt att hitta boende och jobb och flyktingarna möter även rasism. De flesta lever med tillfälliga uppehållstillstånd och är oroliga för att bli utvisade.

– Stressen ökar samtidigt som patienterna har få resurser, som socialt nätverk och arbete, vilket gör att gruppen har en stor risk för psykisk ohälsa, säger Frida Johansson Metso.

Det behövs mer kunskap om hur hbtq-flyktingars behov av psykosocialt stöd ser ut och hur vården kan möta dem. Det berättar Tommy Carlsson, som är docent i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola och leder ett forskningsprojekt som ska undersöka ämnet.

– Forskningen om deras psykosociala situation och behov av stöd är begränsad, särskilt i en nordisk kontext.

Hbtq-personer står inför särskilda utmaningar

Han berättar att ett fåtal explorativa studier från andra länder visar att hbtq-personer står inför särskilda utmaningar. Det kan till exempel vara kopplat till att bearbeta traumatiska erfarenheter. Även om flyktingar delar vissa identiteter och omständigheter, fortsätter han, bär alla samtidigt på sina personliga erfarenheter.

– Projektet har en explorativ ansats, vilket innebär att vi vill undersöka förutsättningslöst och utgå från vad vi faktiskt kan se i den data vi samlar in.

Forskarna vill undersöka hur livssituationen och hälsan ser ut för hbtq-flyktingar när de kommit till Sverige, vilka svårigheter de möter och hur vården kan stötta dem. De kommer också att titta på hur vårdpersonalens erfarenheter av att möta hbtq-flyktingar ser ut – vilka utmaningar möter de i sitt arbete och vad ser de för utvecklingsmöjligheter?

Vårdpersonal och hbtq-flyktingar i samma team

En annan forskningsfråga handlar om hur utbildningen kan förbereda blivande vårdpersonal på att möta hbtq-flyktingar.

Förutom forskarna ska både hbtq-flyktingar och vårdpersonal ingå i teamet.

– Projektet är unikt i och med att vi samarbetar nära med målgruppen. Tanken är att representanter som själva har flyktingbakgrund och de som arbetar i vården kanske ser saker som vi forskare missar.

Datainsamlingen sker genom individuella intervjuer, gruppdiskussioner och enkäter.

– Jag hoppas att projektet ska generera kunskap som utvecklar vården och samhällets funktioner, så att hbtq-flyktingars möjlighet att hantera sin situation stärks och att deras hälsa förbättras, säger Tommy Carlsson.

Projektet genomförs i sam arbete med Röda Korsets kompetenscenter för tortyr- och krigsskaderehabilitering. Frida Johansson Metso hoppas att forskarna ska landa i behandlingsrekommendationer om hur vården kan bygga tillit hos personer som har varit utsatta i alla sina mänskliga relationer.

– Det gör att andra människor är det som är farligt. Vi behöver förstå det, och hur genomsyrande det är, säger hon.

Det behövs även psykosocialt stöd i form av sociala sammanhang. Patienterna själva upplever också att behovet av ökad kunskap om deras situation är stort.

– De berättar att de behöver bli mötta med en större öppenhet. Att vårdpersonal, i stället för att ta saker för givet, ställer frågor, som: ”Hur är det för dig som transperson från just det här landet?”, avslutar Frida Johansson Metso.

* Röda Korsets kompetenscenter för tortyr- och krigsskaderehabilitering är ett samarbete mellan Svenska Röda Korsets specialistmottagning för traumatiserade flyktingar och Röda Korsets Högskola.

Lagar om sexuell läggning i världen

Diskriminering på grund av sexuell läggning är utbredd i världen. Enligt en sammanställning av ILGA från december 2020 är samkönat sex mellan samtyckande vuxna fortfarande kriminaliserat, i lagen eller praktiken, i 69 av FN:s medlemsstater.

  • I sex av dessa länder är det förenat med dödsstraff: Brunei, Iran, Jemen, Mauretanien, Nigeria (i 12 delstater) och Saudiarabien.
  • I ytterligare fem medlemsstater finns vissa källor som indikerar att samkönat sex kan bestraffas med döden men det rättsliga läget är oklart: Afghanistan, Pakistan, Qatar, Somalia (inklusive Somaliland) och Förenade Arabemiraten.
  • Endast 28 medlemsstater tillåter samkönade äktenskap medan 49 länder i världen har antagit lagar kring hatbrott som innefattar sexuell läggning. Även om utvecklingen är ojämn så har viktiga framsteg gjorts under de senaste årtiondena.
  • Allt fler länder avkriminaliserar sex mellan samtyckande vuxna av samma kön och allt fler stater inför förbud mot diskriminering på grund av sexuell läggning.

Källa: ILGA World – the International Lesbian, Gay, Bisexual, Trans and Intersex Association. ilga.org

Text: Jennie Aquilonius

Artikeln här hämtad från Forte Magasin: en populärvetenskaplig tidning från Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. Vill du få tidningen gratis till din brevlåda? Följ länken.