Forskning om natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Barns relation till naturen nyckel till hållbart skogsbruk
Barns relation till naturen är inte bara viktigt för deras välbefinnande utan också för att skapa ett mer hållbart skogsbruk, visar ny forskning från Lunds universitet. Studien visar också att sådant som föräldrarnas utbildning, inkomst...
-
Strandpipare unik bland flyttfåglar
Hos arten större strandpipare flyger hanarna 800 kilometer längre än honorna när de flyttar till övervintringsplatserna i södra Europa. Mycket ovanligt, enligt forskare vid Lunds universitet som inte kan förklara varför just arten större strandpipare...
-
Hamnbottnar ny resurs för metallåtervinning
Värdefulla metaller kan finnas i bottensedimenten, bland annat i Göteborgs hamn. Utvinning av till exempel kobolt skulle kunna bidra till att bekosta muddring. Metallutvinning ur sediment skulle även ge stora miljömässiga fördelar, enligt en studie vid Chalmers.
-
Sveriges insekter räknade: 33 000 olika arter
Det finns ca 33 000 olika insekter i Sverige. Av dessa återstår ännu 5 000 arter att upptäcka, enligt forskare vid Naturhistoriska riksmuseet som gjort en ny analys.
-
Forskare avslöjar nytt sinne hos hundar
Ett internationellt forskarlag har upptäckt ett helt nytt sinne hos hundar, värmesinnet. Med sin kalla nosspegel kan en hund på avstånd känna värmen från ett annat djur eller en människokropp.
-
Solcellen som använder inomhusbelysning för att ladda prylar
En framtid med fler uppkopplade prylar, både hemma och på jobbet, ställer nya krav på att enheter ska kunna fungera utan sladdar eller batterier. Med en ny sorts färgämnessolceller kan prylarna drivas av ljuset från lysrör och LED-lampor inomhus.
-
Hundens sjätte sinne – värmesensor i nosen
Hundar och andra rovdjur använder inte bara dofter för att lokalisera andra djur. Lundaforskaren Ronald Kröger visar nu att nosen fungerar som en värmekamera. Upptäckten kan förändra vår syn på hur rovdjur jagar.
-
Så mycket käkar en slända
Trollsländor vid en damm åt hundratusentals insekter på en sommar. Det motsvarar ungefär ett kilo insektsmassa, eller 700 000 medelstora myggor, visar forskning från Åbo universitet och SLU.
-
Virtuell pappersmaskin spar pengar och miljö
En virtuell pappersmaskin innebär möjligheter att testköra och optimera driften utan dyra produktionsstopp i industrin. Och sparar både pengar och miljö, visar forskning från Karlstads universitet .
-
Liv på Titan kan inte baseras på cellmembran
Azotosomer, ett alternativ för att skapa cellmembran som tidigare föreslagits, kan inte bildas på Titan, Saturnus största måne. Upptäckten från Chalmers ger ändå ny kunskap om både cellmembran och möjligheterna för liv på Titan.
-
Uppfostran i kärnfamilj gör fåglar grupp-smarta
Fåglar som föder upp sina ungar i kärnfamiljsliknande grupper utvecklar en större mångfald av egenskaper jämfört med de arter som föder upp sina ungar i grupper av individer, som tillfälligt träffas under parningssäsongen. Det visar en studie...
-
Antarktis isväggar fungerar som klimatvakter
Antarktis inlandsis innehåller vattenmängder som kan höja vattenståndet globalt med flera meter. En ny studie på plats, visar att de flytande glaciärernas avslut, isväggarna mot norr, kan blockera havsströmmar och motverka avsmältning.
-
Matematik visar hur livets huvudgrupper uppstår i evolutionen
En ny matematisk modell visar på mångfalden i livets utvecklingshistoria. Den visar hur nutida organismgrupper uppstår genom en så kallad födelse- och dödsprocess, dessutom ger den ett svar på Darwins ”förhatliga gåta” om...
-
Speldesign visar vägen för hur vi vill leva
Speldesign har absolut en plats i stadsplanering visar ny forskning vid BTH. Genom att spela och leka i staden möjliggörs rörelseutrymme, som ställer frågor om hur människor använder publika platser och till vad.
-
Svampinfektion påverkar grodors flyttande
Gölgrodor som smittats av av chytridsvampen (Batrachochytrium dendrobatidis) rör sig kortare sträckor än friska grodor. Det visar en ny studie gjord av forskare vid Uppsala universitet och SLU, som har undersökt hur svampen påverkat rörligheten hos de...
-
Frusen fågel var 46 000 år gammal berglärka
Den urgamla berglärkan hittades nedfrusen vid en by i Sibirien. Och visade sig ha mycket att berätta. Forskare kartlade arvsmassan och fick ny kunskap om hur underarter utvecklas, och hur mammutstäppen omvandlades till tundra, taiga och stäpp vid slutet av senaste istiden.