Forskning om natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Mänskliga resonemang hjälper AI prestera bättre
AI-modeller presterar bättre om man från början inkluderar kunskap från mänskliga experter som har jobbat med problemlösning i många år. Experterna har redan mycket kunskap om de problem som man vill att AI ska lösa, vilket gör att modellerna inte...
-
Flyttande småfåglar stiger till extrema höjder på dagen
Den lilla trastsångaren som normalt flyttar på nätterna, flyger på extrema höjder på upp till 6300 meter de fåtalet gånger då den väljer att fortsätta flyga på dagen. Forskare försöker förklara varför fåglarna...
-
Isolerade öar ytterst känsliga för mänsklig påverkan
Människans kolonisering av avlägsna och isolerade öar har resulterat i enorma förändringar i öarnas ekosystem. En studie från Lunds universitet visar nu att öarna sannolikt inte kommer att återgå till ett naturligt tillstånd – även...
-
Det går visst att ha fler än 150 kompisar
Ungefär 150 meningsfulla sociala kontakter, fler än så klarar människan inte av, enligt "Dunbars tal”, en idé från antropologin om en maxgräns för människans sociala förmåga. En ny studie visar att Dunbars tal inte stämmer.
-
Fertilitetsappar delar intim data utan tillåtelse
Miljontals kvinnor använder fertilitetsappar när de försöker bli gravida. En majoritet av dem samlar in och delar känsliga data. Forskare uppmanar till hårdare kontroll och mer korrekt kategorisering av apparna, för att undvika missbruk av uppgifterna.
-
Para sig med släktingar? I naturen är det helt okej
Vi skyr inavel - och har utgått från att djur gör samma sak. Men forskning visar att djur faktiskt inte bryr sig om det är en bror, syster, kusin eller utomstående när de väljer partner. Djur kan till och med föredra att para sig med släktingar,...
-
Bra dna ger hopp för hotad noshörning
Det finns färre än 100 Sumatranoshörningar kvar. Men dna-analyser ger hopp om att kunna rädda arten. De visar att inaveln inom gruppen är mycket lägre än väntat.
-
Bättre för fåglar att skapa flera små våtmarker än en stor
Våtmarker är viktiga för fågellivet, det vet man. Men har våtmarkens utformning någon betydelse för antalet arter, hur många häckande par det finns och antalet ungar? Det har forskare vid SLU undersökt.
-
Snabba batteribyten i elbilen kompletterar laddning
Snabba byten av batterier i elbilar kan bli ett viktigt komplement till laddning via kabel. Det visar en omfattande studie på utvecklingen av batteribytestekniken – battery swapping – i Kina.
-
Det ska du äta för att klara proteinskiftet
Mycket talar för att mindre kött på tallriken är bra för klimatet. Men vad ska vi äta istället? Allra först bör vi halvera vårt intag av samtliga proteiner, anser forskare vid Lunds universitet.
-
Olika egenskaper ärvs ofta ihop
Olika egenskaper och beteenden nedärvs ofta flera tillsammans och inte var för sig. Och det gäller både växter och djur. Sådana ”egenskapspaket” är sannolikt vanliga inom både växtförädling och djuravel – utan att folk...
-
Bäckar och älvar avger mer koldioxid på natten
Bäckar och älvar avger större mängd koldioxid till atmosfären än man tidigare trott. Tidigare mätningar har gjorts manuellt och under dagtid, men med hjälp av sensorer som gör det möjligt att mäta dygnet runt, kan man se att flödet av...
-
Matematisk modell kan ge råd om kost
Kan kostråd baserade på matematiska modeller förebygga hjärt-kärlsjukdomar, fetma och diabetes? Forskare från Chalmers tror det.
-
Växter kan hantera ozon
Ozon och UV-strålning kan skada växter. Men vissa varianter av backtrav är bättre på att hantera ozonet än andra, visar forskning från Örebro universitet. Samtidigt kan UV-A-strålning stärka plantorna. Upptäckt kan leda till...
-
Gensekvensering avslöjade en helt ny humla
När de studerade genetisk mångfald hos humlor i Rocky Mountains, USA, hittade forskare från Uppsala universitet en ny art. Den nyupptäckta humlan har fått namnet Bombus incognitus.
-
Tjock havsis värmer Grönlands fjordar
Tjock havsis associeras med kallare klimat. Men inne i fjordarna kan tjock havsis göra vattnet varmare. En upptäckt som hjälper forskare förutsäga hur den Grönländska inlandsisens smälter i ett varmare klimat.