Natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Ändrad kemi i bottnarna försvårar Östersjöns återhämtning
Övergödningen i Östersjön har förändrat den kemiska miljön i bottensedimenten så mycket att de processer som motverkar övergödningen försvåras, visar en <a class="glossaryLink" aria-describedby="tt" data-cmtooltip="<div...
-
Mystisk solstorm förbryllar forskare
Spår av en extrem solstorm som inträffade för cirka 9 200 år sedan har hittats av forskare. Om en lika stor solstorm hade träffat jorden idag hade den med stor sannolikhet orsakat både strömavbrott och andra störningar.
-
Miljöstress fick ormstjärnor att byta utseende
En miljökatastrof för 428 miljoner år sedan förändrade ormstjärnornas utseende totalt. Fossil från de små tagghudingarna visar hur miljörubbningar kan sätta i gång storskaliga evolutionära processer.
-
Nano-ytor kan skapas med majsprotein istället för fossila bränslen
Majs- och mjölkprotein kan ersätta fossila bränslen och metaller när man ska tillverka nanostrukturerade ytor. Forskning från Linnéuniversitetet öppnar för en framtid med mer hållbart framtagen nanoteknik utan ändliga naturresurser.
-
Havsstormar i Antarktis orsakar stora koldioxidutsläpp
Med hjälp av havsrobotar har forskare samlat in <a class="glossaryLink" aria-describedby="tt" data-cmtooltip="<div class=glossaryItemBody> Data är information som kan samlas in och analyseras för att förstå något. Det kan vara enkätsvar, intervjuer,...
-
Museimaterial visar hur Skånes flora förändrats de senaste 200 åren
Mer jätteloka, parkslide och blomsterlupin. Mindre tätört, kattfot och slåtterblomma. En djupdykning i museisamlingar och arkiv visar hur Skånes flora utvecklats under 200 år. Landskapsförändringar, kvävepåverkan och klimateffekter har stöpt...
-
Mikrorobotar kan bilda eget ben
Inspirerade av hur ben i skelettet bildas har forskare utvecklat en kombination av material som kan anta olika former och hårdna av sig självt. Materialet är först mjukt och blir sedan hårt genom att ben bildas av samma mineraler som finns i skelettet.
-
Kolnanorör – det nya svarta
Kolnanorör har unika egenskaper som gör materialet intressant både inom forskning och kommersiellt. Men kristallstrukturen är inte alltid perfekt. En avhandling vid Karlstads universitet visar hur egenskaperna kan bli drastiskt mycket bättre bara genom att öka...
-
Så ger ekologisk odling mest biologisk mångfald för pengarna
Att odla ekologiskt gynnar den biologiska mångfalden. Men gör mest miljönytta på marker där konventionell odling är som mest lönsam. Det behövs ekonomiska styrmedel som gör det gynnsammare för bönder att odla ekologiskt menar forskare.
-
Tung stjärna exploderar till ny typ av supernova
Nattliga studier av stjärnhimmeln har lett till upptäckten av en ny typ av supernova. Den är ett resultat av explosionen av en ovanligt tung stjärna.
-
Genetiken bakom jämställdhet: könskromosomer och evolution
Asymmetriska könskromosomer har skapats hos många arter under evolutionen. För att kompensera för obalansen i genetisk information, har olika strategier utvecklades vid sidan av. Molekylärbiologen Marie-Line Faucillion har grävt i hur könskromosomer regleras....
-
Ansjovis, sardin eller sardell? – professorn reder ut begreppen
Ansjovishyllan gapar tom i matbutiken och julfriden är hotad när Janssons frestelse står utan den salta fisken. Men varför är den slut när vi behöver den som mest? Och vad är ansjovis egentligen? Kerstin Johannesson, <a class="glossaryLink" ...
-
Ljus framtid för ny ljuskälla
Adventsstjärnor, ljusstakar och ljusslingor lyser upp i mörkaste december. Men vad blir kostnaden för elen – och kan LEC vara framtidens julbelysning?
-
Norsk lax på rymmen hotar svensk vildlax
Norsk odlad lax rymmer från nätkassar i havet, vandrar upp i västsvenska vattendrag och parar sig med lokal vild lax. Det ställer till problem i det svenska laxbeståndet, då barn till kassodlad lax som föds och växer upp i naturen har svårare att...
-
Träden renar stadsluften
Nils Ericsson terminalen är smutsigast, Angereds stadspark renast. Luftföroreningsnivåerna varierar stort mellan olika platser i Göteborg. Det visar en studie som slår fast att träd bidrar till renare luft i städer.
-
Så länge tar det för ungskog att bli kolsänka igen
Hur lång tid tar det innan en avverkad och återplanterad skog tar upp mer koldioxid än den släpper ut? Det är en omdebatterad fråga som är viktig för både skogsbruket och miljön. Forskare vid Linnéuniversitetet har svaret.