Forskning om natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
AI och ögonspårning kan hjälpa läkare bedöma körförmåga
Kan en bilförares lämplighet i trafiken bedömas med hjälp av AI? Det tror doktorand Ravi Chadalavada, som nu testar sin uppfinning på patienter.
-
Vulkanen Fagradalsfjäll hjälper forskare förutspå nya utbrott
Under vulkanutbrott på Island kunde forskarna ta unika prover från alldeles färsk lava. Undersökningar av lavan visade magmans rörelser under jordskorpan – vilket kan hjälpa till att förutsäga nya vulkanutbrott.
-
Bevis för att det funnits sjöar i Saharaöknen
Analys av fossila alger ger bevis för att det funnits sjöar i Sahara under Afrikas ”gröna period” för 5 000 till 10 000 år sedan. Att förstå hur klimatet i öknen har förändrats historiskt kan ge en fingervisning om Saharas framtid.
-
Små jordgubbar när bekämpningsmedel gör bin slöa
Vilda bin som får i sig växtskyddsmedlet klotianidin från behandlad raps blir långsammare. De tar längre tid på sig att pollinera jordgubbsblommor och bären blir mindre, visar en studie från Lunds universitet.
-
Elektronisk nos kan på sikt säkra rättsfallen
Idag används likhundar för att hitta mänskliga kvarlevor vid exempelvis mord och naturkatastrofer. Men det finns både rättsliga och etiska problem. Därför utvecklar forskare vid Linköpings universitet en elektronisk nos som på sikt ska kunna komplettera...
-
Så blir mandatfördelningen rättvisare
Vid demokratiska val ska antalet mandat i parlamentet vara proportionerligt mot antalet röster. Men de matematiska metoder som används idag ger en något skev mandatfördelning. Forskare vid Linköpings universitet har därför utvecklat en optimeringsmodell som...
-
Så hårt spänns tömmarna under ett travlopp
Hur mycket kraft eller spänning är det i tömmarna då en travhäst löper i full fart på banan, och uppfattar kusken det själv? Det används betydligt mer kraft på travhästar än på de flesta ridhästar under trav visar en ny...
-
Ökar kunskap kring sårbarhet i digitala system
Att förstå och mäta sårbarheter i digitala system är avgörande för cybersäkerheten. Maskininlärning kan använda för att underlätta sårbarhetsbedömningar.
-
Brister i populär genetisk analysmetod
En analysmetod som används inom flera forskningsområden innehåller brister som kan leda till felaktiga resultat. Det innebär att en rad vetenskapliga slutsatser kan behöva omvärderas, menar forskaren.
-
Klimatförändringar slår extra hårt mot våtmarker under sensommaren
Nordiska våtmarkers upptag av kol har haft en kylande effekt på klimatet. Men en studie visar att denna viktiga funktion kan påverkas radikalt i takt med ökande temperaturer under sensommaren.
-
Ny metod ska ge bättre övervakning av vilt
Hur många vildsvin, älgar och bävrar finns egentligen i de svenska skogarna? Det är svårt att räkna vilda djur, men antalet som fälls av jägare kan ge en fingervisning om populationerna. Och med en ny beräkningsmodell kan statistiken bli tydligare.
-
Därför gillar de flesta hackspettar sött – men inte göktytorna
Fåglarna förlorade förmågan att uppfatta sötma under evolutionen. Nu visar en studie att hackspettar har återfått sötsuget. I alla fall de flesta.
-
AI nytt redskap för datering av mänskliga kvarlevor
Forskare har utvecklat en metod där artificiell intelligens hjälper till att analysera DNA. Det gör det möjligt att exakt datera tiotusenåriga mänskliga kvarlevor.
-
Kläder i poppel kan frigöra mark till matproduktion
Poppelsplagg i stället för bomullsblus. Livsmedelsproduktion i stället för bomullsodling. Det kan bli framtiden, menar forskarna bakom en modell för tillverkning av textil från snabbväxande poppel.
-
Mikroalger odlade i saltvatten tillverkar värdefulla ämnen
Odling av mikroalger kan rena Östersjöns problematiska vatten, menar kemister vid Umeå universitet som dessutom upptäckt att närvaron av salt får algerna att producera mängder av värdefulla karotenoider.
-
Skandinaviska tonfiskar ger sig iväg på långa vandringar
Blåfenade tonfiskar gör långa vandringar i Atlanten, men återkommer troligen år efter år till skandinaviska vatten. Det visar de första resultaten från ett forskningsprojekt där de enorma fiskarna märkts med satellitsändare.