Forskning om natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
De bygger framtidens superelnät
Morgondagens moderniserade elnät - i sig en förutsättning för att förnybara energikällor ska kunna användas på allvar - ställer stora krav på tekniken. Dagens elnät hållet inte måttet då det ger energiförluster och samtidigt...
-
Ansiktsigenkänning ersätter entrékort – bästa fallstudie
Umeåforskarnas studie utsågs till bästa fallstudien på CHI 2013, den främsta internationella konferensen om människa-datorinteraktioner, som just nu pågår i Paris. I studien har forskargruppen undersökt användbarheten hos ett passersystem som bygger...
-
Jordskorpa återuppstod efter 2500 miljoner år
Den lilla Stilla havsön Mangaia bildades av ett vulkanutbrott för ca 20 miljoner år sedan. Men forskare vid Naturhistoriska riksmuseet har upptäckt att ön innehåller 2500 miljoner år gamla rester av jordskorpa som återvänt efter ett besök djupt nere...
-
Höger eller vänster – en livsviktig fråga inom läkemedel
Många molekyler har en höger- och en vänsterform, precis som en sko. I läkemedel är det viktigt att den rätta formen av molekylen används. Forskare vid Göteborgs universitet har kunnat producera den ena spegelbilden genom att använda kristaller med...
-
Tung pulsar ger Einstein rätt – än så länge
Astronomer har använt ESO:s Very Large Telescope (VLT), tillsammans med radioteleskop över hela världen, för att hitta och studera två mycket underliga stjärnor. Stjärnparet består av den tyngsta neutronstjärna man hittills har hittat, och en vit...
-
Utflödet av syre från jordens atmosfär ingenting att oroa sig över
Rikard Slapak, doktorand vid Institutet för rymdfysik (IRF), presenterar nya resultat om atmosfärsförluster från jorden. Analys av data från Clustersatelliterna (fyra satelliter som flyger i formation kring jorden) visar på att signifikanta flöden av syrejoner...
-
Nya biodrivmedel med mindre klimatpåverkan — Sverige i täten
Sverige i täten när raps och sockerrör byts mot vedämnen i växter. Kungl. Vetenskapsakademiens energiutskott presenterar rapporten Biodrivmedel — nu och i framtiden. Både den och en rapport från European Academies Science Advisory Council (EASAC) betonar...
-
Hon banar väg för elbilar
Elbilarnas miljöförtjänst beror på förarnas beteende när de laddar sina elbilar. Det slår KTH-forskaren Pia Grahn fast. Hon har gjort en kartläggning som beskriver när elbilsägare laddar sina bilar.
-
Processerna bakom Alnöns ovanliga bergarter undersökta
Forskare vid Uppsala universitet har i en ny studie undersökt hur de ovanliga bergarterna på Alnön utanför Sundsvall har uppkommit. Genom olika processer i en magmakammare 3-4 kilometer under jord delades magman upp i olika varianter som i sin tur gav olika bergarter. När...
-
Svenskt instrument undersöker rymdmiljön runt internationella rymdstationen, ISS
Ryska kosmonauter har genomfört en rymdpromenad för att montera antenner utanpå den internationella rymdstationen, ISS. Antennerna kopplas bland annat till en helt nyinstallerad radiospektrometer som tagits fram av Institutet för rymdfysik, IRF, i Uppsala.
-
Uppmärksammad forskning om luftrenare
I en nyligen publicerad artikel i tidskriften Particulate Science and Technology, som publicerar forskningsartiklar om hur partiklar beter sig i vätskor och gaser, beskriver forskare vid Örebro universitet en modell för att rena luft från partiklar. Det handlar om en utveckling...
-
Mossornas giftighet gäckar forskare
Mossor har en helt avgörande betydelse för kvävetillförseln i de vidsträckta nordliga skogarna. Forskare från bland annat Lunds universitet har i en studie undersökt sambandet mellan mossornas giftighet och deras kvävetillförsel. Resultaten visade sig...
-
Kvastfeningens arvsmassa visar hur landlevande djur utvecklats
Nya forskningsresultat som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature visar att lungfisken, inte kvastfeningen, är närmast släkt med den organism som först vandrade upp på land. Kerstin Lindblad-Toh vid Uppsala universitet och Broad Institute har lett studierna...
-
Kärlek vid första sniff: motthannar litar på första intrycket
Hos många insekter har feromoner utvecklats som ett sätt att känna igen artfränder, och undvika parning med andra arter. Samtidigt hittar man titt som tätt hybrider i naturen, ibland överraskande ofta. Nu har forskare från bland annat SLU hittat en förklaring...
-
ALMA prickar in universums frodigaste galaxer – rekordsnabbt
Ett astronomteam har använt det nya superteleskopet ALMA för att noggrant pricka in positionerna för mer än 100 av de frodigaste galaxerna som vi känner till i det unga universum. På bara några timmar kunde ALMA göra lika många mätningar av dessa...
-
Datorgenererad film visar drivkraften i proteinsyntesen
Hur den livsviktiga proteinsyntesen i cellerna går till är en fråga som engagerar många forskargrupper runt om i världen. Små defekter kan nämligen få stora biologiska konsekvenser. Med hjälp av datorsimuleringar har nu Uppsalaforskare lyckats fånga...