Forskning om miljö & klimat

Fäbodbruk och samisk renskötsel är två former av traditionell markanvändning i Sveriges fjällområden. Den lokala och traditionella ekologiska kunskap som fäbodbrukare och renskötare besitter, är viktig för att bevara och nyttja den biologiska...

Skillnaderna mellan hur människor och djur påverkas av dioxiner och dioxinlika föreningar är större än vad vi tidigare trott. Detta kan inverka på hur vi i framtiden bedömer deras risker i vår mat, visar en avhandling vid Umeå universitet.

Markens förmåga att binda koldioxid kan vara mycket större än man tidigare trott, enligt ny forskning från bland annat Stockholms universitet och Stanford University. Forskarna menar att upptag i jordbruksmark, betesmark och skogsmark kan kompensera för ökade...

Spånplattor tillverkas av jungfrulig träråvara och bidrar till utsläpp av bland annat allergiframkallande ämnen. Men snart kan det finnas miljövänliga spånplattor där träavfall ersätter skogsråvaran och fossilfria bindemedel ersätter...

Hur lyckas man med odling av korn? Det har SLU-forskare undersökt med en metod som är vanlig inom samhällsvetenskap, men inte i jordbruksforskning. Bland en mängd faktorer som jämfördes samtidigt gick det att ringa in de odlingsåtgärder som haft störst...

Eldrivna maskiner i jordbruket som arbetar själva utan förare är inte längre en utopi. Forskare vid RISE menar att detta inte bara är möjligt, det ger dessutom lägre kostnader och kraftigt minskade klimatutsläpp jämfört med dieseltraktorer.

Ett uttalat mål i den klimatpolitik som ska motverka avskogning i tropikerna (REDD+) är att den också ska minska fattigdomen och stärka kvinnornas ställning, men så fungerar den inte alltid i praktiken. Det visar Lisa Westholm i en avhandling från SLU.

Spenat är nyttigt, men rekommenderas inte till spädbarn på grund av dess nitrat-innehåll. Forskare i Lund har hittat en ny metod som enkelt kan minska halten av nitrat med upp till 70 procent – och dessutom förlänga hållbarheten.

Människans jakt på metaller i havsdjupen utgör en fara för djuren djupt där nere. Den vanligaste arten kan komma att försvinna helt från havsbottnar som nu exploateras. Gruvdriften virvlar upp bottenslammet och de djuphavsdjuren kan inte längre filtrera ut...

Varmare klimat leder till mer vattenånga i luften och därmed kraftigare regn. Att kunna ta hand om stora vattenmassor blir allt viktigare vid utformningen av städer, för att undvika stora översvämningar, menar experter. Både i Sverige och runtom i världen.

Ekologiska fokusarealer är markområden som ska bidra till att ökad biologisk mångfald. Men fel skötsel gör att de ger väldigt liten miljöeffekt. Regelverket kring fokusarealerna måste förändras, menar miljöforskare vid Lunds universitet.

Plastpartiklar i vattnet kan hamna i fiskars hjärnor. Plasten orsakar hjärnskador som sannolikt leder till fiskarnas rubbade beteenden. Det visar en studie från Lunds universitet.

Årets hummersäsong inleds med nya regler som begränsar fisket. Reglerna ska ge det svaga hummerbeståndet en chans att återhämta sig. SLU Aqua har provfiskat i Kåvra norr om Lysekil, som är ett hummerfredat område. De visar att det finns...

Istället för abborre, blåmussla och blåstång kan Östersjön i framtiden komma att förknippas med svartmunnad smörbult, vandrarmussla och vattenpest. Det är exempel på arter som har kommit till Östersjön på grund av mänsklig...

Skog som blir till papper, som blir till tyg. Trä förädlas till närodlad textil. – En av de stora utmaningarna i framställandet av ett papperstyg har varit att sticka i pappersgarn istället för att väva, eftersom papper är ett relativt stumt...

Siken kom till Stora lögdasjön i Västerbotten redan strax efter istiden. Sjön Hotagen i Jämtland däremot, koloniserades av sikar för bara 2200 år sedan. Forskare vid Umeå universitet visar att 10 000-årigt dna i sjösedimenten avslöjar...