Forskning om hälsa & medicin
Hur fungerar människokroppen? Forskare inom medicin och hälsa söker svar på varför olika sjukdomar uppstår – och hur de går att förebygga och behandla. Här hittar du forskning om allt från depression till cancer och smittspridning.
-
Liten förståelse för fibromyalgi inom vården
Varannan patient känner rädsla för att söka vård. Och majoriteten upplever att vårdpersonal inte vet hur fibromyalgi påverkar deras liv, och inte har någon hjälp att ge. Det visar en studie från Röda Korsets högskola.
-
Bättre minne hos alzheimersjuka som ätit omega-3
Alzheimersjuka som ätit omega-3 fettsyror i början av sjukdomsförloppet presterar bättre i minnestest. Det visar en studie från Örebro universitet.
-
Kolesterolnivån sjunker hos covid-patienter
En forskargrupp i Malmö har avslöjat en koppling mellan högt kolesterol och hur sjuk man blir av coronaviruset.
-
Tredje dos vaccin till äldre anser expertgrupp
Äldre och viss vårdpersonal bör få en tredje dos vaccin mot covid-19. Det anser Vetenskapsakademins expertgrupp. Även ungdomar mellan 12 och 15 år bör vaccineras om smittspridningen av coronaviruset ökar.
-
Signalämne i bajsprov behöver inte betyda tarmsjukdom
Ämnet kalprotektin i avföringen används ofta som signal om magtarmsjukdom. Men hos fler än var tredje patient är ett förhöjt värde falskt alarm, visar forskning. Kalprotektin i ett avföringsprov kan kan i stället bero på vanliga läkemedel,...
-
Sensor i tandskydd ledde till färre hjärnskakningar
Antalet hjärnskakningar bland ishockey-spelare är alarmerande högt. För att kartlägga våldet mot huvudet som ishockeyspelare utsätts för har forskare monterat in sensorer i deras tandskydd.
-
Kan probiotika förhindra typ 1-diabetes?
Forskare ska undersöka om probiotika från sex veckors ålder kan förhindra utveckling av typ 1-diabetes hos barn. – Hypotesen är att probiotika ska främja en hälsosam tarmflora och att detta ska ha en positiv effekt på immunsystemet innan de...
-
Psykisk ohälsa och akut magont – ett vanligt samband
Människor som söker akutvård för buksmärta har ofta psykiska symptom, visar en studie. – Det tyder på att patienter som söker för akuta magsmärtor eventuellt kan dra nytta av psykiatrisk hjälp, säger Erik Lexne,...
-
Antibiotika ger ökad risk för cancer i tjocktarmen
Det finns ett tydligt samband mellan att äta antibiotika och att få en ökad risk att drabbas av cancer i tjocktarmen inom de närmaste fem till tio åren. Det kan nu forskare vid Umeå universitet slå fast efter en studie av 40 000 cancerfall.
-
Screening kan minska risk för stroke
Att screena befolkningen för att upptäcka förmaksflimmer kan minska risken för stroke, allvarlig blödning och död. Dessutom är screeningen kostnadseffektiv, menar forskarna.
-
Tandsten hos björn visar antibiotikaresistens
De senaste 20 åren har antibiotikaresistensen hos björnar gått ner. Forskare har kunnat följa nivåerna av antibiotikaresistens i naturen genom att analysera kalkavlagringar från tänderna hos brunbjörnar i naturhistoriska museisamlingar.
-
Dina föräldrars blodgrupp påverkar risken att du får blodpropp
Har du två arvsanlag för blodgrupp A, B eller AB löper du dubbelt så hög risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Ett gentest skulle göra det lättare att hitta personer med ökad risk att drabbas, menar forskarna.
-
Drönare levererar hjärtstartare vid hjärtstopp
I ett pilotprojekt har drönare använts för att leverera hjärtstartare när det har kommit skarpa larm om misstänkt hjärtstopp. Drönarna användes i drygt en femtedel av larmen. När de användes så utförde de pricksäkra...
-
Placeboeffekten förstärks av gott bemötande
De allra flesta behandlingar påverkas av patientens positiva förväntningar på effekten – och av vårdpersonalens bemötande. Dessa placeboeffekter borde utnyttjas bättre inom sjukvården, menar forskare.
-
Åtta faktorer som ökar risken för magtarmblödning efter hjärtinfarkt
Blödningar i magtarmkanalen är vanliga efter en akut hjärtinfarkt. Forskare har identifierat åtta faktorer som ökar risken.
-
Primärvården missar barn med nydebuterad diabetes
Fyra av tio barn med nydebuterad diabetes typ 1 fick inte regelmässig akutbehandling på sjukhus samma dag som familjerna sökte hjälp i primärvården visar forskning från Göteborgs universitet.