Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Utbildning & skola” i kronologisk ordning.
Det saknas idag viktiga förutsättningar för en skola på vetenskaplig grund i Sverige. Det visar en enkätstudie som fyra forskare vid Karlstads universitet genomfört bland 2 200 lärare i grundskolan och på gymnasiet.
Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ska bli mer fysiskt aktiva med hjälp av digitala redskap som utvecklas vid Högskolan i Skövde.
– Tanken är att eleven ska få ökad möjlighet att vara fysiskt aktiv, kopplat till de olika ämnenas pedagogiska mål, säger Ninitha Maivorsdotter.
Påsklovet är en effekt av det kristna arvet. Men skolans undervisning kring olika högtider handlar om att skapa sammanhang och förståelse, enligt en ny avhandling om utmaningar i religionsläraruppdraget.
Skolan är den plats där svenska ungdomar oftast blir utsatta för våld och själva utsätter andra ungdomar för samma sak. Samtidigt har skolpersonal ett ambivalent förhållande till hur våld och konflikter i skolan bör hanteras Att göra en polisanmälan signalerar att man har förlorat kontrollen.
Att kunna springa, klättra och göra kojor. Så ska en bra lekplats vara om barnen själva får välja. Men dagens standard riskerar att skapa lekplatser så säkra att de blir tråkiga. En lösning kan vara att överge lekplatstänket och skapa intressanta utemiljöer där det också går att leka.
Barn med särskild begåvning behöver också stöd i skolan, för att må bra och för att kunna utvecklas i sitt lärande. Elisabet Mellroth, vid Karlstads universitet har undersökt vad matematiklärare ser för möjligheter och svårigheter med att inkludera särskilt begåvade elever
Språk och skriftspråk är viktiga redskap för elevers meningsskapande i skolan. Men dessa resurser kan variera beroende på ämne. I undervisningen av matematik och historia på mellanstadiet bearbetas text och ämnesinnehåll på olika sätt. Men i båda ämnena vore det bra med ett mer kritiskt reflekterande förhållningssätt till texter, enligt en avhandling.
Läroböckerna i samhällskunskap varnar uttryckligen eleverna för civil olydnad, ifrågasättande och bristfälligt stöd för det svenska statsskicket. Och argumenterar att eleverna har en skyldighet att försvara det existerande statsskicket, visar forskning från Göteborgs universitet och Högskolan Väst.
Det ska bli obligatoriskt med digitala verktyg i förskolan, för att barn ska få digital kompetens. Samtidigt finns en oro för att skärmarna ska ta över i småbarnens liv. Och vad är det egentligen förskolebarnen lär sig? Vuxna och barn tolkar hur surfplattor ska utnyttjas på olika sätt, menar forskare.
I ett skolmusikalprojekt går det att plocka bort mycket, men aldrig musik. Genom projektet får eleverna bland annat träning i att samarbeta och leverera ett resultat på utsatt tid.
Vuxna nybörjare i svenska som andraspråk förväntar sig, önskar och uppskattar en allsidig respons från sina lärare – såväl beröm som kritik. Lärarresponsen är en väsentlig del både av lärande och undervisning, visar forskning från Göteborgs universitet.
Ökande informationsmängder gör det inte nödvändigtvis lättare att få kunskap. Förmågan att att navigera och kritiskt förhålla sig till informationsflödet via tekniskt sofistikerade medier blir allt viktigare för eleverna i skolan, visar forskning från Göteborgs universitet.
Förutsättningarna för förskolan och förskollärares uppdrag är mycket problematiska, visar en forskningsrapport från Malmö universitet. Hög arbetsbelastning, brist på resurser, gränslöshet i uppdraget och utsträckt lojalitet är några av de dilemman forskarna pekar på. Bakgrund till studien är hög sjukfrånvaro och en ökad psykisk ohälsa hos förskollärare.
Bättre kunskaper i engelska, lika bra kunskaper i svenska och i bästa fall bättre förståelse av själva ämnesinnehållet. Det är effekterna av tvåspråkig undervisning, visar forskning från Göteborgs universitet.
Att hitta sin egen röst är nödvändigt för att lyckas. Det betonar all handledning i skrivandets konst.
– Men vare sig handböcker eller läromedel förklarar vad en egen röst i skrivandet innebär, eller hur man ska göra för att hitta den, säger litteraturvetaren Sofia Pulls som granskat handledning i skönlitterärt skrivande genom årtionden.
Musikundervisningen utgår oftast från musik som eleverna antas identifiera sig med. Men elevernas musikaliska identitet beror väldigt mycket mer på hur de lyckas hävda sig i klassrummet, gentemot varandra.
Läroplanen ger en splittrad syn på litteraturläsning, där syfte och innehåll motsägs av kunskapskraven. Det gör att grundskolans litteraturundervisning kanske inte når alla elever. Enligt forskaren Djamila Fatheddine går vägen till läslust genom läsupplevelsen.
Förstelärarereformen har stärkt lärarnas autonomi och inflytande, framförallt på organisatorisk nivå. Samtidigt har reformen också inneburit att lärarkåren blivit mer hierarkiskt indelad, visar forskning vid Göteborgs och Lunds universitet.
Den gymnasieförberedande kurs som alla nyanlända ungdomar utan gymnasiebehörighet erbjuds, går inte att genomföra i praktiken. Lärare saknar förutsättningar att lära ut det som står i kursplanen.
– Kursplanen är orealistiskt skriven utifrån hur verkligheten ser ut i skolan, säger Christina Odenstad, forskare vid Karlstads universitet
Förskolebarn förutsätts ofta själva kunna avgöra vad som är ”på riktigt” och vad som är ”på låtsas” i förklarande bilder.
– Det är anmärkningsvärt. Lärarna behöver erbjuda barnen stöttning i att upptäcka sambandet mellan själva illustrationen och det den är tänkt att visa, enligt Anneli Bergnell, Högskolan i Borås.