Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Utbildning & skola” i kronologisk ordning.
Ibland ställer elever frågor som kan förändra inriktningen på en lektion. I det läget behöver läraren snabbt ta beslut ifall elevinspelet ska följas upp eller om det är bäst att hålla sig till den ursprungliga lektionsplanen. Det har visat sig att ämnesinnehållet blir mer komplext behandlat när elevinspelen utforskas.
När en nyanländ migrant får uppehållstillstånd i Sverige påbörjas en tvåårig introduktionsperiod. Syftet är att underlätta etablering i det nya hemlandet. Men istället kan etableringsinsatserna ibland leda till att migranterna får det svårare att komma in i det svenska samhället.
Trots att pedagoger i förskolan kan ha svårt att sätta ord på vad begreppet omsorg innebär tar de ofta ett ansvar för barnens väl som går långt utöver professionskraven.
– Det är dags att lyfta fram förskollärarnas omsorgsarbete, säger Mie Josefson, som skrivit en doktorsavhandling om omsorgens innebörder i förskolan.
Eleverna tycker att betygssystemet i Idrott och Hälsa, IH, är orättvist och ofullständigt. Betyget i IH är dessutom det betyg som eleverna är mest missnöjda med av samtliga ämnen och de ser gärna ett flerbetygssystem i ämnet.
Att införa samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll i läroplanen är en väletablerad trend internationellt, men det innebär stora utmaningar för lärarkåren. Ny avhandling ger tips för bättre undervisning.
Virtuella plattformar kan praktiskt taget föra havet till klassrummen och fungera som ett stöd för elevers medvetenhet om havets betydelse. Digital teknik kan synliggöra det osynliga, menar Géraldine Fauville, forskare vid Göteborgs universitet.
Fler bråk i matematikundervisningen – och successivt ökade krav, menar pedagogikforskaren Caroline Nagy, som upptäckt att matematikböcker för årkurs 4 och gymnasiet börjar på samma nivå.
Det är långt ifrån självklart hur blivande sjökapteners färdigheter utvecklas i utbildningens uppbyggda miljöer och hur den simulerade verkligheten där relaterar till arbetet ombord på ett fartyg. Instruktörens funktion är avgörande.
Skolresan handlar inte bara om att ta sig från hemmet till skolan. Forskning visar att valet av transportsätt och aktiviteter under resan påverkar barns välmående och prestation i skolan.
Inrutade dagar och längre avstånd till skola och fritidsaktiviteter har gjort att barns cyklande minskat. Stressade föräldrar väljer att skjutsa istället för att cykla med sina barn. I en rapport till regeringen efterlyser VTI en nationell strategi.
En fjärdedel av unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning varken jobbar eller pluggar. Tiden efter examen från gymnasiesärskolan spelar stor roll för att hitta en sysselsättning. Mer kunskap kan leda till bättre stödinsatser, enligt forskning vid Högskolan i Halmstad.
”Hur borde det vara?” Gymnasieelever som ställs inför den frågan utvecklar en större förståelse för priset på varor och tjänster som bidrar till negativ miljöpåverkan.
– Borde-frågan borde få högre status i ekonomiundervisningen. Lärare som enbart pratar om hur något ”är” missar viktig kunskap om miljöpåverkan, säger pedagogikforskaren Caroline Ignell.
Kreativitet framhålls ofta som avgörande för att kunna vara forskare på nobelprisnivå. Och sannolikt måste en nobelpristagare vara kreativ på fler sätt än bara i sin forskning, säger kreativitetsforskaren Eva Hoff. Bakom banbrytande forskning finns både ett kreativt ledarskap och kreativitet för att hitta rätt samarbetspartners.
Vad skapar en Nobelpristagare? Intelligens, uthållighet och kreativitet, säger forskarna. Men viktigast är ett brinnande intresse för själva ämnet man forskar om. Och att vara man, förstås.
Införandet av förstelärare har lett till en mer hierarkisk lärarkår, där förstelärarna ses som skolledningens förlängda arm, jämfört med de tidigare huvudlärarna som fick sin position legitimerad av kollegorna. Det är slutsatsen av en studie vid Göteborgs universitet som undersökt hur lärare uppfattat reformen.
Personer med funktionsnedsättning beskrivs sällan som aktiva samhällsdeltagare i läroböckerna. Och när det sker handlar det oftast om människor med ett fysiskt handikapp, visar en granskning.
– Läroböcker förmedlar också värderingar och är för många kanske den första kontakten med personer med funktionsnedsättningar, påpekar Monika Reichenberg, professor i allmän didaktik som gjort granskningen.
Vi läser allt mindre och sämre – eller? En historisk tillbakablick på debatten kring läsning, läsvanor och läsförmåga ska leda till att samhället diskuterar läsning på ett mer nyanserat sätt, hoppas forskare.
Den svenska läroplanen för sameskolan är motsägelsefull, menar språkforskare vid Umeå universitet. Den stöttar inte barns utveckling av funktionell tvåspråkighet, vilket just är ett av målen i läroplanen.
Surfplattor och modern pedagogik bidrar till att öka läsförmågan och motivationen hos barn och unga med läs- och skrivsvårigheter. De tycks också må bättre än vad tidigare forskning visat.
Att göra bedömning och återkoppling till en del i lektionsinnehållet blir allt vanligare i många skolor. Målet är att skapa ett bra lärandeklimat i klassrummet. Men det är också – i allra högsta grad – en interaktiv process. Ett samspel mellan läraren och eleven.