Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Utbildning & skola” i kronologisk ordning.
Hemmatillvaron och distansundervisningen har inte gjort gott för den psykiska hälsan hos landets gymnasieungdomar, enligt en ny studie från Lunds universitet. Fler än hälften uppger att de är mer oroliga och stressade än vanligt.
Det handlar inte bara om styrdokument, utan också om vad individernas egna uppfattningar. Det konstaterar Kristina Belančić vid Umeå universitet efter att ha undersökt vad som påverkar hur samiska språket används i sameskolan. Hennes forskning visar att elever vill använda samiska men tycker sig ha begränsade möjligheter och svårt att utveckla både skrift- och talspråk.
Att ha kompisar är meningen med skolan, tycker ungdomarna i en ny avhandling. Bredvid skolarbetet är vänskapande ett hårt arbete som pockar på tid och energi. Gränser för vänskap är ständigt närvarande i samtalen i klassrummet, i matkön och på väg till slöjdsalen. Särskilt tydliga blir vänskapsidealen när elever som befinner sig på olika nivå i klassens statushierarki blir vänner.
Efter att samtliga salstentor anonymiserades på Stockholms universitet 2009, fick personer med utländskklingande namn något sämre betyg än tidigare. Det skulle kunna tolkas som att denna grupp blev positivt diskriminerad innan anonymiseringsreformen. Men denna trend syntes även en period före reformen, vilket tyder på att något annat än själva anonymiseringsreformen kan ligga bakom.
Elever använder inte alltid matteboken såsom författaren avsett och ibland tränar de på helt andra saker än den pedagogiska poängen med övningarna. Det framkommer i en avhandling från Mittuniversitetet.
Prestation, tävlan, jämförelse och en norm som säger att killar är bättre än tjejer. Det fann idrottsvetaren Marie Larneby när hon följde en årskull elever genom hela högstadiet på en idrottsprofilerad högstadieskola.
Barn som sjunger i kör eller spelar i en fotbollsklubb får oftast högre betyg och mår bättre än barn som inte gör det. Men det är långt ifrån alla barn som erbjuds samma möjligheter visar ny forskning.
Barns inflytande är ett centralt mål i förskolan. Men i praktiken trängs det undan av andra mål i läroplanen och av andra behov i verksamheten. Det visar en avhandling som vill lyfta diskussionen om vad barns inflytande betyder.
I Portugal har skolresor genom historien använts för att modernisera skolundervisningen och samhället. Forskning från Umeå universitet visar hur skolresorna är kopplade till en idé om utbildning som ett instrument för samhällsutveckling och framsteg för nationen.
Den svenska skolan befinner sig i en snabb, pågående digitaliseringsprocess. Men när digitala verktyg används i undervisningen finns det risk att de digitala verktygen – inte undervisningsinnehållet – hamnar i fokus. Det visar forskning vid Göteborgs universitet.
Skärmtiden har ökat, och de nattliga meddelandena till vännerna gör att dygnsrytmen förskjuts osunt mycket om helgerna. Bland de barn som studerats syns också ett samband mellan mindre än sju timmars sömn per natt och övervikt såväl som sämre betyg.
Det blev ännu vanligare att elever med höga betyg sökte till högprestigeutbildningar på högskola och universitet, och att elever med lägre betyg sökte sig till utbildningar med lägre prestige efter att en skolvalsreform till gymnasiet genomfördes i början av 2000-talet i Stockholms stad. Men förändringen kan inte förklaras av ökad segregation sett till föräldrarnas bakgrund.
Omställningen till distansundervisning på gymnasierna har blivit en snabbkurs i digital undervisning för skolorna. Betygssättning och stöd de till de svagaste eleverna pekas ut som de svåraste utmaningarna. Men trots allt har anpassningen gått över förväntan.
Skolor som flyttar undervisningen utomhus kan förvänta sig en rad positiva effekter. Förutom minskad smittspridning visar forskning att undervisning i utemiljö snabbt förbättrar elevers koncentration, arbetsminne och studiemotivation. Elever som får naturen som klassrum är mindre stressade, rör på sig mer och presterar bättre i skolan.
Mänskliga rättigheter genomsyrar vardagen i skolan för elever redan på lågstadiet – men det är inte alltid lärarna är medvetna om det. Med små medel skulle undervisningen kunna lyfta ytterligare, enligt en avhandling från Örebro universitet.
När bildlärarstudenter arbetar med samtidskonst i sin utbildning innebär det för många en komplex lärprocess, där deras tidigare uppfattningar av bildämnet utmanas. Vissa ifrågasätter den starkt, andra anammar den och får en helt ny syn på bildpedagogik.
Coronakrisen har på kort tid ställt skolan inför en av sina största utmaningar. Forskare vid Malmö universitet vill nu samla in berättelser från lärare, rektorer och annan personal för att kunna dokumentera pandemins konsekvenser för svensk skola.
Ett ökat fokus på bedömning i förskoleklass för med sig viss risk för särskiljning av elever istället för att fokusera vad i undervisningen som behöver förändras eller förstärkas för att utveckling och lärande ska ske hos alla elever. Det visar en avhandling om matematik i förskolan från Umeå universitet.
Undervisningen vid högskolor, universitet och gymnasieskolor sker nu på distans för att bromsa spridningen av det nya coronaviruset. Näst på tur att stänga kan för- och grundskolor stå. Vad ställer det för krav på skolorna? Och vilket stöd förväntas man som förälder ge sina barn när de inte får gå till skolan?
Den typiska eleven i Kulturskolan är en svenskfödd flicka med välutbildade, kulturutövande föräldrar. För att nå ut till fler kan man bredda utbudet – och samspela mer med andra verksamheter. Spännvidden är stor mellan de strategier som används.