Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Samhälle & kultur” i kronologisk ordning.
Julmust är okej men köttbullarna ligger risigt till, när det gäller klimatavtryck. Dagens julbord är grönare och mer individuellt. För det går att äta julbord och rädda klimatet samtidigt – särskilt på restaurang där vi är mindre traditionsbundna.
Med tanke på klimatkrisen finns nog en eller annan som tänkt tanken, att det varit bäst om alla människor bara försvann från jordens yta. Platser övergivna i all hast ger en fingervisning om hur en sådan framtid skulle se ut.
Vi måste flyga mindre. Skogen, ängarna och städerna kan komma att se lite annorlunda ut. Men i det stora hela blir livet i det fossilfria Sverige ungefär som idag. Och kostnaderna för själva omställningen – den är marginell, menar forskarna.
Redan 2500 år före vikingatiden rådde nordisk högkultur. Bronsåldern präglades av båtfärder, handel, krigarideal och ett hövdingavälde med lyxkonsumtion och makt från gudarna. Parallellerna är slående, visar dagens forskning.
Hållbarhet och miljöpåverkan engagerar väldigt många svenskar. Ändå är det ofta bekvämlighet och pris som styr vad vi handlar när vi väl står i affären.
En dator kan lära sig måla som van Gogh. Tekniken finns även för att lära en artificiell intelligens, AI, att skriva en roman. Men hur bra blir det egentligen?
Världens största fosforreserver ligger i Marocko. Landet är dessutom världens största exportör och världens tredje största producent av det livsviktiga ämnet. Deras monopol har fått EU att reagera och i Sverige letar man nu efter alternativ fosforutvinning i bland annat kiss och bajs.
Han tar gärna hand om barnen, men hon får ta hand om föräldrarna. Bilden av den närvarande, svenska jämställda pappan har blivit något av en nationalsymbol. Men bilden av jämställdhet som målas upp omfattar inte äldreomsorgen, som kommer att öka rejält de närmaste åren.
Hur påverkas de yngsta barnen av att använda surfplattor och smarta telefoner? WHO avråder från att barn under två år överhuvudtaget ska använda skärmar. Andra forskare menar att i ett digitalt samhälle behöver barn börja klicka på digitala enheter så tidigt som möjligt. Vad de tittar på är viktigare än hur länge.
Ett traditionellt bröllop äger rum i kyrkan. Och bruden ska självklart ha vit klänning. Eller? Våra vanliga föreställningar om äktenskap och bröllop är inte alls så självklara, historiskt sett.
Forskning visar att de djur vi håller som boskap är minst lika empatiska och smarta som våra vanligaste sällskapsdjur. Ändå verkar vi inte riktigt vilja ta åt oss den kunskapen. Vi förtränger att köttet på tallriken är från djur med tankar och känslor precis som vi, och att fiskar är kännande varelser. En försvarsmekanism, menar forskare.
Efter Brexit har flera högerpopulistiska partier svängt i synen på EU. I stället för att driva frågan om utträde vill de påverka inifrån. Nu samlar de sig inför EU-valet, som beskrivs som en kamp om unionens själ.
EU är en nyckelspelare för det globala klimatarbetet, genom olika regelverk och satsningar på förnybar energi. Men ambitionsnivån varierar mellan olika partigrupperingar. Hur vi röstar i parlamentsvalet kan avgöra om EU jobbar för eller emot klimatförändringarna, menar forskare.
Spelreklam är den typ av reklam vi ogillar mest, och tycks inte heller få fler att spela – trots att mängden spelreklam ökat kraftigt. Men för den som redan är spelberoende kan den ökade spelreklamen förvärra läget.
Den 26 maj är det val till EU-parlamentet. I år är det viktigare än någonsin att rösta, eftersom enskilda parlamentariker fått alltmer att säga till om i EU. Samtidigt blir partigruppernas makt allt större på de enskilda ländernas bekostnad.
Att kunna springa, klättra och göra kojor. Så ska en bra lekplats vara om barnen själva får välja. Men dagens standard riskerar att skapa lekplatser så säkra att de blir tråkiga. En lösning kan vara att överge lekplatstänket och skapa intressanta utemiljöer där det också går att leka.
Krig, blockader och klimatförändring. Tre onda ting som ligger bakom att 850 miljoner människor lever i eller under hotet av svält. 155 miljoner av de hungrande är barn under fem år. Svälten har inte bara omedelbara fysiska och psykiska konsekvenser utan påverkar flera generationer framåt.
Pesten är långt i från utrotad. Bakterien bakom digerdöden, Yersinia pestis, fortsätter skörda liv på flera håll i världen. På Madagaskar ska ett utökat FN-organ, 700 bybor som äter antibiotika och en ebolaexpert hindra en repris från 2018, då tusentals människor smittades.
Acceptansen för homosexuella och transpersoner växer i stora delar av världen. Samtidigt har könskorrigeringar blivit allt vanligare. Det är en del av en bredare attitydförändring.
– Generellt går vi mot högre och högre tolerans för individers rätt att uttrycka sin identitet, säger normforskaren Pontus Strimling.
Över 5 000 svenskar har opererat in ett mikrochip under huden – för att underlätta i vardagen. Många tror också att vi med hjälp av teknik kan ta oss bortom svaghet, åldrande och till och med döden.
