Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Samhälle & kultur” i kronologisk ordning.
Många svenskar har en andlig relation till naturen, enligt forskare. Det får konsekvenser för allt ifrån hur vi hanterar coronakrisen till hur vi kan skydda miljön.
Mer inhemsk produktion, ett uppsving för kvinnligt ledarskap och högre status för vårdyrken. Det är några av de positiva effekter vi kan komma att se i coronapandemins spår, tror forskare.
Klyftan mellan fattiga och rika i Sverige har ökat sedan 1980-talet, då den ekonomiska jämlikheten var som störst. Men coronakrisen kan komma att möblera om i svensk ekonomi. Blir krisen långvarig kan nya aktörer kliva fram.
Streamad film och videosamtal drar enorma mängder energi. Datatrafiken ökar ständigt, och nätet belastas än mer vid kriser, som coronautbrottet. Nu pågår forskning för att minska energiförbrukningen inom IT-sektorn.
Greta-generationen, morgondagens konsumenter, kräver ett hållbart konsumtionssamhälle. Något företagen måste rätta sig efter. Ett genomtänkt hållbarhetsarbete kan idag göras lönsamt – men det finns utmaningar.
Använder du din mobil tills den går sönder? De flesta väljer att köpa en ny fast den gamla fungerar. Den ”gamla” går i bästa fall i arv. I nästa bästa till återvinning. I värsta fall åker den rakt ner i hushållssoporna.
Sverige har fler skjutningar än andra, jämförbara länder. Det handlar ofta om unga män i utsatta områden, men frågan som förbryllar forskarna är varför; varför här och inte på andra ställen?
Med tanke på klimatkrisen finns nog en eller annan som tänkt tanken, att det varit bäst om alla människor bara försvann från jordens yta. Platser övergivna i all hast ger en fingervisning om hur en sådan framtid skulle se ut.
Vi måste flyga mindre. Skogen, ängarna och städerna kan komma att se lite annorlunda ut. Men i det stora hela blir livet i det fossilfria Sverige ungefär som idag. Och kostnaderna för själva omställningen – den är marginell, menar forskarna.
Redan 2500 år före vikingatiden rådde nordisk högkultur. Bronsåldern präglades av båtfärder, handel, krigarideal och ett hövdingavälde med lyxkonsumtion och makt från gudarna. Parallellerna är slående, visar dagens forskning.
Hållbarhet och miljöpåverkan engagerar väldigt många svenskar. Ändå är det ofta bekvämlighet och pris som styr vad vi handlar när vi väl står i affären.
En dator kan lära sig måla som van Gogh. Tekniken finns även för att lära en artificiell intelligens, AI, att skriva en roman. Men hur bra blir det egentligen?
Världens största fosforreserver ligger i Marocko. Landet är dessutom världens största exportör och världens tredje största producent av det livsviktiga ämnet. Deras monopol har fått EU att reagera och i Sverige letar man nu efter alternativ fosforutvinning i bland annat kiss och bajs.
Han tar gärna hand om barnen, men hon får ta hand om föräldrarna. Bilden av den närvarande, svenska jämställda pappan har blivit något av en nationalsymbol. Men bilden av jämställdhet som målas upp omfattar inte äldreomsorgen, som kommer att öka rejält de närmaste åren.
Hur påverkas de yngsta barnen av att använda surfplattor och smarta telefoner? WHO avråder från att barn under två år överhuvudtaget ska använda skärmar. Andra forskare menar att i ett digitalt samhälle behöver barn börja klicka på digitala enheter så tidigt som möjligt. Vad de tittar på är viktigare än hur länge.
Ett traditionellt bröllop äger rum i kyrkan. Och bruden ska självklart ha vit klänning. Eller? Våra vanliga föreställningar om äktenskap och bröllop är inte alls så självklara, historiskt sett.
Forskning visar att de djur vi håller som boskap är minst lika empatiska och smarta som våra vanligaste sällskapsdjur. Ändå verkar vi inte riktigt vilja ta åt oss den kunskapen. Vi förtränger att köttet på tallriken är från djur med tankar och känslor precis som vi, och att fiskar är kännande varelser. En försvarsmekanism, menar forskare.
Efter Brexit har flera högerpopulistiska partier svängt i synen på EU. I stället för att driva frågan om utträde vill de påverka inifrån. Nu samlar de sig inför EU-valet, som beskrivs som en kamp om unionens själ.
EU är en nyckelspelare för det globala klimatarbetet, genom olika regelverk och satsningar på förnybar energi. Men ambitionsnivån varierar mellan olika partigrupperingar. Hur vi röstar i parlamentsvalet kan avgöra om EU jobbar för eller emot klimatförändringarna, menar forskare.
Spelreklam är den typ av reklam vi ogillar mest, och tycks inte heller få fler att spela – trots att mängden spelreklam ökat kraftigt. Men för den som redan är spelberoende kan den ökade spelreklamen förvärra läget.
