Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Hälsa & medicin” i kronologisk ordning.
Luftvägsproblemen bland befolkningen ökade markant i Reykjavik under ett av Islands största vulkanutbrott för sex år sedan. De negativa hälsoeffekterna ökade mest när svaveldioxiden kom tillbaka från Atlanten i form av nedfallande partiklar.
Trots att det är vanligt med hemorrojder finns det relativt lite kunskap om varför bara vissa drabbas. Ny forskning har kartlagt hittills okända orsaker bakom besvären.
Fettlever innebär att mer än 5 procent av en människas lever består av fett. Fettlever som beror på övervikt ökar i världen och kopplas nu till förhöjd risk för flera typer av cancer, däribland en 17-faldigt ökad risk för levercancer.
Hjärtkärlsjukdom är världens vanligaste dödsorsak och sjukdomen beror på att blodflödet hindras att nå den utsatta vävnaden som till slut drabbas av syrebrist. Forskning visar nu att våra vanligaste immunceller, makrofagerna, kan hjälpa till att återetablera blodflödet och begränsa skadan.
Kan kostråd baserade på matematiska modeller förebygga hjärt-kärlsjukdomar, fetma och diabetes? Forskare från Chalmers tror det.
ALS-patienter har sjukdomsförändringar i de hjärnceller som tillverkar ämnen som reglerar ämnesomsättning och sömn. Det visar en grupp forskare i Lund och Australien. Fynden ger ökad kunskap om sjukdomens bakomliggande orsaker och kan förhoppningsvis på sikt bidra till nya behandlingar.
Varje år drabbas flera hundra miljoner människor av en bakterieinfektion i tarmen. Nya fynd, som visar hur tarmen själv kan skilja på bra och dåliga mikrober, kan få betydelse i utvecklingen av behandlingar.
Personer som behöver ta flera läkemedel samtidigt slutar ibland med dem, trots att det innebär risker för hälsan. Kan personligt stöd från en apotekare förhindra det? En avhandling från Linnéuniversitetet tyder på det.
Varje år transporteras 2,5 miljoner grisar till slakt i Sverige – av ett hundratal chaufförer. Problem i arbetsmiljön ger förslitningsskador och stressade djur, visar en studie om gristransportörers arbetsvillkor.
När patentet för Viagra gick ut och marknaden släpptes fri blev det betydligt billigare att köpa potensmedel. Användandet ökade markant och samtidigt sjönk antalet sjävmord för män mellan 50 och 60 år i Sverige.
Döttrar till kvinnor med polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) löper ökad risk att själva drabbas. En studie på möss visar att foster som exponerats för hormonet adiponektin kan få bättre hälsa senare i livet.
Det goda kolesterolet transporteras i så kallade HDL-lipoproteiner, och mängden används för att förutsäga risken för hjärt-kärlsjukdomar. Men dess antiinflammatoriska egenskaper tycks vara en ännu bättre markör för detta, enligt forskning från bland annat Karolinska Institutet.
Kvinnor upplever i högre grad än män så kallad ”zoomtrötthet”. Det visar den första storskaliga studien som har analyserat effekten av videomöten. Forskarna bakom studien efterlyser åtgärder från arbetsgivare för att förebygga zoomtrötthet.
Överdriven träningsbelastning kan leda till försämrad mitokondriefunktion och störd blodsockerreglering. Det visar en ny studie där fysiologisk anpassning till olika doser av högintensiv intervallträning har undersökts.
Kvinnor som använder en ny app mot inkontinens i sina mobiler upplever betydande förbättringar. Det nya med appen är att den behandlar urininkontinens med trängningar, det vill säga läckage i samband med en stark känsla av kissnödighet.
Var tredje person underskattar risken att själv drabbas av hjärt- och kärlsjukdom. Men många är bra på att förstå risken när det gäller andra.
Under året som gått har sjukvården bevittnat allt fler patienter med långtidseffekter av covid-19, bland annat kroniska symtom som tyder på pots. Pots är ett tillstånd som gör att pulsen rusar när man står upp.
I jämförelse med vanlig mammografi minskar 3D-mammografi antalet bröstcancerfall som diagnostiseras mellan screeningtillfällena, så kallad intervallcancer. Det visar nya resultat från en stor studie.
Nästan varannan motionslöpare drar på sig skador. Oftast är det knäna, vaderna eller hälsenorna som råkar illa ut, och riskerna är lika stora oavsett ålder, kön eller löperfarenhet. Det visar en ny avhandling i idrottsvetenskap.
Hjärtsvikt och stroke är ovanliga diagnoser bland yngre, men ökar nu tydligt hos män som ännu inte fyllt 40, visar en studie från Göteborgs universitet. Forskarna ser en koppling till fetma och dålig kondition i övre tonåren.
