Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Hälsa & medicin” i kronologisk ordning.
Det är välbelagt att män vars mamma rökte under graviditeten har minskat spermieantal. Nu visar det sig att pappans rökande vid tiden för graviditeten har minst lika stor betydelse. Sönerna har hälften så många spermier jämfört med de med icke-rökande fäder, enligt forskare vid Lunds universitet. Oavsett om mamman rökte eller inte.
Äldre personer har små möjligheter till motion och att själva bestämma vilken fysisk aktivitet de vill utöva om de bor i särskilt boende. Anledningen är oftast tidsbrist och att personalen prioriterar rutinuppgifter. Det visar en avhandling från Linköpings universitet.
Svenskarnas kondition har försämrats kraftigt de senaste 20 åren. Nära hälften, 46 procent, av den arbetsföra befolkningen har en hälsofarligt dålig kondition.
Hur pass exakt passform behöver digitalt framställda tandvårdsprodukter ha? Frågan ställs av forskaren Michael Braian som undersökt hela produktionskedjan för att spåra olika felkällor. Plackansamling och bakterier spelar roll.
Barns spurttillväxt under puberteten betraktas ofta som en joker. Med nya rön och metoder går det att få en bättre bild av hur barn och ungdomar växer, och framför allt under puberteten.
En av fem kvinnor får ont när de har sex. Underlivssmärtan har ingen medicinsk förklaring och många har inte fått en diagnos. I en studie vid Örebro universitet får kvinnor delta i KBT-behandling tillsammans med sin partner. Målet är att förändra beteenden, tankar och känslor kring smärtan för att på sikt minska smärtan och öka funktionen.
Det går att förebygga vissa skador som kan uppstå vid strålbehandling mot cancer. Genom att blockera aktiviteten hos ett plasmaprotein under och omedelbart efter strålningen kan patienten skyddas mot skador, visar en avhandling vid Umeå universitet.
Kan svenska kultursorter av spannmål bidra till en mer hållbar produktion i jordbruket? I fyra år ska det forskas på gamla spannmålssorters brödegenskaper, och möjligheter i fråga om miljö, klimat och människors hälsa och välmående.
Genom att skapa artificiellt biomaterial så får vi samtidigt förståelse för hur naturen fungerar. Om vi 3D-printar skelett så kan vi också studera hur ben bildas på atomnivå, hur den oregelbundna massan arrangerar sig till benstruktur. Tekniken ska ge förbättrade implantat och samtidigt öka kunskapen om bland annat benskörhet.
Syrsor som utsätts för läkemedel som förändrar nivåerna av serotonin i hjärnan är mindre aktiva och mindre aggressiva än syrsor som inte behandlats, enligt en studie ledd av forskare vid Linköpings universitet.
Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en ny läkemedelsmolekyl som dämpar inflammation. Genom att hämma ett visst protein minskar signalerna som triggar igång inflammationen. Förhoppningen är upptäckten på sikt ska leda till behandling av tillstånd som sepsis, KOL och allvarlig astma.
I samband med beslut att inte återuppliva patienter som får hjärtstillestånd uppkommer ofta etiska frågeställningar. Sjuksköterskor och läkares olika perspektiv står ibland i konflikt, enligt en avhandling från Uppsala universitet. Och det kan leda till frustration.
Det funkar lika bra att behandla barn för fetma i primärvården som på specialistkliniker. Dessutom minskar risken för avbrutna behandlingar, enligt en studie i Göteborg.
En ny klass av läkemedel vid typ 2-diabetes kan öka risken för allvarliga biverkningar, enligt en nordisk studie. Användningen av så kallade SGLT2-hämmare är kopplad till en tvåfaldigt ökad risk för benamputation, och det allvarliga tillståndet diabetisk ketoacidos.
Prostatan är för många ett organ som framför allt förknippas med cancer. I boken Prostatan – det ständiga gisslet? visar en rad forskare hur inte bara prostatan orsakar besvär, utan också hur föreställningar kopplade till prostatan kan påverkar mäns hälsa och livskvalitet.
Det är vanligt att de som har sjukdomen MS har en nedsatt balans. Forskning inom Region Örebro län visar att träning markant minskar risken att ramla. Balansen blir bättre och det underlättar i vardagen.
Kan framtidens behandling mot typ 1-diabetes vara läkemedel som gör att bukspottkörteln börjar producera celler som utsöndrar insulin? Det ska en patientstudie på Akademiska sjukhuset ge svar på. I studien prövas gammaaminosmörsyran GABA, en av de viktigaste signalsubstanserna i hjärnan.
Pneumokocker är den vanligaste orsaken till luftvägsinfektioner som öron- och bihåleinflammation, men också till allvarliga infektioner som lunginflammation och hjärnhinneinflammation. En ny studie visar hur bakterierna kan hämma immuncellernas reaktion, och även överleva inne i celler för att ge upphov till lunginflammation.
En kartläggning av en viss sorts hjärnceller, oligodendrocyter, visar att de kan ha en betydande roll i utvecklingen av multipel skleros (MS). Upptäckten kan leda till nya behandlingsmetoder som inriktar sig på andra områden än enbart immunförsvaret.
Personer som fick ett gåband vid skrivbordet på kontoret blev mer fysiskt aktiva under arbetstid än de som saknade band. Gåband kan vara ett bra sätt att förebygga ohälsa. Men för att tillvarata hälsovinsten är det viktigt att se över hela arbetsplatsens utformning och även ta hänsyn till hur den fysiska aktiviteten utanför arbetstid ser ut.