Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Hälsa & medicin” i kronologisk ordning.
Mer än var tjugonde svensk lider av sjukligt kraftig svettning. Vardagliga situationer som att skaka hand eller prova kläder kan bli en plåga för den svettige. Lyckligtvis finns behandling som fungerar – men kostnaden gör att den bör prioriteras till rätt personer och kroppsdelar, visar forskning från Umeå universitet.
Litium är ett vanligt läkemedel som patienter med bipolär sjukdom får utskrivet av sin läkare. Det har länge funnits misstankar om att patienter som behandlas med litium kan få en sjuklig störning i bisköldkörtlarna. Misstankarna bekräftas nu av forskning från Universitetssjukhuset Örebro.
Adenovirus är ett vanligt virus som orsakar infektionssjukdomar i bland annat luftvägar, ögon och magtarmkanal hos både människor och djur. Nu visar det sig att den binder till en specifik typ av kolhydrat som finns på vissa typer av cancerceller. Upptäckten öppnar nya möjligheter för utveckling av virusbaserad cancerbehandling.
Ojämlikheterna i tandhälsa är som tydligast hos 3- till 6-åriga barn. Förskolebarn i socioekonomiskt svaga familjer hade drygt fyra gånger högre risk för kariesskador jämfört med jämnåriga med bättre levnadsvillkor.
För att digitala tjänster ska utformas på bästa sätt är det i dag vanlig att involvera användaren i designprocessen. Men det finns stora etiska utmaningar med detta, särskilt när det handlar om utvecklingen av digitala hälsotjänster. Men det finns sätt att tackla dessa etiska dilemman, visar forskning från Högskolan i Halmstad.
Forskare vid Lunds universitet tror sig ha hittat en metod som i framtiden kan komma att hjälpa personer som lider av så svår epilepsi att ingen behandling i dag hjälper. Med hjälp av metoden kemogenetik har de lyckats dämpa aktiviteten vid epileptiskt anfall i hippocampus, den del av hjärnan som ett epileptiskt anfall oftast startar hos de svårast sjuka personerna.
En analysmetod från humanmedicinen har använts för att identifiera sjukdomsmarkörer i blod hos hundar med den SLE-liknande sjukdomen reumatisk ledvärk. Förhoppningsvis ska markörerna kunna användas för diagnos av SLE-liknande autoimmuna sjukdomar hos hund, och möjligen även hos människa.
Samspelet i kroppen mellan nervsystemet, hormoner och immunsystemet är mycket dynamiskt, men vid bland annat diabetes är balansen rubbad. Två nya studier visar att nervtransmittorn GABA har ännu större betydelse både typ-1 och typ-2-diabetes, än vad forskning tidigare visat.
Vanliga mediciner mot till exempel högt blodtryck och höga blodfetter har stor påverkan på proteinbiomarkörer för hjärtsjukdomar, cancer och olika inflammatoriska markörer. Det visar forskning från Uppsala universitet.
Chefer och personer som ofta behöver diskutera med kollegor trivs bra i ett aktivitetsbaserat kontor med en öppen miljö utan fasta platser. Anställda med arbetsuppgifter som kräver hög grad av koncentration blir däremot störda och upplever försämrad produktivitet. Det visar en studie som en forskargrupp i Umeå har gjort bland kommuntjänstemän i Örnsköldsvik.
En halvtimmes promenad om dagen räcker långt för att minska åldersinflammation. Örebroforskarna Fawzi Kadi och Andreas Nilsson visar i en studie att daglig motion minskar inflammationen i kroppen – både raska och långsamma aktiviteter har effekt.
Elitidrottare har högre halt av enzymet FIH i sina muskler än andra. Enzymet är avgörande för hur kroppens muskler förbrukar syre. Utan enzymet ökar behovet av syre vid träning. Det visar en ny studie av forskare från Karolinska Institutet.
De flesta av oss uppfattar en mjuk beröring som behaglig, tröstande och något som minskar stress. Chantal Triscolis forskning visar att mjuk beröring uppfattas som behaglig under lång tid, utan att mattas av. Beröringen minskade också nivåerna av stresshormoner och gav en långsammare hjärtrytm.
Sovande bakterier kan tolerera antibiotika utan att ha de genetiska förändringar som tillåter antibiotikaresistenta bakterier att växa i närvaro av antibiotika. Eftersom antibiotika angriper processer i växande celler och dessa processer inte är aktiva i sovande bakterier, kan sovande bakterier överleva antibiotikaexponering för att sedan vakna upp och fortsätta växa.
Ensamstående personer som genomgår fetmakirurgi har ökade chanser att träffa en ny livskamrat. Samtidigt är det också vanligare att ett befintligt förhållande tar slut för den som opereras mot fetma, visar en studie från Göteborgs universitet.
Hög syreupptagningsförmåga är viktig för att minska riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom hos personer med ledgångsreumatism. För att uppnå det krävs fysisk träning, gärna i form av intensiv gruppträning på cykel. På köpet minskar då även ömheten i lederna, visar forskning från Umeå universitet.
Få människor med ångestproblematik får den vård de behöver. Endast cirka hälften av de svårare fallen blir idag bättre av den behandling som används inom sjukvården. Forskning visar nu att floating kan lindra generaliserat ångestsyndrom, GAD.
Fynd: 22 helt nya genetiska regioner kopplade till ökad risk för stroke. Resultaten öppnar för mer individualiserade behandlingsalternativ i framtiden, menar Christina Jern, professor vid Sahlgrenska akademin och medförfattare till studien.
Även barn med begränsad fysisk funktionsnedsättning riskerar att få psykiska problem längre upp i åldrarna. Störst risk löper flickor och ungdomar från socioekonomiskt utsatta familjer, visar en studie från Lunds universitet.
Kvinnor på den indiska landsbygden väntar länge med att söka vård för bröstcancer. De flesta känner inte till möjligheten att undersöka sin egen kropp och många av dem har inte ens hört talas om bröstcancer, visar en avhandling vid Umeå universitet.