Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Hälsa & medicin” i kronologisk ordning.
Unga migranter är en grupp som har svårt att utnyttja sina rättigheter till sexuell och reproduktiv hälsa. För att komma till rätta med det behövs en rad åtgärder. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.
Många barnmorskor är positiva till en särskild vårdmodell som innebär mer kontinuitet för kvinnor under hela perioden från graviditet till nybliven förälder. Det visar en studie från Uppsala universitet.
De flesta lungcancerfall kan inte opereras. Patologens diagnos utgör underlag när läkarna väljer mellan olika behandlingar.
– Vi har fått fram ny forskning som ger direkta resultat i vården, säger Hans Brunnström, docent och patolog.
Låt barnet hålla andningsmasken själv när det ska sövas och bestämma vilket finger syremätaren ska sitta på. Forskning visar att små förändringar har stor betydelse för hur barn upplever en operation.
Många samtal till SOS-alarm handlar om psykisk ohälsa. I en psykiatriambulans finns personal som är särskilt utbildad i psykisk livräddning, något som visat goda resultat.
En ny lag kan komma att göra det tillåtet att behandla döende patienter med respiratorvård och intubering i syfte att bevara organen. Detta även i fall då sjukvården ännu inte vet om patienten önskat donera sina organ.
Vid allvarlig covid-19 och postcovid uppstår ofta mikroblodproppar. Forskare har upptäckt ett ”felveckat” protein, som kan vara en möjlig förklaring.
En anpassad variant av terapiformen ACT kan hjälpa personer med autismspektrumtillstånd, visar forskning vid Karolinska institutet. Behandling anpassad till autism är ovanlig, men den nya terapiformen har visat sig fungera både i skola och psykiatrisk öppenvård.
Kvinnor som är äldre, ensamstående eller som får barn efter IVF-behandling har större risk att få en komplicerad graviditet och sämre hälsa. En studie visar även att risken för diagnoser kan öka hos barnen. Men det finns också fördelar med att bli mamma efter 40.
Över 450 barn i 28 länder har sedan slutet av mars drabbats av akut svår hepatit. Orsaken förbryllar forskarna. Sjukdomen drabbar framför allt barn under 16 år som i övrigt är helt friska.
I Skåne har svårt sjuka barn rätt att vårdas hemma istället för på sjukhus, något som ökar livskvaliteten för hela familjen i en ofta tung tid. Men fortfarande erbjuds alltför få barn vård i hemmet.
Fem faktorer pekas ut som avgörande för hur bra barnmorskor trivs på jobbet. Det handlar bland annat om möjligheterna att utvecklas, lösa rollkonflikter och att slippa utbrändhet.
Barn som spelar datorspel ökar sin intelligens, visar forskning som undersökt hur skärmtid påverkar barns kognitiva förmågor. Tv och sociala medier hade varken positiv eller negativ effekt.
Prognosen vid prostatacancer är sämre för rökare. De har däremot en lägre risk att utveckla sjukdomen. Det visar en stor epidemiologisk studie från Lunds universitet.
En speciell sorts antikroppar visar lovande resultat för att bekämpa infektioner som orsakas av virusfamiljen hantavirus, där bland annat sorkfeber ingår. Det visar en studie av forskare vid Umeå universitet.
En skallskada – även en mildare hjärnskakning – kan få stora konsekvenser. Forskare har identifierat biomarkörer i blodet som visar hur allvarlig skadan är.
Forskare har kartlagt hur parasiten Trypanosoma cruzi lurar immunförsvaret genom att bilda nya varianter som är blandningar av olika stammar. Kunskapen kan leda till nya metoder för att diagnostisera, förebygga och behandla den tropiska sjukdomen Chagas.
Unga vuxna med sömnbrist uppfattade arga ansikten som mindre trovärdiga. Och neutrala och rädda ansiktsuttryck som mindre attraktiva. En studie från Uppsala universitet visar att brist på sömn kan få dig att se mer negativt på andra.
En ny avhandling visar att överskott av fettvävnad, särskilt i buken, kan leda till kronisk inflammation hos äldre kvinnor. Men ökad fysisk aktivitet kan vara ett sätt att minska inflammationens skadliga effekt i kroppen.
Det finns ett växande behov att förenkla diagnostiken och förkorta väntetiden vid hudcancer. Två avhandlingar har nu undersökt alternativa metoder till traditionella vävnadsprov.
