Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Hälsa & medicin” i kronologisk ordning.
Risken att dö på grund av kroppspulsåderbråck blir stadigt mindre i Sverige. Det har forskare kunnat slå fast efter en omfattande genomgång av alla personer som drabbats av brusten kroppspulsåder i Sverige under 20 års tid. Screening och nya operationstekniker och ligger bakom den förbättrade överlevnaden.
Det finns ett ökande behov av biomarkörer för tidig diagnostik av sjukdomar och uppföljning av behandling. Så kallade exosomer är en lovande typ av biomarkör, men det kan vara svårt att se vilka vävnader de kommer ifrån. En ny metod kan nu effektivt identifiera ytproteiner på enskilda exosomer.
Mängden gluten som småbarn äter tycks inverka på risken att utveckla celiaki. Det bekräftas i en stor långtidsstudie från Lunds universitet med barn från flera länder.
Tidig upptäckt av Alzheimer gör att man genom en förändrad livsstil kan hålla sig frisk längre. Med hjälp av en ny app kan man tidigt göra en bedömning om man befinner sig i riskzonen för att utveckla Alzheimer eller demens.
En internationell forskargrupp har upptäckt två signalämnen som får den dödliga hjärntumören glioblastom att frodas. När deras aktivitet blockerades dog glioblastomcellerna och tumörtillväxten saktades ner. Upptäckten kan leda till nya behandlingsmetoder mot hjärntumörer.
När unga vuxna passerar åldersgränsen för att betala patientavgift minskar deras läkarbesök i primärvården med sju procent, visar en studie. De grupper som påverkas mest är kvinnor och låginkomsttagare.
Cytokiner är proteiner med betydelse för signaleringen mellan celler i kroppens immunförsvar, till exempel vid infektion eller skada. Forskning pekar nu på att cytokinen interleukin(IL)-26 skulle kunna användas som biologisk markör för okontrollerad astma hos både vuxna och barn – och kanske bli ett framtida mål för nya astmaläkemedel.
Fettlösliga statiner kan förebygga levercancer och minskar dödligheten hos patienter med virushepatit. Det visar en studie av forskare vid bland annat Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Annals of Internal Medicine.
Motorisk träning har visat sig kunna häva rubbningar som uppstår i hjärnan på råttor som utsatts för nikotin. Effekten påvisas i en studie, och på sikt kan metoden också komma att prövas vid rökavvänjning för människor.
Nu kan forskare ge en förklaring till varför minnet försämras i takt med att kroppen åldras. Det handlar om att hjärnan får ta emot en ökad belastning från hjärtats slag när kroppspulsådern styvnar med åren, något som skadar hjärnans minsta blodkärl.
Barn med Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) löper en högre risk för psykisk ohälsa, visar en ny studie av forskare från Karolinska Institutet. Drabbade barn och deras föräldrar behöver ökat psykologiskt stöd och längre uppföljning, menar forskarna.
Ökad känsla av säkerhet och användarvänlighet är några av faktorerna som är viktiga för att äldre ska gilla teknik som används för att fler ska kunna bo hemma längre, visar en studie från Örebro universitet. Det gäller till exempel sensorer som känner av fall, elektroniska kalendrar och GPS-larm.
Så kallade hoppande gener – transposoner – är normalt nedtystade av metylgrupper på DNA:t, men kan aktiveras igen med hjälp av gensaxen CRISPR. Forskare i Lund har lyckats studera vad som händer när nedtystningsprocessen stängs av i mänskliga celler. Fyndet ger nya insikter i hur förändringar i DNA-metylering bidrar till sjukdomar.
Barn med hög genetisk risk att utveckla typ 1-diabetes har delvis en annan bakterieflora i tarmen än de med låg risk. Fynden tyder på att ärftlig risk kan avgöra hur man reagerar på miljöfaktorer vid uppkomsten av autoimmuna sjukdomar.
Tillgång till säkert dricksvatten är en ständig utmaning i stora delar av Bangladesh. En tidigare outnyttjad grön makroalg i regionen kan användas till effektiva pappersfilter för vattenrening. Forskare från Uppsala har lett arbetet med algfiltren som ger skräddarsydd porstorlek.
Svenska forskare har analyserat blod- och hudprover från ett tyskt spädbarn med ALS-liknande symptom. De har hittat orsaken till barnets sjukdom, ett ofullständigt protein som inte kan ta bort fria syreradikaler.
Genom att använda experimentella tekniker som optogenetik och kalciummätningar med hög hastighet har forskare vid Karolinska Institutet kunnat visa hur de så kallade deltacellerna i en del av bukspottkörteln – de Langerhanska öarna – indirekt påverkar blodsockerregleringen vid till exempel diabetes.
Unga tjejer med självskadebeteende upplever i en simulering av sociala medier att de får mer negativ feedback än de faktiskt får. De tar också ogilla-markeringar hårdare.
– Känslan att inte duga, få kritik och känna sig avvisad i sociala sammanhang ligger ofta bakom självskadebeteenden, säger Irene Perini, forskare vid Center for Social and Affective Neuroscience, CSAN, Linköpings universitet.
Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt ett nytt sensoriskt organ som har förmåga att detektera smärtsam mekanisk åverkan som till exempel stick och slag. Det består av gliaceller som har många och långa utskott och som tillsammans bygger upp ett vävliknande organ under huden. Upptäckten kan få betydelse för förståelsen kring kronisk smärta.
Kvinnor med svår sömnapné tycks ha förhöjd risk att drabbas av cancer, visar en aktuell studie. Något orsakssamband påvisas inte, men länken mellan nattlig syrebrist hos kvinnor och större cancerrisk är ändå tydlig.