Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Hälsa & medicin” i kronologisk ordning.
Förändrade ansiktsuttryck och rörelsemönster, trötthet och ändrad kroppslukt. Det är några av kroppens signaler på att vi är sjuka – och de fungerar därmed som skyddsmekanismer mot smittspridning. Genom att göra försökspersoner ”sjuka” studerar forskare hur vi upplever sjukdomar vilket ger underlag för nya behandlingar.
Kriskommunikationen har inte fungerat i utsatta områden, enligt en ny forskningsrapport från Göteborgs universitet. Informationen om coronaviruset nådde inte ut lika snabbt där som i övriga Sverige.
– Myndigheterna måste bli bättre på att nå ut till alla, säger forskaren Peter Esaiasson.
Molekyler som reagerar på ljus, kalciumjoner samt kanaler mellan cellerna i iris, spelar viktiga roller för hur pupillen i ögat dras samman i ljus och hur pupillen utvidgas i mörker. Det visar forskare vid Umeå universitet.
Få barn med covid-19 får allvarliga symptom, men under pandemin har barnläkare upptäckt ett nytt inflammatoriskt tillstånd – MIS-C. En kartläggning av drabbade barns immunförsvar kan ge ledtrådar till varför vissa barn som smittas av viruset utvecklar det livshotande tillståndet.
Besök hos tandläkaren kan väcka minnen av sexuella övergrepp. Det behöver tandvården kunna hantera, menar övertandläkaren Eva Wolf som i en studie intervjuat 13 personer med sådana erfarenheter.
Synförsämring i rymden kan bli ett allvarligt hinder mot planerna på att skicka människor till Mars. Forskare har funnit anatomiska förändringar som tyder på att det är balansen mellan trycket kring hjärnan och ögat som rubbas vid tyngdlöshet. Det riskerar att förändra ögat och synnerven.
Upptäckt om hur prostatacancerceller bildar dottertumörer kan öppna upp för sätt att stoppa aggressiv prostatacancer.
– Vi visar att en specifik aminosyra i en signalmolekyl spelar en viktig roll i att göra cancercellerna mer rörliga och på så sätt bidrar till ökad risk för metastaser, säger Maréne Landström, professor vid Umeå universitet.
Proteser som bara har stöd på ena sidan.Tandgnissling. Det är två riskfaktorer för problem med implantatstödda tandproteser, enligt en studie av forskaren Bruno Chrcanovic, som undersökt omkring 2500 proteser och 8000 tandimplantat.
Arbetsrelaterade sexuella trakasserier har tidigare konstaterats vara en trolig riskfaktor för psykisk ohälsa. Forskning pekar nu även på ett samband mellan sexuella trakasserier på arbetsplatsen och självmord och självmordsförsök. Det visar en ny studie vid Stockholms universitet.
En enkätstudie av Malmöbors resvanor under pandemin bekräftar att färre Malmöbor pendlar till arbetet än tidigare. Studien visar också att kvinnor, och de som bor i områden med lägre medelinkomst, i mindre utsträckning har möjlighet att arbeta hemifrån än andra och att denna skillnad ökat under pandemin.
Ett år efter diagnosen låggradig hjärntumör var knappt tre av tio personer i heltidsarbete. Ytterligare ett år senare var andelen fortsatt under hälften, visar en studie från Göteborgs universitet. Återgång i arbete är en viktig friskfaktor för denna unga patientgrupp.
Forskning visar att det är bättre att låta barnen själva gå, cykla eller ta bussen till skolan. De mår bättre, deras prestation ökar och de blir mer självständiga och trygga i sin närmiljö.
Varför drabbas så många patienter med covid-19 av blodproppar? Det är inte klarlagt, men forskare har nu hittat en mekanism där ett särskilt protein tros trigga igång en del av vårt immunförsvar som kan göra blodet mer benäget att koagulera och bilda proppar.
Depression och ångest i tonåren kan öka risken för hjärtinfarkt i medelåldern hos män. Det visar en studie från Örebro universitet.
Det finns ett samband mellan god hälsa och hög status i skolan. Därför behövs tidiga insatser för att stärka ungas självskattade hälsa. Det visas i en ny avhandling vid Umeå universitet som bygger på studier av unga i Dalarna och Umeå.
Två färska studier har inte kunnat utesluta risken för autism hos barn vars mamma vaccinerats mot svin- respektive säsongsinfluensa under graviditeten. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att det inte finns något sådant samband.
Förändringar av blodfetter förvarnar om utvecklingen av psykos hos en person i riskzonen. Samma koppling finns också till viktökning. Det visar ny forskning vid Örebro universitet.
Forskare på Chalmers har utvecklat en mätmetod som kan ge säkrare diagnos vid yrselsymptom och dessutom ger patienten mindre obehag. Resultaten är mycket lovande och flera patientstudier är nu på gång, där en speciellt utvecklad vibrator används för undersökning av balansorganets funktion då vibrationer leds genom skallbenet.
Hur påverkas vår självbild och personlighet av vår kropp? Skulle vår personlighet förändras om vårt medvetande en dag plötsligt vaknade upp i vår bästa väns kropp? Detta tankeexperiment har länge varit ett populärt tema inom science-fiction men en ny studie visar att frågan går att undersöka vetenskapligt med hjälp av beteendeexperiment.
Sången behöver inte tystna, men just nu är det klokast att sjunga med distans. Rådet kommer från aerosolforskare vid LTH, Lunds universitet. De har studerat hur mycket partiklar vi egentligen avger när vi sjunger – och i förlängningen – om vi bidrar till ökad smittspridning av covid-19 genom att sjunga.
