Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Hälsa & medicin” i kronologisk ordning.
Digitala patientjournaler ökar rädslan för att utsättas för hot och våld hos 40 procent av vårdpersonalen inom psykiatri och akutvård. Det visar en ny studie från Uppsala universitet. Däremot visar studien inget samband mellan förekomst av hot och våld och digitala patientjournaler (ett år efter införandet).
Sexuella övergrepp, särskilt hos barn, ger svåra trauman. Men genom att placera händelsen rätt i tid, och se den just som ett övergrepp, kan de drabbade må bättre. Detta är en ny behandlingsmetod som ger lovande resultat.
Amerikanen James P. Allison studerade ett känt protein som visade sig fungera som en broms i immunsystemet. Japanen Tasuku Honjo upptäckte parallellt ett nytt protein på immunceller och kunde genom noggrann kartläggning visa att det också fungerade som en broms, men med en annan mekanism. Nu får bägge 2018 års nobelpris i fysiologi eller medicin.
Forskare från Chalmers slår nu fast att dubbdäck skördar fler liv än de räddar. En färsk studie som tar ett helhetsgrepp på dubbdäckens påverkan på människors hälsa, väger även in utsläpp under produktionen, från utvinning och tillverkning, samt dödsfall kopplade till konflikten i Kongo-Kinshasa.
Hur upplever patienter med epilepsi sina anfall? Det utforskas just nu i en enkätstudie på Akademiska sjukhuset. Ett sidospår i studien involverar en sällsynt form av anfall som medför extatiska, ibland andliga upplevelser.
Det finns strukturella förändringar i arvsmassan som kan kopplas till Tourettes syndrom. Det visar en ny studie gjord av forskare från bland annat Uppsala universitet, där arvsmassan hos 802 familjer har analyserats.
Sämre balans hos äldre handlar om mer än nedsatt muskelstyrka. Balans bibehålls via ett komplext samarbete mellan olika system i hjärnan. Nedsatt syn och nedsatt reaktionsförmåga är några av alla faktorer som spelar in för vid nedsatt balans och fallrädsla bland äldre.
Blivande mammor som förlorat vikt genom överviktskirurgi kan få en säkrare förlossning. De positiva effekterna är många: färre kejsarsnitt, infektioner, bristningar och blödningar. Färre går också över tiden eller drabbas av svaga värkar.
Plastmattor i bostaden är en av källorna till upptag av ftalater hos gravida kvinnor, visar en studie vid Karlstads universitet. Dessa ftalater bedöms idag som farliga och kommer att förbjudas inom EU.
För att studera den verklighet som ambulanspersonalen möter i sitt arbete har Skaraborgs Innovativa Miljöer under de senaste tre åren byggt upp ett träningscenter för ambulansvård i virtuell miljö.
Forskare har utvecklat en läkemedelsmolekyl som kan hämma cancercellernas överlevnad vid strålning medan normala, friska celler inte påverkas.
Att barn kan födas med hjälp av livmodertransplantation ses som en medicinsk framgång. Men rent etiskt är livmodertransplantation lika problematiskt som surrogatmödraskap, påpekar svenska forskare.
Förvirringstillstånd, delirium, är vanligt hos äldre patienter som genomgått en hjärtoperation. Tillståndet är ofta svårt för vårdpersonalen att upptäcka utan anpassade skattningsinstrument och det är förknippat med längre vårdtider som ger ökade kostnader. Det visas i en ny avhandling vid Umeå universitet.
En kvinna med bröstcancer kastas mellan hopp och förtvivlan. Utåt försöker många att behålla fasaden, men inåt brottas många med negativa känslor. De behöver stöd av varandra i familjen och av sjukvården. En ny avhandling ger djupare förståelse av livsvillkoren för bröstcancerdrabbade kvinnor och deras familjer.
Framtidens robotar ska hjälpa de äldre och samtidigt anpassa sig till kulturen hos den individ de tar hand om. Nu ska de första av dessa robotar testas på äldreboende inom ramen för det tvärvetenskapliga projektet Caresses där AI-forskare från Örebro universitet deltar.
Skrivandet hyllas ofta som konstform och underhållning, inte minst på den återkommande Bokmässan i Göteborg. Men de flesta som skriver blir inte utgivna. Många har inte heller det som mål utan skriver för att läka. Som stöd har de 30 års forskning om skrivterapi.
Ska genetikforskare informera forskningsdeltagare om de upptäcker sjukdomsrisker hos deltagarna? Ja, skulle många säga, om informationen är till nytta för deltagarna. Men hur vet vi om komplex genetisk information är relevant för enskilda människor? Både etiker och genetiker behöver förhålla sig till att nyttan inte är garanterad.
Fysisk aktivitet minskar inte bara risken för att drabbas av stroke – den som går en halvtimme om dagen löper också mindre risk för att en stroke blir allvarlig. Det visar en studie från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Hur gör cellerna för att samordna sina signalvägar? Nu har Umeåforskare kunnat studera rörelser och dynamik hos molekyler och organeller i en levande cell – i realtid.
Antivirulens-läkemedel hämmar bakteriers sjukdomsframkallande förmåga, i stället för att döda dem. En ny sorts antibiotika som avväpnar bakterien och sen låter immunförsvaret sköta resten. Umeådoktoranden Martina Kulén har utvecklat molekyler som avväpnar listeria- och klamydiabakterier.