Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Hälsa & medicin” i kronologisk ordning.
En viktig fråga inom evolutionsbiologin är hur nya gener uppstår och utvecklas. I en ny studie visar forskare hur nya gener och funktioner som är fördelaktiga för bakterier kan sållas fram från ett slumpmässigt urval DNA-sekvenser.
Redan vid mycket lätt ökad vikt, under gränsen till övervikt, ökar risken för den ovanliga hjärtmuskelsjukdomen kardiomyopati. Det framgår av en studie som omfattar drygt 1,6 miljoner värnpliktiga män i Sverige.
Personer med astma i barndomen blir ofta lågutbildade som vuxna. Dessutom är låg utbildning och låg inkomst i vuxenlivet kopplade till ökade riskfaktorer för astma och luftvägsproblem. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.
När det är långt till närmaste ambulans måste andra yrkesgrupper än ambulanssjuksköterskor rycka ut för att rädda liv. Om räddningsaktörers upplevelser av att komma först på plats vid akuta situationer på svensk landsbygd, handlar en avhandling från Linnéuniversitetet.
Behandlingar av alkoholproblem ger bättre effekt om målet är helnykterhet än om målet är kontrollerat drickande. Men oavsett målsättning gör behandlingar att klienter bestående minskar sin alkoholkonsumtion. Det visar en långtidsstudie från Göteborgs universitet.
Barn med Down syndrom har ofta en svårare intellektuell funktionsnedsättning än vad som tidigare varit känt. Det är också vanligt att dessa barn har autism vilket alltför sällan utreds. Forskare efterlyser nu utökad screening för att ringa in barnen i tid.
Sjukförsäkringen fungerar inte som den ska. Enskilda individer förfördelas i överklagande-ärenden och många får inte den sjukpenning eller sjukersättning som de har rätt till. En avhandling i socialantropologi hittar förklaringen i den svenska rättskulturen.
Det saknas ett enhetligt nationellt system för hälsoundersökning av personer som söker asyl i Sverige. Det bidrar till att många asylsökande inte genomgår någon hälsokontroll, något som är till nackdel både för dem själva och för möjligheten att upptäcka smittsamma sjukdomar.
Barn och unga med ihållande fetma har ökad stelhet i artärerna när de når övre tonåren. Det framgår av en studie på drygt 3 000 barn som följts från 9 till 17 års ålder. Men med rätt insatser går det att minska fetma hos tonåringar, enligt forskarna.
Virus samspelar med biologiska vätskor hos sina värdar, vilket leder till en beläggning av protein på virusets yta, enligt ny forskning. Detta proteinskikt gör viruset mer smittsamt och underlättar bildningen av de plack som är typiska för neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers.
En studie som sedan 1985 följt ett femtiotal personer som utvecklade anorexi under tonåren visar att flertalet 30 år senare var friska, men att några hade fortsatta ätstörningar. Den visar också att tonåringar som är något äldre vid insjuknandet har bättre chans att tillfriskna.
Hur följs det upp hur innehållet i mensskydd påverkar kropp och miljö? Det undrade doktoranden Louise Klintner vid Lunds universitet, och fann en marknad utan gemensamma riktlinjer.
– Alla andra produkter som man har i eller nära kroppen är standardiserade eller reglerade, säger hon.
Minst ett års rehab, och noggranna tester, det bör vara ett krav, innan unga personer återupptar knäkrävande idrotter efter korsbandsoperation. Risken är annars stor att de åter skadar sig.
Gravida och nyblivna mammor förväntas vara lyckliga. Det är tabu att uppleva psykisk ohälsa. Ändå upplever var tionde gravid, och lika många av de nyblivna mammorna, depressiva symptom.
Spädbarn, som senare diagnostiseras med autism, följer spontant föräldrarnas blick precis som andra barn. Men de tar mer sällan egna initiativ till att dela sin upplevelse. Detta stödjer hypotesen att barn med autism har reducerad social motivation redan när de är spädbarn.
Nervsjukdomen ALS innebär förlust av nervceller som kontrollerar kroppens viljestyrda muskler. Men vissa, till exempel de som styr våra ögonrörelser, överlever hela sjukdomsförloppet. Forskare försöker nu identifiera generna bakom de så kallade okulomotoriska nervcellernas motståndskraft.
Barn som blir slagna utvecklar tydliga traumasymptom som depression, ilska och posttraumatisk stress. Behandlingsmetoden KIBB som bygger på parallella insatser för barn och föräldrar, leder till att våldet minskar och relationerna förbättras, visar en studie från Linnéuniversitetet.
Typ 1-diabetes upptäcks ofta för sent, när betacellerna redan är förstörda. Genom att transplantera in Langerhanska öar – grupper av insulinproducerande celler – i ögat på möss kunde forskare se tidiga tecken på sjukdomen, och sätta in behandling som räddar betacellerna.
Patienter med besvär i muskler och leder är ofta minst lika betjänta av att komma till en fysioterapeut som till en läkare när de söker hjälp på vårdcentral. Över tid tycks Hälsoeffekten till och med vara något bättre om patienten först kommer till fysioterapeut.
När forskarna stängde av genen som producerar proteinet galectin-3 hos möss, minskade såväl mängden alzheimerplack som inflammationsbördan. En studie från Lunds universitet visar nu vilken nyckelroll proteinet de facto har vid Alzheimers sjukdom.