Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Hälsa & medicin” i kronologisk ordning.
Egenskaperna hos en viss typ av vita blodkroppar (granulocyter) i det medfödda immunförsvaret verkar påverka hur sjuka vi blir i covid-19. Genom att kombinera analyser av dessa celler med välkända biomarkörer i blodet kan man förutsäga svårighetsgraden av sjukdomen.
KBT via internet med fokus på trauma kan minska traumasymptom i ett tidigt skede. En kort internet-baserad behandling för personer som nyligen varit med om trauma som våldtäkt, misshandel eller bilolyckor skyddar mot svåra problem som PTSD.
Fyra av tio personer i övre medelåldern, utan känd hjärt-kärlsjukdom, har synligt plack i hjärtats kranskärl. Dagens levnadsvanor är en förklaring, menar forskare från Göteborgs universitet.
Individer med högt intag av fett från mejeriprodukter hade lägre risk för hjärt-kärlsjukdom än dem med lågt intag, visar en studie från Uppsala universitet. Forskarna menar dock att resultatet bör tolkas försiktigt då sambandet ännu inte är klarlagt.
Hur kan det komma sig att många kvinnor får migrän vid mens? Forskarna tror att nivåerna av hormonerna oxytocin och östrogen kan spela in.
Behandling med östrogen under klimakteriet är både bra och dåligt för hälsan, enligt olika studier. Men de vetenskapliga beläggen är klena eller bara ”måttligt bra”, menar forskarna bakom en granskning.
PFAS-kemikalier gör bröstmjölken mindre näringsrik. Kemikalierna som finns överallt i vår miljö gör att fettet minskar i bröstmjölken, och det mättade fettet ökar på bekostnad av det hälsosammare omättade.
Det kan finnas ett samband mellan ljus under graviditeten och hur fostrets hjärna utvecklas. Ljusstimulering under graviditeten kan på sikt bli ett sätt att förebygga neurologiska störningar senare livet, tror forskarna.
Den som utsätts för luftföreningar under lång tid kan ha ökad risk att drabbas av stroke och hjärt-kärlssjukdomar. Det gäller även när halterna av föroreningar ligger under gränsvärdena.
Ungdomar har klarat pandemins restriktioner bättre än förväntat. En förklaring kan vara vanan vid kontakter på sociala medier. En tredjedel av ungdomarna har dessutom blivit mer fysiskt aktiva.
Våra kroppar kan finjustera immunsvaret vid en infektion så att det står i proportion till det aktuella hotet. Ny forskning visar hur b-cellerna (som tillverkar antikroppar mot virus och andra inkräktare) bär sig åt för att åstadkomma denna balans. Kunskap som kan komma till nytta också vid finjustering av vacciner.
I många delar av världen skulle människor behöva äta mer fett. Men hur kan vi öka fettproduktionen utan att det får en negativ påverkan på klimatet? Svaret kan vara oljeproducerande mikroorganismer.
Doftande växter som pelargon, lavendel och barrträd kan ha positiv inverkan på din hälsa, visar en studie som undersökt hur naturliga dofter påverkar människor med stressrelaterad sjukdom.
Forskare har hittat den gen som troligen är inblandad i bildandet av fettlever. Var fjärde människa drabbas av fettlever och idag saknas läkemedel mot sjukdomen.
Mäns sömn verkar påverkas mer än kvinnors av månens cykel. En studie som genomförts av forskare vid Uppsala universitet visar att många män sover sämre under månens första faser medan kvinnornas sömn i stort sett inte påverkades alls.
Många fler än tidigare vill få svåra hälsobesked först via journaler på nätet, visar en studie. Men många inom vården är skeptiska till att patienter får ta del av till exempel en cancerdiagnos, innan en läkare hunnit ta kontakt.
Både besökare och personal vid ungdomsmottagningar ser fördelar med en rutin för skriftliga frågor i ett formulär. Det gör det lättare att fånga upp besökare som har erfarenhet av, eller riskerar, sexuellt överförbara infektioner, oplanerad graviditet eller sexuellt våld. Metoden heter Sexit.
En fysiskt aktiv livsstil kan minska risken att drabbas av ångestsjukdomar. Det visar en studie från Lunds universitet som följt närmare 400 000 svenskar, hälften av dem Vasaloppsåkare.
En stor studie från Karolinska Institutet visar att föräldrar och mor- och farföräldrar till personer med adhd hade högre risk för demens, än de med barn och barnbarn utan adhd.
Vaccineringen mot covid-19 är i full gång – men vad vet vi egentligen om det som sprutas in i armen? Och hur hade världen sett ut om inte vaccin fanns? Här har vi samlat artiklar om coronavaccin.
