Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Hälsa & medicin” i kronologisk ordning.
Pandemin har gjort att vi träffas och vistas i naturen som aldrig förr. Att folkhälsan gynnas av detta står helt klart. Samtidigt får det ökade trycket på naturområdena negativa konsekvenser för miljön då nedskräpning och slitaget på skog och mark ökar.
Att tappa luktsinnet, exempelvis i samband med covid-19, skapar en rad problem för den som drabbas. Viktminskning, nedstämdhet och försämrade sociala relationer är några av konsekvenserna som bidrar till en försämrad livskvalité.
Forskare har mätt skillnader på nivåerna av stresshormonet kortisol på personer som fått hjärtinfarkt, och de som inte fått det. Fynden tyder på att långvarig stress är en riskfaktor.
– Vi behöver ta folks stress på allvar, säger Tomas Faresjö, professor vid Institutionen för hälsa, medicin och vård, Linköpings universitet.
Äldre män som har högre blodtryck nattetid än dagtid löper ökad risk att drabbas av Alzheimers sjukdom. Det visar en studie från Uppsala universitet där forskarna har följt forskningsdeltagarna i upp till 24 år .
I skidskytte är marginalerna små och ett missat skott kan betyda ett stort fall i slutplaceringen. Men, om idrottare tränar på medveten närvaro (mindfulness), kan det påverka hur de presterar i tävlingar och därmed vara skillnaden mellan att hamna på pallen och utanför.
Patienter med allvarlig covid-19 som behandlades med cancerläkemedlet bevacizumab hade lägre dödlighet och återhämtade sig snabbare än patienter som bara fick standardbehandling. Det visar en klinisk studie i Italien och Kina som leddes av forskare vid Karolinska Institutet under februari-april 2020.
Ett nyutvecklat covid-19-vaccin från en så kallad dna-vaccinplattform har visat sig effektivt i möss.
– Olika vaccintyper och plattformar har sina specifika fördelar och kan fungera synergistiskt i vaccinationsprogram, uppger forskarna vid Karolinska institutet.
Dödligheten vid plötsligt hjärtstopp är högre hos personer med covid-19, visar en ny studie. Resultaten är en väckarklocka för både allmänhet och vårdgivare, menar de ansvariga bakom forskningen.
Det är fortfarande inte utrett exakt hur viruset Sars-CoV-2 tar sig in i celler. Men med hjälp av bioinformatisk analys och experiment har forskare kunnat bekräfta några potentiella bindningsställen hos virusreceptorer. Dessa är involverade i processer i cellen om är viktiga för upptag av olika substanser. Och därmed något som viruset kan utnyttja vid infektion.
Det är känt att personer som genomgår cancerbehandling mår bättre av fysisk träning. Men spelar det någon roll hur hårt man tränar? Forskning vid Uppsala universitet visar att effekten blev ungefär densamma oavsett om man tränade intensivt eller på en lite lättare nivå.
Celler måste stämma av med varandra. Gå från monolog till dialog för att kroppen ska fungera. Nu har forskare kartlagt hur de gör vid ämnesomsättningen.
– Vi har sett hur cellerna övergår från sitt enskilda beteende till att koordinera det med sina grannar, säger Caroline Beck Adiels, forskare inom biologisk fysik.
Bland äldre – 60 plus – med psykossjukdom och bipolär sjukdom är andelen döda i covid-19 nästan fyra gånger så stor, som hos psykiskt friska i samma ålder.
– Vi ser en hög överdödlighet. Kanske borde gruppen prioriteras för vaccin, menar Martin Maripuu, psykiatriker och forskare vid Umeå universitet.
Risken för svår form av näthinnesjukdomen ROP, som kan ge blindhet hos extremt tidigt födda barn, halverades när barnen gavs ett nytt kombinationstillskott av olika fettsyror, visar en studie från Göteborgs universitet.
Elektroniska jonpumpar kan snart vara i bruk inom neurologin, tror forskare. Små implantat som kan känna av tillstånd som epilepsi och parkinson, innan symptom uppstår. Och leverera läkemedel till precis rätt ställe i nervsystemet.
Bakterier i människor utvecklar idag antibiotikaresistens betydligt snabbare än väntat. Överföring av resistensgener mellan bakterier, och till människa är en orsak. Det kan finnas överföringsmekanismer mellan mängder av bakteriearter och miljöer, där man hittills trott att det fanns barriärer, menar forskare vid Chalmers.
Forskare i Linköping tror att svar från hjärnans egen immuncell, mikroglia, ligger bakom nedstämdhet och obehagskänslor vid förkylning och annan inflammation i kroppen. Sak samma vid Parkinson, stroke och Alzheimers. Och kanske kan det också på sikt bli möjligt att behandla depression via just den cellen.
Ibland visar sig det som först kunde tolkas som Parkinsons sjukdom bero på något annat och betydligt mer aggressivt. Forskarna kallar det atypisk parkinsonism och jobbar intensivt med att förstå de bakomliggande mekanismerna.
Individuella skillnader i hur immunförsvaret reagerar på sars-cov-2-viruset verkar kunna påverka hur svår sjukdomen blir. Nu har forskare vid Karolinska Institutet kunnat visa att patienter med svår covid-19 har markant förhöjda nivåer av en viss typ av immunceller i blodet, myeloida suppressorceller. Upptäckten kan ge ökad förståelse för hur tidiga immunresponser påverkar hur allvarlig sjukdomen blir.
Genom att studera en enskild släkt, där åtta av 15 undersökta personer utvecklat småkärlssjukdom i hjärnan, tror sig forskare ha identifierat en genvariant som kan orsaka sjukdomen i hjärnan och stroke.
Rehabilitering i det egna hemmet kan vara ett bra komplement till geriatrisk vårdavdelning efter en höftfraktur, även för äldre med demenssjukdom. Hemrehabilitering uppskattas av de äldre, samtidigt som det kan frigöra vårdplatser på sjukhus.